Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten till heltid.
Rätten till heltid är fortfarande en önskedröm för det stora flertalet som jobbar inom vård och omsorg eller inom handeln. Inom Kommunal arbetar i genomsnitt nästan två av tre medlemmar deltid. Förändringarna under de senaste åren är marginella även om det i vissa kommuner skett en förbättring. Deltiden är mest förekommande i kvinnodominerade branscher som handeln och vård och omsorg men även inom branscherna förekommer det att kvinnor diskrimineras när det gäller rätt till heltid. När socialdemokraterna i höstas träffade kommunalare på över 100 arbetsplatser var det en tydlig signal att rätt till heltid är en central fråga för Kommunals medlemmar.
Den borgerliga regeringens beslut att ytterligare försämra villkoren för visstidsanställda och kraftigt begränsa möjligheten att stämpla upptill heltid leder till ökade klyftor på arbetsmarknaden. Fler deltidsanställningar och sämre möjligheter, för främst kvinnor, att försörja sig. En annan effekt är att fler kommer att tvingas till att ha flera anställningar för att klara sitt uppehälle. Argumentet från arbetsgivarna till att det finns deltid är ofta att det är den enskildes egen önskan och att det skulle innebära stora kostnader. Realiteten är snarare tvärt om. Om rätten till heltid skulle införas tvingar det fram en mer effektiv arbetsorganisation där man tar tillvara människornas kompetens bättre.
Rätten till heltid ska vara en norm och en utgångspunkt för anställningsförhållandena på arbetsmarknaden som helhet. Deltid ska bygga på undantag för kortare eller längre period utifrån den anställdes egen vilja eller av att det olika sak skäl, eller särskilda omständigheter.
Det fordras ny en kraftsamling för att uppnå de av partikongressen uppställda målen, och detta medför ett omfattande förändringsarbete i varje kommun och initiativ från regeringen.