Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av företagshälsovård.
Att förebygga ohälsa i arbetslivet ligger i hela samhällets intresse. Att inte skadas eller drabbas av sjukdom på grund av brister i arbetsmiljön borde vara en självklar rättighet för varje arbetstagare. Ändå är det inte det.
Omkring 1,5 miljoner sysselsatta kvinnor och män arbetar dagligen i påfrestande arbetsställningar. Det visar den senast genomförda arbetsmiljöundersökningen från Statistiska centralbyrån och Arbetsmiljöverket. I denna undersökning framkommer också att cirka 370 000 av arbetstagarna under en period om 12 månader har drabbats av besvär till följd av dessa påfrestande arbetsställningar. Den vanligaste orsaken till besvären är fysisk belastning på rörelseorganen, det vill säga rygg, nacke, axlar, höfter, knän och armar.
Samtidigt har tillgången till företagshälsovård försämrats kraftigt sedan början av 1990-talet då det statliga stödet drogs in. När möjligheterna att utnyttja företagshälsovård betraktas blir dessutom olikheter utifrån såväl klass som kön uppenbara. Kvinnor, som står för en högre andel av sjukskrivningarna, har sämre möjligheter än vad män har. Arbetare har sämre möjligheter än vad tjänstemän har. Medan cirka 80 procent av de högre tjänstemännen har tillgång till företagshälsovård genom sitt arbete är det knappt 60 procent av kvinnorna i arbetaryrken som har detsamma. Minst tillgång har arbetare inom handel, transport och service. Allra sämst möjlighet att få hjälp av företagshälsovården har kvinnorna inom dessa branscher då knappt 40 procent får del av den.
Det är arbetsgivarna som bär huvudansvaret för arbetsmiljön. Detta ansvar omfattar skyldigheter att förse sig själva och arbetstagarna med goda kunskaper för att undvika skador och sjukdomar, samt att förebygga risker i arbetsmiljön. Att se till så att arbetsmiljöarbetet är en del av den dagliga verksamheten på arbetsplatsen ingår i detta ansvar. I detta kan och bör företagshälsovården ha en given roll, och inte minst då rehabilitering behövs bör företagshälsovårdens uppgift vara central.
Regeringen har startat ett arbete med att analysera företagshälsovårdens roll i arbetsmiljöarbetet och sjukskrivningsprocessen. I höstbudgeten utlovas satsningar på företagshälsovården. För att satsningar ska ge verklig effekt krävs emellertid att företagshälsovården kommer alla arbetstagare till del.
En lösning där arbetstagare och arbetsgivare äger avtalen genom reglering i kollektivavtal vore den bästa. Däremot är det ändå viktigt att samhället garanterar en gemensam kvalitetssäkring av företagshälsovården så att alla arbetstagare får likvärdigt stöd och samma hjälp oberoende av position på arbetsmarknaden. Detta kan säkras via arbetsmiljölagstiftningen.