Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om jämställdhet.
Ett kommunalt vårdnadsbidrag, barnomsorgspeng och avdrag för hushållsnära tjänster är enligt lagd borgerlig budgetproposition svaret till nutidens kvinnor och män om hur vardagen görs mer jämställd. Detta trots att verkligheten talar ett helt annat språk.
Det kommunala vårdnadsbidraget på 3 000 kr/månad är för de flesta inte ens ett alternativ. I Norge kan man nu se effekterna av det vårdnadsbidrag, så kallat kontantstötte, som den förra norska regeringen införde för ett antal år sedan. Kontantstötte kom att bli en reform som framför allt lyfte ut kvinnor från arbetsmarknaden – över 96 procent av bidragstagarna var kvinnor. Även andra länders erfarenheter visar att det är en övervägande majoritet kvinnor som nyttjar bidraget. Värst utsatta blev kvinnor med utländsk bakgrund i storstadsområdena. Kvinnor med redan svag förankring i arbetslivet hamnade ännu längre från arbetsmarknaden när vårdnadsbidraget blev den försörjning de hänvisades till. Norge står nu i begrepp att avveckla vårdnadsbidraget, men vår borgerliga regering är medvetet beredd att offra dessa kvinnor i sitt ”arbete för jämställdhet”.
För övrigt är regeringens vårdnadsbidrag inte bara ett rejält kliv tillbaka för jämställdheten utan även för integrationen. Norges utvärdering visar på en rad negativa effekter av bidraget, minskad möjlighet till integration för barn är en av dem. Språkutvecklingen för barn i invandrarfamiljer som har haft så kallat kontantstötte har varit sämre än för de barn som deltagit i förskolan.
Regeringen skriver i budgetpropositionen att hushållstjänster och vårdnadsbidrag ska minska kvinnors obetalda dubbelarbete. Men det gäller naturligtvis inte de kvinnor som kommer att utföra hushållsarbetet hos vissa andra kvinnor. Återigen gissningsvis kvinnor med utländsk bakgrund, dåliga kunskaper i svenska och liten förankring i det svenska samhället. De kvinnorna som ställts ännu längre från arbetsmarknaden med ett vårdnadsbidrag. Kvinnor som själva inte kommer att ha råd att använda sig av hushållstjänster för att minska sitt dubbelarbete. Dessa kvinnor drabbas därmed medvetet dubbelt. Frågan är också hur många steg framåt jämställdheten tar i de hem där kvinnor och män bara kan köpa sig fria från att dela ansvaret för hem och familj mer lika.
Därutöver anser regeringen att införandet av en barnomsorgspeng kommer att öka jämställdheten i vardagen. Det känns också mycket verklighetsfrämmande. Tror regeringen att det framförallt är männen i familjerna som kommer att ta huvudansvaret för att leta efter rätt barnomsorg för pengen man fått? Utifrån den verklighet vi har att relatera till, där kvinnor fortfarande i stor utsträckning är de som tar huvudansvar för hem och familj, är det betydligt mer sannolikt att en barnomsorgpeng ökar belastningen för dem. Det är kvinnorna som kommer att få fundera ut vilken barnomsorg man vill ha för pengen. Det är kvinnorna som kommer att få ta sig tid att ringa runt och åka runt och jämföra eventuella alternativ. Det är kvinnorna som kommer att ha kraven på sig att hitta den bästa lösningen för barnet.
Det går inte att konstatera annat än att den borgerliga regeringens jämställdhet bara berör vissa, andra offras medvetet och för den stora majoriteten kvinnor kommer dubbelarbetet att öka, inte tvärtom.
Socialdemokratins svar till nutidens kvinnor och män är något helt annat. Det är socialdemokratin som gjort det möjligt för kvinnor i Sverige att kunna välja både familj och arbete. Vi har drivit kvinnors rättigheter. Vi bygger vårt engagemang på att kvinnor behövs i arbetslivet, män behövs i familjelivet och tvärtom. Vi har skapat en föräldraförsäkring som håller hög klass. Den är generös, flexibel och ger familjer möjlighet att försörja sig, även när man får barn. Den ger i dag god tid för de små barnen, och vi är inte främmande för att i framtiden bygga ut den och ge alla föräldrar reella möjligheter att vara hemma längre med sina barn. Men för ökad jämställdhet krävs mer engagerat arbete som sammantaget stärker jämställdheten.
Kvinnors rättigheter på arbetsmarknaden behöver stärkas. Därför är rätt till heltid viktigt. Därför är det viktigt med hårdare krav på att visstidsanställningar ska övergå till tillsvidareanställningar. Likaså måste möjligheterna att öka tillgången på barnomsorg på kvällar, helger och nätter ses över.
Ett jämställt arbetsliv kräver också ett jämställt familjeliv. Därför behöver vår föräldraförsäkring vidareutvecklas för att stödja en utveckling mot ett jämnare uttag av föräldraledigheten. Den föräldrautbildning som alla föräldrar genomgår inför sitt första barns födelse måste kunna göras bättre med tydligare jämställdhetsprofil. Andra pappor som varit föräldralediga måste kunna användas som goda exempel.
Vi socialdemokrater anser att pappors tid är lika viktig som mammors för barnens bästa. Vi anser att mammor också behövs på arbetsmarknaden. Vi anser att ett jämställt arbetsliv också kräver ett jämställt familjeliv. Det är vårt svar till nutidens kvinnor och män som efterfrågar ökad jämställdhet.