Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en utredning i syfte att skapa en förhöjd och glidande pensionsålder.
I mitten av 60-talet uppnådde min morfar pensionsåldern som då var 67 år. Han kände sig kry och alert och ville inte släppa den gemenskap som arbetet gav och fortsatte därför att arbeta några år till på deltid. Idag har vi en pensionsålder om 65 år samtidigt som vi har ett av världens friskaste folk och en begynnande 40-talistkår av pensionärer som ännu inte växt ur jeansåldern. Vi är alltså ett friskt folk som idag skulle kunna ge mer av vår tid till arbetslivet. Trots detta tvingas många äldre idag att lämna arbetslivet.
I stället för att som idag tvingas ut från arbetsmarknaden vid 67 års ålder bör var och en genom en öppen pensionsålder kunna bestämma om man vill fortsätta även efter uppnådd pensionsålder. De pensionärer som väljer att förvärvsarbeta ska då även omfattas av en inkomstskattesänkning via jobbskatteavdraget som är högre för dem som fyllt 65 år. Utifrån ett företagarperspektiv finns ett behov av den erfarenhet och kunskapsresurs de äldre har, en faktor som förmodligen kommer att bli alltmer framträdande i framtiden. Trots det bör ekonomiska stimulansåtgärder införas för företagen så att äldre lättare har möjligheten att förverkliga sin framtid.
Ett friskt folk, ett friskt näringsliv och ett friskt samhälle lägger grunden för vår gemensamma välfärd. Dagens situation med allt fler pensionärer och allt fler studenter innebär att den resurs de äldre utgör bör nyttjas, inte minst för att klara kompetensöverföringen generationer emellan. Det är dock viktigt att en förändring bör ske utifrån individens förutsättningar, behov och vilja. Införandet av en flytande pensionsålder mellan 65 och 70 år är därför önskvärt utifrån flera aspekter. Hur förslaget ska utformas i detalj bör utredas vidare med målsättning av en glidande förhöjd pensionsålder. Detta bör ges regeringen till känna.