2007/08:UbU13 Nya skolmyndigheter

Utbildningsutskottets betänkande 2007/08:UbU13
Nya skolmyndigheter

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2007/08:50 Nya skolmyndigheter jämte en motion som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås ändringar i skollagen (1985:1100), ett antal övergångsbestämmelser till skollagen, lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt sekretesslagen (1980:100). Förslagen innebär en ändrad ansvarsfördelning mellan myndigheter inom skolväsendet m.m. där vissa uppgifter som hittills har åvilat Statens skolverk i stället ska fullgöras av en ny myndighet, Statens skolinspektion. Propositionen innehåller även förslag till ändringar i studiestödslagen (1999:1395), mervärdesskattelagen (1994:200) och inkomstskattelagen (1999:1229) vad avser uppgifter som i dag utförs av Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd och som överförs till en ny myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten. I propositionen lämnas också en övergripande redovisning av den nya myndighetsstrukturen på skolområdet och myndigheternas ansvarsområden.

De nya bestämmelserna i skollagen, lagarna om ändring i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2008. De nya bestämmelserna i studiestödslagen, mervärdesskattelagen och inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

Utskottet tillstyrker propositionen med en ändring av språklig natur och avstyrker motionen.

I betänkandet finns en gemensam reservation från företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslagen m.m.

Riksdagen antar dels regeringens förslag till

1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),

2. lag om ändring i lagen (1996:1044) om ändring i skollagen (1985:1100),

3. lag om ändring i lagen (2002:159) om ändring i skollagen (1985:1100),

4. lag om ändring i lagen (2006:1447) om ändring i skollagen (1985:1100),

5. lag om ändring i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,

6. lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395),

7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) med den ändringen att ordet Handikappsombudsmannen ersätts av ordet Handikappombudsmannen,

8. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

9. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

dels godkänner vad regeringen föreslår om

10. att riksdagens tidigare ställningstaganden rörande myndigheter inom skolväsendet m.m. och deras uppgifter inte längre ska gälla. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:50 punkterna 1–6 och 8–10 samt bifaller delvis proposition 2007/08:50 punkt 7.

2.	Statliga utvecklingsinsatser på skolområdet m.m.
	Riksdagen avslår motion 2007/08:Ub2.

Reservation (s, v, mp)

Stockholm den 8 april 2008

På utbildningsutskottets vägnar

Sofia Larsen

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sofia Larsen (c), Marie Granlund (s), Margareta Pålsson (m), Mats Gerdau (m), Betty Malmberg (m), Christer Nylander (fp), Louise Malmström (s), Lars Hjälmered (m), Peter Hultqvist (s), Gunilla Tjernberg (kd), Oskar Öholm (m), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Ulrika Carlsson i Skövde (c), Mats Pertoft (mp), Caroline Helmersson-Olsson (s) och Roland Bäckman (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition 2007/08:50 Nya skolmyndigheter jämte en motion som väckts med anledning av propositionen.

I propositionen lägger regeringen fram förslag med anledning av en ändrad ansvarsfördelning mellan myndigheter inom skolväsendet m.m. Regeringens förslag bygger på Skolmyndighetsutredningens betänkande Tre nya skolmyndigheter (SOU 2007:79), som överlämnades i november 2007. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (U2007/6976/G).

I propositionen behandlas inte Skolmyndighetsutredningens förslag om Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet samt Sameskolstyrelsen.

Utskottet har under beredningen av ärendet uppmärksammat att ett ord i förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) stavats felaktigt.

Yttrande av Lagrådet har inte inhämtats.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i skollagen (1985:1100), ett antal övergångsbestämmelser till skollagen, lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt sekretesslagen (1980:100). Förslagen innebär en ändrad ansvarsfördelning mellan myndigheter inom skolväsendet m.m. där vissa uppgifter som hittills har åvilat Statens skolverk i stället ska fullgöras av en ny myndighet, Statens skolinspektion. Propositionen innehåller även förslag till ändringar i studiestödslagen (1999:1395), mervärdesskattelagen (1994:200) och inkomstskattelagen (1999:1229) vad avser uppgifter som i dag utförs av Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd och som överförs till en ny myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten. Regeringen lämnar vidare en övergripande redovisning av den nya myndighetsstrukturen på skolområdet och myndigheternas ansvarsområden. De nya bestämmelserna i skollagen, lagarna om ändring i skollagen, lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever samt sekretesslagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2008. De nya bestämmelserna i studiestödslagen, mervärdesskattelagen och inkomstskattelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2008.

Utskottets överväganden

Nya skolmyndigheter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till lagändringar med anledning av att ansvaret för vissa frågor om tillsyn och tillståndsprövning m.m. överförs från Statens skolverk till den nya myndigheten Statens skolinspektion.

Vidare bifaller riksdagen förslag – med en ändring av språklig natur – om att de bestämmelser om sekretess som hittills har gällt för Skolverket i stället ska gälla Statens skolinspektion såvitt avser den nya myndighetens verksamhetsområde.

Riksdagen bifaller också förslaget om att vissa statsbidrag som i dag administreras av Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd ska administreras av den nya myndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten, vilket föranleder ändringar i studiestödslagen (1999:1395), mervärdesskattelagen (1994:200) och inkomstskattelagen (1999:1229).

Slutligen godkänner riksdagen att tidigare s.k. riksdagsbindningar rörande myndigheter inom skolväsendet m.m. och deras uppgifter inte längre ska gälla.

Propositionen

Statens skolverk

Statens skolverk är i dag, enligt förordningen (2002:1160) med instruktion för Statens skolverk, central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen i den utsträckning något annat inte är föreskrivet. I verkets ansvarsuppgifter ingår bl.a. arbete med kvalitetsgranskning och tillsyn genom utbildningsinspektion, viss annan tillsyn, uppföljning och utvärdering, kursplaner och betygskriterier, statistik inom verksamhetsområdet, nationella prov, tillståndsprövning för fristående skolor, viss statsbidragshantering och information om verksamhetsområdet.

Enligt propositionen bör Skolverket vara en myndighet för uppföljning, utvärdering, styrdokument och visst utvecklingsstöd. Tillsyn, inklusive tillsynen över viss utbildning som bedrivs av fristående skolor, och kvalitetsgranskning föreslås överföras till en ny myndighet, Statens skolinspektion (se vidare nedan).

I propositionen görs vidare bedömningen att vissa uppgifter ska överföras till Skolverket. Från Myndigheten för skolutveckling, som enligt regeringen bör avvecklas, bör verksamhet avseende statlig rektorsutbildning och viss kompetensutveckling för lärare tas över av Skolverket tillsammans med vissa uppgifter avseende statliga utvecklingsinsatser inom nationellt prioriterade områden. Uppgifter avseende hantering av statsbidrag och stöd till användning av informationsteknik samt rörande myndighetens internationella arbete inom verksamhetsområdet bör också överföras till Skolverket. Vidare bör Skolverket i avvaktan på en aviserad utredning tills vidare överta det uppdrag som Myndigheten för skolutveckling har haft att sprida kunskap om forskningsresultat inom verksamhetsområdet. Viss verksamhet avseende utvecklingsinsatser inom vuxenutbildningen rörande metoder och pedagogik för flexibelt lärande bör föras från Nationellt centrum för flexibelt lärande och inordnas i Skolverket. Även Nationellt centrum för flexibelt lärande bör avvecklas. Sektorsansvaret för handikappfrågor föreslås även fortsättningsvis åvila Skolverket.

Statens skolinspektion

Enligt förordningen (2002:1160) med instruktion för Statens skolverk är det i dagens system för tillsyn och kvalitetsgranskning Skolverket som har ansvar för att genom utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet och ha tillsyn över det offentliga skolväsendet samt den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg m.m. som anordnas av det allmänna. Skolverket har också tillsyn över utbildningen vid fristående skolor, riksinternatskolor och särskilda ungdomshem. Den statliga tillsynen inom skolväsendet bedrivs bl.a. genom utbildningsinspektionen. Skolverket utövar även tillsyn genom handläggning av enskilda ärenden, dvs. anmälningar om missförhållanden bl.a. i offentliga och fristående skolor, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Akuta insatser vid information om allvarliga missförhållanden utgör en annan typ av tillsyn och verket kan även initiera tillsyn på egen hand.

I propositionen gör regeringen bedömningen, som tidigare nämnts, att en ny myndighet, Statens skolinspektion, bör inrättas för tillsyn över och kvalitetsgranskning av skolväsendet m.m. Vidare bör enligt regeringens bedömning ansvaret för att tillhandahålla kansliresurser åt Skolväsendets överklagandenämnd överföras från Skolverket till Skolinspektionen. Barn- och elevombudet för likabehandling, som i dag är en del av Skolverket, bör också föras över till den nya myndigheten.

I propositionen föreslås lagändringar som innebär att Skolinspektionen ska ha tillsyn över viss utbildning som bedrivs av fristående skolor. Tillsynen ska bl.a. omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Skolinspektionen ska vidare pröva ärenden om godkännande av och rätt till bidrag för utbildningar som motsvarar förskoleklassen som bedrivs av fristående skolor och fristående skolor som motsvarar grundskolan eller särskolan och internationella skolor på grundskolenivå, samt återkallande av sådant godkännande och sådan rätt. Skolinspektionen ska även pröva ärenden om rätt till bidrag till fristående skolor motsvarande gymnasieskolan eller gymnasiesärskolan och internationella skolor på gymnasienivå, samt återkallande av sådan rätt. Skolinspektionens beslut i sådana ärenden ska få överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Allmänt åtal som avser den som utan tillstånd bedriver en förskola eller ett fritidshem eller som utan godkännande bedriver utbildning som motsvarar förskoleklassen ska i fortsättningen få väckas efter medgivande av Skolinspektionen. Skolinspektionen ska vidare inom sitt ansvarsområde enligt förslag i propositionen se till att lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever följs och ska även ha vissa andra uppgifter enligt den lagen.

I propositionen föreslås vidare att de bestämmelser om sekretess som hittills har gällt för Statens skolverk i stället ska gälla Statens skolinspektion såvitt avser den nya myndighetens verksamhetsområde. Det innebär att sekretess ska gälla i Skolinspektionens tillsynsverksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs. Sekretessen ska inte gälla inspektionens beslut i ett ärende. Sekretess ska även gälla hos Skolinspektionen i ärende enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men om uppgiften röjs.

Specialpedagogiska skolmyndigheten

I dag arbetar främst två statliga myndigheter med funktionshindrade elevers utbildning: Specialpedagogiska institutet, vars uppgift är att erbjuda huvudmännen råd och stöd i specialpedagogiska frågor, och Specialskolemyndigheten, som ansvarar för utbildningen vid de statliga specialskolorna.

I propositionen gör regeringen bedömningen att en ny myndighet, Specialpedagogiska skolmyndigheten, bör överta den verksamhet som nu bedrivs av Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten och Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), vilka bör avvecklas. Från Nationellt centrum för flexibelt lärande bör vissa uppgifter rörande utveckling av läromedel för personer med teckenspråk som förstaspråk föras till den nya myndigheten.

I propositionen föreslås att vissa statsbidrag som i dag administreras av Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus) ska administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten, vilket föranleder ändringar i studiestödslagen (1999:1395), mervärdesskattelagen (1994:200) och inkomstskattelagen (1999:1229).

Riksdagsbindningar

Den nya myndighetsstruktur som regeringen redovisar i propositionen berör som framgått ovan Statens skolverk inklusive barn- och elevombudet för likabehandling, Myndigheten för skolutveckling, Specialpedagogiska institutet, Specialskolemyndigheten, Nationellt centrum för flexibelt lärande, Skolväsendets överklagandenämnd samt Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd. Vissa myndigheter inom skolväsendet m.m., t.ex. Skolverket och Sameskolstyrelsen, har inrättats genom beslut av riksdagen. Vidare har vissa myndighetsuppgifter under årens lopp blivit föremål för olika uttalanden från riksdagens sida. Beroende på hur dessa uttalanden har utformats har de blivit mer eller mindre bindande för utformningen av förordningsregleringen. Sammantaget har dessa med tiden enligt propositionen bildat ett svåröverskådligt system av s.k. riksdagsbindningar. Exempel på myndighetsuppgifter som är riksdagsbundna är Statens skolverks tillsyn samt Tolk- och översättarinstitutets ansvar för kontakttolkutbildningen och fördelning av statsbidrag på olika anordnare av kontakttolkutbildning. Samtliga riksdagsbindningar vad gäller de myndigheter och myndighetsuppgifter som berörs av den nya myndighetsstrukturen bör enligt propositionen hävas i samband med att riksdagen beslutar om erforderliga författningsändringar för att genomföra omorganisationen på skolmyndighetsområdet. Även de riksdagsbindningar som avser Sameskolstyrelsen och Tolk- och översättarinstitutet, som inte direkt berörs av den nya myndighetsstruktur som redovisas i propositionen, bör enligt propositionen hävas. Det ska enligt propositionen få ankomma på regeringen att meddela de föreskrifter som kan anses behövliga.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar bedömningarna i propositionen och tillstyrker regeringens förslag till lagändringar med en ändring av språklig natur samt godkänner att riksdagsbindningar rörande myndigheter inom skolväsendet m.m. inte längre ska gälla.

Statliga utvecklingsinsatser på skolområdet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionen om statliga utvecklingsinsatser på skolområdet m.m.

Jämför reservation (s, v, mp).

Propositionen

Statens ansvar i det mål- och resultatstyrda skolsystemet behöver förtydligas, renodlas och begränsas till vissa kärnuppgifter. Detta gäller inte minst de nationella utvecklingsinsatser som staten ska svara för. Dessa insatser ska kunna motiveras utifrån ansvaret för likvärdighet över landet samt ta sin utgångspunkt i nationellt identifierade behov och i att det föreligger ett tydligt mervärde i nationella insatser. I ett mål- och resultatstyrt skolväsende är kvalitetsutvecklingen på lokal nivå först och främst ett ansvar för varje huvudman, skola och verksamhet. Verksamhetens självbestämmande och den professionella friheten för lärare och rektorer ska öka. Jämfört med i dag ska enligt propositionen de statliga utvecklingsinsatserna begränsas avseende såväl inriktning som arbetssätt. Nationella utvecklingsinsatser bör huvudsakligen avse insatser för genomförande av reformer, viss kompetensutveckling och information om verksamhetsområdet.

Motionen

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet framhåller i motion 2007/08:Ub2, betydelsen av att fullt ut värna de ansvarsområden som i dag finns inom Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande. Motionärerna betonar när det gäller statliga utvecklingsinsatser att det behövs mer och tydligare uppföljning på nationell nivå. Regeringen måste därtill enligt motionärerna ta ansvar för att framför allt mindre kommuner eller segregerade områden inte drabbas negativt när Myndigheten för skolutveckling läggs ner. Beträffande Nationellt centrum för flexibelt lärande bör de verksamheter som i dag finns vid myndigheten enligt motionärerna preciseras innan myndigheten avvecklas. Inte minst gäller det utvecklingen av läromedel för personer med teckenspråk som förstaspråk som förs över till Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet avstyrker motionen. Utskottet delar regeringens uppfattning att statens ansvar i det mål- och resultatstyrda skolsystemet behöver förtydligas, renodlas och begränsas till vissa kärnuppgifter. De nationella utvecklingsinsatserna bör huvudsakligen avse insatser för genomförande av reformer, viss kompetensutveckling och information om verksamhetsområdet. Utskottet vill i likhet med vad som sägs i propositionen framhålla att i ett mål- och resultatstyrt skolväsende är kvalitetsutvecklingen på lokal nivå först och främst ett ansvar för varje huvudman, skola och verksamhet. En skärpt nationell utvärdering och uppföljning är viktig vilket också är syftet med en ny inspektionsmyndighet. När det gäller de verksamheter och uppgifter som förs över från Myndigheten för skolutveckling till Skolverket respektive från Nationellt centrum för flexibelt lärande till Specialpedagogiska skolmyndigheten så har utskottet fullt förtroende för att regeringen vidtar adekvata åtgärder för att säkerställa att värdefull verksamhet och viktiga uppgifter tas tillvara hos de mottagande myndigheterna. Något uttalande från riksdagen med anledning av motionen är därför inte påkallat.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Statliga utvecklingsinsatser på skolområdet m.m., punkt 2 (s, v, mp)

av Marie Granlund (s), Louise Malmström (s), Peter Hultqvist (s), Rossana Dinamarca (v), Thomas Strand (s), Mats Pertoft (mp), Caroline Helmersson-Olsson (s) och Roland Bäckman (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Ub2.

Ställningstagande

Ambitionsnivån när det gäller såväl skolutveckling som livslångt lärande tonas märkbart ned i propositionen. Detta trots att det handlar om två områden som är av strategisk betydelse både för utbildningsväsendets och för samhällets del. Dessutom innebär nedläggningarna av Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande en koncentration av myndigheter till Stockholm.

Enligt propositionen kommer det även i fortsättningen att genomföras statliga utvecklingsinsatser men inte i samma utsträckning som tidigare. Propositionen preciserar inte vilka verksamheter som staten bör ha fortsatt ansvar för, bara att det statliga utvecklingsstödet kommer att stramas upp, men det framgår tydligt att det statliga ansvaret för skolutveckling ska begränsas och renodlas. Enligt propositionen ska varje huvudman, skola och verksamhet ansvara för kvalitetsutvecklingen och de statliga utvecklingsinsatserna begränsas avseende såväl inriktning som arbetssätt. Vi menar att det behövs mer och tydligare uppföljning på nationell nivå. Särskilt i en tid när behoven av förbättrad kvalitet och resultatuppföljning i skolan ökar. För oss är det av största vikt att staten även framöver ansvarar för de nationella utvecklingsinsatserna inom skolan.

Regeringen måste ta ansvar för att framför allt mindre kommuner och segregerade områden inte drabbas av negativa konsekvenser när Myndigheten för skolutveckling läggs ned. Det bör tydligt framgå vem som ska ansvara för vad så att inte uppgifter riskerar att falla bort.

Utveckling av läromedel för personer med teckenspråk som förstaspråk ska föras över från Nationellt centrum för flexibelt lärande till Specialpedagogiska skolmyndigheten. Det är av stor vikt att den verksamheten inte nedprioriteras i samband med att Nationellt centrum för flexibelt lärande läggs ned.

Det bör ankomma på regeringen att vidta de åtgärder som föranleds av vad vi nu anfört.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2007/08:50 Nya skolmyndigheter:

1.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100).
2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1044) om ändring i skollagen (1985:1100).
3.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:159) om ändring i skollagen (1985:1100).
4.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1447) om ändring i skollagen (1985:1100).
5.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.
6.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1999:1395).
7.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
8.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200).
9.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
10.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om att riksdagens tidigare ställningstaganden rörande myndigheter inom skolväsendet m.m. och deras uppgifter inte längre ska gälla (avsnitt 5).

Följdmotionen

2007/08:Ub2 av Marie Granlund m.fl. (s, v, mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om betydelsen av att fullt ut värna de ansvarsområden som finns inom Myndigheten för skolutveckling samt Nationellt centrum för flexibelt lärande.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)