Trafikutskottets betänkande

2007/08:TU2

En effektivare lag om elektronisk kommunikation

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2006/07:119 En effektivare lag om elektronisk kommunikation och en motion (v) som väckts med anledning av propositionen.

Utskottet delar regeringens bedömning att det är uppenbart att det finns ett behov av att förkorta handläggningstiderna och effektivisera processen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna i mål enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK). Det innebär bl.a. att kammarrätten ska vara sista instans för prövning av mål enligt LEK och att sådana mål ska handläggas skyndsamt.

Utskottet anser att utgångspunkten för det fortsatta beredningsarbetet inom området elektroniska kommunikationer bör vara att skapa goda förutsättningar för att trygga och utveckla väl fungerande, effektiva och framtidsinriktade elektroniska kommunikationer i alla delar av landet där klara och tydliga spelregler skapas för alla aktörer på marknaden.

Enligt utskottets mening vore det till förfång för den fortsatta IT-utvecklingen att, som framhålls i den aktuella följdmotionen, avstå från att nu göra en angelägen effektivisering av domstolsprocessen kring elektroniska kommunikationer i avvaktan på att det pågående reformarbetet slutförs.

Utskottet föreslår mot den bakgrunden att riksdagen bifaller propositionens lagförslag om ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och avslår motion 2006/07:16 (v). Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

En reservation (v, mp) om avslag på propositionen och ett särskilt yttrande (s) har fogats till betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslagen

Riksdagen antar regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

b) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:119 och avslår motion

2006/07:T16 av Kent Persson m.fl. (v).

Reservation (v, mp)

Stockholm den 18 oktober 2007

På trafikutskottets vägnar

Christina Axelsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christina Axelsson (s), Jan-Evert Rådhström (m), Margareta Cederfelt (m), Sten Nordin (m), Marie Nordén (s), Annelie Enochson (kd), Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Peter Pedersen (v), Pia Nilsson (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Karin Svensson Smith (mp), Eliza Roszkowska Öberg (m), Lars Mejern Larsson (s), Désirée Liljevall (s), Per Lodenius (c), Christer Winbäck (fp) och Katarina Köhler (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlas regeringens proposition 2006/07:119 En effektivare lag om elektronisk kommunikation och en motion som väckts med anledning av propositionen. Regeringens förslag bygger på ett slutbetänkande av Utredningen om översyn av lagen om elektronisk kommunikation. Betänkandet Effektivare LEK (SOU 2006:88) överlämnades till regeringen i oktober 2006 och har remissbehandlats.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2. Lagförslagen har behandlats av Lagrådet.

Utskottet behandlar ärendet i enlighet med den struktur som redovisas i propositionen. I behandlingen av de olika avsnitten refereras regeringens förslag och bedömningar i korta sammandrag.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till åtgärder för att förkorta handläggningstiden och effektivisera processen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna i mål enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK).

Kammarrätten ska vara sista instans för prövning av mål enligt LEK. I syfte att stärka kompetensen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna ska särskilda ledamöter i form av ekonomiska experter delta när länsrätten och kammarrätten avgör mål enligt LEK som avser konkurrensfrämjande åtgärder enligt lagen. Sådana mål ska handläggas skyndsamt. För att möjliggöra en skyndsam handläggning och för att skapa ordning i processen begränsas möjligheterna att efter viss tid åberopa nya omständigheter och bevis i länsrätten. I kammarrätten ska nya omständigheter eller bevis endast få åberopas om det finns synnerliga skäl. Vidare införs det en bestämmelse om att förvaltningsdomstolarna vid prövningen av inhibitionsfrågor när det gäller beslut enligt LEK särskilt ska beakta syftet med lagen.

Vidare föreslås en skadeståndsskyldighet för operatörer med betydande inflytande på en marknad som inte följer skyldighetsbeslut enligt LEK.

Tillsynsmyndigheten ska slutligen få rätt att förelägga en part att tillhandahålla de uppgifter och handlingar som behövs för att kunna pröva en tvist enligt 7 kap. 10 § LEK.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag om ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och avslår motionen. Utskottet framhåller att det är uppenbart att det finns ett behov av att förkorta och effektivisera domstolsprocessen och att det bör vidtas åtgärder för att åstadkomma detta snarast.

Jämför reservation (v, mp) och särskilt yttrande (s).

Bakgrund

EG:s regelverk för elektroniska kommunikationer

Under åren 2001 och 2002 beslutade Europaparlamentet och rådet om ett nytt regelverk för elektroniska kommunikationer. I Sverige är regelverket genomfört huvudsakligen genom lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK), men det har även givit upphov till ändringar i rättegångsbalken, sekretesslagen (1980:100), lagen (1998:31) om standarder för sändning av TV-signaler, radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning.

Kommissionen har våren 2007 presenterat en rapport om elektroniska kommunikationer, KOM(2007)155, där man bl.a. granskat marknad och regleringsstruktur inom området. Som slutsats anger kommissionen att även om det gällande regelverket verkar för att skapa konkurrens och därmed åtföljande fördelar för konsumenterna finns områden där en gemensam marknad för e-kommunikationer inte uppnås inom ramen för nuvarande regelverk. I rapporten aviseras att kommissionen avser att återkomma med förslag i ärendet senare under år 2007.

Lagen om elektroniska kommunikationer

Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) syftar till att enskilda och myndigheter ska få tillgång till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer och största möjliga utbyte vad gäller urvalet av elektroniska kommunikationstjänster samt deras pris och kvalitet. Syftet ska uppnås främst genom att konkurrensen och den internationella harmoniseringen på området främjas. Samhällsomfattande tjänster ska dock alltid finnas tillgängliga på för alla likvärdiga villkor i hela landet till överkomliga priser. Vid lagens tillämpning ska särskilt beaktas elektroniska kommunikationers betydelse för yttrande- och informationsfrihet.

Genom LEK har i huvudsak det EG-rättsliga regelverket för elektronisk kommunikation genomförts. Lagen omfattar den tekniska infrastrukturen, men inte själva innehållet i tjänsterna.

Grundtanken i LEK är att ha en flexibel reglering. Lagen innehåller färre generella skyldigheter för operatörer än den tidigare lagstiftningen. I stället innehåller lagen verktyg som ska användas om konsumenternas behov inte tillgodoses av marknaden eller om inte konkurrensen fungerar. Lagstiftningen är uppbyggd så att Post- och telestyrelsen (PTS) anger skyldigheter i beslut om det behövs. Det innebär att det krävs att PTS fattar beslut i ett enskilt fall, för att en sådan skyldighet ska gälla.

Skyldighet för operatörer

Post- och telestyrelsen (PTS) ska fortlöpande fastställa vilka produkt- och tjänstemarknader som har sådana särdrag att det kan vara motiverat att införa skyldigheter för operatörer. Vid fastställandet ska Europeiska kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader samt riktlinjer för marknadsanalys och bedömning av ett företags betydande inflytande på marknaden beaktas. PTS ska fortlöpande analysera de relevanta marknader som har fastställts. För varje marknad ska det fastställas om det råder effektiv konkurrens.

Om det konstateras att det inte råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, ska företag med betydande inflytande på den marknaden identifieras och beslut meddelas om skyldigheter. Ett sådant skyldighetsbeslut ska syfta till att skapa effektiv konkurrens. Om det konstateras att det råder effektiv konkurrens på en fastställd marknad, ska skyldigheter som har beslutats upphävas.

Den som kontrollerar tillträde till slutanvändare får förpliktas att mot marknadsmässig ersättning bedriva samtrafik eller vidta annan åtgärd som krävs för att säkerställa att slutanvändare kan nå varandra.

Tillsyn och tvistlösning

Post- och telestyrelsen (PTS) har tillsyn över efterlevnaden av lagen och de beslut om skyldigheter eller villkor samt de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

PTS får förelägga den som bedriver verksamhet som omfattas av lagen att tillhandahålla myndigheten upplysningar och handlingar som behövs för att kunna utöva tillsyn enligt lagen bl.a. avseende efterlevnaden av de skyldigheter som ålagts en operatör. Sådana förelägganden får förenas med vite.

Överklagande

Beslut enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av LEK får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Därvid gäller bestämmelserna i förvaltningsprocesslagen (1971:291) och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Av forumbestämmelserna i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar följer att PTS beslut överprövas av Länsrätten i Stockholms län. Länsrättens avgöranden kan överklagas till Kammarrätten i Stockholm, vars avgöranden i sin tur kan överklagas till Regeringsrätten.

Myndighetsorganisation

Post- och telestyrelsen (PTS) är enligt förordningen (1997:401) med instruktion för Post- och telestyrelsen central förvaltningsmyndighet med ett samlat sektorsansvar inom området för elektronisk kommunikation.

Förutom PTS finns det andra myndigheter med ansvarsområden som även omfattar området för elektronisk kommunikation. Sådana myndigheter är främst Datainspektionen, Konkurrensverket, Konsumentverket och Radio- och TV-verket, vars verksamheter grundas på annan lagstiftning, såsom personuppgiftslagen (1998:204), konkurrenslagen (1993:20) eller marknadsföringslagen (1995:450).

Propositionen

En effektivare domstolsprocess för mål enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Behovet av reformer

Regeringen bedömer att beslut enligt lagen om elektronisk kommunikation även fortsättningsvis bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Åtgärder bör vidtas inom ramen för förvaltningsprocessen för att förkorta handläggningstiden och effektivisera processen hos förvaltningsdomstolarna.

Särskilda ledamöter i förvaltningsdomstolarna

Regeringen föreslår att särskilda ledamöter ska delta när länsrätten och kammarrätten avgör mål om identifiering av företag med betydande inflytande på en fastställd marknad, mål om fastställande av särskilda skyldigheter för dessa företag samt tillsyns- och tvistlösningsmål som grundar sig på sådana särskilda skyldigheter. De särskilda ledamöterna ska vara ekonomiska experter. De ska vara svenska medborgare och får inte vara underåriga eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Länsrätten ska avgöra sådana mål med två lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter. Länsrätten ska dock vara domför med en lagfaren ledamot ensam vid avgörandet av mål av enkel beskaffenhet samt vid beredningsbeslut och beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Kammarrätten ska vid avgörandet av dessa mål bestå av tre lagfarna ledamöter och två ekonomiska experter. Vid avgörande av frågor om prövningstillstånd, och frågor som behandlas i samband därmed, ska dock kammarrätten vara domför med två lagfarna ledamöter och en ekonomisk expert. Kammarrätten ska vara domför utan ekonomiska experter vid prövning som inte innebär att målet slutligt avgörs, vid beslut under beredningen av mål samt vid beslut som innebär att domstolen skiljer sig från målet utan att detta prövas i sak. Slutligen ska kammarrätten vara domför med en lagfaren ledamot vid beslut om avskrivning av mål efter återkallelse och med två lagfarna ledamöter, om de är ense om slutet, vid avvisning av för sent inkomna överklaganden.

Om förordnandet för en ekonomisk expert löper ut under pågående handläggning av ett mål, ska förordnandet ändå gälla med avseende på målet.

Prövningen av inhibitionsfrågor

Regeringen föreslår att en bestämmelse införs som lyfter fram betydelsen av att en domstol som prövar en begäran om inhibition av ett beslut som fattats enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation särskilt ska beakta syftet med lagen, såsom det framgår av lagens inledande bestämmelse.

Skyndsam handläggning av mål

Regeringen föreslår att mål i länsrätten och kammarrätten om identifiering av företag med betydande inflytande på en fastställd marknad, mål om fastställande av särskilda skyldigheter för dessa företag samt tillsyns- och tvistlösningsmål som grundar sig på sådana särskilda skyldigheter ska handläggas skyndsamt.

Färre domstolsinstanser

Regeringen föreslår att kammarrätten ska utgöra sista instans för prövning av mål enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Preklusionsregler

Regeringen föreslår att särskilda preklusionsregler ska gälla i mål om identifiering av företag med betydande inflytande på en fastställd marknad, mål om fastställande av särskilda skyldigheter för dessa företag samt tillsyns- och tvistlösningsmål som grundar sig på sådana särskilda skyldigheter. I länsrätten ska nya omständigheter eller ny bevisning få åberopas när fyra månader gått endast om parten gör sannolikt att parten har haft en giltig ursäkt att inte åberopa omständigheten eller beviset tidigare. I kammarrätten får nya omständigheter eller nya bevis endast åberopas om det finns synnerliga skäl.

Rätt att förelägga part att tillhandahålla uppgifter

Regeringen föreslår att tillsynsmyndigheten får förelägga en part att tillhandahålla myndigheten de uppgifter och handlingar som behövs för att pröva ett ärende om tvistlösning och som avser allmänna skyldigheter som gäller enligt lagen om elektronisk kommunikation, villkor som meddelats med stöd av lagen eller särskilda skyldigheter som ålagts enligt lagen. Föreläggandet får förenas med vite.

Föreläggandet ska inte få överklagas. Vid prövning av en ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas.

Skyldighet för företag med betydande inflytande på en marknad att ersätta skada

Regeringen föreslår att om ett företag som har betydande inflytande på en marknad uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd som strider mot, eller underlåter att vidta en åtgärd som är nödvändig för att efterkomma, en skyldighet som beslutats med stöd av 4 kap. 4 § eller 5 kap. 13 eller 14 § lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation eller som följer av 5 kap. 12 § samma lag, ska företaget ersätta den skada som därigenom uppkommer. Rätten till sådan ersättning faller bort om talan inte väcks inom tio år från det att skadan uppkommit.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att ändringarna i lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2008.

Bestämmelsen om att kammarrättens beslut inte får överklagas ska inte tillämpas på beslut som kammarrätten fattat före ikraftträdandet.

De nya bestämmelserna om skyndsam handläggning av mål i förvaltningsdomstolarna, liksom om begränsning av möjligheterna att där åberopa nya omständigheter och bevis, ska endast tillämpas om det överklagade beslutet har fattats efter ikraftträdandet.

Omprövning av beslut

Regeringen bedömer att det inte behövs någon bestämmelse om att 27 och 28 §§ förvaltningslagen (1986:223) om omprövning av beslut inte ska tillämpas vid tvistlösningsförfarandet.

Konsekvenser

Genomförandet av regeringens förslag leder – enligt propositionen – sammantaget till att konkurrensen på marknaden kommer att fungera bättre och till att företagens drivkrafter att göra långsiktiga investeringar kommer att öka. Förslagen bidrar till att förbättra konsumenternas tillgång till elektronisk kommunikation och deras utbyte av de tjänster som erbjuds. Sammantaget bedömer regeringen att de samhällsekonomiska effekterna av förslagen blir såväl positiva som betydande.

Motionen

I motion 2006/07:T16 av Kent Persson m.fl. (v) anförs bl.a. att regeringen i budgetpropositionen för år 2007 angav som mål att sälja ut statliga företag, bl.a. Telia Sonera som äger ett naturligt monopol genom kopparnätet/accessnätet. Vänsterpartiet anser att privata monopol hindrar en effektiv marknadskonkurrens och resursanvändning samt bidrar till att företagen kan upprätthålla oskäliga priser. Framför allt gäller detta om naturliga monopol, som exempelvis kopparnätet/accessnätet, järnvägs-, el-, fjärrvärme-, vatten- och avloppsnät, kommer i privat ägo. Vänsterpartiet anser att denna typ av naturliga monopol, ofta en strategisk del i vår infrastruktur, ska vara i offentlig ägo och kontroll. Endast härigenom kan konsumenterna garanteras skäliga priser på tillhandahållna tjänster och en rättvis och kostnadseffektiv uppbyggnad av infrastruktur.

Mot denna bakgrund anser motionärerna att regeringen före utförsäljningen av Telia Sonera bör etablera ett nytt offentligt bolag med uppgiften att tillhandahålla elektronisk överföring, ett bolag som åtminstone äger kopparnätet, kopplingsskåp och därtill hörande fibrer, inklusive bitströms. Det kan vara lämpligt att även föra över andra offentligt ägda bredbandsnät till bolaget.

Med hänsyn till den pågående processen om kopparnätets framtid anser motionärerna att det i nuläget inte finns behov av att effektivisera lagen om elektronisk kommunikation.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag i propositionen om att förkorta handläggningstiderna och effektivisera processen hos de allmänna förvaltningsdomstolarna i mål enligt lagen om elektronisk kommunikation är, som utskottet ser det, en viktig åtgärd och av avgörande betydelse i syfte att få en bättre fungerande marknad. Det har, vilket framgår av propositionen, visat sig att beslut enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) överklagas i ovanligt hög grad. Detta tycks bero på att möjligheterna att komma in med kompletterande uppgifter under handläggningen är stora och att detta kan användas för att fördröja avgörandet av LEK-målen.

En effekt av denna fördröjning är bl.a. att nya aktörer kan välja att avstå från att göra investeringar för att ta sig in på marknaden. Den långa tidsåtgången och den osäkerhet som därigenom skapas på marknaden kan missgynna nya aktörer som riskerar att slås ut från marknaden redan i ett inledningsskede. Därigenom skapas nya inträdesbarriärer, trots att regelverket syftar till att eliminera sådana.

Mot denna bakgrund är det – enligt utskottets mening – viktigt att handläggningen hos Post- och telestyrelsen (PTS) och förvaltningsdomstolarna inte drar ut på tiden. Detta är också särskilt viktigt på en marknad där utvecklingen går snabbt och förutsättningarna kan ändras på kort tid. Aktörerna på marknaden måste få besked skyndsamt som de kan inrätta sig efter. Utskottet delar därför regeringens bedömning att det är uppenbart att det finns ett behov av att förkorta och effektivisera överklagandeprocessen och att det bör vidtas åtgärder för att åstadkomma detta snarast.

En motion – 2006/07:T16 (v) – har väckts med anledning av regeringens proposition. I motionen framhålls, med hänsyn till den pågående processen om kopparnätets framtid, att det nu inte finns behov av att effektivisera lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK).

Utskottet anser att den i motionen åsyftade processen om kopparnätets framtid är en viktig fråga i arbetet med att effektivisera marknaden för elektroniska kommunikationer. Utskottet vill i sammanhanget framhålla betydelsen av att det skapas klara och tydliga spelregler för alla aktörer på marknaden.

Utskottet kan konstatera att regeringen delar denna uppfattning. Regeringen har sålunda mot denna bakgrund i april 2007 gett Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att bl.a. utreda förutsättningarna för en vertikal separation av teleoperatörer med betydande marknadsinflytande på accessnätsområdet. PTS lämnade över sitt svar på uppdraget till regeringen i rapporten Bättre bredbandskonkurrens genom funktionell separation i juni 2007. Rapporten, som remissbehandlats, bereds nu inom Regeringskansliet och regeringen avser att återkomma till riksdagen under första kvartalet 2008. Av budgetpropositionen för år 2008 framgår att det fortsatta beredningsarbetet syftar till att skapa organisatorisk åtskillnad och oberoende beslutsfattande inom en vertikalt integrerad operatör.

Utskottet vill i sammanhanget även peka på att Telia Sonera i ett pressmeddelande den 24 september 2007 låtit meddela att man beslutat bilda ett nytt helägt dotterbolag för infrastruktur i Sverige. Bolaget kommer bl.a. att omfatta koppar- och fibernäten. Enligt pressmeddelandet kommer bolaget, som beräknas starta sin verksamhet under fjärde kvartalet 2007, att sälja sina produkter på lika villkor till Telia Soneras grossistkunder och till Telia Soneras egna verksamheter.

Utskottet konstaterar därmed att i den pågående processen inom området elektronisk kommunikation beaktas väl vad utskottet tidigare uttalat i samband med riksdagsbehandlingen av regeringens proposition (2006/07:57) Försäljning av statliga företag. Utskottet förutsatte därvid att det inom ramen för det fortsatta beredningsarbetet ges rådrum och förutsättningar att beakta pågående reform- och utredningsarbete inom området elektronisk kommunikation (yttr. 2006/07:TU2y). Utskottet anser att utgångspunkten bör vara att skapa goda förutsättningar för att trygga och utveckla väl fungerande, effektiva och framtidsinriktade elektroniska kommunikationer i alla delar av landet. Enligt utskottets mening vore det till förfång för den fortsatta IT-utvecklingen att avstå från att nu göra en angelägen effektivisering av domstolsprocessen kring elektroniska kommunikationer i avvaktan på att det pågående reformarbetet slutförs.

Utskottet föreslår mot den bakgrunden att riksdagen bifaller propositionens lagförslag om ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och avslår motion 2006/07:T16 (v).

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Lagförslagen (v, mp)

av Peter Pedersen (v) och Karin Svensson Smith (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

b) lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om lagförslagen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:T16 av Kent Persson m.fl. (v) och

avslår proposition 2006/07:119.

Ställningstagande

Vi anser att privata monopol hindrar en effektiv marknadskonkurrens och resursanvändning samt bidrar till att företagen kan upprätthålla oskäliga priser. Framför allt gäller detta om naturliga monopol, som exempelvis kopparnätet/accessnätet, kommer i privat ägo. Vi anser att denna typ av naturliga monopol, ofta en strategisk del i vår infrastruktur, ska vara i offentlig ägo och kontroll. Endast härigenom kan konsumenterna garanteras skäliga priser på tillhandahållna tjänster och en rättvis och kostnadseffektiv uppbyggnad av infrastruktur.

Därför anser vi att regeringen före utförsäljningen av Telia Sonera bör etablera ett nytt offentligt bolag med uppgiften att tillhandahålla elektronisk överföring, ett bolag som åtminstone äger kopparnätet/accessnätet, kopplingsskåp och därtill hörande fibrer, inklusive bitströms. Det kan vara lämpligt att även föra över andra offentligt ägda bredbandsnät till bolaget.

Med hänsyn till den pågående processen om kopparnätets/accessnätets framtid anser vi att det i nuläget inte finns behov av att effektivisera lagen om elektronisk kommunikation.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Lagförslagen (s)

Christina Axelsson (s), Marie Nordén (s), Pia Nilsson (s), Lars Mejern Larsson (s), Désirée Liljevall (s) och Katarina Köhler (s) anför:

Regeringen har drivit igenom och tagit första steget i en omfattande utförsäljning av Telia Sonera, utan att göra en grundläggande analys och utan att inhämta nödvändig kunskap från bland annat expertmyndigheter.

Vi anser att kopparnätet, som förvaltas av Telia Sonera, har en så väsentlig betydelse för såväl enskilda hushåll och företag, som för Sveriges nationella säkerhet, att det bör skiljas av i ett nytt bolag. Det ska även i fortsättningen ha huvudsakligt statligt ägande. En strukturell separation är att föredra eftersom det ger förutsättningar för staten att behålla huvudägaransvaret för kopparnätet med tillhörande infrastruktur även om Telia Sonera säljs.

Vi vill dock inte nu motsätta oss en effektivisering av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:119 En effektivare lag om elektronisk kommunikation:

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation,

2.    lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

Följdmotion

2006/07:T16 av Kent Persson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en effektivare lag om elektronisk kommunikation.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag