Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU20 | |
Allmänna motioner om mervärdesskatt | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner från den allmänna motionstiden under hösten 2007.
Bland motionerna finns förslag som gäller skattesatserna på mervärdesskatteområdet. Vidare finns motioner som behandlar reglerna om omvänd skattskyldighet i byggbranschen, om avdragsrätt för företagsbilar samt om fastighetsarbete i egen regi. Reglerna för mervärdesskatt inom den ideella sektorn samt för ferieföretag behandlas också.
Samtliga motioner avstyrks.
Till betänkandet har lämnats tre reservationer (v, mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Skattesatser |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk209, 2007/08:Sk211, 2007/08:Sk213, 2007/08:Sk242, 2007/08:Sk263, 2007/08:Sk293, 2007/08:Sk318, 2007/08:Sk326, 2007/08:Sk333, 2007/08:Sk335, 2007/08:Sk338, 2007/08:Sk343, 2007/08:Sk347, 2007/08:Sk362, 2007/08:Sk394, 2007/08:Sk399 och 2007/08:T327 yrkande 21. |
Reservation 1 (v)
Reservation 2 (mp)
2. | Omvänd skattskyldighet |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk311 och 2007/08:Sk388 yrkandena 1 och 2. |
3. | Företagsbilar |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk223 och 2007/08:Sk228. |
4. | Fastighetsarbete i egen regi |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk286. |
5. | Ideell verksamhet |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk278, 2007/08:Sk306, 2007/08:Sk314 och 2007/08:Sk355 yrkandena 1–3. |
Reservation 3 (v)
6. | Ferieföretag |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk319 yrkande 2. |
Stockholm den 19 februari 2008
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Agneta Berliner (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I det följande behandlar skatteutskottet allmänna motionsyrkanden som rör mervärdesskatteområdet. Motsvarande motioner behandlades förra riksmötet i betänkande 2006/07:SkU13. Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets överväganden
Skattesatser
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår samtliga motioner om förändringar i olika skattesatser på mervärdesskatteområdet.
Jämför reservationerna 1 (v) och 2 (mp).
Bakgrund
Mervärdesskatt ska betalas till staten vid sådan omsättning inom landet av varor och tjänster som är skattepliktig och görs i en yrkesmässig verksamhet. Mervärdesskatt ska också betalas vid skattepliktiga gemenskapsinterna förvärv och vid import.
Mervärdesskattesatsen anges som en påläggsprocent, dvs. procentsatsen används för att räkna ut ett pålägg på beskattningsunderlaget före mervärdesskatt. Huvudregeln är att mervärdesskatt tas ut med 25 %. Härutöver finns det två reducerade skattesatser, 12 % och 6 %. De reducerade skattesatserna har följande tillämpningsområden.
12 %: Livsmedel, hotellrums- och campinguthyrning, konstnärs försäljning av egna konstverk, import av konstverk, samlarföremål och antikviteter.
6 %: Dagstidningar, tidskrifter och böcker, entré till konserter, biograf, teater-, opera- och balettföreställningar, djurparker, persontransporter, viss biblioteksverksamhet, viss museiverksamhet, upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, rätt till ljud- och bildupptagning och idrottsområdet.
Med livsmedel anses alla ämnen eller produkter som är avsedda att ätas eller som människor rimligen kan förväntas äta. Det saknar betydelse om ämnena eller produkterna är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade. Om mat och dryck för förtäring serveras på restaurang, kafé eller liknande tillhandahålls en tjänst. Skattesatsen är då 25 %. Tar kunden med sig mat, även färdiglagad eller s.k. catering och dryck, räknas detta som försäljning av varor. Skattesatsen är då 12 %.
Motionerna
Motionärerna har i ett flertal motioner tagit upp yrkanden om sänkt eller slopad mervärdesskatt för nya grupper av varor eller tjänster. Motionerna har bl.a. behandlat frågan om införande av en enhetlig skattesats, både nationellt och på en europeisk nivå. Yrkandena har också rört mervärdesskatt på livsmedel, inklusive frågan om skattesatsen på restaurangtjänster m.m. Vidare finns det yrkanden avseende mervärdesskatt på kultur i vid mening och på vissa övriga varor och tjänster.
Enhetlig skattesats
I motion Sk326 av Allan Widman (fp) anför motionären att problemen med differentierade skattesatser är flera. Dels bidrar detta till oklarheter, dels bör man inte via skatter söka styra människors konsumtion. En enhetlig momsskattesats bör därför införas. Motionären begär ett tillkännagivande till regeringen om detta.
I motion Sk343 av Tomas Tobé (m) anför motionären att syftet med den inre europeiska marknaden är att det ska bli billigare att köpa varor och tjänster över gränserna, och att underlätta handeln. Detta hämmas av att länderna har olika regler och olika undantag på mervärdesskatteområdet. Motionären begär därför ett tillkännagivande om att regeringen aktivt bör driva frågan om en enhetlig nivå för mervärdesskatt inom EU.
I motion Sk399 av Margareta Cederfelt och Karl Sigfrid (m) hemställs att i syfte att förenkla mervärdesskatten och göra systemet mer lättbegripligt bör mervärdesskattenivåerna vara samma för alla varor och tjänster. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att enhetliga nivåer för varor och tjänster bör införas.
Livsmedel och restaurangtjänster m.m.
I motion Sk209 av Rolf Gunnarsson (m) föreslås en enhetlig mervärdesskattesats för inköp av livsmedel vare sig det sker från en restaurang eller på annat sätt. Motionären föreslår ett tillkännagivande om att enhetlig matmoms införs.
I motion Sk263 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (s) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen bör göra en översyn av momsreglerna i restaurangbranschen.
I motion Sk318 av Jan R Andersson (m) anför motionären att en översyn bör göras kring momsreglerna för försäljning av olika typer av snabbmat och annan restaurangservering så att rättvisa villkor vad gäller momskostnad kan åstadkommas. Ett tillkännagivande om en översyn av reglerna beträffande olika former av livsmedelsservering bör göras.
I motion Sk347 av Anna König Jerlmyr (m) anförs att en cateringfirma som levererar mat eller livsmedel belastas med 12 procents mervärdesskatt. Införande av 12 procents mervärdesskatt även för uthyrning av serveringspersonal i cateringverksamhet bör leda till mindre svartarbete. Motionären begär ett tillkännagivande om att mervärdesskattereglerna för cateringverksamhet bör förändras på detta sätt.
I motion Sk362 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) anförs att regeringen bör låta utreda möjligheterna att genomföra en momsdifferentiering av etiskt och socialt licensierade produkter och i den undersökningen ta fram vilka märkningar som skulle innefattas av systemet. Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen om att en utredning av momssänkning på etiskt och socialt licensierade livsmedel bör göras.
Skattesatser på kulturområdet
I motion Sk211 av Hans Hoff (s) anför motionären att det inte är tillfredsställande att man har olika momssatser för olika kulturella aktiviteter. Momsen på kultur bör ses över för att få alla kulturella aktiviteter likvärdiga. Motionären begär ett tillkännagivande om att det bör bli mer enhetliga momsreger för kulturella aktiviteter.
I motion Sk213 av Hans Hoff (s) anför motionären att ett samlat grepp bör tas på kulturmomsen. Ett tillkännagivande bör ges till regeringen om behovet av en översyn av kulturmomsen.
I motion Sk293 av Camilla Lindberg (fp) anför motionären att dataspel som uttryckssätt får allt större betydelse i samhällsutvecklingen. På sikt kommer gränserna mellan olika medier att vara svårare att urskilja. Att då ha högre momssats på dataspel än på böcker, tidskrifter, biobiljetter osv. är inkonsekvent. Ett tillkännagivande till regeringen bör göras om behovet av att harmonisera momssatsen för dataspel med momssatsen för böcker, tidskrifter, tidningar, teater- och biobiljetter.
I motion Sk333 av Olof Lavesson (m) anför motionären att det bör ses över hur momssatsen för konstnärernas och konstgalleriernas försäljning av konst samt för galleriernas provision liksom för försäljning av importerade konstverk kan göras enhetlig. Den huvudsakliga momssatsen på kulturområdet är i dag 6 %. En ambition bör vara att detta även ska gälla konstområdet. Motionären begär ett tillkännagivande till regeringen om att det bör göras en översyn av momsreglerna för konstnärer, konstgallerier och importerad konst.
I motion Sk394 av Eliza Roszkowska Öberg och Margareta Cederfelt (m) anför motionärerna att ett enhetligt skattesystem där lika situationer behandlas på lika sätt har fördelen att snedvridande effekter uppstår i mindre omfattning än vad som annars hade varit fallet. Ett exempel där en olycklig snedvridande effekt uppstår är på mervärdesskattens område. Tidskrifter i pappersform har nedsatt moms och beskattas därför med momssatsen 6 %. Om man ger ut en tidskrift i digital form räknas den däremot som en tjänst och beskattas med moms på 25 %. Konsekvensen av detta är att övergången från tidskrifter i pappersform till elektroniska varianter försvåras. Momsreglerna för tidningar och tjänster regleras på EU-nivå och det är angeläget att en förändring genomförs. Beskattning bör vara teknikneutral för att inte straffa utvecklingen av nya teknologier. Effektivare sätt att distribuera information på ger vinster för miljön och kan även ge ekonomiska besparingar. Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen om att förändringar mot en teknikneutral moms bör eftersträvas.
Skattesatser – övrigt
I motion Sk242 av Johan Linander och Per Lodenius (c) anför motionärerna att riksdagen ska ge regeringen till känna att momsen på glasögon och linser bör sänkas.
I motion Sk335 av Ingemar Vänerlöv (kd) begär motionärerna ett tillkännagivande att regeringen bör utreda ett avskaffande av moms på körkortsutbildning.
I motion Sk338 av Cecilia Widegren (m) begär motionären ett tillkännagivande att regeringen bör se över möjligheten till lika momssats för egenvårdsprodukter.
I motion T327 av Lars Ohly m.fl. (v) anför motionärerna i yrkande 21 att det till regeringen ska ges till känna att den i EU bör agera för att mervärdesdirektivet ändras så att det möjliggör nedsättning av moms i syfte att minska miljöbelastningen.
Utskottets ställningstagande
Frågan om skattesatserna på momsområdet har under senare år varit föremål för en närmast kontinuerlig diskussion. Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:SkU18, rskr. 199) tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattning inom mervärdesskatteområdet (dir. 2002:141) – Mervärdesskattesatsutredningen. Utredningen lämnade i juni 2005 delbetänkandet Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt? (SOU 2005:57) med en rekommendation om att de nuvarande tre olika mervärdesskattesatserna 25, 12 och 6 % ersätts med en enda enhetlig skattesats, som beräknas till 21,7 %.
I sitt slutbetänkande På väg mot en enhetlig mervärdesskatt (SOU 2006: 90) lägger Mervärdesskattesatsutredningen förslag som rör livsmedelmomsen och ett antal korrigeringar av gränsdragningar m.m. inom ramen för dagens differentierade skattesatser. Som en följd av dessa förslag möjliggörs också en sänkning av normalskattesatsen.
Mervärdesskattesatsutredningens slutbetänkande har inte remissbehandlats. Utredningens förslag om en ändrad gränsdragning mellan skidliftar och transporter har genomförts den 1 januari 2007 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:1).
Inom EU har frågan om vilka varor och tjänster som kan omfattas av reducerad skattesats diskuterats under flera år i rådet utan att medlemsstaterna har kunnat komma överens. Diskussionerna avslutades temporärt i början av 2006 genom förlängning av det s.k. lågmomsförsöket, och där länder som önskade möjlighet att ansluta sig till försöket skulle anmäla detta senast 31 mars 2006. Den dåvarande svenska regeringen avstod från detta trots att alliansens företrädare önskade att denna möjlighet skulle stå till buds för Sverige. Medlemsstaterna uppmanade samtidigt kommissionen att ta fram en utvärderingsrapport senast den 30 juni 2007. Denna rapport presenterades som planerat, och rådet har diskuterat den under hösten 2007. I december 2007 beslutades att diskussionerna ska fortsätta, och det noterades att kommissionen under 2008 kommer att presentera ett nytt förslag om hur de reducerade skattesatserna ska hanteras inom EU.
I den av Finansdepartementet kommenterade dagordningen inför det sammanträde i EU-nämnden då samråd skedde inför Ekofinrådets möte den 4 december 2007 anfördes att beträffande kommissionens meddelande om den framtida skattesatsstrukturen anser Sverige att ”följande tre principer i första hand bör vara vägledande vid fastställande av vilka varor och tjänster som i framtiden ska kunna omfattas av reducerad skattesats:
– Ökad produktivitet (motverka hemarbete och svartarbete)
– Högre strukturell sysselsättning (ökat arbetsutbud, eventuellt även riktad efterfrågan mot områden med lågutbildad arbetskraft)
– Inkomstfördelning
Förutom vad som direkt faller inom dessa principer kommer Sverige att verka för att nedsatta skattesatser blir fortsatt möjliga inom områden där Sverige redan i dag tillämpar en reducerad skattesats.”
När det gäller serveringstjänster har finansministern i ett svar på en skriftlig fråga daterat den 21 november 2007 konstaterat att det svenska mervärdesskattesystemet bygger på det gemensamma mervärdesskattesystemet inom EU. Där finns bindande regler som anger inom vilka områden medlemsländerna i EU får ha reducerade skattesatser. Livsmedel är ett sådant område, däremot inte serverings- och restaurangtjänster. Mot bakgrund av den EU-rättsliga regleringen finns för närvarande inte någon möjlighet för Sverige att sänka momsen på serveringstjänster till samma nivå som livsmedel.
Skatteutskottet uttalade i betänkande 2006/07:SkU13 s. 8 Allmänna motioner om mervärdesskatt ”att ordningen med reducerade skattesatser och undantag genomgått en grundlig kartläggning och analys som visar att det finns goda skäl att sträva efter ett system med så få undantag och områden med reducerad skattesats som möjligt. Samtidigt framgår det att önskemålen om enkla och lättillämpade skatteregler inte kan ses isolerat utan hela tiden måste vägas mot andra samhälleliga behov.”
Utskottet utgår ifrån att den framtida utformningen av skattesatsstrukturen, inklusive de tankegångar som förs fram i Mervärdesskattesatsutredningens betänkanden, liksom den diskussion som förs inom ramen för EU-samarbetet övervägs av regeringen och ser därför inte någon anledning att för närvarande rikta tillkännagivande till regeringen om en övergång till en enhetlig mervärdesbeskattning, införande av nya områden med reducerad skattesats eller ändrade gränsdragningar.
Utskottet avstyrker motionerna.
Omvänd skattskyldighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår förslag om att göra en översyn av reglerna om omvänd skattskyldighet i byggbranschen.
Bakgrund
I proposition 2005/06:130 föreslogs att bestämmelser om omvänd skattskyldighet skulle införas i mervärdesskattelagen (1994:200) för att motverka undandragande av mervärdesskatt inom byggsektorn. Vid omsättning inom landet av följande tjänster ska förvärvaren vara skattskyldig i stället för den som tillhandahåller tjänsten (omvänd skattskyldighet). Det gäller tjänster avseende fastighet, byggnad eller anläggning som kan hänföras till mark- och grundarbeten, bygg- och anläggningsarbeten, bygginstallationer, slutbehandling av byggnader eller uthyrning av bygg- och anläggningsmaskiner med förare. Förvärvaren ska också vara skattskyldig vid omsättning av tjänster som innebär byggstädning och uthyrning av arbetskraft för den nämnda typen av aktiviteter. För att omvänd skattskyldighet ska gälla krävs att den som förvärvar tjänsten är en näringsidkare som i sin verksamhet inte endast tillfälligt tillhandahåller sådana tjänster, eller en annan näringsidkare, som tillhandahåller en näringsidkare av det först nämnda slaget sådana tjänster. En fastighetsägare eller fastighetsförvaltare i den egenskapen är inte en sådan förvärvare som ska tillämpa omvänd skattskyldighet. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget, och reglerna om omvänd skattskyldighet trädde i kraft den 1 juli 2007.
Motionerna
I motion Sk311 av Lars-Arne Staxäng och Lisbeth Grönfeldt Bergman (m) anför motionärerna att en översyn bör ske av den nya lagstiftningen om omvänd skattskyldighet för byggbranschen. Syftet med bestämmelserna om omvänd moms är bra, men reglerna om vilka företag som innefattas och när reglerna ska användas måste tydliggöras för att inte oseriösa företag ska gynnas på de seriösa företagens bekostnad.
I motion Sk388 av Per Bolund och Ulf Holm (mp) anför motionärerna i yrkande 1 att reformen kring omvänd momsskyldighet för småföretag bör utvärderas. På grund av de stora riskerna med systemet med omvänd moms bör regeringen snarast utvärdera reformens effekter. Riksdagen bör ge regeringen till känna att den måste återkomma efter utvärderingen med förslag på förändringar så att såväl risken som administrationskraven på svenska småföretag kan minskas. I yrkande 2 anför motionärerna att småföretagens administration till följd av att momsregler måste minska.
Utskottets ställningstagande
När reglerna om omvänd skattskyldighet introducerades anfördes i proposition 2005/06:130 s. 35 att omvänd skattskyldighet visserligen innebär en avvikelse från huvudregeln enligt vilken den som omsätter en vara eller tjänst är skyldig att betala mervärdesskatt till staten (skattskyldig). För det fall omvänd skattskyldighet gäller beträffande viss eller vissa omsättningar måste den som tillhandahåller tjänster av det aktuella slaget ta ställning till huruvida sådan skattskyldighet ska tillämpas i det enskilda fallet eller ej. Omvänd skattskyldighet medför därför, som många remissinstanser påpekade, att den administrativa hanteringen av mervärdesskatten kan bli i viss mån mer betungande och komplicerad, och därmed mer kostsam. Den extra administrativa hantering som omvänd skattskyldighet kan medföra bedömdes dock bli av begränsad betydelse och fick därför anses vara acceptabel.
Regeringen uppmärksammade även att särregler av detta slag också kan ge upphov till vissa gränsdragnings- och tolkningsproblem. Man försökte ge en tydlig beskrivning av de tjänster som ska omfattas av omvänd skattskyldighet. Man förutsåg därför inte några större gränsdragningsproblem, och man ansåg att de negativa konsekvenser som en ordning med omvänd skattskyldighet kan leda till får vägas mot det stora behovet av att vidta åtgärder för att motverka skatteundandragandet inom byggsektorn.
När reglerna infördes uttalade utskottet i sitt betänkande 2005/06:30 s. 7:
Eventuella ökade kostnader bör dock bli relativt begränsade. De särregler som föreslås berör också i princip enbart företag inom byggsektorn. Generellt sett torde enligt propositionen större företag ha bättre möjlighet än mindre företag att klara hanteringen av särregler. För små och medelstora företag som omsätter den aktuella typen av tjänster kan det dock förmodligen, med hänsyn till att de har färre antal kunder än större företag och mindre fakturaflöden, vara jämförelsevis enklare att hålla reda på om det är fråga om sådana transaktioner för vilka omvänd skattskyldighet ska tillämpas eller ej.
I dagsläget när de aktuella reglerna har tillämpats under en viss, om än mycket kort tid, finner utskottet att det även fortsättningsvis finns anledning att vara uppmärksam på de tillämpningsproblem och administrativa problem som den omvända skattskyldigheten kan ge upphov till för företagen. Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen på detta område samt att det finns en beredskap för att lösa eventuellt uppkommande problem.
Med det anförda avstyrker utskottet motionen.
Företagsbilar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att vissa lastbilar, som från mervärdesskattesynpunkt betraktas som personbilar, i fortsättningen ska behandlas som lastbilar även i mervärdesskattesammanhang.
Gällande bestämmelser
Vid företagens förvärv av personbilar råder avdragsförbud enligt mervärdesskattelagen (ML), utom i några speciella verksamheter (t.ex. taxirörelse, trafikskolor). Som personbil räknas enligt ML också lastbil med skåpkarosseri utan separat förarhytt och med en totalvikt om högst 3 500 kg. Lastbilar med flak och skåpbilar som har en luftspalt mellan förarhytt och skåp behandlas dock som normala varor i mervärdesskattehänseende och är alltså inte utsatta för någon särskild begränsning i vad gäller avdragsrätten för näringsidkare.
Medlemsländerna inom EU ger avdragsrätt för mervärdesskatten på bilar i mycket skiftande utsträckning, alltifrån full avdragsrätt för yrkesmässigt utnyttjande till ingen avdragsrätt alls. De flesta länder tillämpar dock en beskattning som ligger någonstans däremellan, ofta som i Sverige genom någon form av schablon.
EG-kommissionen har tidigare lagt ett förslag om harmonisering av avdragsrätten för kostnader för bl.a. lastbilar och andra tjänstefordon, KOM(1998) 377, men någon enighet bland medlemsländerna kunde inte uppnås kring detta förslag.
I kommissionens förslag den 29 oktober 2004, KOM(2004) 728, om ändring av EG:s rättsakter inom mervärdesskatteområdet, vars huvudsakliga syfte är att förenkla de administrativa skyldigheterna i fråga om mervärdesskatt för företag som omsätter varor eller tjänster i annan medlemsstat än den i vilken de är etablerade, finns ett nytt förslag om harmonisering av det område för vilket medlemsstaterna får tillämpa begränsningar i avdragsrätten. Förhandlingarna om de nya avdragsreglerna för bilar har inte avslutats.
Inom EU gäller för närvarande en särskild frysningsregel för de undantag som medlemsländerna tillämpar på mervärdesskatteområdet. Bestämmelsen hindrar varje form av utvidgning av det avdragsbegränsade området men hindrar inte att detta reduceras (EG-domstolens domar i mål C-409/99, Metropol Treuhand och Stadler och C-345/99, kommissionen mot Frankrike). Om kommissionens förslag i KOM(2004) 728 genomförs skapas en större frihet att genomföra förändringar av de svenska schablonreglerna på detta område. Som framgått bereds förslaget fortfarande.
Motionerna
I motion Sk223 av Kerstin Lundgren (c) anför motionären att dagens regelverk när det gäller klassning av fordon leder till att myndigheterna bestämmer hur t.ex. en skåplastbil ska vara utformad för att anses kunna användas i företaget. Den företagare som köper in ett fordon med separat karosserienhet – dvs. där det finns en luftspalt mellan förarhytten och skåpet – anses vara berättigad till 100 % momsavdrag, men saknas luftspalt blir det inga avdrag. Regeringen måste säkerställa en förändring av gällande svenskt regelverk, oaktat EU-beslut om harmonisering, då olikheterna på detta område varit stora inom EU, och Sverige måste ta ansvar för att forma ett system som ger avdragsrätt enligt ML för lastbilar så att alla behandlas lika vad gäller momsavdrag för arbetsfordon – oavsett s.k. luftspalt eller liknande. En översyn bör göras av de svenska beskattningsreglerna avseende mervärdesskatt på företagsbilar så att alla förvärv av lastbilar som används i företag likabehandlas.
I motion Sk228 av Sofia Arkelsten (m) anför motionären att avskaffandet av luftspaltsregeln gynnar många småföretag. Det är bra för tillväxten och är en viktig signal om att vi i alliansen tar regelförenklingsarbetet på allvar. Därför bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening att luftspaltsregeln bör avskaffas snarast.
Utskottets ställningstagande
Behandlingen av KOM(2004) 728 i rådsarbetsgruppen påbörjades hösten 2004. Sedan dess har frågan behandlats, och förslaget är fortfarande gällande även om det inte har förhandlats aktivt beträffande harmonisering av avdragsbestämmelserna för bl.a. fordon på senare tid.
I betänkande 2006/07:SkU13 behandlades det förhållandet att mervärdesskattelagens avdragsbegränsning för personbilar omfattar också vissa lätta lastbilar och bussar. Följden är att ett företag som köper en mindre skåpbil måste ta hänsyn till mervärdesskattelagens särskilda krav på separat förarhytt om man vill dra av den ingående mervärdesskatten på anskaffningen.
Utskottets uppfattning är fortfarande att den nuvarande regleringen är onödigt byråkratisk och krånglig, och det bör enligt utskottets mening finnas möjlighet att förändra reglerna på ett sätt som gör att företagen kan köpa eller hyra mindre skåpbilar lämpliga för ändamålet i sin verksamhet utan att behöva ta hänsyn till olika särregler om avdragsbegränsningar vid uttaget av mervärdesskatt. Detta torde också ge en positiv effekt på koldioxidutsläppen då dessa fordon ofta har bättre miljöegenskaper såsom låga utsläpp av koldioxid.
Utskottet anser att det fortfarande finns anledning att ifrågasätta de aktuella reglerna ur ett förenklingsperspektiv. Förhandlingarna om grunderna för dessa regler är dock fortfarande inte avslutade på EU-nivå och det kan inte heller uteslutas att en förändring skulle kunna få avsevärda budgetmässiga konsekvenser. Utskottet förutsätter dock att regeringen deltar i de europeiska förhandlingarna med utgångspunkt i att det ska vara möjligt att genomföra förenklingar av de aktuella reglerna om avdragsbegränsning för bilar.
Utskottet avstyrker därför motionerna.
Fastighetsarbete i egen regi
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en översyn av bestämmelserna om uttagsbeskattning av fastighetsskötsel.
Bakgrund
Underhåll, lokalstädning, fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel ska enligt 2 kap. 8 § ML uttagsbeskattas när fastighetsägaren utför arbetena i egen regi, dvs. med egna anställda, även om verksamheten i övrigt inte är mervärdesskattepliktig. Uttagsbeskattning sker dock endast om nedlagda lönekostnader, inräknat avgifter som grundas på lönekostnaderna för arbetena, överstiger 150 000 kr för beskattningsåret.
Motionen
I motion Sk286 av Inge Garstedt (m) anförs att normalt betalar en arbetsgivare lön samt sociala avgifter och andra obligatoriska avgifter för en anställd person. Undantag från denna regel gäller vissa fastighetsägare, t.ex. kommunala bolag och bostadsrättsföreningar. Dessa fastighetsägare ska uttagsbeskattas, om man i egen regi utför vissa tjänster som avser fastigheten eller skötsel av denna. Fastighetsägaren betalar alltså extra skatt – uttagsskatt. Denna beräknas på lön och sociala avgifter. Detta innebär en fördyring av boendet. Systemet kan även medföra att färre fastighetsägare tillsvidareanställer fastighetsskötare. Vidare är det olyckligt att vissa branscher ska drabbas av löneskatter av denna typ. Riksdagen bör därför tillkännage som sin mening att en översyn av om uttagsskatt även fortsättningsvis ska finnas på fastighetsarbete bör göras.
Utskottets ställningstagande
I betänkande 2006/07:SkU13 anförde skatteutskottet ”att bakgrunden till bestämmelsen är att många fastighetsförvaltande företag, bl.a. bostadsförvaltningsföretagen, inte är skyldiga att ta ut mervärdesskatt i sin verksamhet och därför inte heller kan dra av den skatt som fristående fastighetsskötare debiterar. För att undvika att bostadsförvaltare och andra mervärdesskattebefriade företag helt går över till fastighetsskötsel i egen regi av skatteskäl har sådan egenregiverksamhet belagts med mervärdesskatt om kostnaden överstiger 150 000 kr. Regeln tillkom i samband med 1990 års skattereform (prop. 1989/90:11). Enligt utskottets mening syftar beskattningen till att förhindra konkurrenssnedvridande effekter av den mervärdesskattefrihet som gäller för bostadsförvaltare och vissa andra fastighetsförvaltare.”
Utskottet var föregående år inte berett att tillstyrka en översyn i syfte att slopa denna beskattningsregel. Någon anledning att i år göra en annan bedömning föreligger inte.
Utskottet avstyrker motionen.
Ideell verksamhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsyrkanden om ideella föreningars och trossamfunds framtida mervärdesbeskattning, inklusive frågan om mervärdesbeskattning av s.k. spelarövergångar inom idrotten, med hänvisning till beredningsarbete som pågår.
Jämför reservation 3 (v).
Allmänt
Allmännyttiga ideella föreningar och registrerade trossamfund, som bedriver verksamhet som de inte behöver betala inkomstskatt för enligt inkomstskattelagen, ska enligt 4 kap. 8 § ML inte heller betala någon mervärdesskatt för omsättningar som görs i denna verksamhet. Sådana allmännyttiga ideella föreningar som är befriade från inkomstskatt och mervärdesskatt, saknar – liksom privatpersoner – möjlighet att dra av mervärdesskatten på sina inköp.
Mervärdesskatteutredningen har i betänkandet Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv (SOU 2002:74) funnit att det generella undantaget från mervärdesskatt för allmännyttiga ideella föreningar och trossamfund som finns i Sverige inte är förenligt med EG-rätten och måste tas bort. För att denna förändring inte ska medföra en alltför stor ökning av den administrativa bördan för de berörda objekten och myndigheter föreslås att en generell omsättningsgräns om 90 000 kr införs. Anledningen till att gränsen sätts till just detta belopp är att det är den högsta gränsen för befrielse som medges enligt Sveriges anslutningsfördrag till EU. För att den ideella sektorn även fortsättningsvis ska få en skattemässigt positiv särbehandling föreslår utredningen vidare att direktivets möjligheter att undanta ideella aktiviteter utnyttjas. Utredningen föreslår dels bestämmelser om undantag från skatteplikt för tillhandahållande av personal för själavård och för omsättning från vissa organisationer utan vinstintresse till medlemmar, dels en utvidgning av nuvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt inom kultur- och idrottsområdena. För att underlätta finansieringen av de undantagna, ideella eller sociala aktiviteterna föreslås vidare ett undantag från skatteplikt för omsättning av varor och tjänster inom ramen för s.k. penninginsamlingsaktiviteter. Basarer, fester, konserter, föreställningar och tävlingar samt försäljnings- och insamlingsverksamhet kan utgöra penninginsamlingsevenemang om de företas i skälig omfattning. Skäligheten ska bedömas med hänsyn till antal evenemang och risken för konkurrenssnedvridning.
Mervärdesskatten på s.k. övergångsersättningar inom idrotten är en speciell mervärdesskattefråga som givit upphov till olika skatteprocesser. Dåvarande Riksskatteverket har redan i ett brevsvar till Svenska Fotbollförbundet i oktober 1998 gett uttryck åt uppfattningen att en fotbollsförening, som är en allmännyttig ideell förening, i princip är att betrakta som en näringsidkare i ML:s mening, men att en sådan förening som regel inte är skyldig att betala mervärdesskatt till staten i samband med att den överlåter rätten till en spelare i föreningen till en annan förening. När det däremot gäller en svensk förenings förvärv från utlandet av en spelare, anser RSV att det är fråga om en sådan i sig skattepliktig omsättning inom landet som medför att förvärvaren (föreningen) blir skyldig att betala mervärdesskatt (s.k. förvärvsskatt).
Regeringsrätten har i en prejudicerande dom den 21 september 2007, mål nr 1326-1328-05 RÅ 2007 ref. 57 avgjort frågan. Omständigheterna var i korthet följande.
En idrottsförening har betalat ersättning till utländska föreningar för övergång eller hyra av fotbollsspelare. Föreningen betraktades som näringsidkare och är skyldig att betala s.k. förvärvsmoms till staten. Regeringsrätten konstaterade att en skyldighet för föreningen att betala mervärdesskatt för de aktuella förvärven förutsatte, förutom att föreningen själv i detta sammanhang var att betrakta som en näringsidkare, att tjänsterna var omsatta i en yrkesmässig verksamhet. Vidare krävdes enligt Regeringsrätten att de som omsatt tjänsterna var utländska företagare.
Regeringsrätten anförde följande.
Även vid tillämpning av ML:s bestämmelse om skyldighet för förvärvaren att betala mervärdesskatten får föreningen anses vara att betrakta som en näringsidkare. Bestämmelsen har nämligen införts som en implementering av artikel 21.1 b i sjätte direktivet (se prop. 1996/97:81 s. 18). Den [ovannämnda] bestämmelsen i 4 kap. 8 § ML hindrar inte en sådan tolkning. Vidare framgår av utredningen i målen inte annat än att de som sålt tjänster till föreningen bedriver yrkesmässig verksamhet. De får också anses utgöra utländska företagare vid tillämpning av ML (se definitionen i 1 kap. 15 § ML och i prop. 1994/95:57 s. 161).
Föreningen är således skyldig att betala mervärdesskatt på det sätt som Skatteverket gjort gällande. – – –.
Motionerna
I motion Sk278 begär Mikael Oscarsson (kd) ett tillkännagivande om att ideell verksamhet inte ska momsbeläggas. Motionären tar upp bl.a. second-hand-verksamheten som enligt motionären är ett redskap i arbetet för att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle, förmedla sociala hjälpinsatser, bidra till katastrofinsatser etc. I flera medlemsländer är ideella organisationer redan garanterade befrielse från moms på second-hand-försäljning. EU:s direktiv är enligt motionären inte något skäl till att införa moms på ideell verksamhet i Sverige heller.
I motion Sk355 av Peter Pedersen (v) anförs i yrkande 2 att skattesystemet inte ska missgynna att idrott bedrivs i ideella föreningar jämfört med i aktiebolagsform.
I tre motioner tas upp Regeringsrättens dom den 21 september 2007 om spelarövergångar. I motion Sk306 av Hans Rothenberg och Gustav Blix (m) yrkas att regeringen bör se över skattereglerna för svenska spelarövergångar från utlandet så att dessa inte missgynnas jämfört med andra EU-länders.
I motion Sk314 av Luciano Astudillo (s) yrkas att regeringen bör utreda helheten av de villkor och krav som omger svensk elitfotboll i syfte att förenkla och stötta verksamheten.
I motion Sk355 av Peter Pedersen (v) yrkandena 1 och 3 förordas att regeringen bör utreda möjligheten att förändra aktuell skattelagstiftning i syfte att tydligt klargöra att allmännyttiga ideella idrottsföreningar ej ska vara skyldiga att betala mervärdesskatt, s.k. förvärvsskatt, på spelarövergångar och hyra av spelare från annat land.
Utskottets ställningstagande
I betänkande 2006/07:SkU13 anförde utskottet ”att föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningar i syfte att främja vissa allmännyttiga ändamål, såsom sociala, välgörande, religiösa, politiska, idrottsliga, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål, har en lång tradition i vårt land. Deras stora betydelse för det svenska samhället, och även internationellt, kan inte nog understrykas.
Det är angeläget att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden även i fortsättningen får en så positiv behandling som möjligt vid en eventuell momsbeläggning. Alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen – eller hel befrielse – som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste tas till vara.”
Utskottet utgick således föregående år från att regeringen har samma inställning och ansåg att resultatet av regeringens beredning skulle avvaktas. Sedan dess har en utredning tillsatts för att göra en översyn av bestämmelserna om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer. En särskild utredare ska utreda och lämna förslag på ett modernt och ändamålsenligt system för beskattningen med enkla och likformiga regler. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2009. Utskottet förutsätter med beaktande av detta att skattefrågorna i allmänhet avseende de ideella föreningarna uppmärksammas av regeringen och finner att det fortsatt finns skäl att avvakta regeringens beredning.
Regeringsrätten har genom den dom från september 2007 som det hänvisas till inledningsvis avgjort rättsläget om mervärdesbeskattningen av s.k. spelarövergångar inom idrotten i förhållande till nu gällande lagstiftning. Beskattning av fotbollsföreningar, andra idrottsföreningar liksom ideell verksamhet i övrigt är som det tidigare hänvisats till i detta betänkande föremål för översyn i allmänhet. Utskottet anser därför att något särskilt uttalande för närvarande inte är påkallat.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna.
Ferieföretag
Allmänt
Det svenska skattesystemet, inklusive mervärdesbeskattningen, har i mycket få avseenden särskilda regler för småföretag eller för tillfällig verksamhet.
Motion
I motion Sk319 av Tina Acketoft (fp) hemställs i yrkande 2 att möjligheten att införa ferieföretag för ungdomar där man slipper bl.a. moms för en begränsad tid, under en viss ålder och med högst ett visst överskott bör utredas.
Utskottets ställningstagande
Gränsdragningsproblem såväl som konkurrensproblem i ett flertal avseenden kan med stor sannolikhet antas uppstå vid ett övervägande av särskilda beskattningsregler för företag som drivs och karakteriseras på det sätt som anges i motionen. Därutöver bör det dessutom uppmärksammas att jobbskatteavdraget numera i flera fall ger inkomstskattefrihet för den typ av mindre inkomster som här avses.
Utskottet avstyrker motionen.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Skattesatser, punkt 1 (v) |
| av Marie Engström (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att regeringen bör agera i EU för att mervärdesdirektivet ändras så att det möjliggör nedsättning av moms i syfte att minska miljöbelastningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:T327 yrkande 21 och avslår motionerna 2007/08:Sk209, 2007/08:Sk211, 2007/08:Sk213, 2007/08:Sk242, 2007/08:Sk263, 2007/08:Sk293, 2007/08:Sk318, 2007/08:Sk326, 2007/08:Sk333, 2007/08:Sk335, 2007/08:Sk338, 2007/08:Sk343, 2007/08:Sk347, 2007/08:Sk362, 2007/08:Sk394 och 2007/08:Sk399.
Ställningstagande
Etanol eller biogas är i dag befriade från energi- och koldioxidskatt. Orsaken till detta är att man vill stimulera till ökad användning av ett miljövänligare bränsle. Vänsterpartiet anser att det är av stor betydelse att skattebefrielsen kvarstår även långsiktigt för de förnybara drivmedlen.
Alla varor och tjänster är belagda med moms. Det gäller även förnybara drivmedel. Drivmedel har i Sverige en momsnivå på 25 %, vilket är den vanliga momssatsen. Det har framförts krav på att ta bort eller sänka momsen på förnybart drivmedel. En lägre momssats på biodrivmedel skulle gynna utvecklingen mot en mer miljövänlig vägtrafik. Vi i Vänsterpartiet tycker det är ett mycket intressant förslag och har därför undersökt om detta skulle vara möjligt. Tyvärr visar det sig, efter både kontroll med EU-upplysningen och riksdagens utredningstjänst, att EU:s mervärdesdirektiv inte tillåter en sådan lösning. Direktivet är mycket detaljerat och reglerar i detalj vad ett land får göra eller inte göra. Vi har inte rätt att sänka skatten på drivmedel till vare sig 12 eller 6 %. Inte heller får vi ta bort momsen på förnybara drivmedel. Vi har dock rätt att sänka 25-procentsnivån till 15 %, men det skulle då omfatta även fossila bränslen och alla andra produkter som i dag har den momssatsen. Detta skulle vi inte vinna något på när det gäller den relativa fördelningen av priset mellan fossila och förnybara drivmedel. Regeringen bör därför i EU agera för att mervärdesdirektivet ändras så att det möjliggör nedsättning av moms i syfte att minska miljöbelastningen.
2. | Skattesatser, punkt 1 (mp) |
| av Helena Leander (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om utredning av momssänkning på etiskt och socialt licensierade livsmedel. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sk362 och avslår motionerna 2007/08:Sk209, 2007/08:Sk211, 2007/08:Sk213, 2007/08:Sk242, 2007/08:Sk263, 2007/08:Sk293, 2007/08:Sk318, 2007/08:Sk326, 2007/08:Sk333, 2007/08:Sk335, 2007/08:Sk338, 2007/08:Sk343, 2007/08:Sk347, 2007/08:Sk394, 2007/08:Sk399 och 2007/08:T327 yrkande 21.
Ställningstagande
Rättvis handel är ett samarbete mellan producenter, importörer, butiker och konsumenter som syftar till att förbättra situationen för producenterna, öka deras tillgång till marknader och arbeta för en hållbar utveckling. Miljöpartiet de gröna ser väldigt positivt på de framsteg rättvis handel-rörelsen gjort de senaste åren, med instiftande av Fair Trade City-licensieringen och den nu ökade konsumtionen av rättvisemärkta produkter.
EU har bestämmelser för inom vilka intervall som momsen kan vara. Vi har valt standardnivå på 25 % och sedan möjligheter att reducera momsen på utvalda sektorer till 12 respektive 6 %. I dag ligger livsmedel på en 12-procentig momssats. Miljöpartiet strävar efter att det som är långsiktigt hållbart också blir kortsiktigt lönsamt för konsumenterna. Detta innebär att vi vill gynna de produkter som producerats med hänsyn till miljö, fackliga rättigheter och arbetsmiljö.
Ett sätt att nå detta mål är att reducera momsen på varor som är märkta med licenser för miljökrav och sociala krav. Därmed skulle den enskilde konsumenten direkt med plånboken känna av att de licensierade produkterna är ett reellt alternativ även privatekonomiskt. Alla konsumenter – även de ekonomiskt svaga – får då rätten att välja.
Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter. Märkningen grundar sig på ett handelssamarbete som gynnar social, ekonomisk och demokratisk utveckling i områden där varorna framställs. Sida och regeringen stöder Föreningen för Rättvisemärkt ekonomiskt.
Att momsdifferentiera socialt och etiskt märkta produkter är svårare än att momsdifferentiera ekologiska produkter, som vi föreslår i vår budgetmotion. Delvis beror detta på att det finns flertalet miljömärkningar av livsmedel, men inom etiska märkningar är Rättvisemärkt i dag den enda stora aktören.
Regeringen bör därför låta utreda möjligheterna för att genomföra en momsdifferentiering av etiskt och socialt licensierade produkter och i den undersökningen ta fram vilka märkningar som skulle innefattas av systemet.
3. | Ideell verksamhet, punkt 5 (v) |
| av Marie Engström (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en översyn av mervärdesskatten på spelarköp m.m. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sk355 yrkandena 1–3, bifaller delvis motionerna 2007/08:Sk306 och 2007/08:Sk314 samt avslår motion 2007/08:Sk278.
Ställningstagande
Under cirka tio års tid har Skatteverket och den ideella idrottsföreningen Degerfors IF, och indirekt idrottsrörelsen, processat om huruvida en ideell idrottsförening är skattskyldig för mervärdesskatt om en förening köper/hyr en spelare från ett annat land. De idrotter som främst berörs av ärendet torde i huvudsak vara fotboll, ishockey, basket och bandy. Ärendets komplexitet visar sig genom att Länsrätten i Örebro län med beslut 2002-11-13 och Kammarrätten i Jönköping med beslut 2004-12-30 ställde sig på idrottens och Degerfors IF:s sida i frågan. Men 2007-09-21 beslutade Regeringsrätten tvärtom, dvs. ställde sig på Skatteverkets sida. Frågan är som sagt mycket komplex och svårbegriplig eftersom flera lagar, direktiv och deras inbördes förhållande samt tolkning av olika begrepp är uppe för behandling.
Regeringsrätten anför att ideell verksamhet ska betraktas som yrkesmässig och bedriven av näringsidkare i ett avseende, nämligen om en sådan förening köper/hyr en spelare från annat land! Dessutom missgynnas i detta avseende den ideella föreningen jämfört med om verksamheten bedrivs i aktiebolagsform, eftersom de senare till skillnad från en ideell förening har rätt att dra av momskostnaden. Domen riskerar leda till att det blir allt svårare att få ideella ledare att våga ta ansvar för att agera på rätt sätt utifrån en krångligt och oförutsägbart regelverk. Domen kan också leda till att alltfler föreningar väljer att bedriva sin verksamhet i aktiebolagsform. Är det en önskvärd utveckling om den ideella idrottsrörelsen tvingas övergå till ”Idrott i Sverige AB”? Med anledning av vad som anförs i motionen bör regeringen återkomma med förslag till ändring i lagstiftningen i syfte att tydligt klargöra att ideella idrottsföreningar inte ska vara skattskyldiga att betala mervärdesskatt, s.k. förvärvsskatt, på spelarövergångar och hyra av spelare från annat land.
Efter Regeringsrättens dom har det i medierna framförts uppgiften att Skatteverket inte avser att gå tillbaka och undersöka om även andra föreningar i olika idrotter har köpt/hyrt spelare från andra länder. Det är inte rimligt vare sig moraliskt, ekonomiskt eller idrottsligt om bara en eller ett fåtal föreningar tvingas betala den aktuella momsersättningen medan andra går fria. Riksdagen bör därför genom ett särskilt beslut fastslå att ingen enskild ideell idrottsförening, inklusive Degerfors IF, ska behöva betala retroaktiv mervärdesskatt på tidigare spelarköp/hyra av spelare från annat land på grund av att rättsläget varit oklart under lång tid. Ett alternativ till detta är att regeringen utfärdar en amnesti med motsvarande innehåll.
Riksdagen borde därför besluta
dels att med anledning av Regeringsrättens dom utreda möjligheten att förändra aktuell skattelagstiftning i syfte att tydligt klargöra att allmännyttiga ideella idrottsföreningar ej ska vara skyldiga att betala mervärdesskatt, s.k. förvärvsskatt, på spelarövergångar och hyra av spelare från annat land,
dels att skattesystemet inte ska missgynna att idrott bedrivs i ideella föreningar jämfört med i aktiebolagsform,
dels att ingen enskild förening ska betala retroaktiv mervärdesskatt på tidigare spelarköp och hyra av spelare från annat land på grund av att rättsläget varit oklart under en lång tid och att detta beslut även ska omfatta Degerfors IF, som råkade bli pilotfall i denna fråga.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007
2007/08:Sk209 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om momssatser.
2007/08:Sk211 av Hans Hoff (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mer enhetliga momsregler för kulturella aktiviteter.
2007/08:Sk213 av Hans Hoff (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av kulturmomsen.
2007/08:Sk223 av Kerstin Lundgren (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av de svenska beskattningsreglerna avseende mervärdesskatt på företagsbilar så att alla förvärv av lastbilar som används i företag likabehandlas.
2007/08:Sk228 av Sofia Arkelsten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffande av luftspaltsregeln.
2007/08:Sk242 av Johan Linander och Per Lodenius (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att momsen på glasögon och kontaktlinser bör sänkas.
2007/08:Sk263 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra en översyn av momsreglerna i restaurangbranschen.
2007/08:Sk278 av Mikael Oscarsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte momsbelägga ideell verksamhet.
2007/08:Sk286 av Inge Garstedt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av om uttagsskatt även fortsättningsvis ska finnas på fastighetsarbete.
2007/08:Sk293 av Camilla Lindberg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att harmonisera momssatsen för dataspel med momssatsen för böcker, tidskrifter, tidningar, teater- och biobiljetter.
2007/08:Sk306 av Hans Rothenberg och Gustav Blix (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mervärdesskatt på spelarövergångar.
2007/08:Sk311 av Lars-Arne Staxäng och Lisbeth Grönfeldt Bergman (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den nya lagstiftningen om omvänd skattskyldighet för byggbranschen.
2007/08:Sk314 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om expertskatt och moms i samband med elitfotboll.
2007/08:Sk318 av Jan R Andersson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av momssystemet för olika typer av livsmedelsservering.
2007/08:Sk319 av Tina Acketoft (fp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheten att införa ferieföretag enligt motionens intentioner. |
2007/08:Sk326 av Allan Widman (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att införa en enhetlig momssats.
2007/08:Sk333 av Olof Lavesson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av momsreglerna för konstnärer, konstgallerier och importerad konst.
2007/08:Sk335 av Ingemar Vänerlöv (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ett avskaffande av moms på körkortsutbildning.
2007/08:Sk338 av Cecilia Widegren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheten till lika momssats för egenvårdsprodukter.
2007/08:Sk343 av Tomas Tobé (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om enhetlig nivå för mervärdesskatt inom EU.
2007/08:Sk347 av Anna König Jerlmyr (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om mervärdesskattereglerna för cateringverksamhet.
2007/08:Sk355 av Peter Pedersen (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att med anledning av Regeringsrättens dom utreda möjligheten att förändra aktuell skattelagstiftning i syfte att tydligt klargöra att allmännyttiga ideella idrottsföreningar ej ska vara skyldiga att betala mervärdesskatt, s.k. förvärvsskatt, på spelarövergångar och hyra av spelare från annat land. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skattesystemet inte ska missgynna att idrott bedrivs i ideella föreningar jämfört med i aktiebolagsform. |
3. | Riksdagen beslutar i ett särskilt beslut med anledning av vad som i motionen anförs att ingen enskild förening ska betala retroaktiv mervärdesskatt på tidigare spelarköp och hyra av spelare från annat land på grund av att rättsläget varit oklart under en lång tid och att detta beslut även ska omfatta Degerfors IF, som råkade bli pilotfall i denna fråga. |
2007/08:Sk362 av Bodil Ceballos m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utredning av momssänkning på etiskt och socialt licensierade livsmedel.
2007/08:Sk388 av Per Bolund och Ulf Holm (båda mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvärdera reformen kring omvänd momsskyldighet för småföretag. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att småföretagens administration till följd av momsregler måste minska. |
2007/08:Sk394 av Eliza Roszkowska Öberg och Margareta Cederfelt (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om teknikneutral moms.
2007/08:Sk399 av Margareta Cederfelt och Karl Sigfrid (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lagstadga om enhetliga momsnivåer för varor och tjänster.
2007/08:T327 av Lars Ohly m.fl. (v):
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i EU bör agera för att mervärdesdirektivet ändras så att det möjliggör nedsättning av moms i syfte att minska miljöbelastningen. |