2007/08:SkU14 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor

Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU14
Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens proposition 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor. Det innebär att utskottet står bakom regeringens förslag att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt för mindre företag från en till tre kalendermånader. Vidare tillstyrker utskottet en rad förslag som i huvudsak syftar till att ytterligare öka överensstämmelsen mellan det svenska mervärdesskatterättsliga regelverket och EG-rätten. Förslagen har beaktats vid beräkningen av statsbudgeten för 2008. Utskottet avstyrker en kommittémotion från Socialdemokraterna som väckts med anledning av propositionen.

Till följd av ett regeringsbeslut om att Malungs kommun fr.o.m. den 1 januari 2008 ska byta namn till Malung-Sälens kommun föreslår utskottet en följdändring i bilagan till lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

Till betänkandet har lämnats tre reservationer (s och v) och ett särskilt yttrande (v).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt
	Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483). Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:25 i denna del.

2.	Uppföljning av effekterna av en förlängd redovisningsperiod
	Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk11 yrkande 1.

Reservation 1 (s)

3.	Införande av en konkurrensregel avseende verksamhet i offentligrättsliga organ
	Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) såvitt avser 4 kap. 7 § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:25 i denna del och avslår motion 2007/08:Sk11 yrkande 2.

Reservation 2 (s)

Övriga EG-anpassningar, m.m.

Riksdagen antar

– dels regeringens i bilaga 2 intagna förslag till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkten 3,

2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

– dels utskottets i bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:25 i denna del och avslår motion 2007/08:Sk11 yrkandena 3 och 4.

Reservation 3 (s, v)

Stockholm den 6 december 2007

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Jörgen Johansson (c), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp), Jessica Polfjärd (m), Hans Olsson (s) och Agneta Berliner (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor samt en kommittémotion som väckts med anledning av propositionen. Regeringens och motionärernas förslag till riksdagsbeslut redovisas i bilaga 1. Regeringens förslag till lagtext återges i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

I ärendet har utskottet tagit emot skrivelser från Fastighetsägarna i Sverige och Sveriges byggindustrier samt Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (Sabo). Svenskt Näringsliv har under 2005 tillskrivit utskottet i fråga om förlängd redovisningsperiod.

Den del av förslaget som gäller uttagsbeskattning av vissa tjänster på fastighetsområdet och ändring i 2 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200) har stöd i artikel 27 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). Artikeln innebär att medlemsstaterna, för att hindra snedvridning av konkurrensen, efter samråd med Mervärdesskattekommittén får införa bestämmelser om uttagsbeskattning. Erforderligt samråd med Mervärdesskattekommittén har skett den 30 november 2007.

Till följd av att regeringen den 1 mars 2007 beslutat att Malungs kommun fr.o.m. den 1 januari 2008 ska byta namn till Malung-Sälens kommun (dnr Fi2005/3358) föreslår utskottet en följdändring i bilagan till lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.

Bakgrund

I 2008 års budgetproposition anförde regeringen att redovisningsperioden för mervärdesskatt borde förlängas för mindre företag fr.o.m. den 1 januari 2008 och en proposition i frågan aviserades (prop. 2007/08:1 volym 1 s. 132, se även prop. 2006/07:100 s. 43). En förlängd redovisningsperiod skulle enligt regeringen förbättra likviditeten och minska den administrativa bördan för de mindre företagen. Utskottet delade vid budgetbehandlingen regeringens bedömning (yttr. 2007/08:SkU1y s. 83, avvikande mening v).

Vidare anförde regeringen i budgetpropositionen att arbetet med att anpassa mervärdesskattelagen till mervärdesskattedirektivet fortsätter och att en proposition med ett flertal förslag på mervärdesskatteområdet skulle kunna lämnas till riksdagen under hösten 2007 (s. 132). Förslagen är enligt regeringen till övervägande del anpassningar till EG-rätten och delvis initierade av regeringen i samråd med Skatteverket. Utskottet delade regeringens bedömning att mervärdesskattelagen ytterligare borde anpassas till mervärdesskattedirektivet (SkU1y s. 83).

Den nu aktuella propositionen 2007/08:25 omfattar både frågan om förlängd redovisningsperiod och om anpassningar till mervärdesskattedirektivet. Förslagen har beaktats vid beräkningen av statsbudgeten för 2008 (prop. 2007/08:1 volym 1 s. 135–138). Den förlängda redovisningsperioden för mindre företag beräknas medföra ränteförluster för staten med ca 450 miljoner kronor per år. Förslaget att tidigarelägga redovisningen av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster beräknas leda till en likviditetsmässig förbättring för staten av engångskaraktär, men även till bestående effekter genom att mervärdesskatten kommer att betalas in successivt. För 2008 beräknas förslaget ge staten räntevinster med ca 400 miljoner kronor. I propositionen anges att införandet av en särskild konkurrensregel för verksamhet i offentligrättsliga organ torde medföra ökade intäkter till staten (prop. 2007/08:25 s. 239).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas ett flertal förslag på mervärdesskatteområdet.

Propositionen innehåller förslag om en förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt till tre kalendermånader för mindre företag. Reglerna syftar till att förbättra likviditeten och minska den administrativa bördan för dessa företag. Redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara tre kalendermånader för den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på beskattningsunderlag som, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, för beskattningsåret beräknas sammanlagt uppgå till högst 40 miljoner kronor. Skatteverket ska dock besluta att redovisningsperioden för dessa mindre företag ska omfatta en kalendermånad om den skattskyldige begär det eller om det finns särskilda skäl.

Propositionen innehåller vidare förslag som syftar till att ytterligare öka överensstämmelsen mellan det svenska mervärdesskatterättsliga regelverket och EG-rätten. Det lämnas även förslag som avses motverka skatteundandragande och göra reglerna tydligare och därmed enklare att tillämpa.

Flertalet av förslagen rör mervärdesskattelagen. Reglerna om vad som utgör uttag anpassas till motsvarande EG-regler. Det görs bl.a. genom att överlåtelse av vara respektive tillhandahållande av tjänst anses som beskattningsbart uttag endast när överlåtelsen eller tillhandahållandet sker utan ersättning.

Bestämmelserna om uttag av vissa tjänster på fastighetsområdet i 2 kap. 7 och 8 §§ mervärdesskattelagen utvidgas till att omfatta tjänster som avser lägenheter som innehas med hyresrätt eller bostadsrätt.

En definition av begreppet "marknadsvärde" förs in i mervärdesskattelagen.

I syfte att motverka undandragande av mervärdesskatt genom prissättningen av varor och tjänster introduceras regler om att beskattningsunderlaget, vid vissa transaktioner mellan närstående parter under särskilda omständigheter, ska beräknas med utgångspunkt i marknadsvärdet i stället för i ersättningen.

Reglerna om redovisning av mervärdesskatt vid bygg- och anläggningsentreprenader ändras så att mervärdesskatt ska debiteras löpande vid betalning i förskott eller a conto under byggtiden. Redovisning av mervärdesskatten för sådana betalningar ska ske när faktura enligt mervärdesskattelagen utfärdas. Vidare införs en faktureringsskyldighet för omsättning av bygg- och anläggningstjänster till privatpersoner.

Den särskilda avdragsbegränsningsregeln för viss verksamhet i kultursektorn slopas till följd av rättsutvecklingen inom EU. En justering sker i bestämmelserna om frivillig skattskyldighet vid uthyrning till kommun. Även bestämmelserna om förvärv av nya transportmedel och bestämmelserna om vinstmarginalbeskattning justeras. Detsamma gäller reglerna om export av vissa personbilar och motorcyklar och varor vid hämtköp. En särskild definition av samlarföremål införs i anslutning till undantaget för gällande betalningsmedel. En särskild konkurrensregel införs för viss verksamhet i offentligrättsliga organ. En förändring sker av bestämmelserna om återbetalning av mervärdesskatt vid omsättning av finansiella tjänster till en person etablerad i land utanför EU samt av reglerna om återbetalning till diplomater m.fl.

Bestämmelser införs om betalningsskyldighet för mervärdesskatt för den som anger mervärdesskatt på en faktura. Reglerna avseende vilka uppgifter som ska finnas i en kreditnota som jämställs med faktura justeras. Vidare justeras mervärdesskattelagen avseende krav på faktura i sådana fall där köparen är skyldig att betala in mervärdesskatten till staten i stället för säljaren, s.k. omvänd skattskyldighet.

Vidare föreslås att anknytningen till Svensk standard för näringsgrensindelning vid bestämmande av vilka tjänster inom byggsektorn som ska omfattas av omvänd skattskyldighet tas bort.

Det föreslås även att skattebetalningslagen (1997:483) ska tillämpas då sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt på en faktura eller liknande handling som, enligt den i mervärdesskattelagen föreslagna regeln, ska betalas till staten. I lagen införs också en särskild redovisningsregel för sådan felaktigt debiterad mervärdesskatt.

Dessutom föreslås att bestämmelsen om frihet från skatt när gemenskapsvaror återinförs från tredje land i lagen om frihet från skatt vid import (1994:1551) m.m., justeras för att uppnå överensstämmelse med EG-rätten.

Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

Utskottets överväganden

Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt och frågan om uppföljning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt till tre kalendermånader för mindre företag. Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att effekterna av den förlängda redovisningsperioden bör följas upp och utvärderas.

Jämför reservation 1 (s) och särskilt yttrande (v).

Bakgrund

Både Skatteverket och Verket för näringslivsutveckling (Nutek) har utrett vilka kostnader mervärdesskattesystemet orsakar företagen. Skatteverket uppskattar i rapporten Krånglig moms – en företagsbroms? (rapport 2006:3) kostnaderna till 6,3 miljarder kronor. Nutek uppskattar kostnaderna till 2,8 miljarder kronor i rapporten Mätning av företagens administrativa börda – Underlagsrapport: Metodutveckling och pilotmätning av mervärdesskattelagen med Standardkostnadsmodellen (Infonr 036-2004; reviderad 2007, R 2007:17). Att verkens uppskattningar av kostnaderna skiljer sig så markant åt beror på att de i sina studier använt olika metoder och avgränsningar för att beräkna kostnaderna (prop. 2007/08:25 s. 61–63). Skatteverkets uppskattning avser faktiska kostnader för det totala fullgörandet av mervärdesskattens hantering enligt uppgifter från en enkätundersökning. Nuteks studie är inriktad på företagens aktiviteter för att fakturera, bokföra och redovisa mervärdesskatt, och i den uppskattas kostnaderna för vad som kan betecknas som normaleffektiva företag. Om Skatteverkets uppskattningar begränsas på sistnämnda vis beräknas kostnaderna, enligt verket, till 3,9 miljarder kronor.

Både Skatteverket och Nutek finner bl.a. att längden på redovisningsperioderna för mervärdesskatt har stor betydelse för den administrativa bördan. Skatteverket påpekar även att redovisningsperiodens längd kan påverka ett företags likviditet.

Propositionen

Regeringen anser att redovisningsperioden för mervärdesskatt bör förlängas för mindre företag. I propositionen föreslås därför att redovisningsperioden för mervärdesskatt ska vara tre kalendermånader för den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt på ett beskattningsunderlag som, exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 40 miljoner kronor. Detsamma ska gälla den som under vissa förutsättningar registreras för att återfå mervärdesskatt eller gör viss typ av gemenskapsinternt förvärv, om redovisningen av mervärdesskatt inte ska ske i självdeklaration.

Om den skattskyldige begär det eller om det finns särskilda skäl ska Skatteverket besluta att redovisningsperioden ska omfatta en kalendermånad. Ett beslut på den skattskyldiges begäran ska gälla minst 24 redovisningsperioder, om inte särskilda skäl talar emot det. Ett beslut som föranletts av särskilda skäl ska gälla till dess Skatteverket beslutar annat.

Om redovisningsperioden för mervärdesskatt ska ändras till en kalendermånad i stället för tre eller omvänt, ska den nya redovisningsperioden börja gälla vid ingången av det kalenderkvartal som följer närmast efter den tidpunkt då de förhållanden som ligger till grund för ändringen inträffade eller beslut att redovisningsperioden ska omfatta en kalendermånad fattades. Skatteverket får dock, om omständigheterna talar för det, besluta att den nya redovisningsperioden ska gälla vid ingången av det andra kalenderkvartalet som följer närmast efter den tidpunkt då förhållandena som ligger till grund för ändringen inträffade. Om Skatteverket av kontrollskäl har beslutat att redovisningsperioden ska vara en kalendermånad ska det gälla omedelbart. Detsamma ska gälla om Skatteverket har fattat beslut om en enmånadsperiod på begäran av den skattskyldige och det finns särskilda skäl.

Vid redovisningsperiod på tre månader ska redovisningen av mervärdesskatt för perioden januari–mars ske i skattedeklaration senast den 12 maj, för perioden april–juni senast den 17 augusti, för perioden juli–september senast den 12 november och för perioden oktober–december senast den 12 februari.

Om tidpunkten för lämnandet av en skattedeklaration redan har passerats när ett beslut som medför omedelbar tillämpning fattas, ska den skattskyldige lämna deklarationen senast när deklarationen för nästa redovisningsperiod ska lämnas. 10 kap. 23 § skattebetalningslagen ska kompletteras med en bestämmelse som innebär att kommunerna ska fortsätta redovisa mervärdesskatt på samma sätt som i dag.

En annan skattskyldig än den som ska redovisa i tremånadersperioder, och som har en redovisningsperiod som är längre än en kalendermånad (t.ex. de som redovisar reklamskatt), ska redovisa skatten i en skattedeklaration som ska ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i andra månaden efter redovisningsperiodens utgång, med undantag för månaderna januari och augusti då deklarationen i stället ska ha kommit in senast den 17.

För de skattskyldiga som efter begäran kommer att fortsätta redovisa mervärdesskatt per kalendermånad innebär förslaget i princip ingen förändring.

Vidare föreslås att mervärdesskatten vid skönsbeskattning enligt schablon, om inte omständigheterna talar för något annat, ska bestämmas till det högsta av de belopp, beräknat per kalendermånad, som har bestämts för skatten vid någon av de tre närmast föregående redovisningsperioderna multiplicerat med antalet kalendermånader i den redovisningsperiod som skönsbeskattningen omfattar. Följande exempel kan illustrera det nyss sagda.

De tre närmast föregående perioderna är två tremånadersperioder och en enmånadsperiod. De faktiska beloppen som bestämts för skatten vid dessa perioder är 600 tkr, 300 tkr respektive 250 tkr. De två första beloppen divideras med tre och det sista med ett. Jämförelsebeloppen är 200 tkr, 100 tkr och 250 tkr, varav det sistnämnda är det högsta. Detta multipliceras därefter med tre och skatten bestäms till 750 tkr.

Bestämmelsen om beräkning av skattetillägg efter 2 % vid s.k. periodiseringsfel, 15 kap. 4 § tredje stycket skattebetalningslagen, ska avse skatt för vilken redovisningsperioden utgör högst tre månader.

Motionen

I motion Sk11 yrkande 1 av Lars Johansson m.fl. (s) anförs att motionärerna inte har något att invända mot att redovisningsperioden för mervärdesskatt förlängs till tre månader för mindre företag. Motionärerna erinrar om att Socialdemokraterna redan i budgetpropositionen för 2006 tog upp frågan om minskad administrativ börda för företagen (prop. 2005/06:1 volym 1 s. 27). Med en senarelagd betalning finns det enligt motionärerna dock en risk för att skatteundandragandet och skattefusket ökar. Det är inte heller säkert att förlängningen av redovisningsperioden löser småföretagens problem med sena betalningar, eftersom kunderna kan tänkas anpassa sitt beteende i förhållande till de nya reglerna. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det är förvånande att propositionen saknar resonemang om hur förlängningen ska följas upp och utvärderas. De begär därför att förändringen ska följas upp noga och utvärderas i syfte att snabbt upptäcka ett eventuellt ökat skattefusk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att små och medelstora företag har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige. Med denna vår utgångspunkt är det av central betydelse att politiken skapar goda förutsättningar för tillkomsten av nya företag och för företagens möjligheter att växa. För ett utökat arbetsutbud och tillväxt är det enligt utskottet dessutom allmänt sett angeläget att stimulera företagande och näringsliv genom skatteåtgärder bl.a. på mervärdesskatteområdet.

Både Skatteverket och Nutek har funnit att de administrativa kostnader som det mervärdesskatterättsliga regelverket orsakar företagen uppgår till betydande belopp. Skatteverket anger bl.a. att redovisningsperioderna för mervärdesskatt har blivit fler och kortare, vilket gjort regelverket mer komplicerat och därmed dyrare att hantera. Nutek har funnit att företagen anser att skyldigheten att lämna skattedeklarationerna är en av de regler som skapar störst administrativ börda. Verkens slutsatser talar således för att redovisningsperiodernas längd har betydelse för den administrativa bördan. Svenskt Näringsliv har i en skrivelse till utskottet gett uttryck för liknande uppfattning.

Undersökningarna anger också att mervärdesskattesystemet tenderar att påverka företagens likviditet negativt, genom att alltfler företag får betala in mervärdesskatten innan de själva har fått betalt från kunderna. Redovisningsperiodens längd har därmed betydelse för de mindre företagens likviditet.

Utskottet gör mot bakgrund av det ovan anförda bedömningen att en förlängning av redovisningsperioden för mindre företag kommer att innebära såväl likviditetsvinster som minskad administrativ börda för dessa företag. Utskottet välkomnar därmed förslaget att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt till tre månader. Utskottet finner det vidare väl avvägt att förslaget omfattar företag med en omsättning, som exklusive gemenskapsinterna förvärv och import, för beskattningsåret beräknas uppgå till högst 40 miljoner kronor.

En förlängning av redovisningsperioden gynnar de företag som ska betala in mervärdesskatt till staten medan de företag som regelmässigt ska återfå skatt missgynnas, eftersom de kommer att få tillbaka pengarna senare än i dag. Det kan också finnas företag som föredrar att ha kvar dagens system t.ex. för att de redovisar punktskatt eller arbetsgivaravgifter månadsvis. Utskottet instämmer därför i regeringens uppfattning att det ska vara möjligt för de mindre företagen att välja enmånadsredovisning.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag och tillstyrker således propositionen i denna del.

I motion Sk11 yrkande 1 anförs att det med en senarelagd inbetalning finns en risk för att skatteundandragandet och skattefusket kommer att öka. Motionärerna framhåller också att det inte är säkert att en förlängning av redovisningsperioden löser småföretagens problem med sena kundbetalningar, eftersom kunderna kan tänkas anpassa sitt beteende till tremånadersperioden. Motionärerna vill därför att systemet med tremånaders redovisningsperiod följs upp och utvärderas i syfte att snabbt upptäcka eventuellt ökat skattefusk och andra problem. Utskottet kan instämma i att det är lämpligt att följa upp och utvärdera effekterna av förändringen, eftersom den gäller de grundläggande redovisningsreglerna för mervärdesskatt för ett stort antal enskilda aktörer och dessutom omfattar betydande belopp för såväl staten som enskilda aktörer. Utskottet utgår emellertid från att effekterna av den förlängda redovisningsperioden i lämpligt sammanhang kommer att följas upp och utvärderas utan att det behövs något uttalande från riksdagen i frågan. Utskottet avstyrker med det anförda motion Sk11 yrkande 1.

Införande av en konkurrensregel avseende verksamhet i offentligrättsliga organ

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att införa en begränsningsregel i 4 kap. 7 § andra stycket mervärdesskattelagen samt avstyrker motionsyrkandet om avslag på förslaget.

Jämför reservation 2 (s).

Gällande bestämmelser

Bestämmelser i mervärdesskattelagen

Enligt 4 kap. 6 § mervärdesskattelagen utgör statens, ett statligt affärsverks eller en kommuns omsättning av varor eller tjänster mot ersättning yrkesmässig verksamhet oavsett om denna bedrivs med vinstsyfte eller inte. Det innebär att t.ex. en kommuns utåtriktade omsättning av varor eller tjänster kan beskattas på samma sätt som andra näringsidkares omsättning i mervärdesskattehänseende. I 4 kap. 7 § mervärdesskattelagen anges att offentligrättsliga organs omsättning dock inte ska anses yrkesmässig om omsättningen ingår som ett led i myndighetsutövning, dvs. den omsättningen är undantagen från mervärdesskatt. Omhändertagande och förstöring av avfall och föroreningar samt avloppsrening är emellertid enligt bestämmelsen att anse som yrkesmässig verksamhet även om detta utgör myndighetsutövning eller utförs som ett led i myndighetsutövning under förutsättning att åtgärderna utförs mot ersättning (och verksamheten är då mervärdesskattepliktig). Denna begränsning av undantaget för myndighetsutövning syftar till att motverka den konkurrenssnedvridning som annars skulle kunna uppstå om t.ex. sophantering som bedrivs av en kommun skulle vara undantagen från mervärdesskatt medan sophantering som utförs av privata entreprenörer skulle vara fullt skattepliktig.

Mervärdesskattedirektivet

Enligt artikel 13.1 i mervärdesskattedirektivet ska stater, regionala och lokala myndigheter och övriga offentligrättsliga organ inte anses som beskattningsbara personer när det gäller verksamheter som de bedriver eller transaktioner som de utför i sin egenskap av offentliga myndigheter, även om de i samband härmed uppbär avgifter, arvoden, bidrag eller betalningar. I artikelns andra stycke anges att när de bedriver sådana verksamheter eller genomför sådana transaktioner ska de dock ändå anses som beskattningsbara personer med avseende på dessa verksamheter eller transaktioner om det skulle leda till en betydande snedvridning av konkurrensen ifall de behandlades som icke beskattningsbara personer.

Artikeln innebär att medlemsstaterna, för att säkerställa skattemässig neutralitet, är skyldiga att se till att de offentligrättsliga organen behandlas som beskattningsbara personer i fråga om aktiviteter som de utför i egenskap av myndigheter, när dessa aktiviteter kan komma att bedrivas i konkurrens med privaträttsliga subjekt. Detta gäller aktiviteter som utförs av enskilda med stöd av privaträttslig reglering eller administrativt tillstånd och där offentligrättsliga organs behandling som icke beskattningsbara personer kan leda till konkurrenssnedvridning av viss betydelse. Det ska dock framhållas att medlemsstaterna inte är skyldiga att ordagrant införliva konkurrensregelns kriterium i nationell rätt eller att fastställa precisa kvantitativa gränser för behandlingen som icke beskattningsbara personer (prop. 2007/08:25 s. 149).

Propositionen

Regeringen anför att nuvarande bestämmelser i mervärdesskattelagen medför att verksamhet som utgör led i myndighetsutövning behandlas olika i mervärdesskattehänseende beroende på om det är ett offentligrättsligt eller privaträttsligt subjekt som bedriver verksamheten i fråga. Undantagsbestämmelsen i 4 kap. 7 § första stycket mervärdesskattelagen innebär att de statliga affärsverken vid myndighetsutövning behandlas annorlunda än statliga bolag och andra privaträttsliga subjekt i mervärdesskattehänseende. När affärsverken utför verksamhet som anses utgöra ett led i myndighetsutövning faller verksamheten utanför tillämpningsområdet för mervärdesskatt eftersom verksamheten inte utgör yrkesmässig verksamhet. Den ingående mervärdesskatt som belöper på affärsverkens förvärv för verksamheten i fråga, blir därmed inte avdragsgill utan stannar som en kostnad i verksamheten. Statliga bolag omfattas inte av bestämmelsen. Vid skattepliktig omsättning påförs således de statliga bolagen, precis som andra privaträttsliga subjekt, utgående mervärdesskatt men de har samtidigt full avdragsrätt för ingående mervärdesskatt avseende förvärv hänförliga till sådan verksamhet. Motsvarande gäller verksamhet på kommunalnivå.

Mot bakgrund av problemet med konkurrenssnedvridning föreslår regeringen att bestämmelsen i 4 kap. 7 § första stycket mervärdesskattelagen om att viss verksamhet som utgör myndighetsutövning eller led i sådan, inte utgör yrkesmässig verksamhet när den utövas av staten, statligt affärsverk eller kommun ska villkoras genom en begränsningsregel. Regeringen anför att den föreslagna begränsningsregeln innebär att omsättning som görs av staten, ett statligt affärsverk eller en kommun i vissa fall, ändå ska utgöra yrkesmässig verksamhet om behandlingen av omsättningen som icke yrkesmässig verksamhet skulle leda till betydande snedvridning av konkurrensen.

Motionen

I motion Sk11 yrkande 2 av Lars Johansson m.fl. (s) begärs att riksdagen avslår förslaget att villkora bestämmelsen i 4 kap. 7 § mervärdesskattelagen med en begränsningsregel. Motionärerna ser inte några skäl att ytterligare underlätta privatiseringar inom myndighetsutövningen eller för att fördyra när offentlig verksamhet samverkar inom myndighetsutövning. Myndighetsutövning bör enligt motionärerna så långt möjligt bedrivas i offentlig regi. Motionärerna anför att det kan finnas konkurrensskäl för att förändra mervärdesskattelagen. En sådan förändring måste enligt motionärerna dock föregås av en djupare och grundligare analys av de praktiska konsekvenser för staten, kommunerna och medborgarna än vad som kan göras inom ramen för detta ärende.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att ovan nämnda undantagsbestämmelse i 4 kap. 7 § första stycket mervärdesskattelagen ger upphov till problem med konkurrenssnedvridning i fråga om verksamhet som kan bedrivas av såväl offentligrättsliga som privaträttsliga subjekt. När verksamheten betraktas som myndighetsutövning eller led i sådan undantas det offentligrättsliga organet från mervärdesbeskattning medan det privaträttsliga subjektet beskattas för motsvarande verksamhet. Resultatet blir således en olikformig skattemässig behandling av offentligrättsliga respektive privaträttsliga subjekt. Detta är enligt utskottet olyckligt och behöver rättas till.

Härtill kommer EG-rättens krav på att medlemsstaterna säkerställer att offentligrättsliga organ behandlas som beskattningsbara personer om deras behandling som icke beskattningsbara personer leder till betydande konkurrenssnedvridning. Utskottet anser att regeringens förslag om att införa en begränsningsregel på lämpligt sätt ombesörjer att det EG-rättsliga konkurrensvillkoret införlivas i svensk rätt.

Den föreslagna begränsningsregeln innebär att en omsättning som ingår som ett led i myndighetsutövning för staten, ett statligt affärsverk eller en kommun och därmed enligt huvudregeln inte skulle anses vara yrkesmässig verksamhet ändå ska anses utgöra yrkesmässig verksamhet om behandlingen av omsättningen som icke yrkesmässig verksamhet skulle leda till betydande snedvridning av konkurrensen. Regeln innebär därmed att statens, kommunens eller det statliga affärsverkets omsättning avseende myndighetsutövning eller omsättning som ett led i myndighetsutövning då kan blir föremål för mervärdesskatt.

Utskottet konstaterar att det kan bli en både svår och grannlaga uppgift att bedöma när det är fråga om konkurrenssnedvridning. Eftersom varken direktivtexten eller EG:s praxis ger någon vägledning avseende hur regeln i direktivet ska tolkas instämmer utskottet i regeringens uppfattning att det i första hand får utvecklas i praxis.

Sammanfattningsvis anser utskottet mot bakgrund av det ovan anförda att den föreslagna begränsningsregeln i 4 kap. 7 § andra stycket mervärdesskattelagen är en både nödvändig och välkommen förändring till det bättre av bestämmelserna om beskattningen vid myndighetsutövning. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motion Sk11 yrkande 2, vari yrkas avslag på förslaget.

Övriga EG-anpassningar, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om slopad avdragsbegränsning i viss verksamhet på kulturområdet och om ändrad tidpunkt för att redovisa mervärdesskatt vid omsättning av bygg- eller anläggningstjänster samt avstyrker motionsyrkanden om tillkännagivanden med anledning av förslagen. Vidare tillstyrker utskottet regeringens lagförslag i övrigt.

Jämför reservation 3 (s, v).

Propositionen

Slopad avdragsbegränsning i viss verksamhet på kulturområdet

Enligt gällande bestämmelse i 8 kap. 13 § a mervärdesskattelagen får avdrag för ingående skatt inte göras till den del konsert-, cirkus-, biograf-, teater-, opera- eller balettföreställningar finansieras genom bidrag från det allmänna. Avdragsbegränsningen är generell och avser såväl helt som delvis skattskyldiga personer. EG-domstolen har i ett mål mot Spanien uttalat att det saknas stöd i EG-rätten för en sådan avdragsbegränsning för helt skattskyldiga personer (mål C-204/03). Regeringen föreslår mot denna bakgrund att avdragsbegränsningsregeln i mervärdesskattelagen för viss verksamhet på kulturområdet slopas.

Tidpunkt för redovisning av mervärdesskatt i bygg- och anläggningsverksamhet

När det gäller den särskilda redovisningsbestämmelsen i 13 kap. 14 § mervärdesskattelagen som kan användas vid betalning i förskott eller a conto för byggnads- eller anläggningsentreprenad anför regeringen bl.a. att bestämmelsen infördes för att förhindra att mervärdesskatten på förskotts- och a conto-betalningar skulle orsaka ökade kostnader för kapitalanskaffning och därmed påverka kostnaderna för bostadsproduktion och investeringar i byggnader och andra anläggningar. Bestämmelsen är frivillig för den som omsätter en bygg- eller anläggningstjänst. Om entreprenören väljer att utfärda en faktura enligt mervärdesskattelagen för ett förskott eller ett a conto tidigare än han behöver, ska mervärdesskatten enligt bestämmelsen redovisas enligt vad som gäller för annan utgående skatt än sådan som hänför sig till förskotts- eller a conto-betalning.

Vidare anför regeringen att ett flertal organisationer inom bygg- och anläggningssektorn i ett ärende som inkommit till Finansdepartementet den 2 februari 2004 hemställt om att särregleringen för betalning i förskott och a conto ska slopas. Detta med anledning av att byggföretag enligt dessa organisationer ofta inte kan eller vill betala slutfakturan i tid, vilket innebär att underentreprenörer till byggföretaget tvingas betala in mervärdesskatt i rätt tid utan att ha fått betalt av sina uppdragsgivare. Från och med den 1 juli 2007 gäller ett system med omvänd skattskyldighet för byggsektorn (prop. 2005/06:130). Omvänd skattskyldighet infördes för att motverka undandragande av mervärdesskatt inom byggsektorn. Enligt denna särskilda ordning för betalning av mervärdesskatt ska den som förvärvar byggtjänsten i stället för den som tillhandahåller tjänsten redovisa och betala mervärdesskatten till staten. Förvärvaren får samtidigt, om han har full avdragsrätt, dra av motsvarande belopp som ingående mervärdesskatt. Omvänd skattskyldighet innebär därmed att mervärdesskatten på dessa transaktioner inte kommer att medföra någon likviditetspåfrestning för förvärvaren. Omvänd skattskyldighet kan endast tillämpas vid omsättning av byggtjänster mellan byggföretag eller vid omsättning av annat företag till ett byggföretag. Införandet av den omvända skattskyldigheten för byggsektorn kommer att betyda att rätten att skjuta upp redovisningen av mervärdesskatt enligt 13 kap. 14 § mervärdesskattelagen inte får någon likviditetspåverkande effekt i leden fram till slutlig beställare.

Regeringen erinrar om att bestämmelserna i mervärdesskattelagen ska spegla vad som gäller enligt mervärdesskattedirektivet. I mervärdesskattedirektivet är huvudregeln att den utgående skatten ska redovisas när varorna levereras eller tjänsterna utförs. Översatt till svensk terminologi på mervärdesskatteområdet innebär EG-reglerna att skattskyldigheten och redovisningsskyldigheten inträder samtidigt. Vid successiva avräkningar eller betalningar ska mervärdesskatten redovisas i slutet av den period till vilken betalningen hänför sig (artikel 63 och 64 i mervärdesskattedirektivet). Vid förskottsbetalning ska skatten redovisas vid mottagandet av betalningen och på det mottagna beloppet (artikel 65 i mervärdesskattedirektivet). Medlemsstaterna får enligt artikel 66 i mervärdesskattedirektivet avvika från vad som stadgas i artiklarna 63, 64 och 65 och i stället bl.a. föreskriva att skatten för vissa transaktioner eller beskattningsbara personer blir utkrävbar senast när faktura utfärdas eller när betalning mottas. Den svenska mervärdesskattelagen har härvid en systematik och en begreppsapparat som inte helt överensstämmer med mervärdesskattedirektivet.

Regeringen föreslår att tidpunkten för redovisning av mervärdesskatt vid omsättning av bygg- eller anläggningstjänster ska bestämmas enligt en s.k. fakturadatummetod. De särskilda redovisningsreglerna för utgående skatt vid utåtriktad byggverksamhet som innebär att redovisningen av mervärdesskatt på förskotts- och a conto-betalning vid byggnads- och anläggningsentreprenader kan skjutas upp till den redovisningsperiod som infaller två månader efter det att slutbesiktning eller någon annan jämförlig åtgärd vidtagits föreslås därmed slopas. Fakturadatummetoden innebär att redovisningsskyldigheten för bygg- och anläggningstjänster vid utåtriktad bygg- eller anläggningsverksamhet ska inträda när faktura har utfärdats. Vid betalning i förskott eller a conto för sådana tjänster utan att faktura föreligger ska redovisning i stället ske vid tidpunkten för mottagande av betalningen. Redovisning ska dock senast ske för den redovisningsperiod som omfattar den andra kalendermånaden efter den månad under vilken tjänsterna tillhandahållits eller varorna levererats. Ingående mervärdesskatt får dras av när redovisning ska ske av den utgående skatten på omsättningen av bygg- eller anläggningstjänsterna. Om redovisning av mervärdesskatt sker enligt kontantmetoden i 13 kap. 8 § mervärdesskattelagen ska redovisning enligt fakturadatummetoden inte ske. Vid byggnation i egen regi ska redovisningsskyldighet för utgående mervärdesskatt som hänför sig till uttag av tjänst inträda när fastigheten eller lägenheten har kunnat tas i bruk. Regeringen anser att genom den föreslagna fakturadatummetoden kommer mervärdesskattesystemet inom byggsektorn bättre att överensstämma med de regler som gäller enligt EG-rätten.

Regeringen påpekar att förslaget kommer att leda till vissa likviditetspåverkande effekter för förvärvare av bygg- och anläggningstjänster i de fall dessa saknar avdragsrätt för ingående mervärdesskatt. För exempelvis ett bostadsföretag som förvärvar en byggentreprenad föreligger ingen avdragsrätt eftersom dessa företag inte har någon skattepliktig omsättning då bostadshyra är en mervärdesskattefri tjänst. Nuvarande regler har inneburit att mervärdesskattedebiteringen på byggtjänster som har förvärvats av beställaren av entreprenaden har kunnat göras först i samband med färdigställandet av byggnationen (slutbesiktning eller senast sex månader efter slutbesiktning). Detta har inneburit att beställaren har sluppit att finansiera kostnaden för mervärdesskatt under byggtiden. Regeringen hänvisar här till att enhetliga och likformiga regler som står i överensstämmelse med EG:s regler får vägas mot de eventuella likviditetsmässiga nackdelar som förslaget kan innebära för vissa förvärvare av bygg- eller anläggningstjänster och gör bedömningen att likformighet i beskattningen bör eftersträvas och särlösningar undvikas där det är möjligt. Detta leder enligt regeringen till enklare tillämpning av reglerna för såväl företag som för myndigheterna. En enhetlig reglering minskar också riskerna att göra fel vid redovisningen av mervärdesskatt, vilket i enligt regeringen i sig leder till kostnadsbesparingar för både företag och myndigheter.

Lagförslagen i övrigt

I övrigt innehåller propositionen ett flertal förändringar av mervärdesskattelagen och ett par förändringar av lagen om frihet från skatt vid import, m.m. Samtliga förändringar syftar till att ytterligare öka överensstämmelsen mellan det svenska mervärdesskatterättsliga regelverket och EG-rätten.

Motionen

I motion Sk11 yrkande 3 av Lars Johansson m.fl. (s) anförs att mot bakgrund av att både EG-domstolen och Regeringsrätten har uttalat att begränsningen i avdragsrätten för ingående mervärdesskatt på kulturområdet strider mot EG-rätten, kan de acceptera förslaget att slopa avdragsbegränsningen. Motionärerna anser dock, i likhet med vissa remissinstanser t.ex. Statens kulturråd, att frågan om hur de statliga bidragsnivåerna till kulturinstitutionerna påverkas av förslaget behöver analyseras närmare. Motionärerna befarar att den slopade avdragsrätten blir en förevändning för att generellt sänka kulturanslagen och vill att riksdagen tillkännager för regeringen att det inte får ske. I yrkande 4 påtalar motionärerna att förslaget att ändra tidpunkt för redovisning av mervärdesskatt i bygg- och anläggningsbranschen hotar att ytterligare hämma byggandet och öka byggkostnaderna. I dag kan redovisning och betalning av moms, efter överenskommelse mellan fastighetsbolag och byggentreprenörer, skjutas upp till slutfaktureringen av entreprenaden. Problemet med den föreslagna ordningen, sett ur bostadsföretagens synvinkel, är att uthyrning av bostäder inte är momspliktigt. Bostadsföretagen kan därför inte få tillbaka betald byggmoms. En tidigareläggning av momsbetalningen innebär för dem därför en ren ränteförlust. Enligt Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (Sabo) beräknas fördyringen av nyproduktion av hyresrätter bli omkring 1 % vid dagens ränteläge. Det motsvarar en ökad produktionskostnad med i runda tal 20 000 kr för en normal trerummare. Staten beräknas i propositionen få in ökade ränteinkomster på ca 400 miljoner kronor 2008 genom förslaget. Motionärerna vill att riksdagen tillkännager för regeringen att regeringen snarast måste presentera en samlad bostadspolitik i stället för att använda bostadssektorn som en ”mjölkkossa” för att finansiera diverse skattesänkningar.

Utskottets ställningstagande

Slopad avdragsbegränsning i viss verksamhet på kulturområdet

Eftersom den befintliga avdragsbegränsningen kan i frågsättas mot bakgrund av EG-rätten står det enligt utskottets bedömning klart att den behöver förändras. Regeringen, som övervägt ett par sätt att genomföra förändringen (se prop. 2007/08:25 s. 167–168), har stannat för alternativet att helt slopa avdragsbegränsningsregeln. Utskottet instämmer i regeringens uppfattning och står följaktligen bakom förslaget.

När det gäller yrkande 3 i motion Sk11 som gäller farhågan att den slopade avdragsbegränsningsregeln ska tas till förevändning för att minska anslagen till kulturinstitutionerna vill utskottet anföra följande. Den effekt som uppstår vid ett slopande av avdragsbegränsningsregeln är – om inga andra åtgärder samtidigt vidtas – att de bidragsfinansierade verksamheterna blir ytterligare subventionerade genom den avdragsrätt som följer med skattskyldigheten. Förklaringen till att denna effekt kan uppstå är att utgående mervärdesskatt enbart läggs på biljettpriset. Biljettpriset i dessa verksamheter är lågt eftersom det ofta ges stora subventioner till verksamheten. Om avdragsrätt för ingående mervärdesskatt medges för alla kostnader i verksamheten medan utgående mervärdesskatt enbart läggs på det förhållandevis låga biljettpriset uppstår en situation där en skattskyldig kan komma att få tillbaka avsevärt mer mervärdesskatt från staten än vad som ska betalas in. Eftersom syftet med den nu aktuella förändringen varken är att öka eller minska statens bidragsgivning till kulturområdet är detta enligt utskottet en icke önskad bieffekt av förändringen. Regeringen har också uppmärksammat denna effekt och anför bl.a. att institutionernas förändrade avdragsrätt, och därmed förändrade ekonomiska situation, bör beaktas vid statens bidragsgivning. Regeringen har således förslagets effekter för kulturanslagen under bevakning, varför något riksdagsinitiativ enligt utskottet inte är påkallat. Med detta avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Tidpunkt för redovisning av mervärdesskatt i bygg- och anläggningsverksamhet

Utskottet delar regeringens uppfattning att bestämmelserna om tidpunkten för redovisning av mervärdesskatt avseende betalning i förskott och a conto vid bygg- eller anläggningstjänster ska anpassas till mervärdesskattedirektivets regler. Utskottet står också bakom regeringens förslag att detta lämpligen görs genom att den befintliga särregleringen i mervärdesskattelagen slopas och ersätts av en fakturadatummetod. Härigenom tillgodoses både det problem som uppmärksammats av vissa aktörer i bygg- och anläggningsbranschen, i den utsträckning problemet kvarstår sedan införandet av den omvända skattskyligheten, och att de svenska bestämmelserna bättre kommer att överensstämma med principerna i EG-rätten. Utskottet tillstyrker med det anförda propositionen i denna del.

Utskottet vill något kommentera det faktum att förändringen, som ska träda i kraft den 1 januari 2008, förslås tillämpas när skattskyldigheten för bygg- eller anläggningstjänsten inträder efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna kommer därmed inte att tillämpas om skattskyldighet för bygg- eller anläggningstjänsten, eller för varor som omsätts i samband därmed, har inträtt före ikraftträdandet. Om faktura avseende förskott eller a conto utfärdats före ikraftträdandet men betalning sker efter ikraftträdandet av de nya reglerna, ska skatt- och redovisningsskyldighet inträda vid betalningen. Ett annat alternativ hade varit att bestämmelserna skulle tillämpas på entreprenader som påbörjas efter ikraftträdandet. Det är enligt utskottets bedömning förenat med betydande svårigheter att på ett oomtvistligt sätt ange vilka kriterier som ska gälla för att en entreprenad ska anses påbörjad. Utskottet står därmed bakom den av regeringen valda lösningen.

Som regeringen påpekat kan förändringen medföra viss likviditetspåverkan för förvärvare av bygg- och anläggningstjänster som saknar avdragsrätt för ingående mervärdesskatt, såsom exempelvis bostadsföretag som förvärvar en byggentreprenad och som inte har någon skattepliktig omsättning. Nuvarande regler, som inneburit att mervärdesskattedebiteringen på byggtjänster har kunnat göras först i samband med färdigställandet av byggnationen, har inneburit att beställaren har sluppit att finansiera kostnaden för mervärdesskatt under byggtiden. Den nya ordningen med omvänd skattskyldighet har generellt sett mildrande effekt av den nu aktuella förändringen endast för dem som är skattskyldiga avseende mervärdesskatt. Indirekt kan viss effekt även komma slutlig beställare till godo. Detta till trots anser utskottet liksom regeringen att förslaget ska genomföras. Vikten av enhetliga och likformiga regler som står i överensstämmelse med EG:s regler väger enligt utskottet i detta sammanhang tungt. En enhetlig reglering minskar också riskerna att göra fel vid redovisningen av mervärdesskatt, vilket enligt regeringen i sig leder till kostnadsbesparingar för både företag och myndigheter. Utskottet kan mot bakgrund av det anförda inte ställa sig bakom motionärernas uppfattning att bostadssektorn används som ett verktyg för att finansiera diverse skattesänkningar. Utskottet anser inte heller i övrigt att det är påkallat med något riksdagsinitiativ inom ramen för det aktuella ärendet. Motion Sk11 yrkande 4 avstyrks därmed.

Propositionens lagförslag i övrigt

Utskottet tillstyrker propositionen i övriga delar.

Följdändring på grund av namnbyte avseende Malungs kommun

Regeringen har den 1 mars 2007 beslutat att Malungs kommun fr.o.m. den 1 januari 2008 ska byta namn till Malung-Sälens kommun (dnr Fi2005/3358). Namnändringen föranleder följdändringar i de författningar där namnet Malungs kommun nämns. Utskottet har nyligen i betänkande 2007/08:SkU17 föreslagit sådana följdändringar i lagen (1994:1776) om skatt på energi och i vägtrafikskattelagen (2006:227). Utskottet har nu uppmärksammat att en följdändring bör göras även i bilagan till lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980). Utskottet föreslår därför att riksdagen beslutar om en sådan ändring. Utskottets lagförslag finns i bilaga 3.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Uppföljning av effekterna av en förlängd redovisningsperiod, punkt 2 (s)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om behovet av uppföljning och utvärdering av den förlängda redovisingsperioden. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sk11 yrkande 1.

Ställningstagande

Vi delar majoritetens uppfattning att småföretagarna blir allt viktigare för tillväxt och sysselsättning i Sverige och att det därför finns anledning att särskilt stödja de små företagens utveckling. Dessutom är den helt övervägande delen av företagen i Sverige relativt små. Det står därmed enligt vår uppfattning klart att småföretagens villkor spelar en avgörande roll för utvecklingen av svenskt näringsliv. Socialdemokraternas budgetproposition för 2006 tog också upp frågan om minskad administration (prop. 2005/06:1 volym 1 s. 27). Mot denna bakgrund har vi inget att invända mot att redovisningsperioden för mervärdesskatt förlängs till tre månader för de mindre företagen.

Samtidigt anser vi att man måste beakta att Skatteverket inte får in korrekta skattebelopp av alla skattskyldiga företag och att detta sker både på grund av medvetet agerande och bristande kunskaper. Det är medel som behövs för välfärdens finansiering. Skatteverkets s.k. skattefelskarta har visat att det saknas 133 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 10 % av den fastställda skatten (2005 års nivå). Av detta belopp bedöms 35 miljarder kronor eller 14 % vara mervärdesskatt. Vidare beräknades företag med mindre än 50 miljoner kronor i lönesumma stå för 59 % av skattefelet.

Med de nu föreslagna reglerna kommer staten att erhålla de aktuella intäkterna från mervärdesskatt senare än med dagens regler. De senarelagda inbetalningarna beräknas medföra ränteförluster för statskassan på ca 450 miljoner kronor per år. Med en senarelagd betalning finns enligt vår uppfattning en risk för att skatteundandragandet och skattefusket ökar. Det kan också ifrågasättas om förlängningen av redovisningsperioden löser småföretagens problem med sena kundbetalningar, eftersom kunderna kan tänkas anpassa sitt beteende till de nya reglerna. Det är mot denna bakgrund enligt vår uppfattning förvånande att propositionen helt saknar resonemang om hur och när effekterna av förlängningen ska följas upp och utvärderas. Vi vill att förändringen noga följs upp och utvärderas i syfte att snabbt upptäcka ett eventuellt ökat skattefusk.

Vad vi ovan anfört vill vi att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.

2.	Införande av en konkurrensregel avseende verksamhet i offentligrättsliga organ, punkt 3 (s)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens i bilaga 2 intagna förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) såvitt avser 4 kap. 7 § andra stycket. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sk11 yrkande 2 och avslår proposition 2007/08:25 i denna del.

Ställningstagande

Vi anser att regeringen i sin konkurrenspolitik ofta ensidigt fokuserar på konkurrensförhållandet mellan privat och offentlig verksamhet. Regeringen uppmärksammar t.ex. i det nu aktuella ärendet att verksamhet som utgör led i myndighetsutövning i vissa fall inte omfattas av mervärdesskatt. När en myndighet t.ex. utför en tjänst som avser myndighetsutövning åt en annan myndighet mot ersättning är den tjänsten undantagen från mervärdesskatt. Vi tycker att den rådande ordningen härvid är bra och ifrågasätter det lämpliga i att använda bestämmelserna om mervärdesskatt för att främja t.ex. att kriminalvårdens eller socialtjänstens tjänster konkurrensutsätts. Vi har emellertid inget att erinra mot det nuvarande, begränsade undantaget från skattefrihet, för avfallshantering. Regeringen däremot anser inte att denna mer begränsade konkurrensregel är tillräcklig. Till skillnad från regeringen ser vi inget skäl till att ytterligare underlätta privatiseringar inom myndighetsutövningen eller för att fördyra att offentlig verksamhet samverkar inom myndighetsutövning. Vi anser i stället att myndighetsutövning så långt som möjligt ska bedrivas i offentlig regi. Att betrakta myndighetsutövning som en marknadsverksamhet där olika konkurrerande aktörer ställs mot varandra kan enligt vår uppfattning inte vara korrekt ur ett demokrati- och medborgarperspektiv. Som medborgare har vi godkänt att staten utrustats med en viss tvångsmakt och att vi genom allmänna val kan kontrollera dem som styr staten.

Trots det ovan sagda menar vi att förändringar i mervärdesskattelagen kan vara nödvändiga men att det kräver en separat behandling samt en djupare och grundligare analys kring de praktiska konsekvenserna för staten, kommunerna och medborgarna. Det är därför enligt vår uppfattning inte bra att denna principiellt viktiga fråga, i stället för att övervägas i särskild ordning, behandlas som en av flera frågor i detta mervärdesskatteärende.

Regeringen anger att förslaget torde medföra ökade intäkter för staten men några beloppsmässiga beräkningar presenteras inte (prop. 2007/08:25 s. 239, jfr. prop. 2007/08:1 volym 1 s. 135). Vi föreslår därmed mot bakgrund av det ovan sagda att riksdagen ska avslå regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) såvitt avser 4 kap. 7 § andra stycket.

3.	Övriga EG-anpassningar, m.m., punkt 4 (s, v)
	av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen antar

– dels regeringens i bilaga 2 intagna förslag till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkten 3,

2. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om de statliga kulturanslagen samt om bostadspolitiken och byggmoms.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:25 i denna del och motion 2007/08:Sk11 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att avdragsbegränsningsregeln i mervärdesskattelagen för viss verksamhet på kulturområdet slopas. Både EG-domstolen och Regeringsrätten har uttalat att begränsningen strider mot EG-rätten. Mot den bakgrunden accepterar vi den föreslagna förändringen. Vi vill dock, i likhet med Statens kulturråd och de olika kulturorganisationer som yttrat sig över regeringsförslaget, understryka vikten av att frågan om hur de statliga bidragsnivåerna kommer att påverkas av förändringen analyseras närmare. Vi befarar att den slopade avdragsrätten annars blir en förevändning för generellt minskade kulturanslag framöver.

Vidare anser vi att regeringen sedan den tillträtt bedrivit en förödande bostadspolitik i allmänhet och för hyresrätten i synnerhet. Genom budgetproposition för 2007 inleddes en avveckling av räntebidrag till byggande fr.o.m. 2007 (prop. 2006/07:1 utgiftsområde 18 s. 46). Samtidigt upphörde möjligheten att söka investeringsbidrag för byggande av hyresbostäder. Dessutom inleddes en snabb avtrappning av det stöd som utgår till redan färdigställda bostäder. Avtrappningen kommer enligt vår bedömning att få stora konsekvenser för många bostäder i befintliga bostadshus. Det är frågan om hyres- och bostadsrättshus som har byggts sedan år 1993 och som fått ett årligt bidrag på 30 % av en beräknad räntekostnad. Beslutet om att slopa räntebidraget och investeringsstöden innebär att allt statligt stöd till bostadsproduktion kommer att upphöra. Detta är enligt vår uppfattning det mest genomgripande bostadspolitiska beslutet som fattats under de senaste årtiondena, men konsekvenserna har varken utretts eller insetts av regeringen. Enligt vår uppfattning har räntebidrag och investeringsstöd tillsammans haft det goda med sig att produktionen av hyresbostäder och studentbostäder kommit i gång och att hyresnivåerna även i nyproduktionen kunnat hållas på rimlig nivå.

Vi anser att det nu aktuella förslaget om ändrad tidpunkt för redovisning av mervärdesskatt i bygg- och anläggningsverksamheten hotar att ytterligare hämma byggandet och öka kostnaderna. Fastighetsbolag och byggentreprenörer kan i dag komma överens om att inte redovisa eller betala mervärdesskatt vid förskotts- eller a conto-betalning under pågående byggnation, utan att detta i stället skjuts fram till slutfaktureringen av entreprenaden. Problemet med förslaget, att mervärdesskatten i stället ska redovisas och betalas löpande, är att uthyrning av bostäder inte är mervärdesskattepliktigt. Det innebär att bostadsföretagen inte kan göra avdrag för ingående mervärdesskatt med anledning av bostadsuthyrningen, vilket så att säga skulle kunna neutralisera den betalda mervärdesskatten avseende byggentreprenaden. En tidigareläggning av mervärdesskattebetalningen innebär därför en ren ränteförlust för bostadsföretagen. Enligt de Allmännyttiga Bostadsföretagens Organisation (Sabo) beräknas fördyringen till ca 1 % vid dagens ränteläge. Det motsvarar en ökad produktionskostnad med i runda tal 20 000 kr för en normal trerumslägenhet, detta samtidigt som staten beräknas få in ökade ränteinkomster på ca 400 miljoner kronor 2008 genom förslaget. Mot bakgrund av det ovan anförda anser vi att regeringen, i stället för att använda bostadssektorn som en ”mjölkkossa” för att finansiera sina enligt vår bedömning oansvariga skattesänkningar, snarast ska presentera en samlad bostadspolitik.

Vad vi ovan anfört vill vi att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt, punkt 1 (v)

Marie Engström (v) anför:

Liksom utskottet anser jag att det är nödvändigt att vidta åtgärder för att förbättra likviditeten i mindre företag och för att förenkla regelbördan för de enskilda företagarna och de enskilda företagen. Jag ställer mig därmed bakom förslaget att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt för mindre företag från en till tre kalendermånader. Jag vill dock ta tillfället i akt att kritisera de företag som, genom sena betalningar, försätter framför allt småföretagare i en besvärlig situation. Med en bättre betalningsmoral företagen emellan skulle problemet enligt min uppfattning i huvudsak kunnat ha lösts genom ett större ansvarstagande inom näringslivet.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),

2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

3. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Följdmotionen

2007/08:Sk11 av Lars Johansson m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kontroll och uppföljning av förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt för mindre företag.
2.	Riksdagen avslår propositionens förslag om ändring i bestämmelsen i 4 kap. 7 § mervärdesskattelagen (1994:200) om att myndighetsutövning etc. ska kunna anses utgöra yrkesmässig verksamhet.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att slopandet av avdragsbegränsningsregeln i mervärdesskattelagen inte får leda till generellt sänkta kulturanslag.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen snarast måste presentera en samlad bostadspolitik i stället för att ensidigt använda bostadssektorn som intäktskälla.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

Bilaga

Stödområde

Norrbottens län: Arvidsjaurs, Arjeplogs, Gällivare, Haparanda, Jokkmokks, Kalix, Kiruna, Pajala, Älvsbyns, Överkalix och Övertorneå kommuner samt Edefors och Gunnarsbyns församlingar i Bodens kommun och f.d. Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun.

Västerbottens län: Bjurholms, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storumans, Vilhelmina, Vindelns och Åsele kommuner samt Fällfors, Jörns och Kalvträsks församlingar i Skellefteå kommun.

Jämtlands län: Bergs, Bräcke, Härjedalens, Krokoms, Ragunda, Strömsunds, Åre och Östersunds kommuner.

Västernorrlands län: Sollefteå och Ånge kommuner, Holms och Lidens församlingar i Sundsvalls kommun samt Anundsjö, Björna, Skorpeds och Trehörningsjö församlingar i Örnsköldsviks kommun.

Gävleborgs län: Ljusdals kommun.

Dalarnas län: Malungs, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.

Dalarnas län: Malung-Sälens, Orsa, Vansbro och Älvdalens kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i Mora kommun.

Värmlands län: Torsby kommun.

Med församlingar avses de territoriella församlingar som fanns den 31 december 1999.

–––––––––––––

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.