Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08:SfU2 | |
Utgiftsområde 8 Migration | |
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008 såvitt avser utgiftsområde 8 Migration samt motioner som rör anslagen eller närliggande frågor.
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Migrationspolitik. De av regeringen under utgiftsområdet föreslagna anslagsbeloppen uppgår till drygt 6 miljarder kronor för 2008.
I motionerna tas bl.a. upp frågor rörande Migrationsverkets handläggningstider, boende, hälso- och sjukvård samt skola för asylsökande, kvotflyktingar samt förordnande av offentligt biträde.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. S-, v- och mp-ledamöterna har i särskilda yttranden redovisat sina respektive partiers budgetförslag.
I betänkandet finns 16 reservationer (s, v och mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Anslag inom utgiftsområde 8 Migration |
| Riksdagen anvisar för 2008 anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och avslår motionerna 2007/08:Sf249 yrkandena 8, 11, 18 och 21, 2007/08:Sf250 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sf275, 2007/08:Sf315 yrkandena 1–4 och 6 samt 2007/08:Sf344 yrkandena 23 och 28 i denna del. |
2. | Handläggningstider m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 30, 2007/08:Sf335 yrkandena 2 och 3, 2007/08:Sf344 yrkande 3 och 2007/08:Sf348 yrkande 13. |
Reservation 1 (s)
Reservation 2 (v)
Reservation 3 (mp)
3. | Utbildning om könsrelaterad förföljelse m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf249 yrkandena 2 och 3, 2007/08:Sf277 yrkande 19 och 2007/08:Sf344 yrkande 2. |
Reservation 4 (s, v)
Reservation 5 (mp)
4. | Migrationsverkets uppgifter |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf318. |
5. | Boende m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:C300 yrkande 6, 2007/08:Sf205, 2007/08:Sf249 yrkandena 9 och 10, 2007/08:Sf335 yrkande 1, 2007/08:Sf340, 2007/08:Sf344 yrkandena 27 och 30, 2007/08:Sf348 yrkandena 12, 14 och 15 samt 2007/08:A405 yrkande 3. |
Reservation 6 (s)
Reservation 7 (v)
Reservation 8 (mp)
6. | Hälso- och sjukvård m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf231, 2007/08:Sf240, 2007/08:Sf249 yrkandena 17, 19, 20 och 22, 2007/08:Sf250 yrkandena 3–5, 2007/08:Sf335 yrkande 6 och 2007/08:Sf341. |
Reservation 9 (s)
Reservation 10 (v)
7. | Asylsökande barns skolgång |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf249 yrkande 13, 2007/08:Sf250 yrkande 6, 2007/08:Sf335 yrkande 5 och 2007/08:Sf344 yrkande 28 i denna del. |
Reservation 11 (s, v, mp)
8. | Kvotflyktingar |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkandena 33, 35 och 36, 2007/08:Sf344 yrkande 6 och 2007/08:Sf348 yrkande 1. |
Reservation 12 (s)
Reservation 13 (v)
Reservation 14 (mp)
9. | Förordnande av offentligt biträde |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 39, 2007/08:Sf315 yrkande 5 och 2007/08:Sf344 yrkande 9. |
Reservation 15 (v)
Reservation 16 (mp)
10. | Kostnader för avvisning |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sf202. |
Stockholm den 22 november 2007
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gunnar Axén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (m), Tomas Eneroth (s)
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Redogörelse för ärendet
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008 såvitt avser utgiftsområde 8 Migration samt motioner som rör anslagen eller närliggande frågor. De behandlade förslagen återfinns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning över regeringens förslag till anslag för 2008 samt övriga partiers avvikelser i förhållande härtill. I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets förslag till anslagsfördelning.
Under ärendets beredning har utskottet vid två tillfällen genomfört studiebesök. Dels har utskottet besökt Migrationsverkets huvudkontor i Norrköping den 22 oktober 2007, dels har besök gjorts den 30 oktober 2007 på Migrationsverkets kontor i Solna samt på två av Stockholms socialtjänstförvaltnings gruppboenden för ensamkommande asylsökande ungdomar, Linggården respektive Söderbo. Under studiebesöken har utskottet informerats om bl.a. Migrationsverkets handläggningstider, erfarenheter av den nya instans- och processordningen samt arbetet med ensamkommande barn.
På förslag av finansutskottet i betänkande 2007/08:FiU1 har riksdagen den 21 november 2007 bifallit regeringens förslag till utgiftsram för utgiftsområde 8 Migration (rskr. 2007/08:30).
Utskottets överväganden
12:1 Migrationsverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed motionsyrkanden om annan medelsanvisning. Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om handläggningstider i asylärenden, utbildningssatsningar för personer som arbetar med migrationsfrågor samt Migrationsverkets uppgifter.
Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v), 3 (mp), 4 (s, v) och 5 (mp).
Propositionen
Anslaget finansierar Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget finansierar därmed samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvar respektive myndighetens uppgifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol.
Regeringen bedömer att Migrationsverket behöver vara dimensionerat för att kunna fatta beslut i ca 220 000 ärenden i processerna asyl, besök och bosättning samt medborgarskap under 2008. Migrationsverket ska härutöver överlämna överklagade asylärenden till migrationsdomstolarna samt avgöra verkställighetshindersärenden.
Genomförandet av ett gemensamt europeiskt system för viseringsinformation (VIS) beräknas starta under 2009. VIS innebär att alla stater som är eller kommer att vara operativa medlemmar i Schengensamarbetet i den del det rör utfärdande av viseringar kommer att använda samma teknik, och lagra bl.a. uppgifter om beslut om viseringar samt biometriska uppgifter i en central databas. Regeringen föreslår att anslaget ökas 2008 med 14 miljoner kronor för Migrationsverkets genomförande av den nationella delen av VIS. Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 3,2 miljoner kronor 2008 för Migrationsverkets ökade kostnader i samband med utfärdande av svenska pass och id-kort med biometriska kännetecken vid utlandsmyndigheterna samt verkets utvecklingskostnader och utfärdande av främlingspass och resedokument. Anslagsökningarna motsvarar de avgiftsintäkter som beräknas inflyta. I beräkningen av anslaget har även beaktats att Migrationsverket är ansvarig myndighet för europeiska flyktingfonden och återvändandefonden.
Regeringen föreslår vidare att anslaget ökas med 20,5 miljoner kronor för att hantera de arbetsuppgifter som överfördes till Migrationsverket i samband med Integrationsverkets upphörande.
För 2008 föreslår regeringen ett ramanslag på 2 150 627 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2008
I motion 2007/08:Sf275 i denna del av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att riksdagen anvisar 250 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Motionärerna föreslår att det den 1 juli 2008 införs en amnesti för dem som fått avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd enligt den tillfälliga asyllagen och för dem som tvingats leva som gömda. Detta medför en besparing på anslaget för Migrationsverket.
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion 2007/08:Sf250 yrkande 1 förslag om att den som fått avslag på sin ansökan enligt den tidsbegränsade asyllagen ska beviljas uppehållstillstånd om det inte föreligger särskilda skäl som talar emot detta, exempelvis allvarlig brottslighet. I yrkande 2 begärs förslag om att den som kan göra sannolikt att hon eller han varaktigt befunnit sig i Sverige sedan den 1 januari 2007 och inte gjort sig skyldig till grov brottslighet ska ges permanent uppehållstillstånd.
I motion 2007/08:Sf315 yrkande 1 i denna del av Bodil Ceballos m.fl. (mp) begärs att riksdagen anvisar 17,2 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Motionärerna menar att de nya uppgifter som tillförs Migrationsverket med anledning av VIS-systemet och införandet av biometriska uppgifter i passen bör kunna göras med befintliga anslag. I yrkande 2 begärs ett tillkännagivande om att medel för VIS och anpassning för biometriska uppgifter får klaras utan att ytterligare resurser tillförs.
Motioner utan anslagseffekt 2008
Handläggningstider m.m.
I motion 2007/08:Sf348 yrkande 13 av Tomas Eneroth m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om vikten av att fullfölja de mål som tidigare satts upp vad gäller handläggningstider i asylprövningsärenden.
Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion 2007/08:Sf277 yrkande 30 ett tillkännagivande om införandet av en bortre gräns i asylprocessen. Den som ansökt om uppehållstillstånd men inte erhållit ett lagakraftvunnet avslagsbeslut inom 18 månader ska beviljas uppehållstillstånd om det inte finns särskilda skäl däremot, t.ex. allvarlig brottslighet.
I motion 2007/08:Sf344 yrkande 3 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att införa en rätt till automatiskt uppehållstillstånd för den som väntat längre än ett år för vuxna, respektive sex månader för barn, på att få besked om en ansökan om uppehållstillstånd.
Ulrika Karlsson i Uppsala (m) begär i motion 2007/08:Sf335 yrkande 2 ett tillkännagivande om kortare handläggningstider vid asylprövning. Handläggningstiderna bör kortas till maximalt tre månader. I yrkande 3 begärs ett tillkännagivande om positiva beslut när enskilda drabbas negativt då migrationsmyndigheter misslyckats med sitt uppdrag. Om inte ansvarig myndighet klarar handläggningstiden bör den asylsökande erhålla uppehållstillstånd per automatik.
Utbildning om könsrelaterad förföljelse m.m.
I motion 2007/08:Sf249 yrkande 2 av Kalle Larsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om obligatorisk vidareutbildning för all personal inom Migrationsverket, detta för att handläggare ska kunna leva upp till de högre krav som ställs på beslutsunderlagens kvalitet. I yrkande 3 i samma motion samt i motion 2007/08:Sf277 yrkande 19 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs tillkännagivanden om en utbildningssatsning angående förföljelse på grund av kön och sexuell läggning. I och med att utlänningslagens flyktingbegrepp utvidgats till att omfatta även förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, ställs ytterligare krav på att förbättra utbildningen av samtliga handläggare och beslutsfattare.
Bodil Ceballos m.fl. (mp) begär i motion 2007/08:Sf344 yrkande 2 ett tillkännagivande om behovet av utbildning för den personal som arbetar med migrationsfrågor i frågor gällande jämställdhet mellan män och kvinnor, HBT, mänskliga rättigheter och barnets bästa.
Migrationsverkets uppgifter
Göran Lindblad och Ulrika Karlsson i Uppsala (m) menar i motion 2007/08:Sf318 att Migrationsverkets uppgift bör fokuseras kring prövningen av asylärenden. Ersättning till och förordnande av juridiska ombud bör hanteras av domstol. Likaså bör ersättningen till hälso- och sjukvården hanteras av annan än verket. Ansvaret för boendet bör också det överlåtas till andra, t.ex. frivilligorganisationer och/eller kommuner. I motionen begärs ett tillkännagivande härom.
Utskottets ställningstagande
Av budgetpropositionen framgår att under 2006 sökte 24 322 personer asyl i Sverige jämfört med 17 530 personer året innan, en ökning med ca 40 %. Antalet personer från Irak som söker asyl i Sverige har ökat kraftigt. Även antalet asylsökande från Somalia har ökat. Medborgare från Irak, Serbien och Montenegro samt Somalia utgjorde 48 % av det totala antalet asylsökande år 2006. Första halvåret 2007 ansökte 17 646 personer om asyl i Sverige, vilket är en ökning med 99 % jämfört med samma period 2006.
Antalet asylsökande inom EU minskade under 2006 med 17 % till ca 200 000 personer, jämfört med 2005. Hälften av de asylsökande från Irak som ansökte om asyl i något land inom EU, ansökte om asyl i Sverige. Enligt statistik från Inter-Governmental Consultations on Asylum, Refugee and Migration Policies (IGC) hade Sverige under det första kvartalet 2007 fler nya asylsökande än något annat europeiskt land. Migrationsverkets prognos är att 38 000 personer kommer att söka asyl i Sverige under 2007.
Den genomsnittliga handläggningstiden från ansökan till beslut av Migrationsverket minskade från 244 dagar år 2005 till 201 dagar år 2006. Andelen ärenden som avgjordes inom sex månader ökade från 55 % år 2005 till 59 % 2006. Utskottet kan konstatera att utvecklingen har fortsatt i rätt riktning. Under första halvåret 2007 avgjordes 69 % av asylärendena inom sex månader, och den genomsnittliga handläggningstiden minskade ytterligare till 181 dagar. Vid utskottets besök vid Migrationsverket i Norrköping gavs bl.a. information om verkets arbete med att nå de uppsatta målen vad gäller handläggningstider. Från verkets sida finns det en ambition att det inte ska finnas några ärenden äldre än sex månader vid årsskiftet 2007/08. Under 2008 finns det enligt Migrationsverket förutsättningar för att nå handläggningstidsmålet. Utskottet ser positivt på dessa ambitioner och kommer att fortsätta att följa utvecklingen.
Det övergripande syftet med Sveriges och EU:s viseringspolitik är att inom ramen för en reglerad invandring underlätta för ett så fritt besöksutbyte som möjligt. Genom Sveriges anslutning till Schengensamarbetet gäller gemensamma regler för viseringar. Schengenländerna avgör gemensamt vilka länders medborgare som ska vara viseringsfria respektive viseringspliktiga. Gemensamma anvisningar ska se till att handläggningen av viseringsansökningarna i Schengenländerna blir så likartad som möjligt. Det finns förutom en s.k. Schengenvisering, som gäller i hela Schengenområdet, också möjlighet att ge nationell visering som ger tillstånd att resa in i och vistas i Sverige men inte i en annan Schengenstat.
Visa Information System (VIS) är ett nytt informationssystem för viseringar inom EU som förväntas sättas i bruk 2009. Systemet ska användas av samtliga länder som är medlemmar i Schengensamarbetet. För att vid inresa säkerställa identifieringen av den som erhållit visering registreras biometriska uppgifter som ansiktsfotografi och fingeravtryck i systemet.
Då utskottet kan konstatera att det är respektive medlemsland som står för kostnaden för den nationella delen av VIS delar utskottet regeringens bedömning att en ökning av anslaget är nödvändig.
Med anledning av yrkanden om amnesti vill utskottet hänvisa till tidigare ställningstaganden. Senast i det av riksdagen godkända betänkandet 2006/07:SfU2 tog utskottet avstånd från liknande krav med motiveringen att det skulle innebära att uppehållstillstånd beviljas utan en individuell prövning i varje enskilt fall. Om annat än de individuella skälen tillåts avgöra om uppehållstillstånd ska beviljas eller inte skulle det enligt utskottet innebära att asylprocessen kommer att styras av icke förutsägbara faktorer eller omständigheter. Eftersom en sådan ordning inte gagnar rättssäkerheten kunde den inte accepteras. Utskottet vidhåller denna inställning.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna 2007/08:Sf275 i denna del, 2007/08:Sf250 yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Sf315 yrkandena 1 i denna del och 2.
När det gäller yrkanden om att uppehållstillstånd ska ges automatiskt efter viss tid resonerar utskottet på liknande vis som när det gäller införandet av en amnesti. Utskottet har även behandlat likalydande motioner tidigare. I betänkande 2006/07:SfU8 Migration och asylpolitik uttalade utskottet att varje ansökan om uppehållstillstånd ska prövas individuellt och att en rättssäker process kräver att samtliga omständigheter och skäl för beslutet utreds. Utskottet ansåg sig inte kunna tillstyrka yrkanden om att ett uppehållstillstånd ska ges enbart på den grund att en viss tid förflutit. Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr. 2006/07:151).
I Migrationsverkets rapport den 30 augusti 2007, Avrapportering av uppdrag enligt regleringsbrev avseende handläggningstid, konstateras att verket ännu aldrig uppnått målet om högst sex månaders handläggningstid i asylärenden. Dock har enskilda enheter inom Migrationsverket gjort detta, vilket visar att det är ett mål som är möjligt att nå. Att sänka målet för handläggningstider till tre månader anses dock enligt rapporten i dagsläget inte vara realistiskt. Denna handläggningstid kan vara möjlig att nå för de ärenden som är av enkel beredningskaraktär, men för den stora andel av ärenden som är mer svårbedömda, kan en kortare handläggningstid medföra att säkerhetskravet i förvaltningslagen skulle kunna riskeras.
Utskottet, som kan konstatera att handläggningstiderna i asylärenden, trots en ökad tillströmning, minskat, vidhåller sitt tidigare ställningstagande vad gäller uppehållstillstånd efter viss tid. Med det anförda avstyrks motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 30, 2007/08:Sf335 yrkandena 2 och 3, 2007/08:Sf344 yrkande 3 och 2007/08:Sf348 yrkande 13.
Samtidigt som den nya utlänningslagen trädde i kraft den 31 mars 2006 ändrades lagens flyktingbestämmelse. Förändringen innebär att personer som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ska få skydd som flyktingar, i stället för som tidigare skyddsbehövande i övrigt. I samband med att utskottet behandlade propositionen samt motionsyrkanden om bl.a. utbildningsfrågor uttalade utskottet bl.a. att bedömningen av asylskäl förknippade med könstillhörighet eller sexuell läggning förutsätter noggranna utredningar och goda kunskaper hos utredare och beslutsfattare. Utskottet utgick från att migrationsmyndigheterna tillser att all berörd personal får den utbildning som behövs (prop. 2005/06:6, bet. 2005/06:SfU4, rskr. 2005/06:71).
Utskottet, som kan konstatera att det också i Migrationsverkets regleringsbrev för 2007 anges att frågor som rör kvinnor samt homo- och bisexuella samt transpersoner särskilt ska uppmärksammas i utbildningshänseende, finner inte skäl att göra något tillkännagivande till regeringen om bl.a. obligatorisk vidareutbildning.
Med det anförda avstyrks motionerna 2007/08:Sf249 yrkandena 2 och 3, 2007/08:Sf277 yrkande 19 och 2007/08:Sf344 yrkande 2.
Utskottet konstaterar att Migrationsverket i dag har ansvar för en rad olika verksamheter, exempelvis asylprövning, ansökningar om besök och bosättning, medborgarskapsfrågor samt mottagande av asylsökande. I samband med att Integrationsverket lades ned den 1 juli i år fick Migrationsverket också vissa nya uppgifter. Bland annat ska verket arbeta för att det finns beredskap och kapacitet i landet för att ta emot dem som beviljats uppehållstillstånd.
I samband med införandet av den nya instans- och processordningen i utlänningsärenden beslutades att en utvärdering av den nya ordningen ska ske. Den nyligen tillsatta utredningen ska bl.a. redovisa och bedöma hur Migrationsverkets organisation anpassats till instans- och processordningen samt lämna de förslag som övervägandena föranleder (dir. 2007:119). Uppdraget ska redovisas senast den 27 februari 2009.
Utskottet noterar också att det är möjligt för ideella organisationer att komplettera myndigheternas insatser med t.ex. socialt stöd, information, rådgivning, aktiviteter och mötesplatser. Kommuner, landsting och ideella organisationer utför således redan i dag mycket viktiga insatser inom mottagandet av asylsökande.
Utskottet, som anser att utredningen bör avvaktas, avstyrker med det anförda motion 2007/08:Sf318.
12:2 Ersättningar och bostadskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed motionsyrkanden om annan medelsanvisning. Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om bl.a. boende och ersättningar för asylsökande, sjukvård för asylsökande och gömda samt asylsökande barns skolgång.
Jämför reservationerna 6 (s), 7 (v), 8 (mp), 9 (s), 10 (v) och 11 (s, v, mp).
Propositionen
Från anslaget finansieras bostäder för asylsökande m.fl. samt ersättningar enligt förordningar om mottagande av asylsökande m.fl., om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande, om statlig ersättning för asylsökande m.fl. till kommuner och landsting och om återetableringsstöd till vissa utlänningar.
Utgifterna under anslaget styrs främst av antalet asylsökande, handläggningstiderna hos berörda myndigheter samt tiden från det att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut har vunnit laga kraft till utresa. Regeringen föreslår att anslaget minskas med 50 miljoner kronor som tillfälligt förs över till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2008 i avvaktan på beredningen av de förslag som lämnats i betänkandet Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34).
För 2008 föreslår regeringen ett ramanslag på 2 590 000 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2008
I motion 2007/08:Sf275 i denna del av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att riksdagen anvisar 560 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna föreslår att dagersättningen höjs med 30 kr per dag och värdesäkras varför anslaget bör ökas med 400 miljoner kronor. Vidare föreslås att bostadsersättningen återinförs till en kostnad av 100 miljoner kronor samt att asylsökandes rätt till sjukvård stärks genom att anslaget tillförs ytterligare 100 miljoner kronor. Ett minskat antal asylsökande minskar kostnaderna för bl.a. förvar med 40 miljoner kronor. Motionärerna avvisar att anslaget får användas för återetableringsstöd.
I motion 2007/08:Sf249 yrkande 8 av Kalle Larsson m.fl. (v) begärs förslag om återställande av bostadsersättningen vid eget boende (EBO). Detta innebär en ersättning på 500 kr för ensamstående och 1 000 kr för familjer. I yrkande 11 i samma motion begärs vidare att dagersättningen höjs med 30 kr per dag samt värdesäkras genom att knytas till konsumentprisindex (KPI). I yrkande 18 begär motionärerna ett tillkännagivande om vuxna asylsökandes tillgång till sjukvård. Motionärerna anför att i arbetet med att skydda asylsökande barn med psykiatriska tillstånd är det avgörande att vuxna asylsökande har god tillgång till sjukvård. I yrkande 21 begärs förslag om att behandling för tortyr- och traumaskador ska räknas som akut sjukvård.
I motion 2007/08:Sf315 yrkande 1 i denna del av Bodil Ceballos m.fl. (mp) begärs att riksdagen anvisar 5 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna anser att det fr.o.m. 1 januari 2008 bör införas hälso- och sjukvård för gömda flyktingar.
I yrkande 4 i samma motion och i motion 2007/08:Sf344 yrkande 28 i denna del av Bodil Ceballos m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om införandet av en rätt till hälso- och sjukvård för gömda vuxna flyktingar.
Motioner utan anslagseffekt 2008
Boende m.m.
I motion 2007/08:Sf348 yrkande 12 av Tomas Eneroth m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om en översyn av eget boende för att förbättra boendesituationen för barn och vuxna men också för att underlätta integrationen. Motionärerna anser att det krävs en översyn av EBO i syfte att redan under asyltiden få en bättre fördelning av boendet mellan landets kommuner och mellan bostadsområden. Även formerna för en eventuell utfasning av EBO bör utredas.
Yilmaz Kerimo m.fl. (s) begär i motion 2007/08:Sf340 ett tillkännagivande om att se över reglerna för eget boende i syfte att bl.a. underlätta integrationen. I motionen anförs att eget boende i dess nuvarande form behöver utvärderas och förändras som ett led i ett värdigt mottagande. Målet bör vara att avskaffa möjligheten till EBO.
I motion 2007/08:A405 yrkande 3 av Leif Jakobsson m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om att se över reglerna för eget boende. Motionärerna menar bl.a. att eget boende under asyltiden ger kommunerna svårigheter att planera för en bra introduktion för nyanlända samt att det finns forskning som visar att eget boende försvårar arbetsmarknadsinträdet.
Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion 2007/08:C300 yrkande 6 ett tillkännagivande om en översyn av Migrationsverkets minimigränser för standard och utrymme i anläggningsboende. Motionärerna anför att ett minimivillkor för ett välfärdsland är att de asylsökande, som i Sverige ofta får vänta i flera år på beslut, erbjuds bostäder med möjlighet till integritet och en privat sfär.
I motion 2007/08:Sf249 yrkande 9 av Kalle Larsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för att komma till rätta med trångboddhet. Regeringen bör tydliggöra socialtjänstens ansvar för att även barn till asylsökande ska få ett tillräckligt skydd så att extrem trångboddhet kan undvikas. I yrkande 10 begärs ett tillkännagivande om att ge Glesbygdsverket i uppdrag att uppmuntra människor att bosätta sig i hela landet samt att Migrationsverket ska uppmuntra och erbjuda möjligheter för människor att söka alternativa bostadsorter.
I motion 2007/08:Sf344 yrkande 27 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om eget boende och anläggningsboende. Motionärerna menar att grunden för val av bostad ska ske utifrån den asylsökandes önskemål.
I motion 2007/08:Sf205 av Kerstin Lundgren och Maria Kornevik Jakobsson (c) begärs ett tillkännagivande om behovet av en översyn av EBO. Motionärerna menar att en utvärdering bör göras för att komma till rätta med problemet att eget boende ofta innebär långvarigt inneboende och trångboddhet.
Ulrika Karlsson (m) begär i motion 2007/08:Sf335 yrkande 1 ett tillkännagivande om rätten till eget boende. Motionären anför att statistik visar att människor som bor i s.k. anläggningsboende mår sämre än de som har eget boende och att det därför finns anledning att värna rätten till denna möjlighet.
I motion Sf348 yrkandena 14 och 15 av Tomas Eneroth m.fl. (s) begärs ett nytt förslag om återetableringsstöd. Motionärerna är kritiska till nuvarande utformning av återetableringsstödet och menar att det inte i första hand är pengar som avgör om människor återvänder till exempelvis Irak och Afghanistan, länder där det råder mycket svåra omständigheter.
Bodil Ceballos m.fl. (mp) begär i motion 2007/08:Sf344 yrkande 30 ett tillkännagivande om att höja de låga dagersättningsnivåerna för asylsökande.
Hälso- sjukvård m.m.
I motion 2007/08:Sf249 yrkande 17 av Kalle Larsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör uppdra åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att kartlägga och analysera behandlingsmetoder och kunskapsläget när det gäller apatiska barn. I yrkande 19 begärs ett tillkännagivande om att regeringen i samarbete med Socialstyrelsen bör utforma riktlinjer angående möjligheter för asylsökande att erhålla hälso- och sjukvård inom ramen för befintligt hälso- och sjukvårdssystem. För att värna asylsökandes rätt till vård och för att understryka den medicinska etikens grundläggande principer vill motionärerna att asylsökande ska omfattas av den allmänna hälso- och sjukvården. I yrkande 20 begärs förslag om hur asylsökandes och gömdas rätt till sjukvård ska genomföras. Motionärerna menar att en utredning bör tillsättas för att se över detta. I yrkande 22 begärs ett tillkännagivande om ansvar och finansiering vad gäller rehabiliteringen av tortyr- och traumaskadade flyktingar. I motionen anförs det att en noggrann bedömning av tortyr- och traumaskador är viktig för att den som drabbats av övergrepp ska få upprättelse. En riktig diagnostik och dokumentation kan vara avgörande för att asylskälen ska bli korrekt bedömda. Det kan också ha stor betydelse för personer som fått uppehållstillstånd, men som på grund av tortyr- och traumaskador har svårt för att delta i t.ex. språkundervisning och praktik. Motionärerna menar därför att det bör analyseras vem som ska bära ansvar för respektive finansiera rehabilitering av tortyr- och traumaskadade flyktingar.
I motion 2007/08:Sf250 yrkandena 3 och 4 av Kalle Larsson m.fl. (v) begärs tillkännagivanden om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa nödvändig kunskap om sekretesslagens innehåll i fråga om gömda personer som söker sjukvård och sprida kunskapen i form av en särskild utbildningsinsats för sjukvårdspersonal. Vidare bör rutinerna hos landstingen i ärenden som rör gömda asylsökande ses över. Motionärerna anför bl.a. att det finns signaler om att polisen allt oftare börjat söka upp gömda inom sjukvården för att genomföra avvisningar. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att gömda omedelbart ska ges rätt till sjukvård på samma villkor som i dag gäller för asylsökande.
Kurt Kvarnström och Carin Runeson (s) begär i motion 2007/08:Sf231 ett tillkännagivande om att utreda möjligheterna att göra syn- och hörselundersökning obligatorisk för alla vuxna asylsökande. Motionärerna menar att konsekvenserna av en hörselskada är många och ofta dolda för omgivningen. Det kan vara svårt att tillgodogöra sig utbildningar, och det kan försvåra ett framtida liv i Sverige om inte en hörselskada upptäcks i tid.
I motion 2007/08:Sf341 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (c, v, kd, fp, m, s, mp) begärs ett tillkännagivande om att alla barn i Sverige oavsett legal status bör få tillgång till hälso- och sjukvård. Motionärerna anför att barn som vistas i Sverige utan att ha ansökt om uppehållstillstånd, barn som vistas i Sverige och har ansökt om uppehållstillstånd grundat på anknytning eller barn som är födda i Sverige och för vilka uppehållstillstånd inte sökts inte omfattas av den överenskommelse om rätt till hälso- och sjukvård som slutits mellan staten och det dåvarande Landstingsförbundet.
Ulf Sjösten (m) begär i motion 2007/08:Sf240 ett tillkännagivande om en konkret handlingsplan i samverkan med ideella organisationer beträffande omhändertagandet av tortyrskadade barn. Motionären pekar på att fysisk och psykisk ohälsa försvårar den asylsökandes introduktion i det svenska samhället och att det därför behövs kunskapsutveckling och stöd på området.
I motion 2007/08:Sf335 yrkande 6 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) begärs ett tillkännagivande om ingripanden vid uppsökande av hälso- och sjukvård och vid skola. Motionären anför att det i dessa situationer bör vara olagligt för polis att ingripa mot gömda barn.
Asylsökande barns skolgång
I motion 2007/08:Sf249 yrkande 13 av Kalle Larsson m.fl. (v) begärs ett tillkännagivande om skolans ansvar för barn till asylsökande och om möjligheten att införa skolplikt även vad gäller asylsökande barn. Motionärerna anför att det är nödvändigt att överväga att skolan tar ett mer uppsökande ansvar för barn till asylsökande för att garantera dessa barns grundläggande rättigheter.
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion 2007/08:Sf250 yrkande 6 förslag om hur barn till gömda ska kunna gå i skolan på samma villkor som alla andra barn. De barn som lever gömda ska ha samma rätt till skola som asylsökande barn. Detta ska gälla från förskola till gymnasiet inklusive särskola.
Bodil Ceballos m.fl. (mp) begär i motion 2007/08:Sf344 yrkande 28 i denna del ett tillkännagivande om införandet av en rätt till skola. I motionen anges att de gömda barnen i praktiken ofta inte vågar gå i skolan eftersom det inte finns något förbud för polis att eftersöka dem där. Motionärerna anser vidare att även gömda barn ska omfattas av skolplikten.
I motion 2007/08:Sf335 yrkande 5 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m) begärs ett tillkännagivande om undervisning för barn. I motionen anförs att det inte är acceptabelt i ett land som skrivit under FN:s barnkonvention att barn går i asylklasser där det ofta endast erbjuds ett begränsat antal ämnen. Alla barn måste få möjlighet att delta fullt ut i den svenska undervisningen.
Utskottets ställningstagande
En asylsökande som inte har egna inkomster eller tillgångar får enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) dagersättning för att täcka mat, kläder och andra utgifter. Regeringen fastställer i förordning nivån på ersättningen.
Utskottet har behandlat motioner rörande dagersättningarnas nivå samt värdesäkring av densamma tidigare och senast i det av riksdagen godkända betänkandet 2006/07:SfU2. Utskottet, som avstyrkte yrkandena, ansåg att även om asylsökande mer sällan har lika stora ekonomiska åtaganden eller förpliktelser som de som är bosatta här måste dagersättningen vara tillräckligt stor för att ge en rimlig levnadsstandard. Vidare ansågs detta särskilt viktigt när det gäller barnfamiljer. Samtidigt menade utskottet att en lägre ekonomisk standard kan vara motiverad om tiden i mottagandesystemet är kort.
Enligt utskottets mening är det viktigt att resurser läggs på att förkorta vistelsetiderna i mottagandesystemet. Som utskottet konstaterat i föregående avsnitt utvecklar sig handläggningstiderna i sådan riktning att det är möjligt att målsättningen på maximalt sex månaders väntan på ett beslut inom en snar framtid kan nås. Vidare vill utskottet peka på att Migrationsverket sedan den 1 juli 2007 har till uppgift att tillsammans med länsstyrelserna verka för att det finns en beredskap och kapacitet att ta emot flyktingar i kommunerna. Utskottet utgår från att Migrationsverket verkar för att den som fått ett uppehållstillstånd så fort som möjligt ska kunna lämna mottagandesystemet.
Personer som väntar på beslut om uppehållstillstånd får välja om de vill bo hos t.ex. släkt och vänner (s.k. eget boende, EBO) eller i någon av Migrationsverkets anläggningar. De flesta anläggningarna består av vanliga lägenheter, där de asylsökande själva sköter sitt hushåll. För asylsökande som saknar medel och bor i en av Migrationsverkets anläggningar är bostaden kostnadsfri. När det gäller bostadsersättningen vid eget boende gäller fr.o.m. den 1 mars 2005 att bostadsersättning endast utges i särskilda fall. Skälet till att bostadsersättningen i princip har slopats har angetts vara de nackdelar som möjligheten för de asylsökande att själva ordna sitt boende är förknippade med, t.ex. att de utnyttjas på bostadsmarknaden och att eget boende kan leda till trångboddhet som framför allt är negativt för barnen (prop. 2004/05:28, bet. 2004/05:SfU7, rskr. 2004/05:113). Utskottet anser alltjämt att bostadsersättningen med dess förutvarande utformning hade flera oönskade effekter. Enligt utskottets mening är det, som angetts ovan, viktigt att resurser nu läggs på att förkorta vistelsetiderna i mottagandesystemet genom snabbare handläggning samt att de som får uppehållstillstånd så fort som möjligt kan tas emot i kommunerna. Inom Regeringskansliet förbereds för närvarande direktiv till en översyn av mottagandet av asylsökande. Översynen omfattar asylsökandes boendesituation, den organiserade sysselsättningen och den statliga ersättningen till kommuner och landsting. Utskottet anser att denna översyn bör avvaktas.
Enligt en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet (numera Sveriges Kommuner och Landsting, SKL) ska landstingen ge asylsökande m.fl. omedelbar sjuk- och tandvård samt sådan sjuk- och tandvård som inte kan anstå. Landstingets vårdåtagande upphör vid ett slutligt beslut om avvisning eller utvisning. Om beslutet inte av olika skäl kan verkställas har landstinget ett fortsatt vårdåtagande till dess personen har lämnat landet. Detta gäller emellertid inte för en vuxen som håller sig gömd i syfte att undgå verkställighet. I den omfattning som landstingen ger vård enligt överenskommelsen får landstingen ersättning från staten. Enligt överenskommelsen har asylsökande barn rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som barn bosatta i Sverige. Detta gäller även barn och ungdomar under 18 år, som vistas i landet utan att vara bosatta här och som tidigare omfattats av LMA. Av Socialstyrelsens allmänna råd (1995:4) Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar framgår att begreppet omedelbar vård och vård som inte kan anstå inte kan definieras så att det täcker alla situationer som kan uppkomma. Det är endast den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet kan bedöma vilken vård som ska ges. Vård som inte faller under dessa kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför allvarliga följder för patienten ersätts inte av staten. I begreppet hälso- och sjukvård ingår även psykologisk och psykiatrisk vård till personer som på grund av exempelvis traumatiska upplevelser och övergrepp är i behov av sådan vård. Det är även i dessa fall den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet har att bedöma vilken vård som ska ges. Utskottet konstaterar att staten och Landstingsförbundet i juni 2006 reviderade överenskommelsen om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. och att den statliga ersättningen till landstingen för asylsökandes hälso- och sjukvård ökade fr.o.m. den 1 juli 2006. Vidare kan utskottet notera att migrationsministern i ett svar på interpellation 2006/07:611 den 21 juni i år har anfört att det i Regeringskansliet sedan en tid pågår en beredning av en lagreglering av asylsökandes och vissa andra utlänningars hälso- och sjukvård. Förslaget som bereds innebär att den nuvarande överenskommelsen ersätts av en lag.
Utskottet anser att beredningen bör avvaktas. Utskottet utgår dock från att regeringen följer tillämpningen av överenskommelsen, i synnerhet beträffande frågan om vad som är att se som omedelbar vård eller vård som inte kan anstå.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna 2007/08:Sf249 yrkandena 8, 11, 18 och 21, 2007/08:Sf275 i denna del, 2007/08:Sf315 yrkandena 1 i denna del och 4 samt 2007/08:Sf344 yrkande 28 i denna del.
Med det ovan anförda avstyrks även motionerna 2007/08:Sf205, 2007/08:Sf249 yrkandena 9 och 10, 2007/08:Sf335 yrkande 1, 2007/08:Sf340, 2007/08:Sf344 yrkandena 27 och 30, 2007/08:Sf348 yrkande 12, 2007/08:C300 yrkande 6 och 2007/08:A405 yrkande 3 om boende och ersättningar samt 2007/08:Sf231, 2007/08:Sf240, 2007/08:Sf249 yrkandena 17, 19, 20 och 22, 2007/08:Sf250 yrkandena 3–5, 2007/08:Sf335 yrkande 6 och 2007/08:Sf341 om sjukvård m.m.
Ett avslag på en ansökan om uppehållstillstånd kombineras som regel med ett beslut om avvisning eller utvisning. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt med stöd av Migrationsverket. I de fall där skyldigheten att återvända inte respekteras, är det polisen som ska se till att avvisnings- eller utvisningsbeslutet genomförs. Utskottet kan konstatera att många människor satsar allt de har för att bekosta resan till Sverige. För att underlätta ett återvändande under värdiga villkor har regeringen infört ett ekonomiskt återetableringsstöd för personer med lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut som självmant väljer att återvända till ett land som på grund av svåra motsättningar har begränsade förutsättningar att stödja återetablering. Utskottet anser att återetableringsstödet är ett bra sätt att underlätta för personer som inte erhållit uppehållstillstånd att återvända till sitt hemland.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Sf348 yrkandena 14 och 15.
Asylsökande barn och ungdomar har inte skolplikt, men de har tillgång till utbildning på i princip samma villkor som barn som är bosatta här i Sverige. De som däremot håller sig undan ett avvisnings- eller utvisningsbeslut så att det inte kan verkställas har inte rätt till utbildning, förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg. I dagsläget har kommuner möjlighet, men ingen skyldighet, att ta emot dessa barn och ungdomar i grundskolan eller gymnasieskolan. Betänkandet Skolgång för barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) överlämnades den 24 maj 2007. I betänkandet föreslår utredningen att personer som är under 18 år och som har fått avslag på en ansökan om uppehållstillstånd i Sverige och håller sig undan verkställandet av beslutet ska ha rätt till skolgång. Någon skolplikt ska emellertid inte föreligga. I utredningen görs även bedömningen att det inte bör införas något förbud för polisen att hämta barn som ska avvisas eller utvisas i förskolor eller skolor.
Utskottet anser att beredningen i Regeringskansliet bör avvaktas och avstyrker därmed motionerna 2007/08:Sf249 yrkande 13, 2007/08:Sf250 yrkande 6, 2007/08:Sf335 yrkande 5 och 2007/08:Sf344 yrkande 28 i denna del.
12:3 Migrationspolitiska åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed motionsyrkanden om annan medelsanvisning. Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om överföring och mottagande av kvotflyktingar.
Jämför reservationerna 12 (s), 13 (v) och 14 (mp).
Propositionen
Från anslaget finansieras organiserad överföring av flyktingar m.fl. och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige finansieras också via detta anslag. Även statsbidrag till den efterforskningsverksamhet som enligt avtal bedrivs av Svenska Röda Korset bekostas från anslaget. Dessutom finansieras internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m.
Anslagsmedlen för 2008 avseende vidarebosättning av flyktingar m.fl. kan användas med viss flexibilitet och motsvarar utgifterna för överföring och mottagande av 1 900 personer.
För 2008 föreslår regeringen ett ramanslag på 329 107 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2008
Bodil Ceballos m.fl. (mp) begär i motion 2007/08:Sf315 yrkande 1 i denna del att riksdagen anvisar 237 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna föreslår att en regularisering, dvs. tillfällig amnesti, införs för papperslösa och gömda personer i Sverige som inte begått grova brott.
I motionerna 2007/08:Sf315 yrkande 3 och 2007/08:Sf344 yrkande 23 begär Bodil Ceballos m.fl. (mp) tillkännagivanden om införandet av en regularisering för papperslösa personer i Sverige.
Motioner utan anslagseffekt 2008
I motion 2007/08:Sf348 yrkande 1 av Tomas Eneroth m.fl. (s) begärs ett tillkännagivande om ökat mottagande av kvotflyktingar. Motionärerna anser att det är viktigt att hålla isär olika orsaker till migration. Sverige är skyldigt att ge skyddsbehövande en fristad. Genom en ökning av kvotflyktingmottagandet minskar konflikten mellan skyddsbehövande och arbetskraftsmigranter. I motionen anförs att regeringen därför bör fortsätta att utveckla arbetet med vidarebosättning.
Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion 2007/08:Sf277 yrkande 33 ett tillkännagivande om utmönstring av integrationspotential som kriterium för uttagning på flyktingkvoten. I yrkande 35 begärs ett tillkännagivande om tagande av nödvändiga mänskliga hänsyn vid uttagning av familjemedlemmar som fyllt 18 år på flyktingkvoten. Motionärerna anför att det är olyckligt om en person som fyllt 18 blir lämnad ensam kvar medan de andra familjemedlemmarna blir uttagna som kvotflyktingar och att därför också andra hänsyn än rena skyddsbehov ska tas. I yrkande 36 begärs ett tillkännagivande om att ta initiativ till treåriga planeringsperioder för uttagningar på flyktingkvoten. Användandet av budgetår som gräns för genomförandet av kvotuttagningarna kan enligt motionärerna innebära att det fysiska överförandet inte hinner genomföras och att flyktingkvoten därmed inte fylls.
I motion 2007/08:Sf344 yrkande 6 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) begärs ett tillkännagivande om att alla kvotflyktingar ska tillerkännas de rättigheter som är förknippade med flyktingskapet oavsett om de ansökt om flyktingförklaring eller ej.
Utskottets ställningstagande
Utskottets ställningstagande vad gäller införandet av en regularisering, dvs. tillfällig amnesti, som föreslås i bl.a. motion 2007/08:Sf315, har redovisats i tidigare avsnitt. Bland annat anser utskottet att en sådan amnesti inte bör införas mot bakgrund av att om annat än de individuella skälen tillåts avgöra om uppehållstillstånd ska beviljas eller inte innebär det att asylprocessen kommer att styras av icke förutsägbara faktorer eller omständigheter.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna 2007/08:Sf315 yrkandena 1 i denna del och 3 samt 2007/08:Sf344 yrkande 23.
Sverige erbjuder flyktingar och andra skyddsbehövande som inte har tillgång till någon annan långsiktig lösning skydd genom vidarebosättning i Sverige. I första hand erbjuds vidarebosättning åt personer som UNHCR har rekommenderat för överföring. Kvotflyktingarna tas ut antingen genom s.k. delegationsuttagning eller genom dossieruttagning. Delegationsuttagning innebär att flyktingarna tas ut i det land där de befinner sig efter att ha intervjuats på plats av utsända personer från Migrationsverket. Vid dossieruttagning skickar UNHCR sin utredning till Migrationsverket som fattar beslut på detta underlag.
För 2006 var målet att Migrationsverket skulle överföra 1 840 personer. Under året beviljade Migrationsverket 1 575 personer uppehållstillstånd för vidarebosättning. Totalt överfördes 1 653 personer till Sverige. Av Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos avseende utfall januari–september 2007 framgår att verket bedömer att närmare 1 800 kvotflyktingar kommer att överföras till Sverige under 2007.
Regeringen har i Migrationsverkets regleringsbrev för 2007 angivit att åtgärder ska vidtas för att genom vidarebosättning i Sverige erbjuda skydd främst för flyktingar och skyddsbehövande i övrigt. Vidare anges att om målet inte har uppnåtts ska en analys av orsakerna till detta redovisas. Verket ska vidare redovisa antalet personer som vidarebosatts fördelat på medborgarskap, ålder och kön samt grund för uppehållstillstånd.
Utskottet kan notera att regeringen eftersträvar en ökad harmonisering av asylpolitiken på EU-nivå. Av särskild angelägenhet för regeringen är att vidarebosättningsinstrumentet utvecklas. Detta är även något som utskottet tagit fasta på i sitt utlåtande 2006/07:SfU13 Grönbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet. Utskottet anförde då bl.a. att EU i syfte att värna asylrätten internationellt bör stärka sin roll som partner till UNHCR, såväl finansiellt som politiskt. Utskottet menade vidare att detta bör inbegripa ökade åtaganden vad gäller vidarebosättning. Utskottet vidhåller denna inställning.
Utskottet avstyrker med det anförda motionerna 2007/08:Sf277 yrkandena 33, 35 och 36, 2007/08:Sf344 yrkande 6 och 2007/08:Sf348 yrkande 1.
12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden och 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed ett motionsyrkande om annan medelsanvisning. Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om förordnande av offentliga biträden i utlänningsärenden.
Jämför reservationerna 15 (v) och 16 (mp).
Propositionen
Från anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter hänförliga till överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden. Från anslaget finansieras även Regeringsrättens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsärenden.
För 2008 föreslår regeringen ett ramanslag på 468 204 000 kr.
Från anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden finansieras migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Regeringsrättens utgifter för nämndemän och sakkunniga som anlitas i utlänningsärenden samt de klagandes resor till förhandlingar i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Vidare finansieras från anslaget offentligt biträde i utlänningsärenden och domstolarnas kostnader för bl.a. tolkar i utlänningsärenden samt ärenden enligt lagen om svenskt medborgarskap liksom för översättningar i utlänningsärenden.
För 2008 föreslår regeringen ett ramanslag på 198 800 000 kr.
Från anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden finansieras offentligt biträde enligt utlänningslagen vid Migrationsverket och Regeringskansliet.
Utgifterna för offentligt biträde i utlänningsärenden har under 2007 ökat till följd av ett ökat antal asylsökande samt att offentligt biträde förordnas i en större andel av ärendena än tidigare. Regeringen följer utvecklingen och återkommer vid behov vad avser anslagets budgetering i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2008.
För 2008 föreslår regeringen ett ramanslag på 143 255 000 kr.
Motion med anslagseffekt 2008
I motion 2007/08:Sf315 yrkande 1 i denna del begär Bodil Ceballos m.fl. (mp) att riksdagen anvisar 143 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit till anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden. Motionärerna föreslår att detta finansieras genom att anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden minskas med motsvarande belopp.
Motioner utan anslagseffekt 2008
Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion 2007/08:Sf277 yrkande 39 ett tillkännagivande om att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt länsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden. I motionen anförs att det är orimligt att Migrationsverket, såsom motpart till den asylsökande i migrationsdomstolen, utser offentligt biträde i utlänningsärenden.
I motion 2007/08:Sf315 yrkande 5 och i motion 2007/08:Sf344 yrkande 9 av Bodil Ceballos m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att migrationsdomstolarna och inte Migrationsverket ska utse offentliga biträden. I motionerna anförs att det är olämpligt att den handläggande myndigheten utser det offentliga biträdet eftersom myndigheten kan ha ett intresse av att en viss person utses som biträde eller ombud alternativt att myndigheten inte hanterar ärendet helt objektivt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill peka på att kostnader för offentligt biträde som finansieras från anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden avser den del av processen då ärendet handläggs hos Migrationsverket eller Regeringskansliet. En förändrad ordning för biträdesförordnandet påverkar således i sig inte medelsanvisningen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till anslagen 12:4, 12:5 och 12:6 samt avstyrker därmed motion 2007/08:Sf315 yrkande 1 i denna del.
I samband med att riksdagen behandlade propositionen om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden avslogs yrkanden om att Migrationsverket inte ska utse offentliga biträden i ärenden hos verket (prop. 2004/05:170, bet. 2004/05:SfU17, rskr. 2005/06:1). Utskottet uttalade att frågan behandlats tidigare, bl.a. i samband med att en ny rättshjälpslag infördes. I proposition 1996/97:9 anfördes därvid att det torde vara oundvikligt att det skulle ta något längre tid om någon annan myndighet än Migrationsverket förordnade biträde. Vidare anfördes att verket inte är motpart till utlänningen vid handläggningen i verket samt att den avgörande frågan inte är vem som förordnar biträde utan vilka krav som ställs på biträdet. Utskottet pekade på att i den nya instans- och processordningen kommer Migrationsverkets beslut i frågor om offentliga biträden att kunna överklagas särskilt enligt den ordning som gäller för huvudsaken, dvs. till migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen. Utskottet, som konstaterade att enligt lagen om offentligt biträde ska den myndighet som handlägger ärendet i sak också besluta i frågor om offentligt biträde, ansåg att det inte då skulle införas några bestämmelser som avvek från dessa principer.
Den 23 augusti 2007 tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att utvärdera den nya instans- och processordningen i utlännings- och medborgarskapsärenden (dir. 2007:119). Frågor som rör förordnande av offentligt biträde och sekretess i asylärenden ska redovisas i ett delbetänkande senast den 30 juni 2008.
Utskottet, som anser att utredningens förslag bör avvaktas, avstyrker motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 39, 2007/08:Sf315 yrkande 5 och 2007/08:Sf344 yrkande 9.
12:7 Utresor för avvisade och utvisade och 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed motionsyrkanden om annan medelsanvisning. Riksdagen avslår vidare ett motionsyrkande om kostnader för avvisning.
Propositionen
Från anslaget 12:7 Utresor för avvisade och utvisade finansieras resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket eller polisen med stöd av utlänningslagen. Även kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från anslaget.
Migrationsverket kan överlämna ärenden till polismyndigheten om utlänningen håller sig undan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar utresor för avvisade och utvisade på polisens uppdrag.
För 2008 föreslår regeringen ett ramanslag på 204 202 000 kr.
Från anslaget 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar finansieras insatser för att utveckla prövnings- och mottagandesystem för asylsökande samt för integrationsinsatser för dem som fått uppehållstillstånd. Vidare används anslaget för att hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt hemland. Anslagsbeloppet motsvarar EU:s medfinansiering av beviljade projekt. Bidraget administreras av Migrationsverket.
Inom EU har det beslutats om ett finansiellt ramprogram för solidaritet och förvaltning av migrationsströmmar för perioden 2008–2013. Ramprogrammet, som syftar till att stödja principen om solidaritet vid hantering av migrationsströmmar, ska säkerställa en rättvis ekonomisk ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna vid införandet av en integrerad förvaltning av unionens yttre gränser respektive genomförandet av en gemensam asyl- och invandringspolitik. Bland annat ska en återvändandefond och en ny flyktingfond inrättas. Den europeiska flyktingfonden inrättades 2000 och har därefter förlängts för perioden 2005–2010. EU har ännu inte beslutat om budgetramen för kommande år. Fleråriga program ska tas fram av medlemsstaterna och dessa ska därefter godkännas av EU. Regeringen föreslår att anslaget ökas med 31 miljoner kronor och när relevanta beslut har fattats avser regeringen att återkomma med eventuella förslag till justering av anslagsnivån.
För 2008 föreslår regeringen ett ramanslag på 61 218 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2008
I motion 2007/08:Sf275 i denna del av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit till anslaget 12:7 Utresor för avvisade och utvisade. I motionen anförs bl.a. att behovet av bevakade utresor har minskat. Vidare begärs att riksdagen anvisar 61 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit till anslaget 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar. Motionärerna anför att de avvisar den gemensamma flyktingpolitik som förs inom EU.
I motion 2007/08:Sf315 yrkande 1 i denna del av Bodil Ceballos m.fl. (mp) begärs att riksdagen anvisar 130 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit till anslaget 12:7 Utresor för avvisade och utvisade. I motionen anförs att färre kan avvisas och att processen kan effektiviseras. I yrkande 6 begärs ett tillkännagivande om att utvisa och avvisa färre personer från Sverige.
Motion utan anslagseffekt 2008
Rolf Gunnarsson (m) begär i motion 2007/08:Sf202 ett tillkännagivande om kostnader för avvisning. Motionären anför att Kriminalvårdens transporttjänst bör hushålla med sina pengar.
Utskottets ställningstagande
Ett avslag på en ansökan om uppehållstillstånd kombineras som regel med ett beslut om avvisning eller utvisning. Återvändandet ska i första hand ske frivilligt med stöd av Migrationsverket. I de fall där skyldigheten att återvända inte respekteras, är det polisen som ska se till att avvisnings- eller utvisningsbeslutet genomförs. Återsändandet ska alltid genomföras under humana och värdiga former.
Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen anför att Migrationsverket ska fördjupa och förbättra samverkan med berörda myndigheter i syfte att effektivisera återvändandet och att särskild hänsyn ska tas till återvändandearbetet kring barn.
Antalet utvisningar och avvisningar som överlämnades till polisen och utfördes av Kriminalvårdens transporttjänst minskade under 2006 med 38 % jämfört med 2005 och halverades jämfört med 2004, från 3 100 ärenden 2004 till 1 555 ärenden 2006.
Som nämnts i tidigare avsnitt har utskottet i sitt utlåtande 2006/07:SfU13 Grönbok om det framtida gemensamma europeiska asylsystemet välkomnat arbetet med ett framtida europeiskt asylsystem. Utskottet pekade i detta sammanhang på att det övergripande målet måste vara att öka EU:s sammantagna kapacitet att ta emot asylsökande jämfört med i dag.
Med det ovan anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning till anslagen och avstyrker motionerna 2007/08:Sf275 i denna del och 2007/08:Sf315 yrkandena 1 i denna del och 6.
Även motion 2007/08:Sf202 om kostnader för avvisning avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i reservationen.
1. | Handläggningstider m.m., punkt 2 (s) |
| av Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Göte Wahlström (s), Matilda Ernkrans (s), Magdalena Streijffert (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf348 yrkande 13 och avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 30, 2007/08:Sf335 yrkandena 2 och 3 samt 2007/08:Sf344 yrkande 3.
Ställningstagande
En kort handläggningstid är viktig för både rättssäkerheten, den enskilde asylsökanden och för att skapa en human asylprocess. Vi noterar att de uppsatta målen för att korta handläggningstiderna inte nåtts. Det är angeläget att regeringen fortsätter arbetet för att uppfylla de uppsatta målen.
2. | Handläggningstider m.m., punkt 2 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf277 yrkande 30 och avslår motionerna 2007/08:Sf335 yrkandena 2 och 3, 2007/08:Sf344 yrkande 3 och 2007/08:Sf348 yrkande 13.
Ställningstagande
Handläggningstiderna för ärenden om uppehållstillstånd är ett stort problem. Det har gjorts återkommande lagändringar och vidtagits andra åtgärder för att försöka komma till rätta med problemen, utan att några förbättringar har åstadkommits. Därför måste nu kraftfullare medel tillgripas. En bestämmelse bör införas i utlänningslagen om att den som ansökt om uppehållstillstånd och inte erhållit ett lagakraftägande avslagsbeslut inom 18 månader från ansökan ska beviljas uppehållstillstånd om det inte finns särskilda skäl som talar däremot. Sådana särskilda skäl kan vara att den sökande själv väsentligt bidragit till tidsutdräkten eller har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.
3. | Handläggningstider m.m., punkt 2 (mp) |
| av Gunvor G Ericson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf344 yrkande 3 och avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkande 30, 2007/08:Sf335 yrkandena 2 och 3 samt 2007/08:Sf348 yrkande 13.
Ställningstagande
Migrationsverket ska enligt sitt regleringsbrev fatta beslut om uppehållstillstånd eller avvisning respektive utvisning senast inom sex månader från det att en ansökan inkommit till verket. Beslut i ärenden som rör ensamkommande barn ska fattas inom tre månader. Oavsett om det finns asylskäl eller inte, är det inte förenligt med humanitetens krav att låta en asylsökande vänta längre än sex respektive tre månader på att få besked. Utlänningslagen bör därför ändras, så att det klart framgår att den utlänning som inte fått besked om sin ansökan om uppehållstillstånd inom ett år (vuxna), respektive sex månader (barn), automatiskt ska få uppehållstillstånd. Regeringen bör snarast tillsätta en utredning om hur detta ska genomföras.
4. | Utbildning om könsrelaterad förföljelse m.m., punkt 3 (s, v) |
| av Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Göte Wahlström (s), Kalle Larsson (v), Matilda Ernkrans (s), Magdalena Streijffert (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Sf249 yrkandena 2 och 3 samt 2007/08:Sf277 yrkande 19 och bifaller delvis motion 2007/08:Sf344 yrkande 2.
Ställningstagande
Den mer rättssäkra asylprocess som har införts i och med genomförandet av den nya instans- och processordningen, med förvaltningsdomstolar som sköter överklagandeärendena, förväntas medföra att kvaliteten på handläggningen ökar även i första instans. För att handläggare och beslutsfattare ska kunna leva upp till dessa ökade krav på beslutsunderlagens kvalitet måste vidareutbildning göras obligatorisk för all personal inom Migrationsverket. I och med att utlänningslagens flyktingbegrepp utvidgats till att omfatta även förföljelse på grund av kön och sexuell läggning ställs ytterligare krav på att förbättra utbildningen av samtliga handläggare och beslutsfattare. Det är av stor vikt att utbildningen av Migrationsverkets personal om kvinnors asylskäl förbättras.
5. | Utbildning om könsrelaterad förföljelse m.m., punkt 3 (mp) |
| av Gunvor G Ericson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf344 yrkande 2 och bifaller delvis motionerna 2007/08:Sf249 yrkandena 2 och 3 samt 2007/08:Sf277 yrkande 19.
Ställningstagande
Det faktum att Migrationsverket anser att kvinnor och män som förföljs på grund av sitt kön, sin sexuella läggning eller könsidentitet ska undertrycka denna för att på så sätt kunna återvända till sitt hemland, visar på ett behov av ökad utbildning i såväl frågor om mänskliga rättigheter som om homo- och bisexuellas samt transpersoners levnadsvillkor. Det finns även i övrigt ett stort behov av utbildning om innebörden av Sveriges internationella folkrättsliga åtaganden. Det är också mycket viktigt att handläggare ständigt har barnens bästa för sina ögon och får utbildning i asylskäl med fokus på barnen.
6. | Boende m.m., punkt 5 (s) |
| av Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Göte Wahlström (s), Matilda Ernkrans (s), Magdalena Streijffert (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Sf340, 2007/08:Sf348 yrkandena 12, 14 och 15 samt 2007/08:A405 yrkande 3 och avslår motionerna 2007/08:C300 yrkande 6, 2007/08:Sf205, 2007/08:Sf249 yrkandena 9 och 10, 2007/08:Sf335 yrkande 1 och 2007/08:Sf344 yrkandena 27 och 30.
Ställningstagande
För de asylsökande som kommer till Sverige är boendefrågan av stor betydelse. Många väljer att bo bland släkt eller vänner i s.k. eget boende. Från flera av landets större kommuner kommer emellertid nu alarmerande uppgifter om bl.a. problem med trångboddhet. Skapas segregerade boenden genom att alltfler bosätter sig i storstäder finns risk för ytterligare problem. I syfte att få en bättre fördelning mellan landets kommuner när det gäller val av boende samt för att komma till rätta med problem såsom trångboddhet, bör reglerna kring eget boende ses över. Samtidigt behöver formerna för en eventuell utfasning av eget boende utredas.
Ett värdigt återvändande för dem som får avslag på sin asylansökan är en central del i den svenska migrationspolitiken. Att få ett negativt besked på sin prövning är för många svårt, men måste alltid följas upp av en god handläggning för ett värdigt återvändande. Ett ekonomiskt återetableringsstöd, enligt den modell som nu införts, fyller emellertid inte sitt syfte då det inte i första hand är pengar som avgör om människor återvänder till exempelvis Irak och Afghanistan. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till återetableringsstöd.
7. | Boende m.m., punkt 5 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:C300 yrkande 6 och 2007/08:Sf249 yrkandena 9 och 10 samt avslår motionerna 2007/08:Sf205, 2007/08:Sf335 yrkande 1, 2007/08:Sf340, 2007/08:Sf344 yrkandena 27 och 30, 2007/08:Sf348 yrkandena 12, 14 och 15 samt 2007/08:A405 yrkande 3.
Ställningstagande
Det finns i dag stora problem med trångboddhet i Migrationsverkets anläggningsboende. Ett minimivillkor för ett välfärdsland är att de asylsökande erbjuds bostäder med möjlighet till integritet och en privat sfär. Minimigränser för standard och utrymme i Migrationsverkets anläggningsboende bör därför ses över.
När det gäller asylsökandes boende, eget boende liksom anläggningsboende, måste regeringen tydliggöra socialtjänstens ansvar för att även barn till asylsökande ska få ett tillräckligt skydd, så att bl.a. extrem trångboddhet kan undvikas.
Vidare förekommer det att kommuner sluter avtal om att slussa flyktingar mellan kommunerna. Det finns skäl att vara mycket kritisk till denna form av åtgärd eftersom det är fråga om öppen etnisk diskriminering. Eventuella utflyttningsinsatser bör rikta sig även till andra än asylsökande och flyktingar och Glesbygdsverket bör, i syfte att avlasta storstadsregionerna befolkningsmässigt, ges i uppdrag att uppmuntra människor att bosätta sig i hela landet. Samtidigt måste Migrationsverket uppmuntra och erbjuda möjligheter för människor att söka alternativa bostadsorter.
8. | Boende m.m., punkt 5 (mp) |
| av Gunvor G Ericson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf344 yrkandena 27 och 30 samt avslår motionerna 2007/08:C300 yrkande 6, 2007/08:Sf205, 2007/08:Sf249 yrkandena 9 och 10, 2007/08:Sf335 yrkande 1, 2007/08:Sf340, 2007/08:Sf348 yrkandena 12, 14 och 15 samt 2007/08:A405 yrkande 3.
Ställningstagande
Möjligheten till ett eget val av bostadsort har i vissa fall lett till att väldigt många asylsökande sökt sig till ett fåtal kommuner i landet. Detta kan leda till problem då många av de asylsökande väljer att stanna kvar på samma ort efter att de beviljats uppehållstillstånd. Utgångspunkten måste vara att val av bostad ska ske utifrån den asylsökandes önskemål. Samtidigt är det viktigt att åtgärder vidtas för att få de asylsökande att på frivillig basis välja bostadsort på ett sådant sätt att mottagandet sprids mellan fler kommuner. Vidare är de dagersättningsnivåer som gäller för asylsökande för låga. Det går inte att solidariskt eller rättvisemässigt försvara varför en asylsökande ska klara sig på dagens låga ersättningar. Regeringen bör därför se över dagersättningsnivåerna.
9. | Hälso- och sjukvård m.m., punkt 6 (s) |
| av Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Göte Wahlström (s), Matilda Ernkrans (s), Magdalena Streijffert (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf231 och avslår motionerna 2007/08:Sf240, 2007/08:Sf249 yrkandena 17, 19, 20 och 22, 2007/08:Sf250 yrkandena 3–5, 2007/08:Sf335 yrkande 6 och 2007/08:Sf341.
Ställningstagande
På grund av bl.a. vistelser i krigsdrabbade områden eller misshandel under fängelsevistelser i sitt hemland lider många asylsökande av nedsatt syn eller hörsel. Sådana men är ofta dolda för omgivningen och kan medföra problem för den asylsökande med att exempelvis tillgodogöra sig utbildningar. Detta kan i sin tur leda till problem i det framtida livet i Sverige. Regeringen bör låta utreda möjligheterna att göra syn- och hörselundersökning obligatorisk för alla vuxna asylsökande.
10. | Hälso- och sjukvård m.m., punkt 6 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Sf249 yrkandena 17, 19, 20 och 22 samt 2007/08:Sf250 yrkandena 3–5 och avslår motionerna 2007/08:Sf231, 2007/08:Sf240, 2007/08:Sf335 yrkande 6 och 2007/08:Sf341.
Ställningstagande
När det gäller vuxna asylsökandes tillgång till sjukvård bör regeringen i samarbete med Socialstyrelsen utforma riktlinjer för att de ska kunna erhålla hälso- och sjukvård inom ramen för befintligt hälso- och sjukvårdssystem. Vidare har Sverige kritiserats för att bryta mot internationella konventioner om mänskliga rättigheter eftersom asylsökande och gömda inte har samma tillgång till vård som andra. En utredning bör därför tillsättas med uppdrag att se över hur en utökad rätt till full sjukvård för dessa grupper ska kunna genomföras. En utbildningssatsning krävs också för att sjukvårdspersonal ska ges nödvändig kunskap om sekretesslagens innehåll. Information måste sammanställas och spridas om gömda personer som söker sjukvård så att alla administrativa hinder för gömda att få vård kan undanröjas. Ingen ska låta bli att söka vård på grund av rädsla för att bli anmäld till någon myndighet. Beträffande finansiering och ansvar för rehabilitering av tortyr- och traumaskadade flyktingar kan konstateras att det i dag inte finns någon särskild organisation på det nationella planet. Det bör analyseras vem som ska bära ansvar respektive finansiera rehabilitering av tortyr- och traumaskadade flyktingar. Regeringen bör återkomma med förslag till hur en långsiktig finansiering av denna verksamhet ska kunna säkras. Vidare bör regeringen uppdra åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att kartlägga och analysera behandlingsmetoder och kunskapsläge när det gäller apatiska barn.
11. | Asylsökande barns skolgång, punkt 7 (s, v, mp) |
| av Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Göte Wahlström (s), Kalle Larsson (v), Matilda Ernkrans (s), Gunvor G Ericson (mp), Magdalena Streijffert (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Sf249 yrkande 13, 2007/08:Sf250 yrkande 6 och 2007/08:Sf344 yrkande 28 i denna del och avslår motion 2007/08:Sf335 yrkande 5.
Ställningstagande
Enligt barnkonventionen ska staten ge varje barn som befinner sig i landet tillgång till utbildning. Det innebär att även ett barn som lever gömt ska ha den rätten. Oavsett vad man anser om föräldrarnas skäl att hålla sig och sina barn gömda måste barnen tillförsäkras så goda uppväxtvillkor som möjligt. Den rätt till skola som gäller barn till asylsökande måste därför också gälla barn som lever gömda.
12. | Kvotflyktingar, punkt 8 (s) |
| av Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Göte Wahlström (s), Matilda Ernkrans (s), Magdalena Streijffert (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf348 yrkande 1 och avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkandena 33, 35 och 36 samt 2007/08:Sf344 yrkande 6.
Ställningstagande
För att tydligare ge dem som har störst behov därav skydd och minska konflikten mellan arbetskraftsmigration eller ekonomisk migration, bör Sverige fortsätta att utveckla arbetet med vidarebosättning. På detta sätt kan det internationella ansvaret för människor som behöver skydd utvecklas. Att vi tar ansvar genom kvotflyktingmottagande utgör dessutom en viktig signal till fler länder i västvärlden att påta sig ett ansvar och öka förutsättningarna för en solidarisk fördelning. En ytterligare utökning av kvotflyktingmottagandet, för att ge människor skydd och utvecklingsmöjligheter i vårt land, bör därför övervägas.
13. | Kvotflyktingar, punkt 8 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf277 yrkandena 33, 35 och 36 samt avslår motionerna 2007/08:Sf344 yrkande 6 och 2007/08:Sf348 yrkande 1.
Ställningstagande
Traditionellt har Sverige erbjudit sig att ta emot flyktingar som varit särskilt utsatta, bl.a. sjuka och handikappade flyktingar, och där UNHCR haft svårt att få fram erbjudanden om vidarebosättning. Numera anges att utgångspunkten ska vara individuella skyddsbehov och att möjligheterna för ett gott mottagande och integration ska beaktas. Hänsynen till s.k. integrationspotential bör aldrig ingå som kriterium vid uttagning på flyktingkvoten. Vidare bör regeringen ta initiativ till att Migrationsverket ska beredas möjlighet att ta nödvändiga mänskliga hänsyn vid uttagning av familjemedlemmar på kvoten även om de fyllt 18 år. Såsom fallet är i dag kan en person som fyllt 18 år bli lämnad ensam kvar i sitt hemland då övriga i familjen blir uttagna på flyktingkvoten.
Ofta kan praktiska svårigheter leda till att delar av flyktingkvoten ej fylls. Regeringen bör därför verka för att det införs treåriga planeringsperioder för uttagningarna på flyktingkvoten i syfte att underlätta för Migrationsverkets planering och genomförande av kvotuttagningarna.
14. | Kvotflyktingar, punkt 8 (mp) |
| av Gunvor G Ericson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf344 yrkande 6 och avslår motionerna 2007/08:Sf277 yrkandena 33, 35 och 36 samt 2007/08:Sf348 yrkande 1.
Ställningstagande
Tidigare var kvotflyktingar tvungna att söka flyktingförklaring för att erhålla samma rättigheter som konventionsflyktingar. Regeringen bör ta initiativ till att ändra regelverket så att alla flyktingar som kommit till Sverige som kvotflyktingar ska räknas som konventionsflyktingar, oberoende av när de anlände till landet.
15. | Förordnande av offentligt biträde, punkt 9 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sf277 yrkande 39 och bifaller delvis motionerna 2007/08:Sf315 yrkande 5 och 2007/08:Sf344 yrkande 9.
Ställningstagande
Det kan riktas stark kritik mot hur Migrationsverket hanterar uppgiften att förordna offentliga biträden i utlänningsärenden. Migrationsverket är numera även motpart till den asylsökande i migrationsdomstolarna om verkets beslut överklagas. Detta visar tydligt det orimliga i att verket utser det ombud som kan bli verkets motpart i domstol. Regeringen bör därför återkomma med förslag om att Rättshjälpsmyndigheten alternativt länsrätten ska utse offentliga biträden i utlänningsärenden.
16. | Förordnande av offentligt biträde, punkt 9 (mp) |
| av Gunvor G Ericson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Sf315 yrkande 5 och 2007/08:Sf344 yrkande 9 och bifaller delvis motion 2007/08:Sf277 yrkande 39.
Ställningstagande
I dag utses offentliga biträden av Migrationsverket. Detta avviker från hur offentliga biträden utses enligt exempelvis lagar om rättspsykiatrisk vård eller vård av unga där det offentliga biträdet utses av domstolen. Offentliga biträden i utlänningsärenden bör därför utses av migrationsdomstolarna.
Särskilda yttranden
1. | Anslag inom utgiftsområde 8 Migration, punkt 1 (s) |
| Tomas Eneroth (s), Ronny Olander (s), Göte Wahlström (s), Matilda Ernkrans (s), Magdalena Streijffert (s) och Caroline Helmersson-Olsson (s) anför: |
Riksdagen har den 21 november 2007 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens budgetförslag för 2008. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2008 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 8 inte får överstiga 6 145 413 000 kr under riksdagens fortsatta behandling. Socialdemokraternas förslag på utgiftsområdet är lika stor som denna nivå och kan således formellt tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att reservera oss. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 8 borde ha utformats i enlighet med det som framgår av Socialdemokraternas motion 2007/08:Sf348.
2. | Anslag inom utgiftsområde 8 Migration, punkt 1 (v) |
| Kalle Larsson (v) anför: |
En majoritet av riksdagens ledamöter, representerande Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, beslutade den 21 november 2007 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster. Ett tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten fastställdes för 2008, 2009 och 2010.
Vänsterpartiet menar att Sverige behöver ett spårbyte för ökad rättvisa, förstärkt välfärd och kloka investeringar för framtiden. Vi presenterar i vår budgetmotion 2007/08:Fi276 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken, än vad riksdagsmajoriteten fattat övergripande beslut om. Vårt budgetalternativ avvisar regeringens politik, som är närsynt och oansvarigt, som systematiskt ger mer till dem som har mest, och som i grunden angriper och eroderar den svenska välfärdsmodellen. Vi avvisar regeringens kraftiga skattesänkningar, attackerna på de gemensamma trygghetssystemen och urgröpningen av det gemensamma ägandet. Vänsterpartiet gör en radikalt annorlunda bedömning än regeringen och riksdagsmajoriteten av de långsiktiga behoven för svensk ekonomi. Vi ifrågasätter de nyliberalt inspirerade penning- och finanspolitiska ramverk, som underbygger en omfattande överföring av resurser till de rikaste och förhindrar en politik för full sysselsättning.
Vänsterpartiets politik innebär i stället en välfärdsoffensiv. Vi gör en kraftfull satsning på fler anställda i välfärden. Vi presenterar också omfattande investeringar för att stärka samhällets infrastruktur och bemöta de allvarliga klimathoten. Vi ser jämställdheten som en strukturell fråga om makt och resurser och föreslår en rad politiska insatser – saknade i regeringens budgetproposition – för att förändra ojämlika strukturer. Vi genomför ett omfattande socialt reformprogram på en rad områden. Detta är i kontrast till regeringens politik, som försitter goda chanser och vrider klockan tillbaka, ett ansvarsfullt budgetalternativ, som använder de gemensamma resurserna bättre; mer rättvist och mer framtidsinriktat.
Då riksdagsmajoriteten fattat rambeslut om en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken, än den som Vänsterpartiet presenterat, deltar vi inte i detta beslut om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 8, och presenterar inget formellt motförslag till utskottsbehandling.
Vi redovisar här den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 8 som vi hade velat se.
Anslag inom utgiftsområde 8 Migration
Vänsterpartiet anser att det till utgiftsområde 8 bör anslås 149 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.
Vi vill genomföra en amnesti för dem som inte fått uppehållstillstånd enligt den tillfälliga asyllagen. Grundkravet på en generell amnesti för att ge upprättelse åt dem som felbehandlats i den tidigare processen kvarstår. En amnesti ger en kraftig besparing för Migrationsverket.
Dagersättningen för asylsökande bör höjas och värdesäkras och rätten till sjukvård utvidgas. Vidare bör bostadsersättningen vid eget boende återinföras. Ersättningsnivån ska återställas till tidigare nivå. Eftersom behovet av bevakade utresor för avvisade och utvisade har minskat kan även kostnaderna för detta minskas.
Vi avvisar den gemensamma flyktingpolitik som förs inom EU och menar att det harmoniseringsarbete som pågår är ett hot mot asylrätten.
Sammantaget föreslås minskningar på anslagen 12:1 Migrationsverket, 12:7 Utresor för avvisade och utvisade och 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar med 250, 100 respektive 61 miljoner kronor samt en ökning av anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader med 560 miljoner kronor för 2008.
3. | Anslag inom utgiftsområde 8 Migration, punkt 1 (mp) |
| Gunvor G Ericson (mp) anför: |
Miljöpartiet har presenterat sitt alternativ till ekonomisk politik och budgetpolitik i budgetmotion 2007/08:Fi278 och tillhörande kommittémotioner.
Miljöpartiet avvisar stora delar av regeringens politik. Sammantaget innebär regeringens första år vid makten att de grupper som har det allra sämst ställt fått en ännu svårare ekonomisk situation. I budgetpropositionen för nästa år presenteras nya besparingar tillsammans med ytterligare skattesänkningar. Möjligheten för deltidsarbetslösa att få arbetslöshetsersättning minskas och ersättningen för långtidssjuka försämras.
Miljöpartiet ställer sig starkt kritiskt till regeringens politik. Vi tror inte att de arbetslösa är lata eller att de sjuka fuskar. Vår grundsyn är att människor vill vara med och delta. Människor som står utanför arbetsmarknaden behöver stöd, kompletterade utbildning och omskolning för att komma tillbaka. Sjuka människor behöver rehabilitering, vård och omsorg för att återigen kunna kliva in på arbetsmarknaden.
Vi ställer oss också kritiska till regeringens finanspolitik. I årets budgetmotion från Miljöpartiet presenteras en mer väl avvägd finans- och skattepolitik. Vi ser att det mitt under brinnande högkonjunktur behövs ett högre finansiellt sparande för att inte elda på ekonomin ytterligare. Miljöpartiets ekonomiska politik innebär att vi tar ett stort ansvar för den långsiktiga utvecklingen av den offentliga sektorn och statens finanser.
Regeringspartierna har yrvakna väckts av det nya stora engagemanget i klimat-, miljö- och energifrågorna. De första stapplande stegen till en borgerlig klimatpolitik har tagits. Miljöpartiet välkomnar det nyväckta engagemanget och avvaktar nu förslag på strategier, åtgärder och handling. De förslag som presenteras i årets budgetmotion är fullständigt otillräckliga. Höjningen av koldioxidskatten motverkas av höjda reseavdrag, och klimatmiljarden motverkas av större besparingar på andra klimat- och energirelaterade områden.
Miljöpartiet har länge drivit klimatfrågan. Stora reformer genomfördes under förra mandatperioden. Skatteväxlingen som Miljöpartiet lotsade fram innebar höjda energi- och klimatskatter på drygt 17 miljarder kronor. Samtidigt sänktes skatten för låg- och medelinkomsttagare. Skatteväxlingen har bidragit till en kraftig övergång från olja till biobränslen. Svensk skogsråvara ses i dag som en mycket värdefull naturresurs. Svensk bioenergiteknik går på export och nya jobb skapas i energi- och miljöteknikföretag.
I Miljöpartiets budgetmotion för 2008 presenteras vårt förslag till ekonomisk politik. Våra prioriteringar innebär stora förbättringar för dem som har det sämst ställt. Vår fördelningspolitik är mer rättvis, vår människosyn mer human. Miljöpartiets klimatpolitik innebär kraftfulla och effektiva åtgärder för att ställa om Sverige till ett hållbart och modernt samhälle.
Regeringens partier, Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna, och Kristdemokraterna har i finansutskottet ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Genom det beslutet har man också avstyrkt Miljöpartiets förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och därmed förutsättningarna för vårt budgetförslag. Av den här anledningen tar vi inte del i beslutet om anslag inom utgiftsområde 8. I stället redovisas här vår fördelning av anslag inom utgiftsområdet som förordas i vår anslagsmotion 2007/08:Sf315.
Anslag inom utgiftsområde 8 Migration
Miljöpartiet anser att det till utgiftsområde 8 bör anslås ca 95 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.
Miljöpartiet är kritiskt till de nya uppgifter som tillförs Migrationsverket som handlar om VIS-systemet. Eftersom situationen ändå är sådan att detta ska genomföras menar vi att Migrationsverket får klara uppgiften utan att anslaget ökas. En regularisering, dvs. en tillfällig amnesti för papperslösa personer som inte har begått grova brott, bör införas. Vidare bör alla gömda ha rätt till hälso- och sjukvård. Vi anser att fler asylsökande bör få uppehållstillstånd och att en effektivisering av verkställighetsprocessen kan genomföras. Detta innebär en besparing på anslaget 12:7 Utresor för avvisade och utvisade. Sammantaget föreslås minskningar på anslagen 12:1 Migrationsverket, 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden och 12:7 Utresor för avvisade och utvisade med 17, 143 respektive 130 miljoner kronor samt en ökning av anslagen 12:2 Ersättningar och bostadskostnader, 12:3 Migrationspolitiska åtgärder och 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden med 5, 237 respektive 143 miljoner kronor för 2008.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008 utgiftsområde 8:
1. | Riksdagen för budgetåret 2008 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning i propositionen. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007
2007/08:C300 av Lars Ohly m.fl. (v):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av Migrationsverkets minimigränser för standard och utrymme i anläggningsboende. |
2007/08:Sf202 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kostnader för avvisning.
2007/08:Sf205 av Kerstin Lundgren och Maria Kornevik Jakobsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av den så kallade Ebolagstiftningen.
2007/08:Sf231 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att göra syn- och hörselundersökning obligatorisk för alla vuxna asylsökande.
2007/08:Sf240 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en konkret handlingsplan i samverkan med ideella organisationer beträffande omhändertagandet av tortyrskadade barn.
2007/08:Sf249 av Kalle Larsson m.fl. (v):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om obligatorisk vidareutbildning för samtlig personal inom Migrationsverket. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildningssatsning angående könsrelaterad förföljelse. |
8. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om återställande av bostadsersättningen vid eget boende i enlighet med vad som anförs i motionen. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för att komma till rätta med trångboddhet. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Glesbygdsverket i uppdrag att uppmuntra människor att bosätta sig i hela landet samt att Migrationsverket ska uppmuntra och erbjuda möjligheter för människor att söka alternativa bostadsorter. |
11. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring i förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. i enlighet med vad som anförs i motionen. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skolans ansvar för barn till asylsökande och om möjligheten att införa skolplikt även vad gäller asylsökande barn. |
17. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppdrag till Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). |
18. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vuxna asylsökandes tillgång till sjukvård. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen i samarbete med Socialstyrelsen bör utforma riktlinjer angående möjligheter för asylsökande att erhålla hälso- och sjukvård inom ramen för befintligt hälso- och sjukvårdssystem. |
20. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om hur asylsökandes och gömdas rätt till full sjukvård ska genomföras. |
21. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om att behandling för tortyr- och traumaskador ska räknas som akut sjukvård. |
22. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ansvar och finansiering vad gäller rehabiliteringen av tortyr- och traumaskadade flyktingar. |
2007/08:Sf250 av Kalle Larsson m.fl. (v):
1. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att de som fått avslag på sin ansökan enligt den tidsbegränsade lydelsen i 2 kap. 5 b § utlänningslagen ska beviljas uppehållstillstånd om det inte föreligger särskilda skäl som talar emot detta som att han eller hon gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. |
2. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som innebär att den som kan göra sannolikt att hon eller han varaktigt befunnit sig i Sverige sedan den 1 januari 2007 och inte gjort sig skyldig till grov brottslighet ges permanent uppehållstillstånd. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att sammanställa nödvändig kunskap om sekretesslagens innehåll i fråga om gömda personer som söker sjukvård och sprida kunskapen i form av särskild utbildningsinsats för sjukvårdspersonal. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör se över rutinerna hos landstingen i ärenden som rör gömda asylsökande. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att gömda asylsökande omedelbart ges rätt till sjukvård på samma villkor som i dag gäller för övriga asylsökande. |
6. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om hur barn till gömda ska kunna gå i skolan på samma villkor som alla andra barn enligt vad som anförs i motionen. |
2007/08:Sf275 av Lars Ohly m.fl. (v):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning:
2007/08:Sf277 av Lars Ohly m.fl. (v):
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utbildningssatsning med anledning av den nya lagstiftningen angående förföljelse på grund av kön och sexuell läggning. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av en bortre gräns i asylprocessen. |
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utmönstring av integrationspotential som kriterium för uttagning på flyktingkvoten. |
35. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tagande av nödvändiga mänskliga hänsyn vid uttagning av familjemedlemmar som fyllt 18 år på flyktingkvoten. |
36. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till treåriga planeringsperioder för uttagningar på flyktingkvoten. |
39. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Rättshjälpsmyndigheten, alternativt länsrätten, bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden. |
2007/08:Sf315 av Bodil Ceballos m.fl. (mp):
1. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning: |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att medel för VIS och anpassning av pass för biometriska uppgifter får klaras utan att ytterligare resurser tillförs. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en regularisering för papperslösa personer i Sverige. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en rätt till hälso- och sjukvård för gömda vuxna flyktingar. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att migrationsdomstolarna ska utse offentliga biträden. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utvisa och avvisa färre personer från Sverige. |
2007/08:Sf318 av Göran Lindblad och Ulrika Karlsson i Uppsala (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Migrationsverket och mottagningen av asylsökande.
2007/08:Sf335 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om rätten till eget boende (EBO). |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kortare handläggningstider vid asylprövning. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om positiva beslut när enskilda drabbas negativt då migrationsmyndigheter misslyckats med sitt uppdrag. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om undervisning för barn. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ingripanden vid uppsökande av hälso- och sjukvård och vid skola. |
2007/08:Sf340 av Yilmaz Kerimo m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över reglerna för eget boende för asylsökande under väntetiden för att underlätta integrationen.
2007/08:Sf341 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (c, v, kd, fp, m, s, mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla barn i Sverige oavsett legal status får tillgång till hälso- och sjukvård.
2007/08:Sf344 av Bodil Ceballos m.fl. (mp):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av utbildning för den personal som arbetar med migrationsfrågor om jämställdhet mellan män och kvinnor, HBT, mänskliga rättigheter och barnens bästa. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa en rätt till automatiskt uppehållstillstånd för den som väntat längre än ett år för vuxna, respektive sex månader för barn, på att få besked om en ansökan om uppehållstillstånd. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla kvotflyktingar ska tillerkännas de rättigheter som är förknippade med flyktingskapet oavsett om de ansökt om flyktingförklaring eller ej. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beslut om offentligt biträde enligt utlänningslagen ska fattas av migrationsdomstol och inte av Migrationsverket. |
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att lösa situationen för de gömda i Sverige. |
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om eget boende och anläggningsboende. |
28. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av rätt till hälso- och sjukvård och skola för gömda vuxna flyktingar. |
30. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att höja de låga dagsersättningsnivåerna för asylsökande. |
2007/08:Sf348 av Tomas Eneroth m.fl. (s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökat mottagande av kvotflyktingar. |
12. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av EBO för att förbättra boendesituationen för barn och vuxna men också för att underlätta integrationen. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att fullfölja de mål som tidigare satts upp vad gäller handläggningstider i asylprövningsärenden. |
14. | Riksdagen avslår regeringens förslag till utformning av återetableringsstödet. |
15. | Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med ett nytt förslag om återetableringsstöd. |
2007/08:A405 av Leif Jakobsson m.fl. (s):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över lagen om eget boende (EBO). |
Bilaga 2
Regeringens och oppositionspartiernas förslag
Anslagsförslag för 2008 under utgiftsområde 8 Migration
Belopp i 1 000-tal kronor
Avvikelser i förhållande till regeringens förslag | |||
Anslag (om inget annat anges avses ramanslag) | Regeringens förslag | (v) | (mp) |
12:1 Migrationsverket | 2 150 627 | –250 000 | –17 200 |
12:2 Ersättningar och bostadskostnader | 2 590 000 | +560 000 | +5 000 |
12:3 Migrationspolitiska åtgärder | 329 107 |
| +237 000 |
12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden | 468 204 |
|
|
12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden | 198 800 |
| +143 000 |
12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden | 143 255 |
| –143 000 |
12:7 Utresor för avvisade och utvisade | 204 202 | –100 000 | –130 000 |
12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 61 218 | –61 000 |
|
Summa för utgiftsområdet | 6 145 413 | +149 000 | +94 800 |
Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag
Förslag till beslut om anslag för 2008 under utgiftsområde 8 Migration
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Företrädarna för s, v och mp har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1–3).
Belopp i 1 000-tal kronor
Politikområde Anslag (om inget annat anges avses ramanslag) | Utskottets förslag | |
12 | Migrationspolitik |
|
1 | Migrationsverket | 2 150 627 |
2 | Ersättningar och bostadskostnader | 2 590 000 |
3 | Migrationspolitiska åtgärder | 329 107 |
4 | Domstolsprövning i utlänningsärenden | 468 204 |
5 | Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden | 198 800 |
6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | 143 255 |
7 | Utresor för avvisade och utvisade | 204 202 |
8 | Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 61 218 |
Summa för utgiftsområdet | 6 145 413 | |
|
|
|