Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU7 | |
Skattelättnader för förmån av hushållstjänster | |
Sammanfattning
I betänkandet tillstyrker utskottet proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster.
Lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete trädde i kraft den 1 juli 2007. I den nu behandlade propositionen föreslås att en skattereduktion ska införas även för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Enligt propositionen ska i huvudsak samma tillämpningsområde, definitioner, beloppsgränser m.m. som i lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete gälla även för den skattereduktion som nu föreslås. Underlaget för skattereduktion är den skattepliktiga förmånen av hushållsarbetet som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret. I underlaget medräknas inte värdet av material, utrustning och resor. Vid beräkningen av skatteavdrag ska arbetsgivaren inte beakta förmån av hushållsarbete. Arbetsgivaren är skyldig att på kontrolluppgift redovisa underlaget för skattereduktion, medan begäran om skattereduktion för förmån av hushållstjänst ska göras av arbetstagaren i självdeklarationen. Den av arbetsgivaren redovisade kontrolluppgiften förtrycks på den skattskyldiges självdeklaration.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på förmåner som tillhandahållits den skattskyldige efter den 31 december 2007.
I motioner från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet yrkar motionärerna att regeringens förslag om skattelättnader för förmån av hushållstjänster ska avslås. Utskottet avstyrker dessa motioner.
I reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avslås regeringens förslag.
De offentligfinansiella effekterna av de föreslagna reglerna är enligt propositionen svåra att bedöma, och det är inte möjligt att fastställa huruvida den samlade effekten är positiv eller negativ. Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 anfört att förslagen sammantaget inte bedöms medföra någon offentligfinansiell effekt.
Ett av förslagen i propositionen avser en ändring i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483). Förslag till ändringar av denna bestämmelse kommer även att behandlas i andra ärenden som skatteutskottet avser att behandla under hösten 2007. För att uppnå en lagteknisk samordning mellan de olika förslagen bör den föreslagna ändringen av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen tas upp när utskottet behandlar proposition 2007/08:26 Slopad förmögenhetsskatt m.m., och bestämmelsen i fråga kommer därför att behandlas i det ärende som rör den nämnda propositionen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Skattelättnader för förmån av hushållstjänster |
Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete, 2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), med den ändringen att 11 kap. 9 § utgår ur förslaget, 3. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:13 i denna del och avslår motionerna 2007/08:Sk7 av Marie Engström m.fl. (v), 2007/08:Sk8 av Lars Johansson m.fl. (s) och 2007/08:Sk9 av Helena Leander m.fl. (mp). |
Reservation (s, v, mp)
Stockholm den 15 november 2007
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Marie Engström (v), Helena Leander (mp), Jessica Polfjärd (m), Hans Olsson (s), Göran Montan (m), Karin Nilsson (c) och Lars Tysklind (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Behandling i budgetpropositionen för 2008
Den 1 juli 2007 infördes lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Lagen infördes för att stimulera hushållens köp av hushållstjänster i syfte att öka människors möjligheter att förena arbetsliv och familjeliv, öka arbetsutbudet och därmed den varaktiga sysselsättningen samt att minska svartarbetet. Skattereduktion ges, enligt den sedan den 1 juli 2007 gällande lagen, för fysiska personers köp av hushållstjänster. Däremot ges inte någon skattelättnad i de fall då en person har en löneförmån i form av hushållstjänster. Regeringen uttalade dock i propositionen Skattelättnader för hushållstjänster m.m. (prop. 2006/07:94, s. 36 och 57) att möjligheten att ge skattelättnad även då tjänsterna utgår i form av löneförmån skulle utredas skyndsamt.
I budgetpropositionen för 2008 aviserade regeringen att en skattereduktion skulle införas även för den som har haft skattepliktig förmån i form av hushållstjänster. Arbetsgivaren ska vara skyldig att redovisa underlag för skattereduktion på arbetstagarens kontrolluppgift, medan begäran om skattereduktion för förmån av skattepliktiga hushållstjänster görs av den anställde. I övrigt gäller samma tillämpningsområde, definitioner, beloppsgränser m.m. som för skattereduktion för utgifter för hushållsarbete.
Det aviserade förslaget beaktades vid riksdagens beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2008. Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2008 att förslaget inte bedöms medföra någon offentligfinansiell effekt (prop. 2007/08:1 s. 136).
Propositionen och motionerna
Regeringen lämnade den 11 oktober 2007 propositionen 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster till riksdagen. I propositionen föreslås ändringar i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållstjänster, i skattebetalningslagen (1997:483) och i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Förslagen har granskats av Lagrådet. Lagrådets synpunkter har till övervägande delen beaktats vid den slutliga utformningen av propositionens förslag.
Tre motioner har väckts i ärendet.
Ett av förslagen i propositionen avser en ändring i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483). Förslag till ändringar av denna bestämmelse kommer även att behandlas i andra ärenden som skatteutskottet avser att behandla under hösten 2007. För att uppnå en lagteknisk samordning mellan de olika förslagen bör den i den nu aktuella propositionen föreslagna ändringen av 11 kap. 9 § skattebetalningslagen tas upp när utskottet behandlar proposition 2007/08:26 Slopad förmögenhetsskatt m.m. De lagförslag i proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster som behandlas i detta ärende återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag från propositionen återges i sin helhet i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skattelättnader för förmån av hushållstjänster
I propositionen föreslås att en skattereduktion ska införas för fysiska personer som har haft skattepliktig löneförmån i form av hushållsarbete. Samma tillämpningsområde, definitioner, beloppsgränser m.m. som enligt den nu gällande lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska, i huvudsak, gälla även för skattelättnad för förmån av hushållstjänster. Det innebär bl.a. att hushållstjänsterna ska ha utförts av någon som har F-skattsedel, även i de fall då arbetsgivaren själv eller med anställd personal utför hushållsarbete hos arbetstagaren. För skattereduktion krävs också att hushållsarbetet utförs av någon annan person än den som begär reduktionen eller en närstående till denne. Underlaget för skattereduktion är den skattepliktiga förmånen av hushållsarbetet som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret. I underlaget medräknas inte värdet av material, utrustning och resor. Vid beräkningen av skatteavdrag ska arbetsgivaren inte beakta förmån av hushållsarbete. Arbetsgivaren är skyldig att på kontrolluppgift redovisa underlaget för skattereduktion, medan begäran om skattereduktion för förmån av hushållstjänst ska göras av arbetstagaren i självdeklarationen. Den av arbetsgivaren redovisade kontrolluppgiften förtrycks på den skattskyldiges självdeklaration.
Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på förmåner som tillhandahållits den skattskyldige efter den 31 december 2007.
Lagförslagen
Regeringen föreslår ett antal ändringar i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete, bl.a. att lagens namn förkortas till lag om skattereduktion för hushållsarbete. Dessutom föreslås följdändringar i skattebetalningslagen (1997:483) och i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. Som ovan nämnts bör den föreslagna ändringen i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen av lagtekniska skäl inte behandlas i detta ärende, utan tas upp vid utskottets behandling av proposition 2007/08:26 Slopad förmögenhetsskatt m.m.
Utskottets överväganden
Skattelättnader för förmån av hushållstjänster
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens förslag om skattereduktion för förmån av hushållstjänster och avslår motionärernas yrkanden om att förslaget ska avslås.
Jämför reservation (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att skattereduktion ska införas för fysiska personer som har haft skattepliktig förmån i form av hushållsarbete. Förmånen kan ha tillhandahållits både i ett anställningsförhållande och i ett uppdragsförhållande. Syftet är att skapa neutralitet mellan den som har haft utgifter för hushållsarbete och den som får förmån av hushållsarbete. De definitioner, beloppsgränser och avgränsningar som görs i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete ska tillämpas även vid skattereduktion för förmån av sådant arbete. Detta innebär att skattereduktion ges med 50 % av värdet för förmån av hushållsarbete, dock högst 50 000 kr för ett beskattningsår. Om utgiften understiger 1 000 kr ges inte skattereduktion. Skattereduktion tillgodoräknas bara personer som under beskattningsåret har fyllt lägst 18 år.
Villkor för skattereduktion
Den som utför hushållsarbetet ska ha F-skattsedel eller – för utländsk person – ett liknande intyg. Utföraren får inte vara samme person som begär reduktionen eller en närstående till denne. Kravet på F-skattsedel eller liknande intyg leder till att det kan uppkomma två situationer när arbetstagaren är berättigad till skattereduktion. Om arbetsgivaren anlitar ett annat företag för att utföra hushållstjänster hos arbetstagaren krävs att det utförande företaget har F-skattsedel eller motsvarande utländskt intyg. Om arbetsgivaren själv eller med anställd personal utför hushållsarbetet hos arbetstagaren krävs att arbetsgivaren har F-skattsedel eller, om arbetsgivaren är utländsk, motsvarande utländskt intyg. Det är sålunda alltid den som faktiskt utför hushållstjänsterna som ska inneha F-skattsedel eller motsvarande intyg.
Regeringen anför att de nuvarande reglerna om vem som ska bevisa att villkoren för skattereduktion är uppfyllda bör behållas. Arbetstagaren som mottar förmånen har således ett ansvar för att även kravet på F-skattsedel hos den som utför tjänsterna är uppfyllt. Den anställde torde med största sannolikhet känna till vem det är som utför tjänsterna, och det torde också ligga i arbetstagarens intresse att känna till vem utföraren är. Samtidigt kan det anmärkas att arbetsgivaren å sin sida har ett ansvar för att de kontrolluppgifter som lämnas är korrekta.
Underlag för skattereduktion och reduktionens storlek
Underlaget för skattereduktionen ska omfatta skattepliktig förmån av hushållsarbete som kommit den som begär reduktionen till del under beskattningsåret. I underlaget ska inte förmån av material, utrustning och resor räknas in. Detta innebär att samma principer gäller som vid skattereduktion för utgifter för hushållsarbete.
Förmån av hushållsarbete ska även fortsättningsvis vara skattepliktig enligt nu gällande principer. Detta innebär att det skattepliktiga värdet av förmånen tas upp till marknadsvärdet, dvs. det pris som tjänsten normalt betingar på orten. Som skattepliktig förmån räknas, utöver hushållsarbetet, även värdet av material, utrustning och resor. Den skattepliktiga förmånen vid inkomsttaxeringen kommer därför ofta att vara högre än underlaget för skattereduktion.
Skatteavdrag
Skatteavdrag ska inte göras avseende förmån av sådant hushållsarbete som utgör underlag för skattereduktion. Detta gäller endast för den del av förmånen som inte överstiger 100 000 kr per inkomstår.
För att minska arbetstagarens behov av att hos Skatteverket begära ändrad beräkning av skatteavdrag och därigenom få till stånd en så enkel hantering som möjligt föreslår regeringen att förmån av hushållsarbete inte ska beaktas vid beräkningen av skatteavdrag. Detta ska dock enbart gälla sådant hushållsarbete som utgör underlag för skattereduktion. Eftersom skattereduktion kan ges med maximalt 50 000 kr, vilket motsvarar ett underlag av 100 000 kr, bör vid beräkning av skatteavdrag endast bortses från den del av förmånen som inte överstiger 100 000 kr per inkomstår.
Kontrolluppgifter
En arbetsgivare som tillhandahållit en skattepliktig hushållsförmån ska, om förutsättningar för skattereduktion föreligger, vara skyldig att redovisa underlaget för skattereduktion på arbetstagarens kontrolluppgift. Underlaget ska utgöras av det skattepliktiga värdet av hushållsarbetet, och alltså inte innefatta utgifter för material, utrustning och resor.
När hushållstjänst tillhandahålls som förmån till en anställd har denne normalt inte tillgång till alla uppgifter som krävs för att rätten till skattereduktion ska kunna bedömas. Däremot har arbetsgivaren tillgång till dessa uppgifter, och denne bör därför redovisa underlaget för skattereduktion på den kontrolluppgift som lämnas avseende bl.a. arbetstagarens löner och förmåner. Det marknadsmässiga nettovärdet av hushållsförmånen (inklusive material, utrustning och resor) ska redovisas som förmån på kontrolluppgiften. Underlaget för skattereduktion motsvarar dock endast det skattepliktiga värdet för hushållstjänsten, där kostnader för material, utrustning och resor inte medräknas.
Arbetsgivaren ansvarar för att uppgifterna i kontrolluppgiften – rörande vad förmånen utgörs av samt vilket belopp den uppgår till – är korrekta. Vidare ska kontrolluppgift endast lämnas av arbetsgivaren om den som utfört arbetet har F-skattsedel eller motsvarande utländskt intyg.
Begäran i självdeklaration
Begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete ska göras i självdeklarationen, vid taxeringen för det beskattningsår då hushållstjänsten tillhandahållits.
När det gäller skattereduktion för förmån av hushållsarbete bör det, i likhet med vad som gäller för skattereduktion för utgifter för hushållsarbete, krävas att arbetstagaren särskilt begär skattereduktion. Förmån av hushållsarbete ska redovisas i självdeklarationen, och underlaget för skattereduktionen utgörs av den kontrolluppgift som arbetsgivaren lämnar. Regeringen anser därför att en begäran om skattereduktion för förmån av hushållsarbete bör lämnas i självdeklarationen. Genom att godta, eller korrigera, det belopp som arbetsgivaren tillhandahållit som kontrolluppgift och därefter lämna deklarationen till Skatteverket med begäran om skattereduktion avseende uppgivet belopp, ansvarar arbetstagaren för att uppgiften i självdeklarationen är korrekt.
Särskilda avgifter
Skattetillägg ska kunna aktualiseras när oriktig uppgift om skattereduktion för förmån av hushållstjänster lämnas i självdeklaration. Vid bedömningen av om felaktigheten framstår som ursäktlig ska det särskilt beaktas om den kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.
Skattetillägg kan påföras om den sökande lämnar oriktig uppgift i sin ansökan om skattereduktion, enligt 15 § lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Detsamma gäller om den sökande inte meddelar att försäkringsersättning, statligt bidrag, statligt stöd eller annan skattereduktion har beviljats efter att ansökan lämnats. Motsvarande bestämmelser föreslås nu gälla för de fall då arbetstagaren lämnar oriktig uppgift i självdeklarationen vid begäran om skattereduktion för förmån av hushållstjänster. I samband med att denna bestämmelse införs bör även ett förtydligande göras i 15 § lagen om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Det bör av bestämmelsen uttryckligen framgå att det vid bedömningen av om en felaktighet eller underlåtenhet framstår som ursäktlig särskilt ska beaktas om denna kan antas ha föranletts av vilseledande eller missvisande kontrolluppgifter.
Motionerna
I motion Sk8 av Lars Johansson m.fl. (s) yrkar motionärerna att riksdagen ska avslå propositionen. Motionärerna anför att den av regeringen förda skattepolitiken har lett till att klyftorna i Sverige har vidgats genom att arbetslösa, sjuka och pensionärer fått finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare och förmögna. Enligt motionärerna har den förda skattepolitiken även ökat skillnaderna mellan könen.
I motionen anförs att Socialdemokraterna avvisar den modell för avdrag för hushållsnära tjänster som regeringen införde fr.o.m. den 1 juli 2007, eftersom avdraget gynnar höginkomsttagare på ett otillbörligt sätt och är ett exempel på dålig fördelningspolitik. Det avsätts heller inga medel för den ändring som nu föreslås, och denna utgör således en ofinansierad skattesänkning mitt under en högkonjunktur.
Vidare anför motionärerna att avdragssystemet tillsammans med de brutala försämringarna i a-kassan, arbetsmarknads- och utbildningspolitiken kommer att skapa en låglönemarknad där de anställda, varav de flesta är kvinnor, kommer att befinna sig i en svag arbetsrättslig position.
Motionärerna hänvisar till att Skatteverket uttalat att avdragssystemet innebär omfattande avgränsningsproblem och gränsdragningssvårigheter. Detta innebär enligt motionärerna en risk för skattefusk, samtidigt som avdragssystemet utvidgas till att även omfatta hushållstjänster som erhålls som löneförmån utan att regeringen vidtar några åtgärder mot dessa problem.
Enligt motionärerna bör skattesystemet vara effektivt utformat och samtidigt främja rättvisa, och ha som utgångspunkt att skattereglerna ska vara så enkla, neutrala och likformiga som möjligt. Regeringens skattepolitik går enligt motionärerna i motsatt riktning. Införandet av subventioner och undantag leder till att krångel av den typ som rensades bort vid skattereformen 1990/91 återuppstår, samtidigt som regeringen visar en oförmåga att värna stabila skattebaser och därmed hotar välfärdens framtida finansiering. Motionärerna anser att de medel som delas ut som bidrag till högavlönade som köper hushållstjänster i stället bör användas till investeringar för framtiden inom forskning och utbildning, och yrkar därför att riksdagen avslår propositionens förslag till utvidgande av avdragssystemet.
I motion Sk7 av Marie Engström m.fl. (v) yrkas att riksdagen ska avslå propositionen. Motionärerna anser att möjligheten att få skattereduktion för hushållstjänster bör tas bort i sin helhet eftersom systemet leder till begränsade sysselsättningseffekter, en felaktig bekämpning av skattesmitning genom skattebefrielse samt försämrade förutsättningar för lika villkor för män och kvinnor när det gäller att kombinera familje- och arbetsliv.
Enligt motionärerna visar undersökningar från Finland och Frankrike att sysselsättningseffekterna av avdragssystemet är begränsade och att de rikaste hushållen köper en oproportionerligt stor del av hushållstjänsterna.
När det gäller frågan om skattesmitning menar motionärerna att problemet inte bör bekämpas genom skattebefrielse, och att de begränsade positiva effekter på svartarbetet som man kan förvänta sig inte står i rimlig proportion till den subvention av förmögna hushåll som förslaget innebär. Vidare anför motionärerna att de gränsdragningsproblem som reglerna skapar kommer att innebära merarbete och merkostnader för Skatteverket.
Vidare anför motionärerna att avdragssystemet får till följd att maktobalansen mellan kvinnor och män cementeras. Avdragssystemet osynliggör ett grundproblem, nämligen att män tar mindre ansvar för det gemensamma hemarbetet, samtidigt som uppfattningen om vad som är kvinnliga respektive manliga arbetsuppgifter kvarstår. De arbetstillfällen som skapas är främst lågavlönade deltidstjänster med osäkra villkor som främst besätts av kvinnor, i många fall med annat etniskt ursprung. Motionärerna anför att förslaget om skattelättnader för hushållstjänster är ett steg tillbaka för jämställdhetsarbetet, och att de medel som används till detta i stället borde gå till satsningar på den generella välfärden som t.ex. skolor, sjukvård och barn- och äldreomsorg.
I motion Sk9 av Helena Leander m.fl. (mp) yrkas att riksdagen ska avslå propositionen. Motionärerna anför att Miljöpartiet har motsatt sig regeringens förslag till skattelättnader för hushållstjänster, eftersom det inte finns någon anledning att på detta sätt stödja personer med goda inkomster som bör ha råd att betala för sådana tjänster.
Motionärerna anför vidare att de effekter som hittills kan skönjas inte ger skäl till att ändra uppfattning i frågan. Erfarenheter från det liknande system som finns i Finland visar att nästan hälften av skattelättnaden gick till den rikaste tiondelen av hushållen, samtidigt som inte mer än drygt 1 000 nya jobb skapades i städbranschen.
Dessutom anför motionärerna att en följd av det nya avdragssystemet har blivit att en typ av skattefusk ersatts med en annan genom att företag erbjuder sina kunder att ange en avdragsgill tjänst på fakturan i stället för den tjänst som verkligen har utförts.
Miljöpartiet anser därför att de befintliga skattelättnaderna för hushållstjänster bör slopas och yrkar att den nu aktuella propositionen med förslag till skattelättnader för förmån av hushållstjänster bör avslås.
Utskottets ställningstagande
Skatteutskottet anser, liksom utskottet tidigare uttalat vid behandlingen av regeringens förslag till regler om skattereduktion för utgifter för hushållstjänster, att det centrala målet för skattepolitiken är att skapa förutsättningar för en varaktigt ökad sysselsättning i Sverige. Det är, enligt utskottets mening, bara genom att fler kommer i jobb som utanförskapet och de klyftor som följer av detta kan minskas. När förslaget om skattereduktion för utgifter för hushållstjänster behandlades anförde utskottet att utgångspunkten måste vara att skapa fler jobb och fler företag. Människor vill arbeta, ta ansvar och vara kreativa och investera i idéer. Detta är grunden för samhällets sociala och ekonomiska utveckling (bet. 2006/07:SkU15 s. 10). Utskottet menar, nu liksom tidigare, att det är av största vikt att bryta utanförskapet och att åtgärder som kan bidra till att sysselsättningen varaktigt ökar bör välkomnas. Den skattereduktion för hushållstjänster som tidigare beslutats av riksdagen och nu föreslås utvidgas är ett exempel på en sådan åtgärd.
Utskottet noterar dessutom att regeringen redan har vidtagit en rad andra initiativ för att göra arbete mer lönsamt och stimulera efterfrågan på arbete. Jobbskatteavdraget innebär att särskilt låg- och medelinkomsttagare får mer pengar över av sin arbetsinkomst. Stimulansen för efterfrågan på arbete har särskilt inriktats på arbetskraft som har en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden.
När propositionen om skattereduktion för utgifter för hushållstjänster behandlades av utskottet pekade utskottet på ett antal positiva effekter av den då föreslagna skattereduktionen. Skattereduktionen gör det möjligt för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden, samtidigt som det skapas en expanderande vit arbetsmarknad på ett område som i dag präglas av svartarbete och otrygghet för den som utför jobben. Grupper som i dag har en svag ställning på arbetsmarknaden kommer att få vita arbeten med allt vad det innebär i form av pensionsrätt, sjukpenning m.m., och fler korttidsutbildade kommer in på arbetsmarknaden. Såväl kvinnor som män kommer att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor. Genom att hushållen marknadsarbetar i större utsträckning, svartjobb omvandlas till vita jobb och sysselsättningen ökar bland grupper med relativt hög arbetslöshet förbättras resursutnyttjandet i ekonomin samtidigt som fler grupper i samhället stärker sin yrkesposition och ekonomiska situation (bet. 2006/07:SkU15 s. 10).
Utskottet vidhåller dessa uppfattningar liksom sin tidigare uttryckta ståndpunkt att Sverige har behov av fler arbetade timmar i ekonomin, inte minst med tanke på de demografiska spänningar som kommer att uppstå de närmaste decennierna. Med en varaktigt hög sysselsättning och ett avvecklat utanförskap får vi bättre möjligheter att hantera de påfrestningar som den demografiska utvecklingen kommer att medföra. Om de tjänster som hushållen utför själva eller köper svart kan omvandlas till vitt marknadsarbete bidrar det till en nödvändig förstärkning av såväl sysselsättningen som tillväxten i landet.
När propositionen om skattereduktion för utgifter för hushållstjänster behandlades av utskottet våren 2007 noterade utskottet att regeringen avsåg att utreda möjligheten att ge motsvarande skattelättnad när hushållstjänster utgår i form av löneförmån. Utskottet uttalade i detta sammanhang att det är bra om skattereduktionen också kan ges när en hushållstjänst utgör en löneförmån (bet. 2006/07:SkU15 s. 11). Utskottet ansluter sig nu till vad regeringen anför i propositionen om behovet av likformighet vid beskattningen av utgift respektive förmån av hushållstjänster, och välkomnar att regeringen har kommit med ett förslag som möjliggör detta.
Motionärer från de tre oppositionspartierna har ifrågasatt huruvida skattereduktioner är ett lämpligt verktyg för att komma till rätta med svartarbete i hushållssektorn. Utskottet menar, nu liksom tidigare, att den relativt höga beskattningen ger upphov till ett omfattande svartarbete i denna sektor. I detta sammanhang noterar utskottet att Skatteverket i oktober 2007 publicerade en s.k. skattefelskarta där det totala skattebortfallet till följd av skattefel (medvetet fusk, regelstridig skatteplanering och oavsiktliga misstag) uppskattades till omkring 133 miljarder kronor.
I detta sammanhang vill utskottet påpeka att de uppgifter som ligger till grund för uppskattningen av skattefelets storlek avser tiden innan skattereduktionen för utgift för hushållstjänster infördes den 1 juli 2007. Däremot visar statistik från Finland, där ett system för skattereduktion för hushållstjänster funnits under större delen av 2000-talet, att antalet människor som utnyttjat möjligheten till skattereduktion genom att köpa in hushållstjänster vitt ökat stadigt under mätperioden från 73 756 personer år 2001 till 215 835 personer år 2005 (bet. 2006/07:94 s. 28). Enligt utskottets mening kan en tydlig ökning av antalet människor som väljer att köpa hushållstjänster vitt förutses även i Sverige, som ett resultat av den skattereduktion som infördes vid halvårsskiftet 2007 och nu föreslås utvidgas. En ökning av den vita sektorns omfattning torde enligt utskottets mening också innebära en minskning av den svarta ekonomins storlek, vilket är ett av syftena med såväl den redan beslutade som den nu föreslagna lagstiftningen om skattereduktion för hushållstjänster.
Sammanfattningsvis delar utskottet inte den syn som motionärerna ger uttryck för i sina respektive motioner när det gäller möjligheterna att bekämpa svartarbetet genom att införa en skattereduktion för hushållstjänster. Utskottet anser att skattereduktionen skapar incitament för att göra svarta jobb vita, och att döma av erfarenheter i andra länder förefaller det sannolikt att denna effekt förstärks över tid.
Motionärer från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har även kritiserat förslaget från jämställdhetssynpunkt. Dessa synpunkter togs upp vid utskottets behandling av regeringens förslag om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och bemöttes då av utskottet, som kunde hänvisa till den jämställdhetsanalys som regeringen redovisade i den då aktuella propositionen (prop. 2006/07:94 s. 30 f., se även utskottets uttalanden i bet. 2006/07:SkU15 s. 12). Utskottet anser, nu liksom tidigare, att en skattereduktion för hushållstjänster kan förväntas medföra att framför allt kvinnor, som i dag generellt bär det största ansvaret för det obetalda hemarbetet, kan växla obetalt hemarbete mot betald arbetstid eller utbildning och därigenom stärka sin yrkesposition och sin ekonomiska självständighet. Även de kvinnor som nu arbetar eller kommer att börja arbeta inom den vita hushållssektorn får en förbättrad situation genom en starkare yrkesposition och större ekonomisk självständighet.
Motionärerna menar även att såväl det nu aktuella som det tidigare antagna förslaget om skattereduktion för hushållstjänster kan kritiseras från fördelningssynpunkt. Utskottet har tidigare tagit upp liknande synpunkter och framhöll då att data från Finland visar att andelen medelinkomsttagare som utnyttjar möjligheten till skattereduktion ökat över tid och kommit att utgöra den övervägande delen av användarna. Dessutom anförde utskottet att olikheterna mellan det finländska och det svenska systemet gör att det är rimligt att anta att fler hushåll från bredare inkomstskikt kommer att köpa skattereducerade tjänster i Sverige jämfört med i Finland, och att förslaget medför att fler människor kommer in på den formella arbetsmarknaden, får en högre inkomst och kommer att omfattas av socialförsäkringssystemet (bet. 2006/07:SkU15 s. 13). Utskottet vill även framhålla att det i Finland har kunnat konstateras att lönerna för de personer som utfört tjänsterna har ökat i takt med att alltfler personer utnyttjar skattelättnaden (prop. 2006/07:94 s. 35).
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i nu aktuell del och avstyrker motionerna Sk7, Sk8 och Sk9.
Reservation
Skattelättnader för förmån av hushållstjänster (s, v, mp) |
av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens lagförslag i proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster i nu aktuell del. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2007/08:Sk7 av Marie Engström m.fl. (v),
2007/08:Sk8 av Lars Johansson m.fl. (s) och
2007/08:Sk9 av Helena Leander m.fl. (mp) samt
avslår proposition 2007/08:13 i denna del.
Ställningstagande
Vi anser att regeringens förslag om skattelättnader för förmån av hushållstjänster ska avslås och har i våra motioner framfört en rad argument för varför systemet med skattereduktion för hushållstjänster bör avskaffas i sin helhet.
Vi vill ha ett effektivt och rättvisefrämjande skattesystem. Snedvridningar av ekonomin och avgränsningsproblem undviks bäst genom generellt inriktade åtgärder, och utgångspunkten bör vara att skapa så enkla, neutrala och likformiga skatteregler som möjligt. Det är på detta sätt som den långsiktiga finansieringen av vår gemensamma välfärd och framtid kan säkras. I dessa avseenden går dock den borgerliga regeringens skattepolitik i motsatt riktning, när man genom att införa ålderdomliga subventioner och undantag orsakar att krångel av det slag som rensades ut vid skattereformen 1990/91 nu återuppstår. Dessutom visar regeringen en tydlig oförmåga att vårda stabila skattebaser, vilket hotar välfärdens framtida finansiering.
Skatterna har förändrats kraftigt sedan den 1 januari 2007, och om den nuvarande budgetpropositionen accepteras av riksdagen kommer skatterna att ha sänkts med 65 miljarder kronor. Denna historiskt stora skattesänkning motsvarar hälften av de 130 miljarder kronor i skattesänkning som Moderaterna föreslog i valrörelsen 2002. Att döma av statsministerns uttalanden om att skatterna ska ned till ett europeiskt genomsnitt kommer skatterna dessutom att sänkas ännu mer.
Regeringen har sänkt skatterna mest för höginkomsttagare och förmögna, och de som finansierat skattesänkningarna är främst arbetslösa, sjuka och pensionärer. Detta har lett till att klyftorna i Sverige har vidgats.
Dessutom ökar skillnaderna mellan könen som ett resultat av regeringens skattepolitik. Det s.k. förvärvsavdraget gynnar personer med hög inkomst, vilka oftare är män än kvinnor. Höginkomsttagare och förmögna gynnas också genom borttagandet av förmögenhetsskatten och införandet av den nya fastighetsskatten i skepnad av en s.k. kommunal fastighetsavgift. Även här gynnas männen oproportionerligt mycket, samtidigt som en majoritet av landets pensionärer är kvinnor och det finns en överrepresentation av kvinnor bland pensionärer med lägst inkomster.
Förslagen om skattereduktion för hushållsnära tjänster är en del i den orättvisa skattepolitik som förs av regeringen. Vi avvisar, nu liksom tidigare, det avdrag för utgifter för hushållsnära tjänster som regeringen införde fr.o.m. den 1 juli 2007. De effekter av det svenska avdragssystemet som hittills kan skönjas ger oss heller inga skäl att ändra uppfattning i denna fråga.
Avdraget gynnar personer med höga inkomster på ett otillbörligt sätt och innebär i realiteten att gemensamma resurser används för att ge skattefavörer år högavlönade, vilket är ett exempel på dålig fördelningspolitik.
Regeringen hävdar att ett skäl för att införa avdragssystemet är att öka sysselsättningen. Erfarenheterna från det liknande system som finns i Finland visar dock att sysselsättningseffekten är begränsad, med en sysselsättningsökning på 0,1–0,2 % fyra år efter reformen. Under 2004, när det finska systemet med skattelättnader varit på plats i flera år, skapades inte mer än drygt 1 000 nya jobb i städbranschen. Kostnaden för reformen under samma år var 111 miljoner euro, varav nästan hälften gick till den rikaste tiondelen av hushållen. Liknande resultat syns i Frankrike som också har ett system för att subventionera hushållstjänster. I Frankrike har det även visat sig att den fattigaste fjärdedelen av hushållen inte köper hushållstjänster alls.
Vi delar inte heller regeringens syn på att reformen skulle förbättra förutsättningarna för lika villkor för kvinnor och män när det gäller att kombinera familjeliv och arbetsliv. Grundproblemet att män tar mindre ansvar för det gemensamma hemarbetet osynliggörs när en tredje part anställs för att utföra arbetet, med följden att maktobalansen mellan kvinnor och män cementeras ytterligare. Uppfattningen om vad som är manliga respektive kvinnliga arbetsuppgifter kvarstår.
Vi anser att de omfattande problemen med skattefusk inte kan eller bör bekämpas genom att införa nära nog skattebefrielse för tjänster som ofta köps svart. Det krävs andra åtgärder för att komma till rätta med skattefusk och skatteundandragande, och de positiva effekter som avdragssystemet möjligen kan medföra står inte i rimlig proportion till det offentligas kostnad för vad som i realiteten är bidrag till förmögna hushåll. Däremot har det nya avdragssystemet konkreta negativa effekter, som bl.a. Skatteverket påtalat, genom att det innebär omfattande avgränsningsproblem och gränsdragningssvårigheter som öppnar för skattefusk. I den proposition som regeringen nu lämnat väljer man att utvidga möjligheterna till avdrag utan att göra något åt dessa problem, vilket framstår som uppseendeväckande oansvarigt. Det framstår numera som klart att avdragssystemet kommer att innebära merarbete och merkostnader för Skatteverket. Dessutom har det visat sig att det nya avdragssystemet inneburit att ett slags skattefusk ersätts av ett annat, när många företag erbjuder sina kunder att ange en avdragsgill tjänst på fakturan i stället för den tjänst som verkligen utförts.
Sammanfattningsvis menar vi att förslagen i propositionen bör avslås. Skattereduktioner för hushållstjänster får till effekt att klockan vrids tillbaka i jämställdhetsarbetet och att offentliga medel avsätts för att gå som bidrag till den mest förmögna delen av befolkningen. Avdragssystemet utgör heller inte något bra verktyg för att komma till rätta med det utbredda skattefusket. I stället skapar avdragsreglerna gränsdragningssvårigheter, merkostnader och merarbete för Skatteverket, samtidigt som det finns en risk att ett slags skattefusk ersätts av ett annat. Skattesubventionerade hushållstjänster bör inte utvidgas och understödjas ytterligare. De stora pengar som nu delas ut som bidrag till högavlönade kan användas bättre i investeringar för morgondagen genom satsningar på forskning, utbildning och den generella välfärden som t.ex. skolor, barn- och äldreomsorg och sjukvård.
Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens proposition och därmed bifaller motionerna Sk7 (v), Sk8 (s) och Sk9 (mp).
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete,
2. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), utom såvitt avser 11 kap. 9 §,
3. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Följdmotioner
2007/08:Sk7 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster.
2007/08:Sk8 av Lars Johansson m.fl. (s):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster.
2007/08:Sk9 av Helena Leander m.fl. (mp):
Riksdagen avslår regeringens förslag om skattelättnader för förmån av hushållstjänster.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
