Skatteutskottets betänkande

2007/08:SkU15

Slopad förmögenhetsskatt och begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:26 Slopad förmögenhetsskatt m.m.

I propositionen föreslår regeringen att förmögenhetsskatten avskaffas helt från och med den 1 januari 2007. Förslaget innebär att den förmögenhetsredovisning som skulle ha gjorts vid 2008 års taxering, och som skulle ha baserats på en persons förmögenhet den 31 december 2007, inte behöver göras. Vid denna taxering ska förmögenhet inte heller beaktas vid tillämpning av begränsningsregeln för fastighetsskatt. Regeringen bedömer att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder bör vara avskaffad inkomståret 2008. I ärendet lämnas vidare förslag och görs bedömningar som berör socialförsäkrings- och studiestödssystemen.

Som ett led i finansieringen av den slopade förmögenhetsskatten föreslår regeringen att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas.

I motioner från s, v och mp framställs yrkanden om att regeringens förslag ska avslås.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2007/08:26 och avstyrker motionerna.

I ärendet samordnas det lagtekniska genomförandet av lagförslagen i proposition 2007/08:26 med vissa lagförslag ur propositionerna 2007/08:13, 2007/08:19 och 2007/08:27.

Den slopade förmögenhetsskatten bedöms ge ett intäktsbortfall på 6,89 miljarder kronor, och begränsningen av avdragsrätten för pensionssparande bedöms öka staten intäkter med 1,3 miljarder kronor.

Tre reservationer (s, v och mp) har lämnats till betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Slopad förmögenhetsskatt och begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande

Riksdagen antar de av regeringen i proposition 2007/08:26 framlagda förslagen till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324), med den ändringen att 1 kap. 1 och 2 §§ samt 5 kap. 4 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna får den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,

2. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

3. lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt,

4. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

5. lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

6. lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt,

7. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), med den ändringen att 1 kap. 6 §, 8 kap. 11 § och 11 kap. 9 och 10 §§ får den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,

8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), med den ändringen att 33 kap. 10 §, 59 kap. 9 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna får den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,

9. lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

10. lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt, med den ändringen att ikraftträdandebestämmelsen får den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,

11. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, med den ändringen att 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4 och 7 §§, 3 kap. 1 och 12 §§ samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna får den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,

12. lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt,

13. lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete, med den ändringen att 16 § och ikraftträdandebestämmelsen får den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen.

Därmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2007/08:13 i denna del, 2007/08:19 i denna del, 2007/08:26 och 2007/08:27 i denna del och avslår motionerna 2007/08:Sk22 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sk23 och 2007/08:Sk24.

Reservation 1 (s)

Reservation 2 (v)

Reservation 3 (mp)

Stockholm den 6 december 2007

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Jörgen Johansson (c), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp), Jessica Polfjärd (m), Hans Olsson (s) och Agneta Berliner (fp).

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, volym 1, s. 150 f.) att förmögenhetsskatten bör avskaffas under mandatperioden.

I en promemoria från Finansdepartementet i februari 2007, Promemoria om reformerad förmögenhetsskatt, föreslogs att förmögenhetsskattesatsen i ett första steg 2007 skulle halveras från 1,5 till 0,75 % för alla tillgångar, utom fastigheter och bostadsrätter. Detta gällde för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. För ideella föreningar, stiftelser och vissa samfund föreslogs att skattesatsen skulle sänkas från 1,5 till 0,75 promille. I promemorian föreslogs även att förmögenhetsbeskattningen av s.k. överlikviditet i onoterade företag (Lex Uggla) skulle slopas.

I 2007 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen (prop. 2006/07:100, avsnitt 1.8.3, s. 44 f.) att förmögenhetsskatten kommer att avskaffas helt redan fr.o.m. den 1 januari 2007. Som delfinansiering aviserades ett förslag om begränsning av det allmänna pensionssparavdraget till 12 000 kr per år. Promemorian om reformerad förmögenhetsskatt återkallades.

I budgetpropositionen för 2008 föreslog regeringen att riksdagen godkänner en inkomstberäkning för 2008 som beaktar regeringens planer på slopad förmögenhetsskatt och begränsning av avdragsrätten för pensionssparande (finansplan m.m. avsnitt 5.2.4 och 5.4.3). Riksdagen har den 21 november 2008 godkänt regeringens inkomstberäkning för 2008 (bet. 2007/08:FiU1).

Det huvudsakliga innehållet i proposition 2007/08:26

I propositionen lämnar regeringen ett förslag om slopad av förmögenhetsskatt samt ett antal följdändringar på skatteområdet. Regeringen bedömer att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Kontrolluppgifter om tillgångar och skulder i nuvarande omfattning kommer att lämnas sista gången för inkomståret 2007. Dessa uppgifter ska lämnas in senast den 31 januari 2008. Kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder bör kvarstå bara i den utsträckning uppgifter krävs för andra beskattningsåtgärder än den nuvarande beskattningen enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Som ett led i finansieringen av förmögenhetsskatten har regeringen i vårpropositionen aviserat att avdragsrätten för privat pensionssparande ska begränsas till 12 000 kr per år. I propositionen lämnas förslag till en sådan avdragsbegränsning. Den föreslås gälla från och med den 1 januari 2008.

I propositionen lämnas också förslag och bedömningar rörande anpassningar av förmögenhetsprövningen inom socialförsäkringssystemet och studiestödssystemet då förmögenhet inte längre kommer att vara skattepliktig. Det gäller vid beräkning av bostadsbidrag, bostadstillägg till pensionärer och underhållsstöd samt vid ansökan om nedsättning vid återbetalning av studielån och rätten till extra tillägg inom studiehjälpen. Författningsändringarna i socialförsäkringssystemet föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringen bedömer att förändringarna inom studiestödssystemet bör ske per den 1 januari 2008.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återfinns i bilaga 1. Regeringens lagförslag återges i bilaga 2.

Övriga propositioner i ärendet

I proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster finns ett förslag om ändring i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) som överflyttats till detta ärende för lagteknisk samordning. När det gäller lagförslagets lydelse hänvisas till propositionen och till betänkandet 2007/08:SkU7.

I proposition 2007/08:19 Sänkt kapitalvinstbeskattning för fåmansföretagare åren 2007–2009 finns ett förslag om ändring i 2 kap. 2 och 4 §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter som överflyttats till detta ärende för lagteknisk samordning. När det gäller lagförslagets lydelse hänvisas till propositionen och betänkande 2007/08:SkU9.

I proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m. finns förslag om ändring i 1 kap. 1 och 2 §§ samt 5 kap. 4 § taxeringslagen (1990:324), ändring i 1 kap. 6 §, 8 kap. 11 § samt 11 kap. 9 och 10 §§ skattebetalningslagen (1997:483), ändring i 33 kap. 10 § inkomstskattelagen (1999:1229), ändring i 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4 och 7 §§ samt 3 kap. 1 och 12 §§ lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter och ändring i 16 § lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Förslagen har överflyttats till detta ärende för lagteknisk samordning. När det gäller lagförslagens lydelse hänvisas till propositionen och betänkande 2007/08:SkU10.

De angivna lagförslagen sakbehandlas i sina respektive betänkanden men inarbetas av lagtekniska samordningsskäl i de lagförslag som behandlas i detta ärende.

Utskottets överväganden

Slopad förmögenhetsskatt och begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt och begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande och avslår motionärernas yrkanden om avslag m.m.

Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Propositionen

Slopad förmögenhetsskatt

Regeringen föreslår att lagen om statlig förmögenhetsskatt ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007 och att förmögenhet inte längre ska beaktas när hushållsinkomst beräknas vid tillämpning av begränsningsregeln för fastighetsskatt. Härutöver läggs förslag om en rad följdändringar på skatteområdet.

Vidare föreslås att förmögenhetsprövningen i bestämmelserna om bostadstillägg, underhållsbidrag och bostadsbidrag behålls genom att författningarna förses med hänvisningar till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt. Inom studiestödssystemet avser regeringen att bibehålla förmögenhetsprövningen genom en hänvisning till den upphävda lagen om statlig förmögenhetsskatt i studiestödsförordningen (2000:655).

Regeringen bedömer att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008 och att uppgiftsskyldigheten bör kvarstå bara i den utsträckning uppgifterna verkligen krävs för andra beskattningsåtgärder än den nuvarande beskattningen enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt. Någon skatteamnesti i samband med att förmögenhetsskatten slopas bör inte införas.

Regeringens förslag innebär att någon förmögenhet inte ska redovisas vid 2008 års taxering.

Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande

Regeringen föreslår att avdragsrätten för privata pensionsförsäkringspremier och för insättningar på pensionssparkonton begränsas som ett led i finansieringen av slopandet av förmögenhetsskatten. Förslaget innebär att den nuvarande rätten till ett fast avdrag motsvarande ett halvt prisbasbelopp begränsas till ett fast avdrag med högst 12 000 kr per år. Det särskilda utrymmet för pensionssparavdrag för den som har inkomst av tjänst uppgående till 5 % av inkomsten mellan 10 och 20 prisbasbelopp slopas. De nya reglerna gäller för betalningar av premier och insättningar på pensionssparkonton fr.o.m. den 1 januari 2008.

Motionerna

I motion Sk23 delvis av Lars Johansson m.fl. (s) föreslår motionärerna att riksdagen avslår regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt och begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande. Motionärerna anför att förslaget gynnar män mer än kvinnor och att det finns stora regionala skillnader i utfallet. Eftersom Skatteverket inte ska samla in uppgifter om människors förmögenheter får de som tidigare undanhållit förmögenheter från beskattning i praktiken en amnesti, trots att regeringen anser att en skatteamnesti är utesluten. Frånvaron av kontrolluppgifter öppnar också för fusk med förmånssystemen. Försäkringskassan kommer inte längre att kunna kontrollera om personer som ansöker om bidrag har förmögenheter som kan påverka rätten till stöd. Det rör sig t.ex. om ansökningar om bostadstillägg för pensionärer, studiemedel, underhållsstöd och kommunalt försörjningsstöd. Motionärerna understryker att skattesystemet ska vara rättvist, så att personer med stora inkomster och förmögenheter betalar mer i skatt än andra grupper.

I motion Sk22 yrkandena 1 och 2 av Marie Engström m.fl. (v) föreslås att riksdagen avslår regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt. Motionärerna anför att sambandet mellan förmögenhetsbeskattningen och tillgången riskvilligt kapital är starkt överdrivet och att förmögenhetsskatten, även om den uppvisat vissa brister, har en fördelningspolitisk betydelse. Det är enligt vad som anförs främst män med höga inkomster som kommer att tjäna på borttagandet av förmögenhetsskatten. Även dessa motionärer vill behålla den generella kontrolluppgiftsskyldigheten eftersom Försäkringskassans möjlighet att avgöra om bidragssökande över huvud taget är berättigade till bidrag eller kanske ha rätt till ett reducerat bidrag annars begränsas. Risken finns också att antalet felaktiga utbetalningar från våra trygghetssystem kan komma att öka. Dessutom har kontrolluppgifterna betydelse i Skatteverkets kontrollarbete. Motionärerna föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs om en bibehållen kontrolluppgiftsskyldighet.

Också i motion Sk24 av Helena Leander m.fl. (mp) föreslås att regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt ska avslås. Motionärerna anför att det finns problem med dagens förmögenhetsbeskattning. Den belastar bara vissa typer av tillgångar och det är förhållandevis lätt att kringgå skatten genom att lägga sin förmögenhet i icke beskattningsbara tillgångar. Trots detta har kapital drivits ut ur landet, vilket kan leda till en sämre riskkapitalförsörjning för svenska företag. Skatten har enligt vad som anförs till stor del blivit en skatt på den mer välbärgade medelklassens innehav av bostäder, aktiefonder och banktillgodohavanden. Men förmögenhetsskattens intäkter på 5 till 6 miljarder kronor årligen är viktiga för att bekosta välfärden, och den bidrar i viss mån till att upprätthålla en fördelningspolitisk rättvisa. Därför måste ett borttagande av skatten finansieras på ett sätt som är ekonomiskt ansvarsfullt och fördelningspolitiskt rättvist. Motionärerna kan acceptera en sänkning av förmögenhetsskatten endast om den ingår i en politik som samlat är fördelningspolitiskt acceptabel.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt utgör en del i regeringens breda satsning på Sveriges småföretagare.

En verklig jobbtillväxt i Sverige förutsätter att företagen investerar. Alltför ofta har dock svenska uppfinningar och innovationer – en viktig faktor bakom investeringsnivån – kommersialiserats i andra länder och lett till nya jobb utomlands i stället för i Sverige. Bristen på riskvilligt kapital, bl.a. orsakad av det höga svenska skatteuttaget på kapital i form av förmögenhetsskatt, har bidragit till denna negativa utveckling.

Förmögenhetsskattens oenhetliga värderingsregler och många undantag skapar kryphål och uppmuntrar till skatteplanering, framför allt bland dem med stora kapitaltillgångar och resurser. Samtidigt har många småhusägare kommit att betala förmögenhetsskatt på grund av snabbt stigande taxeringsvärden. Förmögenhetsskatten har därför kommit att uppfattas som både godtycklig och orättvis.

Den fortgående globaliseringen och internationaliseringen av kapital-marknaderna har medfört att förmögenhetsskattens effekter på ekonomin successivt blivit alltmer skadliga. Det är svårt att med säkerhet uppskatta storleken på det kapital som placerats utanför Sveriges gränser för att undgå beskattning. Skatteverket har dock uppskattat att tillgångar motsvarande 500 miljarder kronor kan vara placerade utanför Sveriges gränser.

Förmögenhetsskatten utgör alltså ett hinder för företagandet.

Enligt utskottets mening skulle en avveckling av skatten kunna förbättra särskilt de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital och därmed skapa bättre förutsättningar för de entreprenörer som Sverige så väl behöver. Det finns därför starka skäl som talar för att förmögenhetsskatten bör avskaffas då detta gynnar alla som bor i Sverige genom att åtgärden bidrar till tillväxt och ökat välstånd.

När det gäller kontrolluppgiftsskyldigheten anser utskottet i likhet med regeringen att utgångspunkten bör vara att den kontrolluppgiftsskyldighet som regleras i skattelagstiftningen ska avse sådana uppgifter som Skatteverket har behov av i sin beskattningsverksamhet. Det är inte rimligt att behålla en kontrolluppgiftsskyldighet till Skatteverket med det huvudsakliga syftet att tillgodose andra myndigheters behov av uppgifter. Det är viktigt att Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten och andra myndigheter har bra underlag för sina beslut eller ekonomiska studier. Skattelagstiftningen bör dock inte användas för att tillgodose dessa behov. Det är en annan sak att det kan vara lämpligt att myndigheter får ta del av för dem relevanta uppgifter som Skatteverket av skatteskäl har samlat in.

Skatteverket har i sitt remissyttrande anfört att Skatteverket har behov av vissa uppgifter om tillgångar och skulder som underlag för beskattningen av inkomster. Uppgifterna används vid rekonstruktion av värdepappersinnehav i samband med beräkning av kapitalvinster vid avyttring av värdepapper. Ytterligare ett exempel som verket ger är att uppgifter om tillgångar och skulder behövs då kontantberäkningar görs. Frågan är dock om detta behov kan motivera att dagens mycket omfattande generella, automatiska insamlande av uppgifter om tillgångar och skulder bibehålls. Näringslivsorganisationerna anser att insamlandet innebär en stor administrativ börda för de finansiella företagen. Det uppfattas också som integritetskränkande.

Lagrådet har i sitt yttrande starkt ifrågasatt om ett bibehållande av den nuvarande generella skyldigheten att lämna kontrolluppgifter om tillgångar och skulder skulle stå i proportion till Skatteverkets behov. Lagrådet ifrågasätter vidare om en fortsatt kontrolluppgiftsskyldighet är förenlig med det krav på integritetshänsyn som följer av personuppgiftslagen och artikel 8, rätt till skydd för privat- och familjeliv, i den Europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Enligt utskottets mening bör den generella uppgiftsskyldigheten som föranleds av behovet av underlag för taxering till statlig förmögenhetsskatt tas bort, och kontrolluppgiftsskyldigheten rörande tillgångar och skulder kvarstå bara i den utsträckning uppgifterna verkligen krävs för andra beskattningsåtgärder än den nuvarande beskattningen enligt lagen om statlig förmögenhetsskatt. Med hänsyn till vad bl.a. Lagrådet uttalar om proportionalitet och skydd för den personliga integriteten bör den nuvarande kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande tillgångar och skulder upphöra så snart som möjligt. I likhet med regeringen bedömer utskottet att detta innebär att kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Kontrolluppgifter om tillgångar och skulder i nuvarande omfattning ska således lämnas sista gången för inkomståret 2007.

Med det anförda och då utskottet även i övrigt delar regeringens bedömningar i denna del har utskottet inte någon invändning mot regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt och ser inte någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en bibehållen kontrolluppgiftsskyldighet.

När det gäller finansieringen av den slopade förmögenhetskatten talar såväl fördelningspolitiska som statsfinansiella skäl för att regeringens förslag om en begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande bör genomföras. Fördelningspolitiskt innebär begränsningen av pensionssparavdraget att det främst är höginkomsttagare som får en minskad möjlighet att göra pensionssparavdrag. Av de drygt två miljoner skattskyldiga som under 2007 beräknas yrka avdrag för privat pensionsförsäkringspremie beräknas 350 000 eller närmare 18 % yrka avdrag för premier som överstiger 1 000 kr per månad. De flesta som pensionssparar privat sparar således mindre än 1 000 kr per månad. Med den föreslagna utformningen av avdragsrätten beräknas således ca 80 % av samtliga pensionssparare fortfarande få fullt avdrag för sina privata pensionsinbetalningar vilket ger en bättre fördelningspolitisk profil än den nuvarande regeln.

Förutom att en begränsning i avdragsrätten är ett led i finansieringen av avskaffandet av förmögenhetsskatten talar även statsfinansiella skäl av mer övergripande natur för en mer restriktiv syn i avdragsfrågan. Reglerna om avdragsrätt för privat pensionssparande innebär att det lämnas en skattekredit för sparandet. Denna skattekredit har hittills via det s.k. etableringskravet kunnat tas tillbaka genom att utfallande pensioner beskattas. Förutsättningarna för pensionssparande har emellertid förändrats på ett avgörande sätt genom EG-domstolens dom i det s.k. Danmarksmålet (dom den 30 januari 2007, kommissionen mot Konungariket Danmark, mål nr C-150/04). Avdrag för pensionssparande kan numera inte längre begränsas till att avse sparande i Sverige. Detta motiverar en mer restriktiv syn på avdragsmöjligheterna.

Utskottet delar således även regeringens bedömning att avdragsrätten för privat pensionssparande bör begränsas som ett led i finansieringen av den slopade förmögenhetsskatten.

Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i proposition 2007/08:26 och avstyrker motionerna Sk22, Sk23 och Sk24.

Det lagtekniska genomförandet

Vid utformningen av utskottets lagförslag genomförs en lagteknisk samordning med de lagförslag ur vissa andra propositioner som finns redovisade nedan.

Taxeringslagen (1990:324)

Regeringens lagförslag tillförs de ändringar i 1 kap. 1 och 2 §§ samt 5 kap. 4 § som föreslås i proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.

Skattebetalningslagen (1997:483)

Regeringens lagförslag tillförs dels de ändringar i 1 kap. 6 §, 8 kap. 11 § samt 11 kap. 9 och 10 §§ som föreslås i proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m., dels de ändringar i 11 kap. 9 § som föreslås i proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster.

Inkomstskattelagen (1999:1229)

Regeringens lagförslag tillförs de ändringar i 33 kap. 10 § som föreslås i proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m. Vidare föreslår utskottet att regeringens lagförslag tillförs en följdändring av 59 kap. 9 §.

Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt

Dagen för ikraftträdande av regeringens lagförslag bör flyttas från den 1 januari 2008 till den 31 december 2007 eftersom lagen föreslås upphävd vid 2007 års utgång i proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.

Lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

Regeringens lagförslag tillförs dels de ändringar i 1 kap. 5 §, 2 kap. 2, 4 och 7 §§ samt 3 kap. 1 och 12 §§ som föreslås i proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m., dels de ändringar i 2 kap. 2 och 4 §§ som föreslås i proposition 2007/08:19 Sänkt kapitalvinstbeskattning för fåmansföretagare åren 2007–2009

Lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete

Regeringens lagförslag tillförs den ändring i 16 § som föreslås i proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Slopad förmögenhetsskatt och begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande (s)

 

av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen

• avslår de av regeringen i proposition 2007/08:26 framlagda förslagen till

 lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

 lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

 lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt,

 lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

 lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt,

 lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

 lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,

 lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt,

• antar de övriga lagförslag som utskottet utformat genom bilaga 3, med den ändringen att de av regeringen i proposition 2007/08:26 framlagda lagförslagen utgår, med undantag av 59 kap. 5 och 14 §§ inkomstskattelagen och med undantag av bytet av ordet "skall" mot "ska", samt att utskottets förslag om nya övergångsbestämmelser anpassas härtill, och

• tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om en rättvis beskattning.

Därmed bifaller riksdagen delvis propositionerna 2007/08:13 i denna del, 2007/08:19 i denna del, 2007/08:26 och 2007/08:27 i denna del och motionerna 2007/08:Sk22 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sk23 och 2007/08:Sk24.

Ställningstagande

Det går bra för Sverige; sysselsättningen stiger och arbetslösheten faller. Skatteintäkterna ökar i både staten och kommunsektorn.

Vi menar att det är viktigt att nu ta till vara de möjligheter som högkonjunkturen ger för att bryta långtidsarbetslösheten och investera i framtida konkurrenskraft. Därför krävs en god avvägning mellan en ansvarsfull ekonomisk politik och nödvändiga satsningar för framtiden. Det är en uppgift som regeringen har misslyckats med. Den budgetproposition som presenterades för 2008 innehöll varken åtgärder för att bryta långtidsarbetslösheten eller strategiska framtidssatsningar. I stället var årets budgetproposition i det närmaste en kopia av förra årets. Fokus ligger på skattesänkningar för mer välbeställda som finansieras med sämre trygghet för vanliga löntagare, inte minst kvinnor, och en ökad otrygghet för alla äldre, sjuka och arbetslösa.

Vi tror inte på en sådan orättfärdig politik. Ökade klyftor är varken bra för tillväxt eller sysselsättning. Orättvisor är improduktiva, skapar motsättningar samt undergräver arbetsvilja och framtidstro. Sverige tjänar på en rättvis fördelning.

Regeringens skattepolitik leder till ökade orättvisor. Den undergräver välfärdens långsiktiga finansiering och leder till ett krångligare och mer svåröverskådligt skattesystem.

Vi anser att den borgerliga regeringens inriktning på skattepolitiken är orättvis, omodern och oansvarig samt att människosynen är anmärkningsvärd. Vi vill i stället ha ett rättvist skattesystem där utgångspunkterna ska vara att trygga finansieringen av den gemensamma välfärden och att främja sysselsättning och tillväxt. Det ska också vara omfördelande samt vara tydligt och enkelt utformat.

Den borgerliga regeringen aviserade i vårpropositionen att förmögenhetsskatten skulle avskaffas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007. I budgetpropositionen för 2008 annonserade regeringen ett förslag om detta, och nu har regeringen lagt fram en särproposition.

Regeringens motiv för att avskaffa förmögenhetsskatten är märkligt. När de borgerliga partiledarna presenterade förslaget på Dagens Nyheters debattsida skrev de att förslaget är ”en långsiktig och viktig del i vårt reformarbete för att bryta utanförskapet”. Men de som är arbetslösa eller har varit sjukskrivna en längre tid blir knappast hjälpta av att skatten sänks för dem som tjänar allra mest.

Många borgerliga debattörer har under senare år hävdat att förmögenhetsskatten har spelat ut sin roll och att den inte längre betalas av de rika – utan bara av vanliga villaägare. Så är inte fallet. Socialdemokraterna har låtit riksdagens utredningstjänst (RUT) utreda vilka det är som betalar dagens förmögenhetsskatt.

Statistiken från RUT visar att 60 % av förmögenhetsskatten betalas av den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna – och det är således denna grupp som tjänar på att förmögenhetsskatten avskaffas.

Avskaffandet av förmögenhetsskatten gynnar dessutom män mer än kvinnor. 63 % av förmögenhetsskatten betalas av män och endast 37 % av kvinnor.

Det finns också stora regionala skillnader. I Stockholms län bor 20 % av landets befolkning, men 44 % av förmögenhetsskatten betalas in av personer som bor i Stockholms län. Samtidigt bor det i Stockholm många grupper som är förlorare på regeringens politik.

Men det är inte bara på decil- eller exempelnivå som effekterna av den avskaffade förmögenhetsskatten kan illustreras. Enligt statistik från SCB kommer nästan 200 personer att få en skattesänkning på mer än 1 miljon kronor var när förmögenhetsskatten avskaffas.

Förslaget om att avskaffa förmögenhetsskatten är inte fullt ut finansierat. Det är oansvarigt, dels för att de borgerliga partierna under valrörelsen lovade att de skulle finansiera sina skattesänkningar krona för krona, dels för att den borgerliga regeringen uppenbarligen behandlar skattesänkningar för vanliga löntagare på ett sätt och skattesänkningar för redan rika på ett annat.

Men regeringen stannar inte där – förmögenhetsskatten ska inte bara avskaffas. Skatteverket ska inte längre samla in uppgifter om människors förmögenheter fr.o.m. inkomståret 2008, ett årtal som dessutom tidigarelagts i särpropositionen jämfört med vad som skrevs i budgetpropositionen. Det innebär att regeringen i praktiken inför en amnesti för dem som undanhållit förmögenheter från beskattning, trots att både stats- och finansministrarna sagt att en skatteamnesti är utesluten. Detta öppnar också för fusk med förmånssystemen. Försäkringskassan kommer inte längre att kunna kontrollera om personer som ansöker om bidrag har förmögenheter som kan påverka rätten till stöd. Det rör sig exempelvis om ansökningar om bostadstillägg för pensionärer, studiemedel, underhållsstöd och kommunalt försörjningsstöd.

Vi menar att skattesystemet ska vara rättvist, så att personer med stora inkomster och förmögenheter betalar mer i skatt än andra grupper. Vi avslår därför regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt.

När det gäller regeringens förslag om en begränsning av avdragsrätten för pensionspremier anser vi att avdraget ska vara kvar i sin nuvarande omfattning. Eftersom de inkomster som förslaget skapar ingår i den inkomstberäkning för 2008 som riksdagen redan godkänt (bet. 2007/08:FiU1) måste vi emellertid i detta ärende avstå från att yrka på att riksdagen ska avslå förslaget.

Vad vi anfört om ett rättvist skattesystem bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

2.

Slopad förmögenhetsskatt och begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande (v)

 

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen

• avslår de av regeringen i proposition 2007/08:26 framlagda förslagen till

 lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

 lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

 lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt,

 lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

 lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt,

 lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

 lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,

 lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt,

• antar de övriga lagförslag som utskottet utformat genom bilaga 3, med den ändringen att de av regeringen i proposition 2007/08:26 framlagda lagförslagen utgår, med undantag av 59 kap. 5 och 14 §§ inkomstskattelagen och med undantag av bytet av ordet "skall" mot "ska", samt att utskottets förslag om nya övergångsbestämmelser anpassas härtill, och

• tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avskaffad kontrolluppgiftsskyldighet.

Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sk22 yrkandena 1 och 2 samt bifaller delvis propositionerna 2007/08:13 i denna del, 2007/08:19 i denna del, 2007/08:26 och 2007/08:27 i denna del och motionerna 2007/08:Sk23 och 2007/08:Sk24.

Ställningstagande

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om borttagande av förmögenhetsskatten.

Regeringen menar att syftet med att ta bort förmögenhetsskatten är att skapa fler jobb. Det finns en föreställning om att ett borttagande av förmögenhetsskatten skulle innebära en kraftig ökning av riskvilligt kapital. Vi tror att det sambandet är starkt överdrivet. Det kan vara så att en viss ökning på marginalen av riskvilligt kapital tillkommer systemet, men det kommer med största sannolikhet inte att motsvara de förväntningar regeringen har. Det är viktigt att det finns riskvilligt kapital på marknaden, men vi anser att den frågan inte löses genom att ta bort förmögenhetsskatten. En del av problematiken är att det riskvilliga kapital som finns att tillgå inte verkar i de branscher eller på de platser där det bäst behövs, t.ex. i glesbygd eller i små innovativa företag.

Även om förmögenhetsskatten uppvisat vissa brister menar vi att den har fördelningspolitisk betydelse och naturligtvis ska vara kvar. I dag betalas drygt 60 % av förmögenhetsskatten av den grupp människor, i tionde decilen, som har de högsta inkomsterna. Det är 63 % av förmögenhetsskatten som betalas av männen och 37 % av kvinnorna. Siffrorna talar sitt tydliga språk, nämligen att det är främst män med höga inkomster som kommer att tjäna på borttagandet av förmögenhetsskatten. Denna fråga visar än en gång vilka grupper regeringens politik gynnar – män med höga inkomster och stor förmögenhet – och vilka den missgynnar – kvinnor med låga löner och inga större förmögenheter.

Vi inser att det finns vissa problem med förmögenhetsskatten, t.ex. att det kapital som flyttas utanför landets gränser inte beskattas. I en översyn av skattesystemet kan andra metoder prövas för en stabilare bas och för att förmögenhetsskatten ska upplevas som mer rättvis. Vi anser dock att i fördelningspolitiskt syfte är förmögenhetsskatten ett bra verktyg, där de som har stora inkomster och förmögenheter får betala mer i skatt än andra grupper.

Regeringen föreslår att den generella kontrolluppgiftsskyldigheten för tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Den ska bara kvarstå i den utsträckning uppgifter krävs för andra beskattningsåtgärder. Vänsterpartiet avvisar även det förslaget.

I januari nästa år blir sista gången som banker och andra finansiella institut måste lämna kontrolluppgifter till Skatteverket. Det innebär i praktiken att det begränsar t.ex. Försäkringskassans möjlighet att avgöra om bidragssökande som har förmögenheter över huvud taget skulle vara berättigade till bidrag eller kanske ha rätt till ett reducerat bidrag. Risken finns att felaktiga utbetalningar från våra trygghetssystem som relateras till personers inkomster och tillgångar kan komma att öka. Flera tunga remissinstanser har också påtalat detta. Det är anmärkningsvärt att regeringen tar bort kontrolluppgiftsskyldigheten utan att presentera andra åtgärder för att motverka felaktiga utbetalningar. Det vore enklare att ha kvar de regler som finns och satsa på informationsinsatser.

Dessutom har uppgifterna betydelse i Skatteverkets kontrollarbete. Det kan gälla rekonstruktion av värdepappersinnehav, kontantberäkningar, underlag för betalningssäkringar och möjligheten att spåra penningtvätt.

Vad som ovan anförs om avskaffad kontrolluppgiftsskyldighet bör riksdagen ge regeringen till känna.

3.

Slopad förmögenhetsskatt och begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande (mp)

 

av Helena Leander (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen

• avslår de av regeringen i proposition 2007/08:26 framlagda förslagen till

 lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

 lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

 lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt,

 lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

 lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt,

 lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

 lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,

 lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt,

• antar de övriga lagförslag som utskottet utformat genom bilaga 3, med den ändringen att de av regeringen i proposition 2007/08:26 framlagda lagförslagen utgår, med undantag av 59 kap. 5 och 14 §§ inkomstskattelagen och med undantag av bytet av ordet "skall" mot "ska", samt att utskottets förslag om nya övergångsbestämmelser anpassas härtill, och

• tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att ett borttagande av förmögenhetsskatten ska finansieras på ett sätt som är ekonomiskt ansvarsfullt och fördelningspolitiskt rättvist.

Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sk24 och bifaller delvis propositionerna 2007/08:13 i denna del, 2007/08:19 i denna del, 2007/08:26 och 2007/08:27 i denna del och motionerna 2007/08:Sk22 yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Sk23.

Ställningstagande

Miljöpartiet delar delvis regeringens bedömning att det finns problem med dagens förmögenhetsskatt. Den belastar bara vissa typer av tillgångar, och det är förhållandevis lätt att kringgå skatten genom att lägga sin förmögenhet i icke beskattningsbara tillgångar. Undantag har på ett ganska godtyckligt sätt måst göras för vissa typer av arbetande kapital och för vissa personer med stora förmögenheter. Trots detta har kapital drivits ut ur landet, vilket kan leda till en sämre riskkapitalförsörjning för svenska företag. Skatten har till stor del blivit en skatt på den mer välbärgade medelklassens innehav av bostäder, aktiefonder och banktillgodohavanden. Det är i dag mycket få länder som har förmögenhetsskatten kvar och då i allmänhet endast för betydligt större belopp än i Sverige.

Trots dessa nackdelar kan man inte komma ifrån att förmögenhetsskatten också ger intäkter på 5 till 6 miljarder kronor årligen, som är viktiga för att bekosta välfärden, och att den även bidrar till att i viss mån upprätthålla en fördelningspolitisk rättvisa. Därför måste en eventuell sänkning eller ett borttagande av skatten finansieras på ett sätt som är ekonomiskt ansvarsfullt och fördelningspolitiskt rättvist.

Regeringens förslag till sänkt förmögenhetsskatt läggs dock fram i ett sammanhang där man samtidigt genomför stora skattesänkningar för framför allt bättre bemedlade som ska betalas av sjuka och arbetslösa med små inkomster. Sammantaget blir det fördelningspolitiskt djupt orättvist. En sänkning av förmögenhetsskatten kan endast, enligt Miljöpartiets uppfattning, accepteras om den ingår i en politik som samlat är fördelningspolitiskt acceptabel.

Mot bakgrund härav avvisar Miljöpartiet regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt. Däremot accepterar vi förslaget om begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2007/08:13

Proposition 2007/08:13 Skattelättnader för förmån av hushållstjänster:

Riksdagen antar regeringens förslag till

2.    lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483), såvitt avser 11 kap. 9 §.

 

Proposition 2007/08:19

Proposition 2007/08:19 Sänkt kapitalvinstbeskattning för fåmansföretagare åren 2007–2009:

Riksdagen antar regeringens förslag till

2.    lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter, såvitt avser 2 kap. 2 och 4 §§.

 

Proposition 2007/08:26

Proposition 2007/08:26 Slopad förmögenhetsskatt m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

2.    lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

3.    lag om ändring i lagen (1995:575) om skatteflykt,

4.    lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,

5.    lag om upphävande av lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,

6.    lag om upphävande av lagen (1997:324) om begränsning av skatt,

7.    lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

8.    lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

9.    lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.,

10.  lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,

11.  lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,

12.  lag om upphävande av lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, och

13.  lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete.

Följdmotioner med anledning av proposition 2007/08:26

2007/08:Sk22 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avskaffad kontrolluppgiftsskyldighet.

2007/08:Sk23 av Lars Johansson m.fl. (s):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2007/08:26 Slopad förmögenhetsskatt m.m.

2007/08:Sk24 av Helena Leander m.fl. (mp):

Riksdagen avslår proposition 2007/08:26 utom i den del som avser begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande.

Proposition 2007/08:27

Proposition 2007/08:27 Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

9.    lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),

10.  lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

11.  lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), såvitt avser 33 kap. 10 §,

13.  lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,

16.  lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete.

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag i proposition 2007/08:26

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

1 kap.

1 §

Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift (taxering) enligt

1. inkomstskattelagen (1999:1229),

2. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3. lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5, 7 och 8 nämnda lag,

4. lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

 

5. lagen (2007:000) om kommunal fastighetsavgift,

5. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.

6. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.

Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter (skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.

Lagen innehåller bestämmelser som ska gälla vid handläggning av mål om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.

Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fastställelse av mervärdesskatt i vissa fall framgår av 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483).

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1 [ Senaste lydelse 1997:947.]

Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.

Vad som sägs i denna lag om skatt och skattskyldig gäller även avgift och avgiftsskyldig enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift och lagen (2007:000) om kommunal fastighetsavgift.

 

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

5 kap.

4 §

Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–4 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.

Om en oriktig uppgift har lämnats är skattetillägget fyrtio procent av sådan skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1–5 och som, ifall den oriktiga uppgiften hade godtagits, inte skulle ha påförts den skattskyldige eller hans make. I fråga om mervärdesskatt är skattetillägget tjugo procent av den skatt som felaktigt skulle ha tillgodoräknats den skattskyldige.

Skattetillägget ska beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent när den oriktiga uppgiften har rättats eller hade kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial som normalt är tillgängligt för Skatteverket och som har varit tillgängligt för verket före utgången av november taxeringsåret.

Om den oriktiga uppgiften består i att ett belopp hänförts eller kan antas komma att hänföras till fel taxeringsår eller fel redovisningsperiod, ska skattetillägget beräknas efter tio procent eller, i fråga om mervärdesskatt, fem procent.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

 

2. De nya bestämmelserna i 1 kap. 1 § första stycket 5 och 2 § tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar.

 

3. I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

1 kap.

6 §1 [ Senaste lydelse 2002:400.]

I denna lag avses med

arbetsgivare: den som betalar ut ersättning för arbete,

arbetstagare: den som tar emot ersättning för arbete,

beskattningsår: i fråga om

a) skatt som avses i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5, lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader, beskattningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ inkomstskattelagen,

a) skatt som avses i inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt, lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5 och lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader samt avgift som avses i lagen (2007:000) om kommunal fastighetsavgift, beskattningsår enligt 1 kap. 13–15 §§ inkomstskattelagen,

b) mervärdesskatt, beskattningsår enligt 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen (1994:200) eller, för förvärv av sådana varor som avses i 2 a kap. 3 § första stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen, det kalenderår under vilket förvärvet skett,

c) punktskatt, samma beskattningsår som i 1 kap. 14 § mervärdesskattelagen eller, om skatteredovisningen inte sker för redovisningsperioder, det kalenderår under vilket den skattepliktiga händelsen inträffat,

d) skatt som inte avses i a–c, det kalenderår för vilket skatten skall betalas,

d) skatt som inte avses i a–c, det kalenderår för vilket skatten ska betalas,

grupphuvudman: den som enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen utsetts som huvudman för en mervärdesskattegrupp,

inkomstår: kalenderåret före taxeringsåret,

näringsverksamhet: verksamhet av sådant slag att intäkter i verksamheten enligt bestämmelserna i 13 kap. inkomstskattelagen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för den som bedriver verksamheten eller, när verksamheten bedrivs av ett handelsbolag, för någon delägare i bolaget,

överskjutande ingående mervärdesskatt: den del av ingående mervärdesskatt som överstiger utgående mervärdesskatt.

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

8 kap.

11 §

Skatteverket får för enskilda fall besluta att skatteavdraget från sådan ersättning som utgör mottagarens huvudinkomst och, om det finns särskilda skäl, även från andra ersättningar ska beräknas enligt särskild beräkningsgrund. En förutsättning för ett sådant beslut är att överensstämmelsen mellan den preliminära skatten och den beräknade slutliga skatten därigenom kan antas bli bättre.

Beräkningen av skatteavdrag enligt första stycket ska ske med ledning av de uppgifter som har lämnats i en preliminär självdeklaration eller andra tillgängliga uppgifter. Vid beräkningen tillämpas de bestämmelser i 11 kap. 9–11 §§ som ska gälla när den slutliga skatten bestäms. Om en skattesats för kommunal inkomstskatt har ändrats genom beslut så sent under december året före inkomståret att ändringen inte kan beaktas, ska den tidigare skattesatsen tillämpas.

Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller om mottagaren ska betala fastighetsskatt, får Skatteverket besluta att skatteavdraget ska beräknas också med hänsyn till detta.

Om mottagaren är skattskyldig också för någon annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller om mottagaren ska betala fastighetsskatt eller kommunal fastighetsavgift, får Skatteverket besluta att skatteavdraget ska beräknas också med hänsyn till detta.

11 kap.

9 §

Skatteverket fattar varje år beslut om skattens storlek enligt den årliga taxeringen (grundläggande beslut om slutlig skatt). Slutlig skatt kan bestämmas också genom omprövningsbeslut och till följd av beslut av domstol.

Med slutlig skatt avses summan av skatter och avgifter enligt 10 § minskad med skattereduktion enligt följande ordning

1. lagen (2000:1006) om skattereduktion på förvärvsinkomster vid 2002 och 2003 års taxeringar,

2. lagen (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering,

3. lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt,

4. lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,

 

5. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,

1. lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus,

6. lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus,

 

7. 65 kap. 9–12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229),

2. 65 kap. 9–12 §§ inkomstskattelagen (1999:1229),

8. lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete, och

3. lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete, och

9. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar.

4. lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar.

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

10 §2 [ Senaste lydelse 2000:985.]

I slutlig skatt ingår

1. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324),

1. skatt och avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen (1990:324),

2. egenavgift som avses i 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

3. skatt som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

4. begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144), om den inte ingår i avgiften enligt 7,

5. sådan mervärdesskatt som enligt 10 kap. 31 § första stycket denna lag skall redovisas i självdeklaration,

5. sådan mervärdesskatt som enligt 10 kap. 31 § första stycket denna lag ska redovisas i självdeklaration,

6. avgift som avses i 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

7. avgift som avses i lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

33 kap.

10 §

Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser

– statlig inkomstskatt,

– kommunal inkomstskatt,

– egenavgifter,

– avkastningsskatt enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

– särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

– statlig fastighetsskatt,

 

kommunal fastighetsavgift,

– mervärdesskatt som skall redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),

– mervärdesskatt som ska redovisas i självdeklaration enligt 10 kap. 31 § skattebetalningslagen (1997:483),

– avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift, och

– skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324).

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

59 kap.

9 §1 [ Senaste lydelse 2003:669.]

För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § tredje stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp.

För skattskyldiga som har avdragsgrundande inkomst i inkomstslaget tjänst och i huvudsak saknar pensionsrätt i anställning, får Skatteverket medge pensionssparavdrag med högst samma belopp som för sådana inkomster som avses i 5 § andra stycket. För skattskyldiga som fått särskild ersättning i samband med att en anställning upphört och som inte har ett betryggande pensionsskydd, får Skatteverket medge avdrag med ett högre belopp.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap. 10 § tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.

2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 33 kap. 10 §, utom strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.

3. De nya bestämmelserna i 65 kap. 13 och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar.

3. De nya bestämmelserna i 33 kap. 10 § strecksatsen om kommunal fastighetsavgift, 65 kap. 13 och 66 kap. 2 § tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar.

4. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5 och 14 §§ tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5 och 14 §§ i deras äldre lydelser för försäkringspremier som betalats respektive insättningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier och insättningar som betalats respektive satts in efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för premier som betalats respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.

4. De nya bestämmelserna i 59 kap. 5, 9 och 14 §§ tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar. Om beskattningsåret påbörjats men inte avslutats före ikraftträdandet tillämpas 59 kap. 5, 9 och 14 §§ i deras äldre lydelser för försäkringspremier som betalats respektive insättningar på pensionssparkonton som gjorts under beskattningsåret men före ikraftträdandet. I fråga om premier och insättningar som betalats respektive satts in efter ikraftträdandet gäller att avdrag får göras för dessa bara till den del som avdragsutrymmet beräknat enligt bestämmelsen i sin nya lydelse överstiger avdraget för premier som betalats respektive insättningar som gjorts före ikraftträdandet.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt

 

Ikraftträdandebestämmelsen

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.

Denna lag träder i kraft den 31 december 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

1 kap.

5 §

Om inget annat anges har termer och uttryck som används i denna lag samma betydelse och tillämpningsområde som i

1. a) taxeringslagen (1990:324),

b) inkomstskattelagen (1999:1229),

c) lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

d) lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

e) lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel i fall som avses i 2 § första stycket 1–5, 7 och 8 den lagen,

f) lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

g) lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

h) lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980)

i) 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980), och

 

j) lagen (2007:000) om kommunal fastighetsavgift

när det gäller bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till ledning för taxering och annat bestämmande av underlag för skatt eller avgift, bedömning av skattskyldighet, beskattning enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller beskattning utomlands,

2. mervärdesskattelagen (1994:200) när det gäller redovisning av mervärdesskatt, samt

3. skattebetalningslagen (1997:483) när det gäller skyldighet att lämna uppgifter till ledning för registrering av skatteavdrag.

Vid användandet i denna lag av termer och uttryck som avses i inkomstskattelagen ska med juridisk person även avses dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar men inte investeringsfonder.

2 kap.

2 §

Fysiska personer ska lämna allmän självdeklaration under förutsättning att

1. intäkterna i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet i annat fall än som avses i 2 under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 42,3 procent av prisbasbeloppet,

2. sådan intäkt i inkomstslaget tjänst som avses i 11 kap. 45 §, 50 kap. 7 § samt 57 kap. 20 och 21 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) eller intäkt av passiv näringsverksamhet under beskattningsåret har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

3. intäkterna i inkomstslaget kapital, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

4. de är begränsat skattskyldiga och den skattepliktiga intäkten har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor,

5. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller

5. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,

6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas.

6. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller

 

7. uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.

4 §

Dödsbon ska, om inte annat anges i 5 §, lämna allmän självdeklaration, om

1. de skattepliktiga intäkterna, med undantag för sådan ränta eller utdelning för vilken kontrolluppgift ska lämnas enligt 8 eller 9 kap., har uppgått till sammanlagt minst 100 kronor under beskattningsåret,

2. underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas, eller

2. underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,

3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas.

3. uppgift enligt 3 kap. 9 a § ska lämnas, eller

 

4. uppgift enligt 3 kap. 21 a § ska lämnas.

7 §

Särskild självdeklaration ska lämnas av

1. aktiebolag och ekonomiska föreningar samt sådana stiftelser, andra liknande subjekt eller andra tillgångsmassor som enligt stiftelseförordnande eller motsvarande bestämmelse har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss släkts, vissa släkters eller bestämda fysiska personers ekonomiska intressen,

2. sådana ideella föreningar som avses i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229) och av sådana trossamfund som avses i 7 kap. 14 § den lagen, om intäkterna under beskattningsåret har överstigit grundavdraget enligt 63 kap. 11 § samma lag,

3. andra juridiska personer än sådana som avses i 1 och 2, med undantag av dödsbon, handelsbolag och europeiska ekonomiska intressegrupperingar, om intäkterna som den skattskyldige ska ta upp under beskattningsåret har uppgått till minst 100 kronor,

4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,

4. andra juridiska personer än dödsbon för vilka underlag för statlig fastighetsskatt, kommunal fastighetsavgift, avkastningsskatt på pensionsmedel eller särskild löneskatt på pensionskostnader ska fastställas,

5. fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond, samt

6. ombudet för en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares verksamhet i Sverige för skadeförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet genom representationen.

3 kap.

1 §

En självdeklaration ska innehålla

1. nödvändiga identifikationsuppgifter,

2. uppgifter om de intäktsposter och kostnadsposter som ska hänföras till respektive inkomstslag,

3. uppgifter om de allmänna avdrag som den skattskyldige har rätt till,

4. de uppgifter som behövs för beräkning av

a) fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

b) avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

c) särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,

d) expansionsfondsskatt enligt 34 kap. inkomstskattelagen (1999:1229),

e) egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen (2000:980),

f) särskild löneskatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster,

g) allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift, och

g) allmän löneavgift enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift,

h) pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

h) pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, och

 

i) kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:000) om kommunal fastighetsavgift,

5. de uppgifter som behövs för att avgöra om en begränsat skattskyldig uppfyller kraven för att erhålla allmänna avdrag enligt 62 kap. 5–8 §§ eller grundavdrag enligt 63 kap. inkomstskattelagen, samt

6. de övriga uppgifter som Skatteverket behöver för att fatta riktiga taxerings- och beskattningsbeslut samt beslut om pensionsgrundande inkomst.

 

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

12 §1 [ Senaste lydelse 2006:1521.]

Om äganderätten till en ersättningsbostad har övergått till någon annan genom arv, testamente, bodelning eller gåva, skall dödsboet eller överlåtaren lämna

Om äganderätten till en ersättningsbostad har övergått till någon annan

– genom arv eller testamente till en make, en sambo eller ett hemmavarande barn under 18 år, eller

vid bodelning med anledning av upphörande av ett samboförhållande, äktenskapsskillnad eller makens eller sambons död,

ska dödsboet eller överlåtaren lämna

1. identifikationsuppgifter för den nye ägaren,

2. de uppgifter som har lämnats enligt 11 §, och

3. uppgift om storleken på uppskovsbelopp som enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) skall återföras till beskattning vid avyttring av ersättningsbostaden.

3. uppgift om storleken på uppskovsbelopp som enligt 47 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) ska återföras till beskattning vid avyttring av ersättningsbostaden.

 

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

 

2. De nya bestämmelserna i 1 kap. 5 § första stycket 1 j, 2 kap. 2 § 5, 4 § 2 och 7 § 4 samt 3 kap. 1 § 4 i och 12 § tillämpas första gången vid 2009 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2008 och tidigare års taxeringar.

 

3. I övrigt tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid 2008 års taxering. Äldre bestämmelser gäller fortfarande vid 2007 och tidigare års taxeringar.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:346) om skattereduktion för hushållsarbete

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

16 §

I fråga om skattereduktion enligt denna lag tillämpas det som gäller om bestämmande och debitering av slutlig skatt enligt skattebetalningslagen (1997:483).

Skattereduktionen ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt statlig fastighetsskatt.

Skattereduktionen ska räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt, kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt.

Bestämmelser om att hänsyn ska tas till skattereduktion vid beslut om slutlig skatt finns i 11 kap. 9 § skattebetalningslagen.

Ikraftträdandebestämmelsen

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering. Den nya bestämmelsen om avräkning mot kommunal fastighetsavgift tillämpas dock första gången vid 2009 års taxering.