Näringsutskottets betänkande 2007/08:NU1 | |
Utgiftsområde 24 Näringsliv | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de av regeringen i budgetpropositionen (prop. 2007/08:1) föreslagna anslagen för budgetåret 2008 inom utgiftsområde 24 Näringsliv, totalt 4,8 miljarder kronor. Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit avstyrks av utskottet. Företrädarna i utskottet för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har avstått från att delta i beslutet om anslag. De erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag som framlagts av respektive parti.
Vidare tillstyrker utskottet det nya mål för näringspolitiken som regeringen har föreslagit. Det nya målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. I två reservationer (s, v; mp) presenteras dessa partiers uppfattning i frågan.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att regeringen även under år 2008 ska få använda sig av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret, till vilket extra utdelningar från statligt ägda bolag kunnat föras för att – efter riksdagens beslut i varje enskilt fall – användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen ska göra ett tillkännagivande till regeringen om att den nämnda ordningen inte kan accepteras efter år 2008. I en reservation (s) avvisas regeringens förslag.
Slutligen avstyrker utskottet ett motionsyrkande om att det ska tas fram en nationell standardiseringsstrategi. Utskottet betonar vikten av att ett inom regeringen pågående arbete med en skrivelse om standardisering slutförs. Yrkandet följs upp i en reservation (mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Mål för och inriktning av näringspolitiken |
| Riksdagen godkänner det mål för politikområde Näringspolitik som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 1 och avslår motionerna 2007/08:Fi277 yrkande 121, 2007/08:N311, 2007/08:N335, 2007/08:N346 yrkande 1 och 2007/08:N369. |
Reservation 1 (s, v)
Reservation 2 (mp)
2. | Avveckling av Förvaltningsaktiebolaget Stattum |
| Riksdagen godkänner att regeringen avvecklar Förvaltningsaktiebolaget Stattum genom likvidation och att i samband med denna likvidation utdelningsbara medel delas ut till ägaren. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 2. |
3. | Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv | |
| a) | Bemyndigande för anslaget 26:2 |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 för ramanslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kr under år 2009 och 800 000 000 kr under åren 2010–2012. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 10. | |
| b) | Bemyndigande för anslaget 38:2 |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 för ramanslaget 38:2 Näringslivsutveckling m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 230 000 000 kr under år 2009 och 240 000 000 kr under åren 2010 och 2011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 3. | |
| c) | Bemyndigande för anslaget 38:5 |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 för ramanslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 kr under år 2009 och 4 000 000 kr under åren 2010 och 2011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 4. | |
| d) | Bemyndigande för anslaget 38:12 |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 för ramanslaget 38:12 Rymdverksamhet besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 459 000 000 kr under år 2009 och 1 741 000 000 kr under åren 2010–2013. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 5. | |
| e) | Bemyndigande avseende exportkreditgarantier |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 200 000 000 000 kr för exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 7. | |
| f) | Bemyndigande avseende investeringsgarantier |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för investeringsgarantier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 8. | |
| g) | Bemyndigande avseende upplåningsrätter |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 9. | |
| h) | Anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv |
| Riksdagen anvisar för budgetåret 2008 anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 11. | |
| i) | Motioner rörande anslagen m.m. |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Fi277 yrkandena 75, 118 och 120, 2007/08:Ub517 yrkandena 5 och 7, 2007/08:N217, 2007/08:N285, 2007/08:N288 yrkandena 1 och 2, 2007/08:N323 yrkande 14, 2007/08:N346 yrkande 10, 2007/08:N350 yrkande 2 och 2007/08:A400 yrkandena 3–6, 9 och 13. | |
4. | Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag |
| a) Riksdagen godkänner att regeringen under år 2008 vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som förordas i propositionen. b) Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att det system för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag som enligt a) godkänns för år 2008 inte därefter kan accepteras. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 6 och avslår motionerna 2007/08:Fi277 yrkande 119 och 2007/08:N346 yrkande 2. |
Reservation 3 (s)
5. | Standardiseringsstrategi |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:N323 yrkande 21. |
Reservation 4 (mp)
Stockholm den 4 december 2007
På näringsutskottets vägnar
Karin Pilsäter
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Pilsäter (fp), Thomas Östros (s)
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlas
dels proposition 2007/08:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels 25 motionsyrkanden från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest in Sweden, ISA) och Sveriges exportråd.
Utskottets överväganden
Inledning
Riksdagen har den 21 november fattat beslut om ramarna för de olika utgiftsområdena för år 2008 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2009 och 2010 och därvid ställt sig bakom de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv som angivits i budgetpropositionen (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU1). I reservationer (s; v; mp) förordades avvikelser från dessa ramar. Av följande tabell framgår regeringens och oppositionspartiernas förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2008 är ca 4,8 miljarder kronor.
Tabell Regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsnivåer för utgiftsområde 24 Näringsliv
Miljoner kronor
År | Regeringens förslag | Avvikelser | ||
|
| (s) | (v) | (mp) |
2008 (förslag) | 4 849 | +370 | –25 | +210 |
2009 (beräkning) | 4 853 | +370 | +35 | +210 |
2010 (beräkning) | 4 808 | +460 | +155 | +210 |
Efter inledande avsnitt om mål för och inriktning av näringspolitiken och om förslag i budgetpropositionen rörande avveckling av Förvaltningsaktiebolaget Stattum redovisas i det följande regeringens förslag avseende de olika verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag som framlagts i motionerna har dock som utgångspunkt en annan ram för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen har ställt sig bakom. Beslut om anslag inom ett utgiftsområde ska, enligt budgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. De olika anslagen ska alltså fastställas i ett och samma beslut.
Mål för och inriktning av näringspolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner det nya mål för näringspolitiken som regeringen har föreslagit och upphäver det hittillsvarande målet. Det nya målet är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. Riksdagen avslår de fem här aktuella motionerna i berörda delar.
Jämför reservationerna 1 (s, v) och 2 (mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna det nya mål för politikområdet Näringspolitik som anges i budgetpropositionen och upphäva det mål som gäller för närvarande. Det nya målet för näringspolitiken är att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet. Det hittillsvarande målet för näringspolitiken beslöts av riksdagen hösten 2005 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1) och formulerades på följande sätt: Att främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag.
En av regeringens viktigaste prioriteringar är att bryta det utanförskap som präglat alltför många människors liv i Sverige under alltför lång tid. Det privata företagandet är centralt för samhällets utveckling och företagen – såväl stora som små – är viktiga för tillväxten, sysselsättningen och välfärden. Välståndet och möjligheterna att få fler människor i arbete bygger på att fler entreprenörer kan och vill driva företag och engagera sig som arbetsgivare. För att fler människor ska komma i arbete och bort från utanförskap måste fler företag vilja anställa. Detta kan bara ske genom att fler företag vill växa, att fler väljer att starta företag och att fler väljer att investera i Sverige. Därför måste det vara enkelt att anställa och bli mer attraktivt att starta och driva företag. Regelverk som bromsar investeringar och företagande måste förenklas så att det blir både enklare och mer lönsamt att driva företag.
En viktig grund för ett vitalt och konkurrenskraftigt näringsliv är förekomsten av god konkurrens på väl fungerande marknader. Regeringen förordar dels en restriktiv syn på användandet av statligt stöd för företagande och på statligt ägande i bolag, dels sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor.
Politikområdet Näringspolitik omfattar de fem verksamhetsområdena Entreprenörskap och företagande, Innovation och förnyelse, Konkurrens, Regler, tillstånd och tillsyn samt Omvärldsanalys, utvärdering och statistik. I den allt hårdare globala konkurrensen måste företagens konkurrenskraft stärkas och regional och nationell utvecklingskraft frigöras. Genom att förena miljöpolitik och näringspolitik kan omställningen till ett uthålligt energisystem öka förutsättningarna för en starkare teknisk utveckling, nya affärsmöjligheter och svenska exportframgångar.
Politikområdet Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande, som också ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv, består av de två verksamhetsområdena Handels- och investeringsfrämjande samt Internationell handelspolitik och inre marknaden. Målet för politikområdet är en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett förstärkt multilateralt handelssystem inom WTO, ökad svensk handel och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige.
Motionerna
I de två motionerna 2007/08:Fi277 (s) och 2007/08:N346 (s) yrkas avslag på regeringens förslag om ett nytt mål för politikområdet Näringspolitik. I den förstnämnda motionen sägs att det bör ske en sammankoppling av en politik för frihandel, öppenhet och konkurrens med breda satsningar på kunskap, entreprenörskap och trygghet för alla så att Sverige ska kunna vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. Förslagen i budgetpropositionen innebär att regeringen kraftigt försämrar Sveriges konkurrenskraft. Den aktiva näringspolitiken trappas ned, och stora skattesänkningar för de bäst ställda genomförs. Motionärerna vill utveckla den aktiva näringspolitiken och stärka svenska företags konkurrenskraft och redovisar satsningar på tillväxt och företagande som uppgår till totalt 900 miljoner kronor mer än regeringens förslag under åren 2008–2010. Dessutom frigörs ytterligare 200 miljoner kronor under två år, genom att regeringens försäljningar av statliga bolag och de därmed ökande konsultkostnaderna avvisas – medel som kan läggas på företagsfrämjande åtgärder.
I två motioner från samma motionär – 2007/08:N311 (s) och 2007/08:N369 (s) – begärs tillkännagivanden om behovet av ett gott företagsklimat i Sverige respektive om bättre villkor för småföretagare. Det finns tecken på att företagsklimatet försämras med den borgerliga regeringen, hävdar motionären och ser arbetsrätt, miljö och en ansvarig ekonomisk politik som viktiga komponenter för stärkt konkurrenskraft.
Ett tillkännagivande om företagarnas villkor begärs i motion 2007/08:N335 (m). Företagare lyfter fram euron, arbetsrätten, skatterna, regelförenkling och trygghetssystemen som högst prioriterade områden för politiska beslut, anför motionären. Han anser att Sverige inte kan basera en framtida trygghet på ett ökat antal jobb inom offentlig sektor eller inom storindustrierna, utan det är småföretagarna som kan svara för en sådan trygghet.
Utskottets ställningstagande
Utskottets syn på näringspolitikens inriktning överensstämmer med den som redovisas i budgetpropositionen. Det nya mål för näringspolitiken som regeringen föreslår – att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag, för att därigenom bryta utanförskapet – anser utskottet motiverat med tanke på de stora utmaningar som globaliseringen medför och behovet att bryta utanförskapet. Att återupprätta den arbetslinje som förr kännetecknade Sverige är att bygga en stabil grund för trygghetssystemen. Full sysselsättning är samtidigt det främsta medlet mot växande klyftor och orättvisor i samhället.
Ett bra entreprenörs- och företagsklimat är avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig i en allt öppnare världsekonomi. En positiv och öppen attityd till företagare och företagsamhet är en förutsättning för ett ökat nyföretagande. Fler företag och jobb kräver ett dynamiskt näringsliv och fler innovationer. När ny kunskap och nya idéer omsätts i lönsamma verksamheter och nya produkter och tjänster skapas bättre förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt i hela landet.
I de två motionerna 2007/08:Fi277 (s) och 2007/08:N346 (s) avvisas regeringens förslag om nytt mål för näringspolitiken till förmån för bibehållande av det tidigare gällande målet. Det sistnämnda målet har legat till grund för den näringspolitik som den tidigare, socialdemokratiska regeringen, stödd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, stod för och som hade uppenbara brister. Den näringspolitik som den tidigare regeringen bedrev tog inte till vara människors potential. Ett tydligt tecken på detta är att investeringarna var låga, nyföretagandet otillräckligt och att exportandelarna minskade, vilket bidrog till att nära en miljon människor hamnade utanför arbetskraften.
Utskottet tillstyrker med det anförda regeringens förslag om nytt mål för näringspolitiken. De nyssnämnda motionerna avstyrks, liksom motionerna 2007/08:N311 (s) och 2007/08:N369 (s). I motion 2007/08:N335 (m) begärs ett tillkännagivande om företagarnas villkor, med motivering som ligger i linje med utskottets och regeringens bedömningar. Något behov av ett riksdagsuttalande kan utskottet dock inte se, varför även denna motion avstyrks.
Avveckling av Förvaltningsaktiebolaget Stattum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att regeringen avvecklar Förvaltningsaktiebolaget Stattum genom likvidation och att i samband med denna utdelningsbara medel delas ut till ägaren.
Propositionen
Regeringen begär riksdagens godkännande av att få avveckla Förvaltningsaktiebolaget Stattum genom likvidation och att i samband med denna likvidation dela ut utdelningsbara medel till ägaren.
Stattum har fungerat som ett holdingbolag för vissa statligt ägda aktieposter som skulle avvecklas eller på annat sätt omstruktureras, såsom senast i Sveaskog AB och tidigare även t.ex. i Pharmacia AB och Celsius AB. Stattumkoncernen förvaltar för närvarande aktier i det vilande dotterbolaget Statsföretag, medan övriga innehav är avvecklade. De delar av försäljningslikviderna som inte delats ut till staten eller satts in på konto i Riksgäldskontoret har placerats i statsskuldväxlar som för närvarande uppgår till ett nominellt belopp om ca 581 miljoner kronor.
Stattums verksamhet begränsas för närvarande till finansiella placeringar i statsskuldväxlar. De aktieposter som skulle avvecklas genom Stattums försorg är samtliga avvecklade, varför Stattums uppdrag är slutfört. Det finns heller inga utestående fordringar i bolaget gentemot annan part. Regeringen föreslår därför att Stattum ska likvideras och att utdelningsbara medel ska delas ut till ägaren.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning och tillstyrker därmed att riksdagen ger regeringen det begärda godkännandet.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med vad utskottet föreslår och som framgår av bilaga 3. Utskottets förslag till anslag överensstämmer med regeringens förslag. Riksdagen bör också besluta enligt de förslag rörande bemyndiganden som läggs fram i propositionen under detta utgiftsområde.
Riksdagen godkänner vidare att regeringen under år 2008 ska få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de villkor som redovisas i propositionen. Riksdagen gör samtidigt ett tillkännagivande till regeringen om att ordningen med systemet med ett konto i Riksgäldskontoret inte fortsättningsvis kan accepteras.
Riksdagen avvisar ett motionsyrkande om att det ska tas fram en nationell standardiseringsstrategi. Utskottet betonar vikten av att ett inom regeringen pågående arbete med en skrivelse om standardisering slutförs. Slutligen avslår riksdagen samtliga övriga här aktuella motionsyrkanden.
Jämför reservationerna 3 (s) och 4 (mp) samt särskilda yttrandena 1 (s), 2 (v), 3 (mp) och 4 (s, mp).
Inledning
Utskottet redogör i det följande – avseende de anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv – för regeringens förslag och motsvarande förslag i motioner (se bilaga 2). Därefter redovisar utskottet sitt ställningstagande i ett sammanhang.
Näringspolitik
Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader (26:1)
Propositionen
Anslaget finansierar förvaltningskostnader vid Verket för innovationssystem (Vinnova). Myndighetens uppgift är att främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling av effektiva innovationssystem.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till ca 135 miljoner kronor.
Motionen
I motion 2007/08:Ub477 (v) föreslås en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor. Förslaget finns i Vänsterpartiets nämnda partimotion avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, trots att anslaget tillhör utgiftsområde 24 Näringsliv. Förslaget behandlas i detta betänkande, mot bakgrund av en överenskommelse om att anslagsförändringar ska föras över till rätt utgiftsområde, utan något formellt överlämnande av yrkande.
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (26:2)
Propositionen
Anslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystemet och liknande. I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) aviserades en utökning av anslaget med 100 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2008 för en förlängd satsning på forskning och utveckling i små och medelstora företag inom ramen för programmet Forska & Väx. Anslaget föreslås därför öka med 100 miljoner kronor fr.o.m. år 2008.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till ca 1 810 miljoner kronor. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att under år 2008 besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 1 miljard kronor under år 2009 och 800 miljoner kronor under åren 2010–2012.
Motionerna
I de fyra motionerna 2007/08:Fi277 (s), 2007/08:A400 (s), 2007/08:Ub517 (s) och 2007/08:N346 (s) förordas ökade medel till det här aktuella anslaget. I den sistnämnda motionen föreslås en total ökning av anslaget med 150 miljoner kronor. Av denna ökning är 100 miljoner kronor avsedda för programmet Forska & Väx, utöver den av regeringen föreslagna ökningen med 100 miljoner kronor, varvid huvuddelen bör riktas till den högkvalitativa tjänstesektorn och miljöteknikbranschen. Resterande 50 miljoner kronor är avsedda för insatser för att stärka kommersialisering av forskningsresultat riktade till holdingbolag och inkubatorer vid högskolor och universitet. Som en följd av den föreslagna ökningen av anslaget föreslås också – i den förstnämnda motionen – en ökning av de bemyndigandebelopp som regeringen föreslagit med 150 miljoner kronor. För att stärka konkurrenskraften krävs ständigt bättre varor och tjänster och effektivare produktionsmetoder, vilket förutsätter en väl fungerande företagsnära forskning, anför motionärerna. Vidare menar de att inte alla högskolor och universitet har möjlighet att stödja forskarna i att omsätta forskningsresultaten i nya varor och tjänster.
I motionerna 2007/08:Ub477 (v) och 2007/08:N288 (v) förordas en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor med hänvisning till småföretagens stora intresse för programmet Forska & Väx. I den sistnämnda motionen begärs också att regeringen ska återkomma med ett lagförslag om kreditering på skattekonto för insatser på forskning och utveckling. Motionärerna erinrar om att det i budgetpropositionen för år 2006 aviserades en satsning på 200 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2007 för skatteavdrag för små och medelstora företag som investerar i forskning, utveckling och produktutveckling. Vänsterpartiet har i sin budgetmotion 2007/08:Fi276 avsatt 100 miljoner kronor fr.o.m. år 2008 för ändamålet, och i den här aktuella motionen – 2007/08:N288 (v) – föreslås att regeringen ska anmodas att ta fram ett lagförslag om en sådan möjlighet till kreditering, i enlighet med en modell som Näringsdepartementet hade föreslagit i en promemoria våren 2006.
Även i motion 2007/08:N350 (mp) föreslås en utökning av programmet Forska & Väx, med ytterligare 100 miljoner kronor per år till totalt 200 miljoner kronor per år. Detta tillskott ska riktas specifikt till forskning med miljörelevans inom små företag, t.ex. för att ta fram ny miljö- och energiteknik, anför motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Vid behandlingen hösten 2006 av anslagsbetänkande 2006/07:NU1 utgiftsområde 24 Näringsliv uttalade riksdagen att programmet Forska & Väx – tvärtemot vad som hade sagts i budgetpropositionen för år 2007 – inte borde utgå. Programmet, som enligt utskottets mening är en typ av verksamhet som är värdefull för de små och medelstora företagen, borde tills vidare finansieras inom ramen för det nämnda anslaget, vilket borde klargöras i regleringsbrevet till Vinnova. Regeringen borde vidare återkomma till riksdagen beträffande den fortsatta finansieringen.
Utskottet noterade våren 2007 i sitt yttrande (yttr. 2006/07:NU2y) till finansutskottet över förslaget till tilläggsbudget att regeringen, i motsats till vad utskottet förväntat, inte hade återkommit med finansiering för den fortsatta verksamheten inom Forska & Väx för år 2007. Samtidigt fann utskottet det tillfredsställande att den långsiktiga finansieringen av programmet hade klarlagts av regeringen i den ekonomiska vårpropositionen (prop. 2006/07:100).
Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader (38:1)
Propositionen
Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och driftsbidrag till Almi Företagspartner AB (Almi). Från anslaget Turistfrämjande (38:4) överförs 11,4 miljoner kronor fr.o.m. år 2008 till Nutek för förvaltnings- och administrationskostnader. Vidare överförs 10,9 miljoner kronor från anslaget Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse till Nutek som förvaltande och attesterande myndighet för de åtta regionala programmen inom regional konkurrenskraft och sysselsättning.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till ca 334 miljoner kronor.
Motionen
En ökning av anslaget med 10 miljoner kronor föreslås i motion 2007/08:N285 (v).
Näringslivsutveckling (38:2)
Propositionen
Anslaget ska användas för näringslivsfrämjande åtgärder. Anslaget får även användas till försöket med Nystartcentrum. Anslaget ökar, enligt beslut med anledning av 2007 års ekonomiska vårproposition, med 20 miljoner kronor för att främja företagande bland personer med utländsk bakgrund och med 150 miljoner kronor för att främja tillväxt och utveckling inom miljöteknikområdet. Vidare ökar anslaget med 24,6 miljoner kronor fr.o.m. år 2008 till följd av en överföring från anslaget Upprätthållande av nationell metrologi m.m. för år 2007 (38:10). Dessa medel får användas för bidrag till riksmätplatserna vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB i syfte att tillgodose framför allt små och medelstora företags behov av riksmätplatser. Anslaget ökar därutöver med 20 miljoner kronor under år 2008 till följd av en överföring från anslagen Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader och Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. Dessa medel ska finansiera försöket med Nystartcentrum. Anslaget minskar med 10 miljoner kronor på grund av en överföring till anslaget Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Överföringen görs med anledning av inrättandet av ett regelråd.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till ca 579 miljoner kronor. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att under år 2008 ingå ekonomiska förpliktelser, som inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 230 miljoner kronor under år 2009 och 240 miljoner kronor under åren 2010 och 2011.
Motionerna
En ökning av anslaget med 130 miljoner kronor förordas i motionerna 2007/08:Fi277 (s), 2007/08:A400 (s) och 2007/08:N346 (s). Den föreslagna ökningen avser en ökning med 100 miljoner kronor för inrättande av en verksamhet benämnd Nyföretagartorg, en ökning med 40 miljoner kronor för innovationslån och en minskning med 10 miljoner kronor genom att inrättandet av det av regeringen föreslagna regelrådet avvisas. I den förstnämnda motionen föreslås också – som en följd av den föreslagna ökningen av anslaget – en ökning med 30 miljoner kronor av de bemyndigandebelopp som regeringen föreslagit. När det gäller de föreslagna medlen avseende nyföretagartorg sägs att dessa ska fördelas via Almi och gå till de kommuner som inför ett nyföretagartorg. I dessa ska kommunerna kunna erbjuda lokaler hyresfritt till den som vill starta företag och lämna rådgivning kring vanliga frågor för nya entreprenörer. Beträffande regelförenklingar sägs i motion 2007/08:N346 (s) att regeringen – i stället för konkreta åtgärder – presenterar handlingsplaner och nya administrativa organisationer, t.ex. det aviserade regelrådet. Inrättandet av ett sådant avvisas.
I motion 2007/08:N350 (mp) föreslås en ökning av anslaget med totalt 110 miljoner kronor. Av dessa ska 5 miljoner kronor tillföras vartdera Nutek, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Naturvårdsverket för att påskynda arbetet med att ta fram konkreta förslag på hur regelbördan för företag kan minskas inom deras respektive ansvarsområden. Det bör också inrättas ett permanent regelråd för att se till att inte nya, onödigt krångliga regler tillkommer när andra tas bort samt ett uppgiftskravregister för företag som hindrar olika myndigheter att kräva in samma eller snarlika uppgifter från företag, anför motionärerna. De föreslår vidare en ökning av stödet till sociala företag genom Nutek från 35 till 65 miljoner kronor årligen, mot bakgrund av bedömningen att de sociala företagen fyller en viktig uppgift, inte minst när det gäller att skapa arbetstillfällen för människor som står långt från arbetsmarknaden. Det nationella entreprenörskapsprogram som Nutek driver bör permanentas, anför motionärerna. Även i motion 2007/08:N323 (mp) förordas att det nationella entreprenörskapsprogrammet ska permanentas. Slutligen föreslås i motion 2007/08:N350 (mp) en ökning med 50 miljoner kronor för det branschprogram för miljöteknik som regeringen inrättat och där 150 miljoner kronor avsatts för år 2008. Motionärerna anser att programmet bör ha bredare fokus än enbart på export och att det bör – i samarbete med näringslivet och de fackliga organisationerna – tas fram strategier för hur miljöteknikbranschen kan utvecklas och stödjas.
Vissa kompletterande uppgifter
Det bör noteras att de motionsyrkanden som tas upp i detta betänkande uttryckligen rör förslag om anslag. Det finns också ett stort antal andra motionsyrkanden från allmänna motionstiden rörande olika näringspolitiska frågor. Dessa motionsyrkanden planeras bli behandlade våren 2008 i ett betänkande om företagsfrämjande insatser, tillsammans med en redogörelse respektive en framställning från Riksrevisionens styrelse om statens företagsfrämjande insatser (redog. 2007/08:RRS7) respektive om Almi Företagspartner AB och samhällsuppdraget (framst. 2007/08:RRS9).
I några motioner föreslås införande av innovationslån. I budgetpropositionen (s. 33) meddelar regeringen att en utredning kommer att tillsättas för att se över de näringspolitiska finansieringsinsatserna. Utifrån en analys av företagens behov och det kommersiella utbudet ska utredningen bedöma huruvida de nuvarande statliga insatserna kompletterar marknadens utbud och motsvarar företagens efterfrågan. I utredningen kommer bl.a. frågan om finansiering av innovationer i tidiga skeden att ses över.
När det gäller frågan om regelförenkling, som tas upp i några motioner, kan noteras att i budgetpropositionen (s. 45) informeras om det arbete som regeringen bedriver. Regeringen beslöt i maj 2007 om inriktningen av regelförenklingsarbetet för perioden 2007–2010. I beslutet redovisas första steget i arbetet med en handlingsplan. En handlingsplan för det fortsatta arbetet kommer att redovisas i en skrivelse från regeringen till riksdagen i början av år 2008. Regeringen har för avsikt att inom kort inrätta ett regelråd med uppgift att under regeringens beredningsprocess säkerställa att konsekvensutredningarna håller erforderlig kvalitet. Rådet ska arbeta under en begränsad tid för att skynda på regelförenklingsarbetet.
Beträffande det nationella entreprenörskapsprogrammet, som tas upp i ett par motioner, kan nämnas att Nutek fick i uppdrag att genomföra detta program genom ett regeringsbeslut i december 2004. Programmet skulle genomföras under perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2007. I regleringsbrevet för Nutek för år 2007 förlängdes uppdraget till den 30 juni 2008. Slutredovisning ska ske senast den 30 september 2008. Enligt uppgift från Näringsdepartementet pågår arbete inom regeringen med att ta fram en nationell strategi för entreprenörskap i skolan, som ska presenteras år 2008. Statens fortsatta insatser för att främja entreprenörskap i skolan kommer att tydliggöras i denna strategi.
När det gäller insatser på miljöteknikområdet, som tas upp i en motion, sägs i budgetpropositionen (s. 37) att i samband med den pågående översynen av myndighetsverksamheten inom det näringspolitiska området avser regeringen att se över och utveckla de organisatoriska formerna för statlig verksamhet inom miljöteknikområdet. Forskning, utveckling och demonstration av ny fordonsteknik utgör en viktig del i regeringens satsning på miljöteknikutveckling för att möta utmaningen att uppnå hållbar väg- och flygtrafik.
Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader (38:3)
Propositionen
Anslaget används för Institutet för tillväxtpolitiska studiers (ITPS) förvaltningskostnader.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 77,3 miljoner kronor.
Motionen
I motion 2007/08:N217 (m) föreslås att ITPS ska avvecklas och att pågående forskningsprojekt ska överföras till annan huvudman. Motionären erinrar om vad regeringen sade i samband med nedläggningen av Arbetslivsinstitutet – att det finns stora fördelar med att forskning inte bedrivs i statliga institut utan vid universitet och högskolor. Motionären anser att det kan befaras att statliga institut kan påverkas av politiska strömningar vid val av forskningsprojekt eller anpassa forskningsresultaten efter uppdragsgivarens politiska åsikter.
Vissa kompletterande uppgifter
En arbetsgrupp inom Näringsdepartementet presenterade i augusti 2007 rapporten Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS (dnr N2007/7145/SAM), där en översyn av de tre myndigheterna redovisades. Syftet med översynen har varit att utreda och ge förslag om åtgärder som bidrar till att effektivisera myndighetsstrukturen inom näringspolitiken och den regionala utvecklingspolitiken. Arbetsgruppen föreslår att genomförandet av åtgärder inom dessa båda områden i större utsträckning ska överlåtas till privata aktörer och aktörer på regional nivå. Gruppen föreslår vidare att två nya myndigheter – ”Genomförandemyndigheten” och ”Utvärderingsmyndigheten” – ska bildas för att hantera statens kvarvarande uppgifter samt att ett näringspolitiskt råd inrättas i Regeringskansliet. Till ”Utvärderingsmyndigheten” föreslås i huvudsak verksamheterna inom ITPS föras – dock förväntas de generella analyserna minska och omfattningen av utvärderingsverksamheten öka. Det bör övervägas att lägga regelförbättringsarbetet i den nämnda myndigheten. Likaså bör det övervägas att flytta statistikansvaret från Nutek och ITPS till Statistiska centralbyrån (SCB), anser arbetsgruppen. Rapporten bereds för närvarande inom Näringsdepartementet.
Turistfrämjande (38:4)
Propositionen
Från anslaget finansieras statens aktieägartillskott till Visit Sweden AB. Anslaget föreslås minska med 11,4 miljoner kronor fr.o.m. år 2008 till följd av en överföring till anslaget Nutek: Förvaltningskostnader (38:1). Medlen har även tidigare disponerats av Nutek för att täcka kostnader för myndighetens arbete med turistfrämjande insatser och ska även fortsättningsvis användas för detta ändamål.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 99,8 miljoner kronor.
Motionen
I motion 2007/08:N285 (v) föreslås en ökning med 10 miljoner kronor för år 2008 och med 90 miljoner kronor under tre år för satsningar på att utveckla turistprojekt. Turism är under snabb tillväxt, och särskilt i glesbygden finns möjligheter att stärka näringen, anför motionärerna.
Vissa kompletterande uppgifter
Hösten 2006 beslöt riksdagen om en ökning av det aktuella anslaget med 10 miljoner kronor per år under treårsperioden 2007–2009 för att möjliggöra utökad marknadsföring av Sverige som turistland utomlands (prop. 2006/07:1 utg.omr. 24, bet. 2006/07:NU1).
Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (38:5)
Propositionen
Anslaget finansierar myndighetsverksamhet inom Sveriges geologiska undersökning (SGU) och Bergsstaten samt förvaltning av anläggningar som tidigare använts för statens civila beredskapslager för olja.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till ca 171 miljoner kronor. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att under år 2008 besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 2 miljoner kronor under år 2009 och 4 miljoner kronor under åren 2010 och 2011.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (38:6)
Propositionen
Anslaget finansierar kostnader för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 5,4 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar m.m. (38:7)
Propositionen
Anslaget finansierar statens kostnader för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 11,9 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Patent- och registreringsverket
Propositionen
Patent- och registreringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verksamheten finansieras genom avgifter. Verksamheten med patent, varumärken och mönster ska även ge intäkter som motsvarar kostnaderna för Patentbesvärsrättens verksamhet.
Inga motioner har väckts på detta område.
Patentbesvärsrätten (38:8)
Propositionen
Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva överklaganden av beslut meddelade av Patent- och registreringsverket. Anslaget används till förvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 15,7 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bolagsverket
Propositionen
Bolagsverket är central förvaltningsmyndighet för registreringsärenden som gäller aktiebolag, filialer, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och europabolag, för handels- och föreningsregisterärenden och för bank- och försäkringsregisterärenden. Bolagsverket är vidare inskrivningsmyndighet enligt lagen (2003:528) om företagsinteckning. Bolagsverket för också register över näringsförbud och tillfälliga näringsförbud, över fysiska personers och dödsbons konkurser och över förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde. Bolagsverkets verksamhet finansieras genom avgifter. Intäkterna i den offentligrättsliga verksamheten utgörs av stämpelskatt och förseningsavgifter.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer (38:9)
Propositionen
Anslaget finansierar verksamheten vid Bolagsverket avseende ersättning till likvidatorer i samband med likvidation av företag i vissa fall.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 8 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m. (38:10)
Propositionen
Från anslaget lämnas bidrag till forskning och utveckling inom experimentell teknik vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB. Vidare lämnas bidrag till terminologisk verksamhet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 42,4 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:11)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel till förvaltningskostnader för Rymdstyrelsen.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 23,3 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Rymdverksamhet (38:12)
Propositionen
Under anslaget anvisas medel för industriutvecklingsprojekt, fjärranalys och forskning, som bedrivs inom ramen för deltagande i internationellt samarbete, framför allt inom det europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA). Verksamheten kan också bedrivas i nationella eller bilaterala program. Vidare bekostas vissa informationsinsatser från anslaget.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till ca 616 miljoner kronor. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att under år 2008 besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 459 miljoner kronor under år 2009 och 1 741 miljoner kronor under åren 2010–2013.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (38:13)
Propositionen
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en sammanslutning av invalda ledamöter som är verksamma inom teknik, industriell produktion och ekonomi. IVA:s verksamhet inriktas på att följa, analysera och sprida information om aktuella utvecklingstendenser samt att skapa och initiera samverkan mellan olika aktörer i samhället. Från anslaget lämnas bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet, t.ex. ledningsfunktion, utrednings-, informations- och ekonomiverksamheterna.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 5,3 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konkurrensverket (38:14)
Propositionen
Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel till förvaltningskostnader för Konkurrensverket. Riksdagen har beslutat att upphandlingsfrågorna ska inordnas i Konkurrensverkets verksamhet (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU20). Nämnden för offentlig upphandling (NOU) har slagits samman med Konkurrensverket den 1 september 2007 som ett led i att vidareutveckla tillsynen av den offentliga upphandlingen. Anslaget Nämnden för offentlig upphandling under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, som NOU disponerat, flyttas till utgiftsområde 24 Näringsliv, vilket innebär att Konkurrensverkets anslag höjs med motsvarande belopp från år 2008. Regeringen anser att en prioriterad uppgift för Konkurrensverket ska vara att öka förutsättningarna för små och medelstora företag att delta i offentliga upphandlingar, varför Konkurrensverkets anslag förstärks med 5 miljoner kronor årligen från år 2008.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 98,2 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Konkurrensforskning (38:15)
Propositionen
Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för att främja konkurrensrelaterad forskning inom i första hand disciplinerna ekonomi och juridik.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 6,8 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen (38:16)
Propositionen
Anslaget disponeras för kostnader i samband med upprustning och drift av kanalen. Riksdagen beslöt våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU33) bl.a. att finansieringen av kanalens upprustning ska tillförsäkras genom statsmakternas försorg. Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riksdagen anvisat medel för upprustning och drift av kanalen. De statliga insatserna har bidragit till att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål ökat.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 14,9 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:17)
Propositionen
Anslaget finansierar kostnader för omstrukturering, genomlysning och försäljning av företag med statligt ägande. Anslaget finansierar även kostnader för Ireco Holding AB:s administration. Genom Regeringskansliet förvaltas 55 företag/koncerner, varav 41 ägs helt av staten och 14 ägs tillsammans med andra. Det betydande värdet av dessa bolag medför ett stort ansvar och ställer krav på att regeringens ägarförvaltning är aktiv och professionell. I regeringens arbete med förvaltningen av bolag ingår att arbeta med olika typer av ägarfrågor och att såväl förbereda som genomföra de beslut riksdagen fattat avseende det statliga ägandet och ett antal specifika bolag.
Regeringen har utöver tidigare bemyndiganden fått riksdagens bemyndigande att helt eller delvis avyttra aktier i företagen Civitas Holding AB (som äger Vasakronan), Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB samt V&S Vin & Sprit AB (prop. 2006/07:57, bet. 2006/07:NU16). Regeringskansliet anlitar externa rådgivare som ett komplement i sin löpande ägarförvaltning. Mot bakgrund av pågående försäljningsprocesser och därpå ökade behov av att anlita externa rådgivare höjdes anslaget våren 2007 med 100 miljoner kronor (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21).
Regeringen beslöt i september 2007 att tillkalla ett råd för försäljning av aktier i bolag med statligt ägande. Inrättandet av rådet kommer att medföra ökade kostnader för Regeringskansliet. Rådets arbete är en del av förberedelsearbetet inför den försäljning av statligt ägda bolag som riksdagen beslutat om. Rådets kostnader föreslås bli finansierade från det här aktuella anslaget, genom att 3 miljoner kronor överförs från detta anslag till anslaget Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse under budgetåren 2008 och 2009. Vidare höjs anslaget med 8 miljoner kronor för att under år 2008 täcka kostnader för Irecos administration. I det pågående arbetet med den framtida industriforskningsstrukturen övervägs den långsiktiga finansieringen av Irecos administration fr.o.m. år 2009.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till ca 130 miljoner kronor.
Motionerna
I motion 2007/08:N346 (s) avvisas de 100 miljoner kronor som regeringen budgeterat i ökade kostnader för externa konsulter, mot bakgrund av att motionärerna motsätter sig regeringens försäljningar av statliga företag.
Även i motion 2007/08:N285 (v) avvisas regeringens planer på försäljning av statliga företag och den därmed förbundna ökningen av anslaget med 100 miljoner kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen har nyligen behandlat betänkande 2007/08:NU4 om statliga företag, i vilket behandlas bl.a. motionsyrkanden om återtagande av det bemyndigande som riksdagen lämnade i juni 2007.
Kapitalinsatser i statliga bolag (38:19)
Propositionen
Regeringen begär riksdagens godkännande av att under år 2008 få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som redovisas i propositionen.
Anslaget disponeras av regeringen, efter beslut av riksdagen i varje enskilt fall, för kapitalinsatser i statligt ägda bolag. Anslaget ska endast belastas om det vid tillfället för en kapitalinsats inte finns medel på det särskilda konto i Riksgäldskontoret (RGK) som kan användas för kapitalinsatser i statligt ägda bolag. Anslaget uppgår under år 2007 till 1 miljon kronor och får överskridas med 2 miljarder kronor under förutsättning att det inte finns medel på kontot i RGK och att hela underskottet jämte ränta återbetalas till anslaget från kontot i RGK före utgången av år 2007 (prop. 2006/07:1, bet. 2006/07:NU1).
Extra utdelningar inom en total ram om högst 5 miljarder kronor har kunnat föras från statligt ägda bolag till det särskilda kontot i RGK under perioden 2003–2007 för att användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen beslutar om kapitaltillskott i varje enskilt fall. Under år 2007 bemyndigade riksdagen regeringen att tillskjuta högst 30 miljoner kronor för att vid behov förstärka Arbetslivsresurs AR AB:s ekonomiska situation, samtidigt som riksdagen bemyndigade regeringen att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i bolaget (prop. 2006/07:100, bet. 2006/07:FiU21).
Till det särskilda kontot har 3 miljarder kronor förts under perioden den 1 januari 2003 till den 1 augusti 2007, och ränteinkomster om 12,3 miljoner kronor har ackumulerats på kontot. Under samma period har 3 miljarder kronor tagits i anspråk för kapitalinsatser i statligt ägda bolag. Under år 2007 har systemet utnyttjats vid ett tillfälle, nämligen i juni 2007 då 30 miljoner kronor tillfördes Arbetslivsresurs.
Regeringen anser att det finns betydande principiella invändningar mot den rådande ordningen för kapitaltillskott. Regeringen har därför, i enlighet med vad som sades i budgetpropositionen för år 2007, inlett en översyn av systemet med ett konto i RGK. Översynen pågår emellertid fortfarande, och regeringen avser att återkomma med förslag i denna fråga under år 2008. Under våren 2007 inledde regeringen arbetet med att se över kapitalstrukturen i alla företag med statligt ägande. Under hösten 2007 och våren 2008 kommer det underlag som framkommit i översynens första fas att analyseras.
Mot denna bakgrund anser regeringen att ordningen med ett konto i RGK och ett anslag som får överskridas under året bör tillämpas även under år 2008. Regeringen föreslår därför att anslaget ska tillföras 1 miljon kronor år 2008, genom en överföring från anslaget Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft (38:21). Skälet till denna överföring är att regeringen i budgetpropositionen för år 2007 bedömde att anslaget skulle utgå. Regeringen föreslår alltså att den även under år 2008 ska få föra extra utdelningar från statligt ägda bolag till kontot i RGK och efter riksdagens beslut i varje särskilt fall få använda medlen för kapitaltillskott i statliga bolag. Den sammantagna ramen, dvs. inklusive de extra utdelningar som tillförts kontot mellan åren 2003 och 2007, bör även under år 2008 vara högst 5 miljarder kronor. Motsvarande villkor för anslagets utnyttjande som riksdagen beslöt om för år 2007 bör gälla även för år 2008.
Motionerna
I de två motionerna 2007/08:Fi277 (s) och 2007/08:N346 (s) yrkas avslag på regeringens förslag att regeringen under år 2008 ska få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som redovisas i propositionen.
Vissa kompletterande uppgifter
Utskottet tillstyrkte hösten 2006 regeringens förslag om godkännande av att regeringen under år 2007 skulle få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag. Dock betonade utskottet att detta bara kunde godkännas övergångsvis under år 2007 i avvaktan på den aviserade översynen av systemet med ett särskilt konto i RGK (bet. 2006/07:NU1). Utskottet ställde sig principiellt tveksamt till ordningen med det särskilda kontot i RGK. Konkurrensen snedvrids på de marknader där privata företag konkurrerar med statliga, anförde utskottet. Dessutom har flera av de statliga företagen en monopolställning. Att använda avkastningen från sådana företag, en slags beskattning, för att ge kapitaltillskott till företag som är konkurrensutsatta, som den tidigare regeringen gjorde när det gällde t.ex. SJ AB, innebär att skattemedel används för att subventionera de statliga, konkurrensutsatta företagen. Detta ansåg utskottet vara förkastligt. I en motivreservation (s, v) anfördes att det inte fanns något skäl att från principiella utgångspunkter ifrågasätta den dittillsvarande ordningen.
Avgifter till vissa internationella organisationer (38:19)
Propositionen
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationella näringspolitiska organ. Deltagandet bedöms av regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk påverkan på den internationella utvecklingen och för ett aktivt svenskt deltagande i internationellt samarbete samt för informationsinhämtning på för Sverige viktiga områden.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 5,8 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Finansiering av rättegångskostnader (38:20)
Propositionen
Anslaget ska finansiera kostnader med anledning av mål och ärenden som avser överklagande av Konkurrensverkets beslut eller vari Konkurrensverket för talan. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för att Konkurrensverket ska kunna arbeta med att bekämpa karteller och för att myndigheten ska kunna driva ärenden till domstol. Som ett led i att stärka denna verksamhet föreslår regeringen att det aktuella anslaget ökar med 15 miljoner kronor år 2008 och 5 miljoner kronor per år under åren 2009 och 2010.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 20 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft (38:21)
Propositionen
Anslaget används för åtgärder som främjar ökad konkurrenskraft. Anslaget föreslås minska med 1 miljon kronor under år 2008 till följd av en överföring till anslaget Kapitalinsatser i statliga bolag (38:18).
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 199 miljoner kronor.
Motionerna
I de tre motionerna 2007/08:A400 (s), 2007/08:N346 (s) och 2007/08:Ub517 (s) förordas att de aktuella utvecklingsprogrammen ska fullföljas och vidareutvecklas. Ytterligare 100 miljoner kronor föreslås för detta anslag. Motionärerna erinrar om att Socialdemokraterna i regeringsförklaringen år 2004 tog initiativ till branschsamtal för ett antal nyckelbranscher. Branschprogrammen innehåller bl.a. forsknings-, utbildnings- och infrastrukturinsatser som tagits fram i samarbete mellan stat, näringsliv och fackliga organisationer för att stärka Sveriges konkurrenskraft i de aktuella branscherna (fordonsindustrin, läkemedels- och bioteknikindustrierna, metallurgin, flyg- och rymdindustrierna, IT/telekommunikationsindustrin samt skogs- och träindustrierna). Motionärerna vill komplettera de befintliga programmen med nya insatser, inrätta branschutvecklingsprogram för tjänstesektorn, i första hand besöksnäringen, göra ett s.k. handslag med fordonsindustrin och genomföra ett strategiprogram för vindkraftindustrin. Totalt föreslås satsningar på 300 miljoner kronor mer än regeringens förslag under åren 2008–2010.
Vissa kompletterande uppgifter
I budgetpropositionen (s. 37) sägs att Vinnova, Nutek och andra myndigheter har inrättat ett 20-tal samverkansprogram tillsammans med industrin i konkurrensfrämjande syfte. Den berörda industrin har visat ett mycket stort intresse för att utveckla samarbetet med staten kring dessa frågor, vilket bl.a. visar sig genom industrins intresse för att delfinansiera samverkansprogrammen. Regeringen ser en stor potential för fler jobb och fler företag inom tjänstesektorn och vill särskilt prioritera åtgärder som bidrar till att utveckla tjänsteföretagandet i Sverige. Besöksnäringen är en framtidsnäring med stor betydelse för hela Sverige. En dialog mellan Näringsdepartementet och näringen ska inledas. Finansieringen av de nuvarande fordonsforskningsprogrammen löper i huvudsak ut år 2008. Regeringen avser att under år 2008 återkomma med förslag om en fortsatt finansiering av den långsiktiga fordonsforskningen.
Revisorsnämnden
Propositionen
Revisorsnämndens verksamhet är helt avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2006 till knappt 26 miljoner kronor, varav årsavgifter utgjorde ca 16,3 miljoner kronor. Nämndens kostnader uppgick till 26,2 miljoner kronor, varav personalkostnader utgjorde ca 16,2 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (39:1)
Propositionen
Anslaget används för verksamhet hos Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 57 % av Swedacs omsättning. Som ackrediteringsorgan åligger det Swedac att i internt och externt arbete uppfylla högt ställda kvalitetskrav och genomgå internationella kvalitetsrevisioner. Verksamheten med teknisk kontroll omfattar bl.a. stöd åt andra myndigheters regelgivning, tillståndsgivning, tillsyn och marknadskontroll samt ansvar för dessa verksamheter inom områden där Swedac har sektorsansvar. Formerna för den framtida finansieringen av denna tillsyn och marknadskontroll är för närvarande under utredning.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 20,7 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Kommerskollegium (39:2)
Propositionen
Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Anslaget finansierar Kommerskollegiums verksamhet exklusive kollegiets verksamhet med Open Trade Gate Sweden.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 67,1 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Exportfrämjande verksamhet (39:3)
Propositionen
Anslaget finansierar det statliga uppdraget till Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande insatser, särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering till stöd för främjande. Exportrådets verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening.
Anslaget, som i budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 24) drogs ned med 80 miljoner kronor, har genom tilläggsbudget tillförts 7 miljoner kronor år 2007 (prop. 2007/08:1, bet. 2007/08:FiU11) och föreslås öka med 25 miljoner kronor år 2008. Detta inkluderar förberedelser och genomförande av det svenska deltagandet i världsutställningen i Shanghai (Expo 2010), för vilket statens kostnad beräknas uppgå till 70 miljoner kronor under åren 2007–2010. Regeringen har i juli 2007 gett en särskild utredare i uppdrag att analysera svensk exportutveckling (dir. 2007:101).
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till ca 249 miljoner kronor.
Motionerna
I de två motionerna 2007/08:A400 (s) och 2007/08:N346 (s) föreslås ökade medel till exportfrämjandet med 75 miljoner kronor för år 2008. För hela perioden 2008–2010 förordas 220 miljoner kronor mer än vad regeringen angett. Motionärerna är kritiska till regeringens tidigare neddragning av detta anslag och menar att Exportrådets insatser är viktiga för att de små och medelstora företagens exportpotential ska kunna utnyttjas.
Vissa kompletterande uppgifter
I juni 2007 överlämnade konsultföretaget Arthur D. Little AB sin rapport med en översyn av Sveriges export- och investeringsfrämjande åtgärder. Enligt rapporten är export- och investeringsfrämjandena viktiga för Sveriges tillväxt och det finns grund för ett offentligt åtagande på området. Inom ramen för det statligt finansierade exportfrämjandet har informationstjänster och rådgivning till små och medelstora företag en framträdande plats för att öka företagens förmåga att ta sig ut i världen. Exportrådet bör enligt översynens slutsatser fortsätta att göra detta arbete på ungefär samma sätt som för närvarande. Investeringsfrämjandet bör inte heller enligt översynen förändra sin verksamhetsinriktning. Jämförelser med fem andra länders export- och investeringsfrämjande pekar på att Exportrådet och Invest in Sweden Agency (ISA) presterar bra i internationellt perspektiv. Enligt översynen lägger Sverige i internationell jämförelse ned relativt små resurser på denna verksamhet. Exportrådet och ISA kännetecknas i ett internationellt perspektiv av genomtänkt struktur, noggrann styrning och resultatuppföljning. Under hösten 2007 har ett antal myndigheter och ambassader getts möjlighet att inkomma med synpunkter på översynen. Dessa synpunkter behandlas och sammanställs för närvarande på Utrikesdepartementet.
Det kan vidare noteras att regeringen i juli 2007 bemyndigade dåvarande handelsminister Sten Tolgfors att tillkalla en särskild utredare rörande den svenska exportens utveckling. Enligt direktiven (dir. 2007:101) ska den särskilde utredaren (professor Ari Kokko) undersöka om Sverige tappat marknadsandelar i varuexporten jämfört med konkurrentländerna samt hur Sveriges bytesförhållande, dvs. förhållandet mellan export- och importpriser, har utvecklats. Om utredaren kommer fram till att Sverige har tappat marknadsandelar ska utredaren analysera orsakerna till detta. En analys ska även göras av utvecklingen inom tjänsteexporten. Utredaren ska lämna förslag till åtgärder och prioriteringar bland dessa senast den 1 september 2008. Utredarens arbete ska bedrivas i samråd med Globaliseringsrådet.
Handelsminister Ewa Björling besvarade i oktober 2007 en interpellation (ip. 2007/08:12) av Carina Adolfsson Elgestam (s) om villkoren för små och medelstora exportföretag. Handelsministern underströk att den potential som finns bland småföretag att komma ut på exportmarknaden ska tas till vara genom åtgärder som förbättrar deras förmåga till internationalisering.
Verkställande direktör Ulf Berg, med medarbetare, har vid ett sammanträde med utskottet lämnat information om Exportrådets verksamhet.
Investeringsfrämjande (39:4)
Propositionen
Anslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest in Sweden Agency, ISA), som är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder i Sverige.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 56,3 miljoner kronor.
Motionen
I motion 2007/08:N346 (s) föreslås en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor och för perioden 2008–2010 en ökning av medelsramen med 40 miljoner kronor.
Vissa kompletterande uppgifter
Som redovisats tidigare har en översyn av export- och investeringsfrämjandena genomförts och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Generaldirektör Kai Hammerich, med medarbetare, har vid ett sammanträde med utskottet lämnat information om ISA:s verksamhet.
Avgifter till internationella handelsorganisationer (39:5)
Propositionen
Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationella närings- och handelspolitiska organ, bl.a. till Världshandelsorganisationen (WTO). Deltagandet bedöms av regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk påverkan på den internationella utvecklingen, för ett aktivt svenskt deltagande i internationellt samarbete samt för informationshämtning på för Sverige viktiga områden.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 15,4 miljoner kronor.
Inga motioner har väckts på detta område.
Bidrag till standardiseringen (39:6)
Propositionen
Anslaget finansierar statsbidraget till Sveriges standardiseringsråd som huvudman för standardiseringen i Sverige.
Regeringen beräknar anslaget för år 2008 till 29,8 miljoner kronor.
Motionen
I motion 2007/08:N323 (mp) föreslås att regeringen skyndsamt ska inleda ett arbete med att ta fram en nationell standardiseringsstrategi. Motionärerna erinrar om att ett betydande antal nya och reviderade internationella standarder presenteras varje år och att svenska småföretag behöver ha tydliga och klara standarder för att kunna konkurrera på en internationell marknad. I den standardiseringsstrategi som motionärerna anser bör tas fram bör ingå hur de minst utvecklade länderna kan gynnas samt hur små företag och ideella organisationer kan ges bättre representation i standardiseringsarbete.
Vissa kompletterande uppgifter
Riksdagen har de två senaste åren avslagit motioner med förslag om riksdagsuttalanden om en nationell standardiseringsstrategi, liknande det här aktuella (bet. 2005/06:NU1 och bet. 2006/07:NU1). I det förstnämnda betänkandet (s. 53) lämnades en utförlig redovisning om standardiseringen, vilken uppdaterades i det sistnämnda betänkandet (s. 46), och till dessa hänvisas här.
Enligt uppgift från Utrikesdepartementet fortgår det arbete med en skrivelse om standardisering som inleddes under hösten 2006. Regeringen avser att överlämna en sådan skrivelse till riksdagen under år 2008. Arbetet har av olika skäl fördröjts, bl.a. för att avvakta IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen – om förbättrad samordning av offentlig IT-standardisering (SOU 2007:47), som avlämnades i juni 2007 och som remissbehandlats till den 15 oktober 2007. Vidare har regeringen i ett tilläggsdirektiv till utredningen gett den i uppdrag att studera frågor kring standardisering och innovation och tillväxt. Detta uppdrag redovisades i oktober 2007 i betänkandet Standarder och tillväxt: en kommenterad forskningsöversikt (SOU 2007:83).
Avsikten med den planerade skrivelsen är att uppmärksamma standardiseringen som instrument för konkurrenskraft, liksom dess betydelse för produktsäkerhet och möjligheter på andra områden, såsom miljö. Frågor om representation och möjligheter för konsument-, miljö- och arbetstagarorganisationer att medverka kommer att belysas. De insatser som görs från svensk sida för att bistå utvecklingsländerna kommer också att behandlas.
Exportkreditnämnden
Propositionen
Uppgiften för Exportkreditnämnden (EKN) är att främja svensk export genom utfärdande av garantier. Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med export till och investeringar i utlandet. Verksamheten ska bedrivas så att den är självbärande över tiden och samtidigt erbjuda den svenska exporten villkor som motsvarar vad konkurrerande företag i andra länder kan erhålla. Ramutnyttjandet uppgick den 30 juni 2007 till 130,7 miljarder kronor för ordinarie exportkreditgarantier och till 0,1 miljarder kronor för investeringsgarantier. EKN:s resultat för första halvåret 2007 är ett överskott på ca 1,1 miljarder kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 ikläda staten betalningsansvar intill belopp dels om högst 200 miljarder kronor för exportkreditgarantier, dels om högst 10 miljarder kronor för investeringsgarantier. Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2008 besluta att EKN, liksom tidigare år, får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar.
Inga motioner har väckts på detta område.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet tar först upp frågan om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Därefter behandlas ett i propositionen begärt godkännande avseende förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag och slutligen, med anledning av en motion, frågan om en standardiseringsstrategi.
Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
Utskottet har i det föregående ställt sig bakom det förslag till nytt mål för näringspolitiken som regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Regeringens förslag till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är beräknat med utgångspunkt i detta mål och i enlighet med den inriktning av politiken som redovisas i propositionen. Utskottet har – genom sitt yttrande 2007/08:NU2y till finansutskottet – ställt sig bakom den av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområdet, vilken riksdagen nyligen fattat beslut om. Utskottet kommenterar i det följande vissa av de här aktuella anslagen. I den tidigare redovisningen har under berörda rubriker lämnats vissa kompletterande uppgifter, till vilka utskottet hänvisar.
När det gäller anslaget till forskning och utveckling (26:2), som Vinnova hanterar, noterar utskottet med tillfredsställelse att programmet Forska & Väx nu har fått den långsiktiga finansiering som utskottet tidigare efterfrågat. Utskottet förutsätter att frågan om skatteincitament för forskning och utveckling i små företag bereds i anslutning till arbetet med den forskningspolitiska proposition som regeringen planerar.
Beträffande den verksamhet som bedrivs inom ramen för anslaget till näringslivsutveckling (38:2), som Nutek ansvarar för och där olika förslag förts fram i några motioner, vill utskottet erinra om att regeringen, som tidigare sagts, ämnar tillsätta en utredning om de näringspolitiska finansieringsinsatserna. Vidare har regeringen aviserat en skrivelse om regelförbättringsarbetet till våren 2008.
I motion 2007/08:N217 (m) föreslås att myndigheten ITPS ska avvecklas. En arbetsgrupp har, som nämnts, gjort en översyn av de tre myndigheterna ITPS, Glesbygdsverket och Nutek, och beredning pågår för närvarande inom Näringsdepartementet.
Utskottet välkomnar vidare regeringens uppdrag till myndigheterna Nutek, Arbetsmarknadsstyrelsen, Försäkringskassan och Socialstyrelsen att ta fram ett brett, tvärsektoriellt program med förslag om insatser som stimulerar att fler sociala företag startar och växer.
Beträffande utvecklingsprogrammen för ökad konkurrenskraft (38:21), som tas upp i några motioner, noterar utskottet att dessa löper vidare under år 2008, varefter en utvärdering blir aktuell. Frågan kommer också att bli föremål för behandling i samband med den forskningspolitiska propositionen.
När det slutligen gäller export- och investeringsfrämjandena noterar utskottet att regeringen nyligen låtit genomföra en översyn av dessa båda verksamheter. Rapporten och remissynpunkter bereds nu inom regeringen. Utskottet vill betona vikten av export- och handelsfrämjandena och emotser förslag som innebär goda villkor.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2008 inom utgiftsområde 24 Näringsliv (se bilaga 3). Likaså tillstyrks de övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som lagts fram i budgetpropositionen. Samtliga behandlade motionsyrkanden avstyrks.
Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag
Regeringen begär, som tidigare redogjorts för, riksdagens godkännande av att under år 2008 få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de villkor som redovisas i propositionen. Samtidigt säger regeringen att den anser att det finns betydande principiella invändningar mot den rådande ordningen för kapitaltillskott och att det pågår en översyn av systemet med ett konto i Riksgäldskontoret.
Utskottet är fortsatt negativt till den ordning som gäller och förutsätter att ett nytt system tas fram under år 2008. Nuvarande ordning innebär att budgetlagens intentioner åsidosätts och utgiftstaket kringgås. Med hänvisning till den pågående översynen kan utskottet dock acceptera att systemet får tillämpas även under år 2008. I avvaktan på att översynen av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret blir klar tillstyrker utskottet sålunda att riksdagen godkänner att regeringen under år 2008 får vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de villkor som redovisas i propositionen. Utskottet vill dock betona att detta fortsättningsvis inte kan accepteras. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Standardiseringsstrategi
I motion 2007/08:N323 (mp) begärs ett tillkännagivande av riksdagen om att en nationell standardiseringsstrategi ska tas fram. Utskottet delar de synpunkter på betydelsen av standardisering som förs fram i motionen. Standardisering kan ha stor betydelse, inte minst för små företags möjligheter att komma ut på exportmarknaden.
Som tidigare redovisats pågår arbete i frågan inom regeringen, och det planeras för en eventuell skrivelse till riksdagen under år 2008. Utskottet vill betona vikten av att ett sådant arbete slutförs. Med hänvisning härtill anser utskottet att det inte nu erfordras någon åtgärd från riksdagen. Motionen avstyrks därmed i berörd del.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Mål för och inriktning av näringspolitiken, punkt 1 (s, v) |
| av Thomas Östros (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Berit Högman (s), Kent Persson (v) och Karin Åström (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om nytt mål för politikområdet Näringspolitik och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Fi277 yrkande 121 och 2007/08:N346 yrkande 1 och avslår proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 1 och motionerna 2007/08:N311, 2007/08:N335 och 2007/08:N369.
Ställningstagande
Vi anser – i likhet med vad som anförs i motionerna 2007/08:Fi277 (s) och 2007/08:N346 (s) – att regeringens förslag om nytt mål för politikområdet Näringspolitik ska avslås av riksdagen. Förslagen i budgetpropositionen, som tar sin utgångspunkt i det föreslagna målet, innebär att regeringen kraftigt försämrar Sveriges konkurrenskraft. Den aktiva näringspolitiken trappas ned, och regeringen sätter sin tilltro till att massiva skattesänkningar för de bäst ställda ska uppväga bristerna. Detta är en mycket olycklig strategi, och regeringen tycks helt ha missat dynamiken i vad samhälle, fackföreningar och näringsliv tillsammans kan åstadkomma.
Den tillväxt som råder för närvarande och som innebär nya jobb och nya företag, är ett resultat av den tidigare regeringens politik, som präglades av en helhetssyn – en armkrok mellan samhälle och näringsliv. Sverige är för litet för ökade klyftor, för ett kallare samhälle och för minskade satsningar på såväl företag som trygghetsförsäkringar. Med hög tillväxt och sjunkande arbetslöshet är Sverige ett tydligt bevis för att trygghet och rättvisa inte hämmar utvecklingen utan tvärtom främjar den. Det är kombinationen av trygghet och utveckling, för såväl anställda som entreprenörer, som gör Sverige modernt och konkurrenskraftigt.
Vi ser därför med stor oro på den politik som regeringen bedriver och vill i stället utveckla den aktiva näringspolitiken och stärka svenska företags konkurrenskraft. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med dumpade löner och ökade klyftor. Sverige ska vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder. För att uppnå detta bör en politik för frihandel, öppenhet och konkurrens förenas med breda satsningar på kunskap, entreprenörskap och trygghet för alla. Det är oroande att regeringen ersätter offensiva satsningar på kunskap med subventioner till låglönejobb och sämre omställningstrygghet.
Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag i här aktuell del och tillstyrker de båda nämnda motionerna i berörda delar. I motionerna 2007/08:N311 (s) och 2007/08:N369 (s) förs fram synpunkter på hur ett gott företagsklimat bör utformas som ligger i linje med våra bedömningar. Något behov av ett riksdagsuttalande kan utskottet dock inte se, varför motionerna avstyrks. Även motion 2007/08:N335 (m) avstyrks.
2. | Mål för och inriktning av näringspolitiken, punkt 1 (mp) |
| av Per Bolund (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om nytt mål för politikområdet Näringspolitik och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Fi277 yrkande 121 och 2007/08:N346 yrkande 1 och avslår proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 1 och motionerna 2007/08:N311, 2007/08:N335 och 2007/08:N369.
Ställningstagande
Min och Miljöpartiets syn på hur näringspolitiken bör inriktas och utformas skiljer sig från regeringens. Därför kan jag inte stödja det av regeringen föreslagna nya målet för politikområdet Näringspolitik.
Det bör bli enklare, billigare och roligare att driva företag i Sverige. Miljöpartiet ser företagande som en möjlighet för människor att förverkliga idéer, bidra till samhällsutvecklingen och möjliggöra en kreativ och skapande sysselsättning. Ökat företagande kan skapa de nya varor och tjänster som är en förutsättning för att Sverige ska klara de stora omställningar som väntar i framtiden. Jag anser därför att politiken aktivt ska skapa så goda förutsättningar som möjligt för människor som vill starta och driva företag och som vill få företagen att växa och utvecklas.
En aktiv företagarpolitik måste ha flera olika beståndsdelar. I grunden krävs ett gynnsamt samhällsklimat med sunda statsfinanser, bra infrastruktur och god tillgång till välutbildad arbetskraft. Samhället måste också organiseras på ett sådant sätt att företagsamhet och entreprenörskap uppmuntras i stället för att motverkas. För att klara detta behöver ett antal regleringar förändras eller tas bort för att minimera hinder för företagsamhet och god ekonomisk utveckling, och myndigheter måste övergå från att vara kontrollerande till att i första hand vara stödjande gentemot företag.
En helt fri marknad utan styrande regler skapar inte goda förutsättningar för företagande. I stället behövs en samhällsstruktur som ger stabila och gynnsamma villkor för företag. Det är också befogat att från statligt håll göra särskilda satsningar på att stödja företag. Det kan gälla ekonomiskt stöd, vilket är speciellt motiverat i det allra tidigaste skedet när en idé ska omsättas i ett företag, men även under senare skeden i ett företags utveckling behövs insatser från staten i form av stöd, information och andra tjänster.
Med det anförda avstyrker jag regeringens förslag i här aktuell del. Detta innebär att motionerna 2007/08:Fi277 (s) och 2007/08:N346 (s), i vilka yrkas avslag på regeringens förslag, i formell mening blir tillgodosedda, trots att jag inte delar resonemangen bakom yrkandena. De övriga här aktuella motionerna 2007/08:N311 (s), 2007/08:N369 (s) och 2007/08:N335 (m) avstyrks.
3. | Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag, punkt 4 (s) |
| av Thomas Östros (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Berit Högman (s) och Karin Åström (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av att under år 2008 få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som förordas i propositionen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Fi277 yrkande 119 och 2007/08:N346 yrkande 2 och avslår proposition 2007/08:1 utgiftsområde 24 punkt 6.
Ställningstagande
Vi anser – i likhet med vad som anförs i motionerna 2007/08:Fi277 (s) och 2007/08:N346 (s) – att riksdagen inte bör ge regeringen det godkännande den begär. Det är betecknande för de borgerliga partiernas förhållningssätt till de statliga företagen att inställningen i den här aktuella frågan har ändrats radikalt från vad som sades under föregående mandatperiod. När de borgerliga partierna befann sig i opposition framförde de i en reservation till anslagsbetänkande 2005/06:NU1 (s. 71) – när ett motsvarande förslag var aktuellt – åsikten att den dåvarande regeringen begärde att riksdagen i princip skulle ge regeringen fria händer att göra kapitalinsatser i statliga bolag. Detta ansågs vara ett orimligt åsidosättande av folkets valda ombud och innebära att riksdagen inte gavs möjlighet att bedöma om statliga medel satsas på ett ansvarsfullt sätt. I det fall kapitalinsatser behövs i statliga företag måste regeringen förse riksdagen med ett fullödigt beslutsunderlag och låta riksdagen ta ställning i varje enskilt fall, anförde reservanterna.
I anslagsbetänkandet 2006/07:NU1 hösten 2006 betonade utskottet – vid behandlingen av motsvarande förslag avseende disponering av det särskilda kontot i Riksgäldskontoret – att systemet endast kunde godkännas övergångsvis under år 2007 med hänvisning till den då av regeringen aviserade översynen av systemet. Nu åberopar utskottet åter denna översyn och tillstyrker att riksdagen ska ge regeringen det begärda godkännandet. Utskottets agerande kan beskrivas med ett ord – hållningslöshet. I ivern att snabbt genomföra de planerade utförsäljningarna av statliga företag får uppenbarligen alla tidigare principer stryka på foten.
Med det anförda avstyrker vi regeringens förslag och tillstyrker därmed de båda här aktuella motionerna i berörda delar.
4. | Standardiseringsstrategi, punkt 5 (mp) |
| av Per Bolund (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:N323 yrkande 21.
Ställningstagande
Jag anser – i likhet med vad som anförs i motion 2007/08:N323 (mp) – att regeringen bör anmodas att ta fram en nationell standardiseringsstrategi. Över 1 000 nya och reviderade internationella standarder presenteras varje år. Enbart på europeisk standardiseringsnivå är ungefär 1 500 kommittéer och 60 000 personer engagerade. Sverige har en ledande roll i standardiseringsarbetet; bl.a. leder Sverige tillsammans med Brasilien arbetet med att ta fram en global standard för socialt ansvar.
Miljö- och konsumentrörelserna ser den ökande standardiseringen som en möjlighet att höja nivån på miljöarbetet, men det förutsätter att standardiseringsarbetet sker öppet och att samhällets organisationer är representerade i hela processen. Frågan om delaktighet berör i hög grad svenska småföretag som behöver ha tydliga och klara standarder för att kunna konkurrera på en internationell marknad. Flertalet av de 151 medlemsländerna inom internationella standardiseringsorganisationen (International Organization for Standardization, ISO) kan av ekonomiska och kunskapsmässiga skäl endast i mycket begränsad omfattning delta i standardiseringsarbetet. I åtskilliga kommittéer har de minst utvecklade länderna ingen representation alls.
Sverige saknar ännu en standardiseringsstrategi. Jag menar att ett arbete med en sådan strategi bör inledas skyndsamt och att det i strategin ska tas med hur de minst utvecklade länderna kan gynnas och hur små företag och ideella organisationer kan ges bättre representation i standardiseringsarbetet. Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda regeringen att snarast inleda arbetet med att ta fram en nationell strategi med dessa förtecken. Därmed blir den här aktuella motionen helt tillgodosedd i berörd del och tillstyrks.
Särskilda yttranden
1. | Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 3 (s) |
| Thomas Östros (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Berit Högman (s) och Karin Åström (s) anför: |
Riksdagen har den 21 november i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens budgetförslag för år 2008. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft år 2008. För budgetåret 2008 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 24 inte får överstiga ca 4,8 miljarder kronor under riksdagens fortsatta behandling. Socialdemokraternas förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå och kan således formellt inte tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att delta i utskottets beslut avseende punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Det budgetalternativ som Socialdemokraterna lagt fram bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 24 borde ha utformats i enlighet med vad som framgår av Socialdemokraternas motion 2007/08:N346 och av bilaga 2.
Den politik som regeringen för innebär att den aktiva näringspolitiken trappas ned och att regeringen ersätter offensiva satsningar på kunskap med subventioner till låglönejobb och sämre anställningstrygghet. Vi vill i stället utveckla den aktiva näringspolitiken och stärka svenska företags konkurrenskraft. Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens, inte med dumpade löner och ökade klyftor. I den nyssnämnda motionen, liksom i motionerna 2007/07:Fi277 (s), 2007/07:A400 (s) och 2007/07:Ub517 (s), redovisas hur den näringspolitik vi förordar bör utformas i olika avseenden.
Vid årsskiftet 2007/2008 höjs, trots det motsatta budskapet i valrörelsen, arbetsgivaravgifterna återigen. Sammantaget ökar arbetsgivaravgifterna med 37 000 kr för ett företag med 2–3 anställda. Regeringen skjuter samtidigt på förslaget om att vissa delar av tjänstesektorn ska få sänkta arbetsgivaravgifter. Därmed höjs skattebelastningen för småföretagen kraftigt från den 1 januari 2008. Dessutom kommer – om EG-kommissionen godkänner förslaget – svåra snedvridningar och ett stort regelkrångel att uppstå när småföretag, inom t.ex. handel, verkstadsindustrin och reklambranschen, får betala för sänkta skatter för vissa restaurangföretag.
Vi anser att satsningar på totalt 900 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit för åren 2008–2010 borde göras på tillväxt och företagande. Dessutom skulle – med vårt förslag – ytterligare resurser frigöras genom ett avvisande av regeringens utförsäljningar av statliga företag och de därmed ökande konsultkostnaderna. Bara detta innebär att på två år kan ytterligare 200 miljoner kronor läggas på företagsfrämjande åtgärder i stället för på utförsäljningskonsulter.
När det gäller anslaget till forskning och utveckling (26:2), som Vinnova disponerar, anser vi att ytterligare 150 miljoner kronor utöver regeringens förslag borde ha tillförts detta anslag. Regeringen har allvarligt skadat förtroendet för statens roll som forskningsfinansiär. Tvärtemot regeringens uttryckliga löften tillfördes under år 2007 programmet Forska & Väx inga resurser, och därmed tvingades två planerade utlysningar att ställas in. Regeringens agerande innebar också att annan viktig företagsnära forskning, t.ex. inom bio- och miljötekniksektorerna, fick minskade resurser. Detta var mycket olyckligt. För de stora industriföretagen är det naturligt att samverka med forskningssamhället, men för de små företagen och för stora delar av tjänstesektorn är detta långt ifrån lika självklart. Vi anser att 100 miljoner kronor per år utöver regeringens förslag borde ha satsats på Forska & Väx och att särskilt fokus bör läggas på tjänste- och miljöteknikföretagen. Vidare anser vi att 50 miljoner kronor per år borde ha satsats på holdingbolag och inkubatorer vid universitet och högskolor för att stärka kommersialiseringen av forskningsresultat, så att de omsätts i varor och tjänster.
Småföretagen blir allt viktigare för tillväxt och sysselsättning. Förutsättningarna för små och stora företag skiljer sig dock åt, och det finns anledning att särskilt stödja de små företagens utveckling. Anslaget Näringslivsutveckling m.m. (38:2), som Nutek ansvarar för, borde ha tillförts ytterligare 130 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av dessa medel borde 100 miljoner kronor satsas på att stimulera inrättande av kommunala nyföretagartorg, via ett statligt stöd som skulle fördelas av Almi Företagspartner AB. Almi skulle sluta avtal med intresserade kommuner, som skulle få ersättning för lokalkostnader, telefoni, rådgivning m.m. Kommunerna skulle genom nyföretagartorgen under två år hyresfritt kunna erbjuda nyföretagare lokaler i anslutning till rådgivning. För detta borde 300 miljoner kronor avsättas under åren 2008–2010. Vidare borde ett nytt s.k. innovationslån införas. Ett sådant lån skulle ha förenklad ansökningsprocess och sänkta medfinansieringskrav, avse lån med högre risk, administreras av Almi och riktas till innovativa småföretagare och uppfinnare i marknadskompletterande syfte. Till detta borde avsättas 40 miljoner kronor årligen under åren 2008–2010. När det gäller regelförbättring har regeringen ännu inte vidtagit några konkreta åtgärder. I stället presenteras handlingsplaner och nya administrativa organisationer som det regelråd som regeringen avser att inrätta, till en kostnad av 10 miljoner kronor – en kostnad som borde avvisas.
Regeringens pågående utförsäljningar av statliga företag bör omgående avbrytas. Det är en usel affär för svenska folket – utdelningar och värdetillväxt överträffar med stor marginal vinsten av att betala av statsskulden med utförsäljningsintäkterna. Utförsäljningarna innebär också stora konsekvenser för konkurrensen på berörda marknader, för forskning och utveckling och för sysselsättningen. Trots detta har regeringen inte gjort några konsekvensanalyser. Mot denna bakgrund borde, i enlighet med vad vi tidigare berört, anslaget Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:17) minskas med 100 miljoner kronor, som regeringen budgeterat i ökade kostnader för utförsäljningskonsulter.
När det gäller anslaget till utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft (38:21) anser vi att ytterligare 100 miljoner kronor borde ha tillförts. I regeringsförklaringen år 2004 tog vi socialdemokrater initiativ till branschsamtal för ett antal utvalda svenska nyckelbranscher. Branschprogrammen innehåller bl.a. forsknings-, utbildnings- och infrastrukturinsatser som tagits fram i samarbete mellan stat, näringsliv och fackliga organisationer för att stärka Sveriges konkurrenskraft i nyckelbranscher. Vi är övertygade om att framtidens jobb finns högre upp i förädlingskedjan. De befintliga strategiprogrammen borde kompletteras med nya insatser, och nya branschutvecklingsprogram borde införas för tjänstesektorn, i första hand besöksnäringen. För den svenska fordonsindustrin borde vidare ytterligare insatser göras och ett strategiprogram för svensk vindkraftsindustri borde genomföras. Totalt borde 300 miljoner kronor utöver regeringens förslag satsas under åren 2008–2010.
Slutligen borde ytterligare medel utöver regeringens förslag – 75 respektive 15 miljoner kronor – anvisas anslagen till exportfrämjande (39:3) och investeringsfrämjande (39:4). De stora företagen är motorn i den svenska exporten, men de små och medelstora företagen svarar redan för en tredjedel av all export. Det finns dock stora möjligheter till ytterligare export av varor och tjänster, inte minst i nya branscher och bland små och medelstora företag. Regeringen har trots detta valt att reducera exportstödet till småföretag och Exportrådet har tvingats skära ned kraftigt i sin verksamhet, säga upp personal och minska sin närvaro utomlands och i Sverige. Vi anser i stället att exportstödet till småföretagen borde byggas ut genom inrättande av fler regionala exportrådgivare i alla län som kan ge kostnadsfri exportrådgivning, särskilda exportsatsningar för tjänste- och miljöteknikbranscherna, stärkande av närvaron på viktiga framtidsmarknader samt utbildning för exportsäljare. För perioden 2008–2010 borde 220 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslår satsas på exportfrämjandet. Investeringsfrämjandet borde för åren 2008–2010 tillföras 40 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Utländska investeringar skapar nya affärsmöjligheter, öppnar nya marknader, tillför ny kompetens och ökar utbytet av teknik och tekniskt kunnande.
2. | Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 3 (v) |
| Kent Persson (v) anför: |
I riksdagen finns en majoritet – bestående av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – för förslagen i budgetpropositionen för budgetåret 2008 om ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens inkomster avseende år 2008 i den statliga budgeten. Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande beräkningen av det offentliga utgiftstaket.
Vänsterpartiets förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24 Näringsliv har alltså avslagits i budgetprocessens första steg. Då Vänsterpartiets budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i beslut avseende fördelning på olika anslag inom utgiftsområdet. Jag avstår därför från att delta i utskottets beslut avseende punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande 2007/08:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädaren för Vänsterpartiet i en reservation (nr 8) lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet, 24 Näringsliv, innebar den föreslagna ramen en minskning med 25 miljoner kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på olika anslag framgår av motionerna 2007/08:Ub477 (v) och 2007/08:N285 (v) och av bilaga 2. I det följande redovisar jag vilken fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som förordats av Vänsterpartiet.
När det gäller Vinnovas förvaltningsanslag (26:1) och anslaget till forskning och utveckling (26:2), som Vinnova hanterar, anser jag att det förstnämnda borde ha ökats med 5 miljoner kronor och det sistnämnda med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för år 2008. Den förordade ökningen av anslaget till forskning och utveckling avser programmet Forska & Väx, och medlen till detta program borde ökas med ytterligare 50 miljoner kronor för år 2009. Programmet öppnades för ansökningar i december 2005, och söktrycket vid första utlysningen var mycket stort, vilket har fortsatt. Detta är en tydlig indikation på ett stort behov av ekonomiskt stöd, men också att hundratals, kanske tusentals små företag bär på kommersiellt lovande innovationsidéer. Jag menar att en ökning av medelstilldelningen borde ske för att öka Forska & Väx möjligheter att finansiera fler projekt.
En annan insats för att främja forskning och utveckling i små och medelstora företag som borde genomföras är införande av skatteavdrag för satsningar på forskning, utveckling och produktutveckling. Denna typ av skatteavdrag förekommer i andra länder – Norge har t.ex. haft ett sådant system sedan år 2001. Näringsdepartementet har i en promemoria våren 2006 redovisat följande förslag på hur ett sådant stöd skulle kunna utformas:
– Stöd till FoU får tillgodoräknas företag med minst 1 och högst 250 anställda genom kreditering på skattekonto.
– Stöd ska kunna ges till FoU som syftar till att öka företagens konkurrenskraft och affärsnytta.
– Stöd ska beviljas med högst 35 % av företagets kostnader för investeringar i FoU, dock högst 2,8 miljoner kronor per år i investeringskostnader.
– Ansökan om stöd ska prövas av Vinnova.
Vänsterpartiet har i sin budgetmotion 2007/08:Fi276 avsatt 100 miljoner kronor fr.o.m. år 2008 för ändamålet. Ett lagförslag om möjlighet att kreditera skattekontot för små och medelstora företag som investerar i forskning och utveckling enligt den nyssnämnda modellen borde tas fram av regeringen.
Nuteks förvaltningsanslag borde ha anvisats 10 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit.
Turismen är under snabb tillväxt och särskilt i glesbygden finns möjligheter att stärka näringen. Jag anser att anslaget till turistfrämjande (38:4) borde ha tillförts 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag. För treårsperioden 2008–2010 borde 90 miljoner kronor utöver regeringens förslag satsas på utveckling av turistprojekt.
Slutligen vill jag framhålla att Vänsterpartiet anser att det är helt fel att sälja ut statliga företag, folkets egendom. Historiskt skulle Sverige inte ha haft en sådan välutvecklad infrastruktur och ett så livskraftigt näringsliv om inte statliga företag och verk varit tidiga och kvalificerade beställare samt bidragit med riskkapital. Regeringens reservationslösa tilltro till marknaden riskerar att underminera många utvecklingsmöjligheter. Utan en aktiv samverkan mellan stat och näringsliv hade Sverige inte haft så många internationellt konkurrenskraftiga företag som svarar för ett stort exportvärde. För att säkra en fungerande konkurrens på olika marknader och klara långsiktiga uppgifter, såsom uppbyggnad av ett hållbart energisystem, minskade utsläpp av växthusgaser och uppbyggnad av en effektiv infrastruktur för IT, behövs även framöver statliga företag och myndigheter. Vänsterpartiet avvisar regeringens planer på utförsäljning av statliga företag. Därmed borde anslaget Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:17) minskas med 100 miljoner kronor genom att behovet av externa rådgivare för utförsäljningarna bortfaller.
3. | Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 3 (mp) |
| Per Bolund (mp) anför: |
Miljöpartiet har presenterat sitt alternativ till ekonomisk politik och budgetpolitik i budgetmotion 2007/08:Fi278 och i olika kommittémotioner. Miljöpartiet avvisar stora delar av regeringens politik. Sammantaget innebär regeringens första år vid makten att de grupper som har det allra sämst ställt fått en ännu svårare ekonomisk situation. I budgetpropositionen för nästa år presenteras nya besparingar tillsammans med ytterligare skattesänkningar.
Miljöpartiet ställer sig starkt kritiskt till regeringens politik och tror inte att de arbetslösa är lata eller att de sjuka fuskar. Partiet ställer sig också kritiskt till regeringens finanspolitik. I den nämnda budgetmotionen presenteras en mer väl avvägd finans- och skattepolitik. Regeringspartierna har tagit de första stapplande stegen till en borgerlig klimatpolitik. Miljöpartiet välkomnar detta nya engagemang och avvaktar förslag om strategier och åtgärder. De förslag som presenteras i årets budgetproposition är dock fullständigt otillräckliga.
Företrädarna för regeringspartierna – Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna – har i riksdagen ställt sig bakom regeringens budgetförslag och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Genom det beslutet har också Miljöpartiets förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och därmed förutsättningarna för vårt budgetförslag avslagits. Av denna anledning deltar jag inte i beslutet avseende punkt 3 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I stället redovisar jag här den fördelning av anslag inom utgiftsområdet som förordas i Miljöpartiets anslagsmotion 2007/08:N350.
När det gäller anslaget till forskning och utveckling (26:2), som Vinnova hanterar, anser jag att medlen till forskningsprogrammet Forska & Väx borde ökas med 100 miljoner kronor per år utöver regeringens förslag till totalt 200 miljoner kronor per år. Detta tillskott borde riktas specifikt till forskning med miljörelevans inom små företag, t.ex. för att ta fram ny miljö- och energiteknik. Eftersom ansökningarna till programmet var mer än tio gånger större än de anslagna medlen, skulle det föreslagna tillskottet ha kunnat ge en välbehövlig ökning av småföretagens forskningsmöjligheter.
Anslaget till näringslivsutveckling (38:2), som Nutek ansvarar för, borde ha tillförts 110 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av dessa medel borde 20 miljoner kronor ha använts för insatser för regelförbättring. Nutek, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och Naturvårdsverket borde ha tilldelats 5 miljoner kronor vartdera, utöver tidigare finansiering, för att påskynda arbetet med att ta fram konkreta förslag på hur regelbördan för företag kan minskas inom myndigheternas respektive ansvarsområden. Regeringens första åtgärdsförslag för minskad regelbörda är tyvärr långt ifrån tillräckligt och det tillgodoser inte den överenskommelse som Miljöpartiet medverkade till hösten 2002. Med den takt regeringen har satt upp för arbetet kommer målet om 25 % minskning av regelbördan till år 2010 inte att kunna uppnås. Vidare borde ett permanent regelråd ha inrättats, med uppgift att se till att inte nya, onödigt krångliga regler tillkommer när andra tas bort, och det borde ha införts ett uppgiftskravregister för företag som kan hindra myndigheter att från företag kräva in samma eller snarlika uppgifter som andra myndigheter.
Inom ramen för den föreslagna ökningen av anslaget till näringslivsutveckling borde det ske en ökning av stödet till sociala företag genom Nutek från 35 till 65 miljoner kronor årligen. Jag anser att de sociala företagen fyller en viktig uppgift, inte minst när det gäller att skapa arbetstillfällen för människor som annars står långt från arbetsmarknaden.
Det nationella entreprenörskapsprogrammet, som Nutek år 2004 fick i uppdrag av den dåvarande regeringen med stöd av Miljöpartiet och Vänsterpartiet att genomföra under tre år, borde permanentas. Målet med detta program är att öka andelen entreprenöriella individer i samhället och på lång sikt öka antalet företag. Miljöpartiet ser mycket positivt på programmet och de projekt som får stöd, t.ex. Komtek och Ung Företagsamhet.
Den sista delen inom anslaget till näringslivsutveckling som borde tillföras ökade medel är branschprogrammet för miljöteknik. Regeringen har, genom tilläggsbudget (prop. 2006/07:100), avsatt knappt 80 miljoner kronor för år 2007 och föreslår nu 150 miljoner kronor för år 2008 för en satsning på miljöteknik. Miljöpartiet har välkomnat denna satsning, men den borde breddas och utvecklas och ha bredare fokus än på enbart export. Anslaget borde utnyttjas för att skapa ett brett program för miljöteknikbranschen, där det i samarbete med näringslivet och de fackliga organisationerna skulle tas fram strategier för hur branschen kan utvecklas och stödjas för att få en mer framträdande ställning. Snarare än att rikta stödet till fordons- och flygplansindustrierna borde det riktas till de tekniker som har störst effekt i kampen mot klimatförändringarna. Vi anser att satsningen borde utökas till att omfatta totalt 200 miljoner kronor.
4. | Programmet Forska & Väx (s, mp) |
| Thomas Östros (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Berit Högman (s), Karin Åström (s) och Per Bolund (mp) anför: |
Vi vill särskilt kommentera regeringens undermåliga hantering av programmet Forska & Väx, som Vinnova ansvarar för. I budgetpropositionen för år 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 24 ) sades entydigt och kategoriskt att regeringen bedömde att satsningen borde upphöra, och några medel för programmet togs inte upp i budgeten. Näringsminister Maud Olofsson sade senare under hösten 2006 att det var ett "misstag" att medel inte hade avsatts i budgetförslaget för Forska & Väx. Det visade sig dock inte vara något misstag. Trots ett tillkännagivande av riksdagen (bet. 2006/07:NU1) om att verksamheten tills vidare skulle finansieras inom ramen för Vinnovas anslag och att regeringen skulle återkomma till riksdagen om den fortsatta finansieringen avsattes inga ytterligare medel i tilläggsbudgeten våren 2007 (prop. 2007/08:100).
Regeringens agerande när det gäller Forska & Väx har allvarligt skadat förtroendet för statens roll som forskningsfinansiär. Det har inneburit att Vinnova har tvingats att ställa in planerade utlysningar inom programmet. Det har också fått till följd att annan viktig företagsnära forskning, t.ex. inom miljöteknik- och biosektorerna, har fått minskade resurser. Detta är mycket olyckligt och drabbar värst småföretagen, som har störst behov av den aktuella typen av stöd. Socialdemokraterna och Miljöpartiet föreslog båda i sina alternativa budgetförslag 100 miljoner kronor mer än vad regeringen har föreslagit – eller totalt 200 miljoner kronor – för programmet Forska & Väx.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008 utgiftsområde 24:
1. | Riksdagen godkänner det mål för politikområdet Näringspolitik som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet (avsnitt 3.4). |
2. | Riksdagen godkänner att regeringen avvecklar Förvaltningsaktiebolaget Stattum genom likvidation och att i samband med denna utdelningsbara medel delas ut till ägaren (avsnitt 3.13.1). |
3. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 230 000 000 kr under 2009 och 240 000 000 kr under 2010–2011 (avsnitt 3.14.2). |
4. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 38:5 Geologisk undersökningsverksamhet m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 kr under 2009 och 4 000 000 kr under 2010–2011 (avsnitt 3.14.5). |
5. | Riksdagen bemyndigar regerinen att under 2008 för ramanslag 38:12 Rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 459 000 000 kr under 2009 och 1 741 000 000 kr under 2010–2013 (avsnitt 3.14.12). |
6. | Riksdagen godkänner att regeringen under 2008 vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som regeringen förordar (avsnitt 3.14.18). |
7. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 200 000 000 000 kr för exportkreditgarantier (avsnitt 4.8.7). |
8. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för investeringsgarantier (avsnitt 4.8.7). |
9. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 besluta att Export–kreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar (avsnitt 4.8.7). |
10. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 000 000 000 kr under 2009 och 800 000 000 kr under 2010–2012 (avsnitt 5.1.2). |
11. | Riksdagen anvisar för budgetåret 2008 anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med uppställning under avsnitt 1 i propositionen. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007
2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s):
75. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nyföretagartorg. |
118. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 38:2 Näringslivsutveckling m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 260 000 000 kr 2009 och 270 000 000 kr under 2010–2012. |
119. | Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen under 2008 vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som regeringen förordar. |
120. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 150 000 000 kr under 2009 och 950 000 000 kr under 2010–2012. |
121. | Riksdagen avslår regeringens förslag till mål för politikområdet Näringspolitik och regeringens förslag att upphäva nuvarande mål för politikområdet. |
2007/08:Ub517 av Marie Granlund m.fl. (s):
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på forskning och utveckling för små och medelstora företag. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fullfölja de branschspecifika strategiprogrammen. |
2007/08:N217 av Jan Ericson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Institutet för tillväxtpolitiska studier bör avvecklas.
2007/08:N285 av Lars Ohly m.fl. (v):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning:
Anslag |
| Regeringens förslag (tkr) | Förändring (tkr) |
38:1 | Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader | 334 323 | +10 000 |
38:4 | Turistfrämjande | 99 763 | +10 000 |
38:17 | Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag | 129 850 | –100 000 |
|
|
|
|
2007/08:N288 av Kent Persson m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Forska & Väx-programmet. |
2. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett lagförslag om FoU-kreditering enligt vad som anförs i motionen. |
2007/08:N311 av Monica Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett gott företagsklimat i Sverige.
2007/08:N323 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
14. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att det nationella entreprenörskapsprogrammet bör permanentas. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en standardiseringsstrategi. |
2007/08:N335 av Rolf Gunnarsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om företagarnas villkor.
2007/08:N346 av Thomas Östros m.fl. (s):
1. | Riksdagen avslår regeringens förslag till nytt mål för politikområdet Näringspolitik och regeringens förslag att upphäva nuvarande mål för politikområdet. |
2. | Riksdagen avslår regeringens förslag att regeringen under 2008 ska vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som regeringen förordar. |
10. | Riksdagen anvisar med följande förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning: |
Anslag, miljoner kronor |
| 2008 | 2009 | 2010 |
26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling | Ökningen avser: Forska Väx +100, med särskild inriktning på miljöeknik och tjänstesektorn. Holdingbolag och inkubatorer vid universitet och högskolor för ökad kommersialisering +50 | +150 | +150 | +150 |
|
|
|
|
|
38:2 Näringslivsutveckling m.m. | Ökningen avser: Nyföretagartorg +100, Innovationslån +40, nej till regelråd –10 | +130 | +130 | +130 |
38:17 Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. |
| –100 | –100 |
|
38:21 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft |
| +100 | +100 | +100 |
39:3 Exportfrämjande verksamhet |
| +75 | +75 | +70 |
39:4 Investeringsfrämjande |
| +15 | +15 | +10 |
Summa ramen |
| +370 | +370 | +460 |
2007/08:N350 av Per Bolund m.fl. (mp):
2. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning: |
Anslag |
| Anslagsförändring (miljoner kronor) | ||
|
| 2008 | 2009 | 2010 |
26:2 | Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling | +100 | +100 | +100 |
38:2 | Nutek | +110 | +110 | +110 |
Summa för utgiftsområdet | +210 | +210 | +210 | |
2007/08:N369 av Monica Green (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre villkor för småföretagare.
2007/08:A400 av Mona Sahlin m.fl. (s):
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nytt innovationslån. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om nyföretagartorg. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om branschprogram för svenska nyckelbranscher. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler jobb i tjänstesektorn. |
9. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kunskap för snabbare och växande företag. |
13. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka exporten och varumärket Sverige. |
Bilaga 2
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2008 under utgiftsområde 24 Näringsliv
Belopp i 1 000-tal kronor
Politikområde Anslag (ramanslag) | Regeringens förslag | Avvikelser i förhållande till regeringens förslag | |||
|
| (s) | (v) | (mp) | |
26 | Forskningspolitik |
|
|
|
|
26:1 | Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader | 135 322 |
| +5 000 |
|
26:2 | Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling | 1 809 966 | +150 000 | +50 000 | +100 000 |
38 | Näringspolitik |
|
|
|
|
38:1 | Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader | 334 323 |
| +10 000 |
|
38:2 | Näringslivsutveckling m.m. | 579 146 | +130 000 |
| +110 000 |
38:3 | Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader | 77 308 |
|
|
|
38:4 | Turistfrämjande | 99 763 |
| +10 000 |
|
38:5 | Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. | 170 946 |
|
|
|
38:6 | Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning | 5 364 |
|
|
|
38:7 | Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. | 11 868 |
|
|
|
38:8 | Patentbesvärsrätten | 15 666 |
|
|
|
38:9 | Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer | 7 952 |
|
|
|
38:10 | Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m. | 42 357 |
|
|
|
38:11 | Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader | 23 268 |
|
|
|
38:12 | Rymdverksamhet | 616 382 |
|
|
|
38:13 | Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien | 5 327 |
|
|
|
38:14 | Konkurrensverket | 98 151 |
|
|
|
38:15 | Konkurrensforskning | 6 773 |
|
|
|
38:16 | Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen | 14 910 |
|
|
|
38:17 | Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. | 129 850 | –100 000 | –100 000 |
|
38:18 | Kapitalinsatser i statliga bolag | 1 000 |
|
|
|
38:19 | Avgifter till vissa internationella organisationer | 5 780 |
|
|
|
38:20 | Finansiering av rättegångskostnader | 20 000 |
|
|
|
38:21 | Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft | 199 000 | +100 000 |
|
|
39 | Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande |
|
|
|
|
39:1 | Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet | 20 710 |
|
|
|
39:2 | Kommerskollegium | 67 121 |
|
|
|
39:3 | Exportfrämjande verksamhet | 248 836 | +75 000 |
|
|
39:4 | Investeringsfrämjande | 56 264 | +15 000 |
|
|
39:5 | Avgifter till internationella handelsorganisationer | 15 417 |
|
|
|
39:6 | Bidrag till standardiseringen | 29 793 |
|
|
|
Summa för utgiftsområdet | 4 848 563 | +370 000 | –25 000 | +210 000 | |
Bilaga 3
Utskottets förslag till beslut om anslag för år 2008 under utgiftsområde 24 Näringsliv
Företrädarna för (s), (v) och (mp) har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1–3)
Belopp i 1 000-tal kronor
Politikområde Anslag (ramanslag) | Utskottets förslag | ||
|
| ||
26 | Forskningspolitik |
| |
26:1 | Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader | 135 322 | |
26:2 | Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling | 1 809 966 | |
38 | Näringspolitik |
| |
38:1 | Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader | 334 323 | |
38:2 | Näringslivsutveckling m.m. | 579 146 | |
38:3 | Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader | 77 308 | |
38:4 | Turistfrämjande | 99 763 | |
38:5 | Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. | 170 946 | |
38:6 | Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning | 5 364 | |
38:7 | Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. | 11 868 | |
38:8 | Patentbesvärsrätten | 15 666 | |
38:9 | Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer | 7 952 | |
38:10 | Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m. | 42 357 | |
38:11 | Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader | 23 268 | |
38:12 | Rymdverksamhet | 616 382 | |
38:13 | Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien | 5 327 | |
38:14 | Konkurrensverket | 98 151 | |
38:15 | Konkurrensforskning | 6 773 | |
38:16 | Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen | 14 910 | |
38:17 | Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. | 129 850 | |
38:18 | Kapitalinsatser i statliga bolag | 1 000 | |
38:19 | Avgifter till vissa internationella organisationer | 5 780 | |
38:20 | Finansiering av rättegångskostnader | 20 000 | |
38:21 | Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft | 199 000 | |
39 | Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande |
| |
39:1 | Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet | 20 710 | |
39:2 | Kommerskollegium | 67 121 | |
39:3 | Exportfrämjande verksamhet | 248 836 | |
39:4 | Investeringsfrämjande | 56 264 | |
39:5 | Avgifter till internationella handelsorganisationer | 15 417 | |
39:6 | Bidrag till standardiseringen | 29 793 | |
| Summa | 4 848 563 | |