Kulturutskottets betänkande 2007/08:KrU6 | |
Museer | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar kulturutskottet 27 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2007. Förslagen berör museer och deras verksamhet. Utskottet avstyrker förslagen i samtliga motioner.
I de avstyrkta motionerna återfinns förslag om att öka stödet till länsmuseerna, ge Nordiska museet ett samordningsansvar för HBT-kulturen, införa nya nationella uppdrag och att göra Röhsska museet till ett nationellt form- och designmuseum. Förslag finns också angående ett nytt Nobelmuseum. Ytterligare förslag om att inrätta nya museer eller att uppgradera existerande museer berör Backåkra, Julita gård, Nordiska akvarellmuseet, Alvar Aalto-center i södra Dalarna, Children’s Museum och ett kvinnomuseum. Flera yrkanden handlar om att uppmärksamma och informera om kommunismens brott mot mänskligheten samt att uppmärksamma slaveriet och Sveriges roll i detta.
I betänkandet finns tre reservationer och fem särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Stöd till länsmuseerna |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr258 av Jan Ertsborn (fp), 2007/08:Kr321 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s) och 2007/08:Kr356 av Jörgen Hellman (s). |
2. | Museiansvar för HBT-kulturen |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr313 av Hillevi Larsson m.fl. (s) och 2007/08:Kr350 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp) yrkande 1. |
Reservation 1 (v, mp)
3. | Nationellt uppdrag |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr273 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) och 2007/08:Kr278 av Tina Acketoft (fp). |
4. | Röhsska museet |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr257 av Inger René och Maria Plass (båda m). |
5. | Nobelmuseet |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr339 av Gunnar Andrén m.fl. (fp) yrkandena 1–3. |
6. | Statligt stöd till vissa museer och kulturcentrum |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr225 av Sofia Larsen (c), 2007/08:Kr226 av Johan Linander och Karin Nilsson (båda c), 2007/08:Kr239 av Fredrik Olovsson (s), 2007/08:Kr250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp), 2007/08:Kr293 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s) och 2007/08:Kr324 av Kent Olsson (m). |
7. | Kvinnomuseum |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr264 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) och 2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkande 8. |
Reservation 2 (mp)
8. | Slottet Tre kronor |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr309 av Andreas Norlén (m). |
9. | Uppmärksammande av kommunismens brott |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr253 av Lennart Sacrédeus (kd), 2007/08:Kr262 av Rolf K Nilsson och Lars-Arne Staxäng (båda m) och 2007/08:Kr338 av Gunnar Andrén och Tobias Krantz (båda fp) yrkandena 1 och 2. |
10. | Uppmärksammande av slaveriet |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr217 av Hillevi Larsson (s), 2007/08:Kr242 av Ameer Sachet (s) och 2007/08:Kr348 av Ulf Holm (mp). |
Reservation 3 (mp)
Stockholm den 25 mars 2008
På kulturutskottets vägnar
Siv Holma
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Mats Johansson (m), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Dingizian (mp), Göran Montan (m) och Gunilla Tjernberg (kd.
Utskottets överväganden
Stöd till länsmuseerna
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om stöd till länsmuseernas arbete med kulturarvet med hänvisning dels till statens grundstöd till länsmuseerna, dels till museikoordinatorns arbete.
Jämför särskilda yttrandena 1 (s) och 2 (v).
Motionerna
I motionerna Kr258 av Jan Ertsborn (fp), Kr321 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s) och Kr356 av Jörgen Hellman (s) begärs tillkännagivanden om stödet till länsmuseernas arbete med kulturarvet. Arbetet med att tillgängliggöra kulturarvet är ständigt pågående, framhåller motionärerna. Regeringen bör därför se över stödet till länsmuseerna så att de kan fortsätta sitt arbete också när Accessprojektet upphör. Stödet bör inte vara kopplat till utvecklingen på arbetsmarknaden, utan ges permanent.
Bakgrund
Accessprojektet var en tvåårig satsning på sysselsättningsåtgärder för akademiker inom kultursektorn som ingick i ett större åtgärdsprojekt för att få ned arbetslösheten i Sverige. Syftet var att stärka arbetet med att bevara, vårda och tillgängliggöra samlingar, föremål och arkivalier inom hela kulturfältet: musei- och kulturmiljö, arkiv, scenkonst, bibliotek, bild och form samt film och foto. För projektet avsattes 275 miljoner kronor för vartdera 2006 och 2007. I budgetpropositionen för 2008
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har i oktober 2007 i ett svar på en skriftlig fråga om att säkra kulturarvet
Utskottets ställningstagande
Utskottet erinrar om att staten årligen avsätter ca 155 miljoner kronor för att stödja länsmuseerna i deras arbete med att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionernas kulturarv och konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget ska ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet. Den huvudsakliga finansieringen kommer dock från respektive landsting eller region.
Accessprojektet har inneburit att ett stort antal samlingar, föremål och arkivalier vid landets museer, bibliotek och arkiv blivit tillgängliga i en helt annan omfattning än tidigare. Även när det gäller antalet nya arbetstillfällen har Access varit framgångsrikt, mer än 1 000 personer har varit sysselsatta i projektet, som enligt plan skulle ha avvecklats vid 2007 års utgång. Hösten 2007 delade utskottet regeringens bedömning att det var angeläget att förlänga verksamheten så att pågående projekt kunde fullföljas.
Utskottet vill också lyfta fram det viktiga arbete som påbörjats av museikoordinatorn för att finna former för ökad samverkan i syfte att frigöra resurser för museernas kärnverksamhet. Utskottet instämmer i kulturministerns bedömning att detta kan komma att leda till att man säkrar hela museisektorns kulturvårdande arbete med samlingar och arkiv.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr258 (fp), Kr321 (s) och Kr356 (s).
Museiansvar för HBT-kulturen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om samordningsansvar för HBT-kulturen med hänvisning till de kulturpolitiska målen men också pågående arbete på flera museer.
Jämför reservation 1 (v, mp).
Motionerna
I motion Kr350 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp) föreslås ett tillkännagivande till regeringen om att Nordiska museet ska ges ett samordnande ansvar för den HBT-kultur som har skapats och kontinuerligt skapas i vårt land. Motionärerna anser att det är angeläget att kulturaktiviteter erbjuds där homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation uppmärksammas (yrkande 1).
Också Hillevi Larsson m.fl. (s) framhåller i motion Kr313 att kulturaktiviteter som visar homosexuellas, bisexuellas och transpersoners situation ska uppmärksammas. Detta kan ske genom att Nordiska museet får ett uppdrag och ett huvudansvar för att samla in föremål m.m. som har anknytning till HBT-kulturen i Sverige.
Bakgrund
Liknande yrkanden behandlades av kulturutskottet senast i betänkande 2006/07:KrU4 och avslogs då. En utförlig redovisning av olika museers utställningar på HBT-temat lämnades i betänkandet. Utskottet hänvisade till de kulturpolitiska målen, framför allt jämlikhetsmålet, vilket gäller för samtliga kulturinstitutioner. Utskottet konstaterade också att ett aktivt arbete pågick på området inom flera museer, varför något uttalande från riksdagens sida inte behövde göras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och vill än en gång hänvisa till de kulturpolitiska målen och då framför allt jämlikhetsmålet. Målet innebär att kulturpolitiken ska verka för att alla får möjlighet till delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser samt till eget skapande. Även självständighetsmålet bör nämnas, vilket innebär att kulturen ska ges förutsättningar att vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft i samhället. Kulturen kan därigenom levandegöra människors mångfald och allas okränkbara värde samt bidra till att invanda levnads-, tanke- och kulturmönster prövas och utmanas.
Utskottet konstaterar också att ett aktivt arbete pågår på området på flera museer.
Med det anförda avstyrks motionerna Kr313 (s) och Kr350 (v, mp, c, fp) yrkande 1.
Nationellt uppdrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motioner med begäran om nationellt uppdrag. Frågan om de nationella uppdragen förutsätts tas upp i budgetpropositionen för 2009.
Motionerna
Tina Acketoft (fp) pekar i motion Kr278 på att Kullabygden är känd för sin keramiktradition och att keramikens historia i mycket lever genom Höganäs museum. Förutom de unika samlingarna av konsthantverk och bruksföremål skildras också gruvdriften med ler- och kolbrytning. För att kunna leva vidare och utvecklas till landets enda kompletta museum kring keramik bör museet ges ett nationellt uppdrag anser motionären.
Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s) föreslår i motion Kr273 att Textilmuseet i Borås får ett nationellt uppdrag för textilier med syfte att stärka det kulturella textilarvet i Sverige.
Bakgrund
Höganäs museum
Höganäs museum skildrar keramikens historia från det att det första tegelbruket i Höganäs startades 1825. Museet, som bildades redan 1924, är sedan 1997 en fristående stiftelse och anses vara ett av de mest kompletta museerna vad gäller ler- och keramikgods.
Borås Textilmuseum
Borås Textilmuseum har kommunen som huvudman. I textilmuseet, inrymt i ett gammalt spinneri byggt 1898, ges besökarna en helhetsbild av den industri som har grundlagt Borås ryktbarhet som landets ledande textilstad. Helheten inbegriper den geografiska platsen, byggnaden, maskinerna, produkterna och kunskapen.
De nationella uppdragen
I såväl 2007 som 2008 års budgetproposition
Statens kulturråd lämnade i november 2007 en utvärdering av de nationella uppdragen till Kulturdepartementet. Kulturrådet anser sammanfattningsvis att de nationella uppdragen har medfört en positiv utveckling inom de utpekade konst- och kulturområdena. De har satt fokus på verksamheter utanför storstadsområdena och på så sätt bidragit till att dessa synliggjorts, vilket höjt deras status både regionalt och nationellt. Uppdragen har också bidragit till ett mer gränsöverskridande arbete som sträcker sig utanför konst- och kulturområdena. Kulturrådet pekar också på att det ur kulturpolitisk synpunkt är en viktig signal att även mindre verksamheter har stor betydelse för utveckling och förnyelse av konst och kultur. Totalt har ca 75 miljoner kronor avsatts till 25 nationella uppdrag under perioden 1997–2007.
Kulturrådet anser det angeläget att medlen kan behållas. Det behövs rörliga medel som kan ge utveckling och som kan bidra till att idéer prövas vilka annars kan vara svårt att få utrymme för i en löpande verksamhet. Ska kulturområdet kunna utvecklas och vara ett viktigt inslag i samhället är det nödvändigt att det finns resurser som främjar konstnärlig förnyelse och gränsöverskridande verksamheter. Det är också viktigt att nya former för samverkan och erfarenhetsutbyte prövas.
Kulturrådets rapport bereds för närvarande i Kulturdepartementet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens fortsatta beredning av frågan om de nationella uppdragen bör avvaktas och förutsätter att regeringen återkommer i frågan i budgetpropositionen för 2009. Motionerna Kr273 (s) och Kr278 (fp) avstyrks därmed.
Röhsska museet
Motionen
Inger René och Maria Plass (båda m) föreslår i motion Kr257 att Röhsska museet görs till ett nationellt form- och designmuseum. Motionärerna anser att Sverige behöver ett nationellt museum för form och design och att det museet redan finns. Nu gäller det att förse Röhsska med de yttre attribut som ger museet denna roll även formellt.
Bakgrund
Den förra regeringen anförde i regeringsförklaringen 2005 bl.a.: ”Sverige behöver en ordentlig samlingspunkt för form och design. Förutsättningarna för ett nytt formmuseum klargörs. Förberedelser vidtas för att Nationalmuseum ska kunna byggas ut. En arkitekturtävling utlyses. Staten kommer aktivt att stödja skapandet av ett nytt Nobelmuseum.”
I november 2007 fick utredningen Rådet för arkitektur, form och design (Ku2004:02) i uppdrag
Den 17 mars 2008 överlämnade rådet en rapport till kulturministern med förslag att Arkitekturmuseet ges ett utvidgat uppdrag och ny inriktning med arbetsnamnet Centrum för arkitektur, form, design och gestaltning av den gemensamma miljön. Svensk Form har i dag ett regeringsuppdrag att fungera som en mötesplats för form och design, och detta uppdrag föreslås överfört till det nya centret från den 1 januari 2009. Övriga aktörer inom arkitektur, form och design ska enligt utredningens förslag samordna sina verksamheter i en ”tvärsektoriell federation”. Enligt förslaget ska i första hand Statens konstråd, Nationalmuseum, Svensk Form, Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) och Röhsska museet tillsammans bilda en sådan federation på uppdrag av regeringen. En organisationskommitté föreslås leda arbetet med att i nära samverkan med de föreslagna medlemmarna precisera de gynnsammaste formerna för federationens organisation och verksamhet. Federationen beräknas kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2010.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att ett utredningsförslag till en ny organisation för arkitektur, form och design i dagarna har överlämnats till regeringen. Förslaget omfattar även Röhsska museet. Utskottet anser att regeringens fortsatta beredning av förslaget bör avvaktas. Motion Kr257 (m) avstyrks därmed.
Nobelmuseet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om Nobelmuseet. Den pågående beredningen kring ett Nobelmuseum bör inte föregripas.
Motionen
Gunnar Andrén m.fl. (fp) föreslår i motion Kr339 att ett internationellt museum/institution uppförs i Stockholm och Oslo till Alfred Nobels minne (yrkande 2). Motionärerna framhåller att en av de viktigaste anledningarna till Nobelstiftelsens anseende är just friheten från bindningar till staten och till myndigheter, därför vill de ha en nationalinsamling med internationell uppbackning från enskilda, företag och organisationer m.fl. – men inte stater (yrkande 1). Motionärerna anser att Sverige bör marknadsföra Nobelpriset varje dag under året och inte bara den 10 december. Detta skulle man kunna göra genom namnet Alfred Nobel International Airport (yrkande 3).
Bakgrund
Statens fastighetsverk har haft i uppdrag att, i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Stockholms stad samt Nobelstiftelsen och Nobelmuseet AB, utreda förutsättningarna för att lokalisera ett nytt Nobelmuseum till Skeppsholmen. Uppdraget redovisades för regeringen den 31 januari 2007.
I förstudien framkom en positiv bild av möjligheten att förlägga museet till Skeppsholmen, även om också många svårigheter och problem lyftes fram. Grundinvesteringen beräknades preliminärt ligga mellan 650 och 750 miljoner kronor.
I september 2007 avrapporterade Christina Rogestam ett uppdrag hon haft av Kulturdepartementet att utifrån en värdering och bedömning av befintligt underlag göra en självständig analys av genomförbarhet och nödvändighet av ett antal förslag till nya museer och andra projekt. Vad gällde Nobelmuseet föreslog hon att staten skulle söka nå en uppgörelse med Nobelstiftelsen om att kombinera Nobelmuseet med tillbyggnaden av Nationalmuseum på Blasieholmen. En förhandlingsman borde få i uppgift att lösa finansieringen av ett framtida Nobelmuseum. Vidare borde man fortsätta planeringen av om- och tillbyggnaden av Nationalmuseum, förhoppningsvis i kombinerad form med Nobelmuseum, med inriktning på att museerna ska kunna öppnas för allmänheten 2015. Om det inte går att hitta en lösning för Nobelmuseum på Blasieholmen bör Statens fastighetsverk få i uppdrag att fortsätta planerings- och projekteringsarbetet för att reda ut de frågor som kvarstår från förstudien i alternativet Skeppsholmen.
Utskottets ställningstagande
Motionärerna framhåller själva i motionen att de är väl medvetna om att Nobelstiftelsen äger rätten till namnet Alfred Nobel och att stiftelsen varit negativ till tanken på att döpa om eller komplettera Arlanda flygplats med namnet Alfred Nobel. Då ingen utan stiftelsens medgivande kan bruka namnet Alfred Nobel är detta inte någon fråga för riksdagen. Motion Kr339 (fp) yrkande 3 avstyrks därmed.
Ett beredningsarbete pågår där olika alternativa placeringar av ett nytt Nobelmuseum diskuterats liksom finansieringen av det. Utskottet vill inte föregripa den pågående processen. Utskottet vill emellertid understryka att ett nytt Nobelmuseum förutsätter ett starkt engagemang från såväl statens som Nobelstiftelsens sida.
Motion Kr339 (fp) yrkandena 1 och 2 avstyrks därmed.
Statligt stöd till vissa museer och kulturcentrum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår sex motionsyrkanden om att olika museer ska ges en från bidragssynpunkt mer gynnsam ställning. Riksdagens tidigare principuttalande om att vara restriktiv med att främja tillkomsten av nya museer är fortfarande gilltigt. De museer motionerna berör är:
– Backåkra,
– Julita gård,
– Nordiska akvarellmuseet,
– Alvar Aalto-center i södra Dalarna och
– Children’s Museum.
Motionerna
Backåkra
Ulf Nilsson m.fl. (fp) begär i motion Kr250 ett tillkännagivande till regeringen om Dag Hammarskjölds gård Backåkra. Gården testamenterades till Svenska Turistföreningen (STF) och är i dag inredd som museum över Hammarskjöld. STF som sköter och bekostar museet har svårt att klara av kostnaderna. Motionärerna anser att museet är av nationellt intresse och att Kulturdepartementet bör utreda vilket ansvar staten har för dess överlevnad.
Också Johan Linander och Karin Nilsson (båda c) framhåller i motion Kr226 att det är hög tid att staten tar ett större ansvar för drift och underhåll av anläggningen.
Julita gård – Sveriges lantbruksmuseum
I motion Kr239 framhåller Fredrik Olovsson (s) att det är oerhört angeläget att Julita gård ges möjlighet att vara ett komplett lantbruksmuseum. Det är kulturhistoriskt viktigt att föra vidare kunskaper om den svenska odlings- och lantbrukshistorien, att visa på kopplingen till dagens moderna lantbruk och att sätta in det hela i ett globalt perspektiv. Nordiska museet saknar i dag möjlighet att låta Julita gård utveckla en agrarhistorisk utställning.
Nordiska akvarellmuseet
I motion Kr324 av Kent Olsson (m) begärs stöd till Nordiska akvarellmuseet. Verksamheten är den första i sitt slag i Europa och samlar, ställer ut och levandegör nordisk akvarellkonst. Museet arbetar med ett projekt för att utveckla en nordisk mötesplats i syfte att stärka den nordiska akvarellkonsten.
Alvar Aalto-center i södra Dalarna
Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s) föreslår i motion Kr293 att man ska överväga att skapa ett Alvar Aalto-center i södra Dalarna. I motionen framhålls att den finländska arkitekten hade flera anknytningar till södra Dalarna och att han planerade att förlägga ett antal projekt till trakten. I samband med Hedemora stads 500-årsjubileum ritade Aalto en paviljong som senare revs. I motionen föreslås att paviljongen återuppbyggs och utformas som ett internationellt centrum för arkitektur, design och studier av Alvar Aaltos verk.
Children’s Museum
I motion Kr225 begär Sofia Larsen (c) att Children’s Museum i Hallsberg ges ett nationellt stöd för att utveckla verksamheten men också för att så många barn som möjligt ska kunna ta del av verksamheten. Tanken bakom museet eller upplevelsecentrumet är att barn ska ha roligt och leka samtidigt som de får grundläggande kunskaper om livet och samhället samt lär sig att alla människor är lika värdefulla.
Utskottets ställningstagande
I de sex motioner som behandlas i detta sammanhang föreslås att ett nytt museum uppförs och att fyra museer eller upplevelsecentrum ska ges en mer gynnsam ställning från bidragssynpunkt.
Utskottet vill återigen betona att staten har en central roll då det gäller att uppmuntra och stödja museiväsendet. Detta görs bl.a. genom att staten medverkar till att upprätthålla en infrastruktur som möjliggör för museer ute i landet att fånga in de regionala och lokala initiativ som finns. Hörnstenar i den statliga museipolitiken på det regionala planet är Riksutställningar, stödet till de regionala museerna och stödet till icke-statliga kulturlokaler. Regionala museer som uppbär statsbidrag har möjlighet att låta en del av bidraget tillfalla ett annat regionalt eller lokalt museum.
År 1987
Mot denna bakgrund anser utskottet att de aktuella motionerna bör avslås av riksdagen. I anslutning till några av motionerna vill utskottet framhålla följande.
I motion Kr250 (fp) och Kr226 (c) anförs att staten bör ta ett större ansvar för Dag Hammarskjölds Backåkra. Utskottet har erfarit att STF fört diskussioner med såväl Svenska Akademien som Hammarskjölds familj om den fortsatta verksamheten vid Backåkra. En utveckling som nu diskuteras är möjligheten att finna finansiärer för att göra Backåkra till en stiftelse med inriktning på att skapa en mötesplats kring mänskliga rättigheter, freds- och miljöfrågor. Några intressenter finns, men det är för tidigt att säga om projektet kan fullföljas.
I motion Kr239 (s) framhålls att det är angeläget att Julita gård ges möjlighet att vara ett komplett lantbruksmuseum. Utskottet betonar än en gång att det är upp till Nordiska museet att inom givna ramar avgöra hur tilldelade medel ska fördelas mellan de olika enheterna.
I motion Kr293 (s) föreslås att man ska skapa ett Alvar Aalto-center i södra Dalarna. Utskottet har erfarit att några privatpersoner i Hedemora har startat ett kommanditbolag och sökt och fått byggnadstillstånd för att uppföra en paviljong. Man arbetar nu med att ta fram anpassade ritningar som uppfyller krav på tillgänglighet, vinterboning m.m. men som ändå kan godkännas som en Alvar Aalto-byggnad. Man avser att finansiera bygget utan offentligt stöd. Däremot pågår samtal med Hedemora kommun om ändamålsenlig verksamhet och en finansiering av driften.
I motion Kr225 (c) föreslås ett nationellt stöd för att utveckla Children’s Museum. Museet som bytt namn till Children’s Upptäckarhuset drivs i form av en ekonomisk förening där Samhall, Stiftelsen Bergslagen, Activa och Hallsbergs kommun ingår som medlemmar. Verksamheten är inriktad mot barn i åldern tre till tolv år och bygger på en idé från USA. Idén är att barn ska lära sig saker genom att leka, upptäcka och experimentera.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr225 (c), Kr226 (c), Kr239 (s), Kr250 (fp), Kr293 (s) och Kr324 (m).
Kvinnomuseum
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om att inrätta ett kvinnomuseum.
Jämför reservation 2 (mp) och särskilt yttrande 3 (v).
Motionerna
Miljöpartiet föreslår i motion Kr264 ett tillkännagivande om vikten av att Sverige snarast får ett kvinnomuseum. Motionärerna anser att arbetet för att föra in ett genusperspektiv på de nuvarande museerna måste fortsätta och stärkas men att det även behövs ett kvinnomuseum för en långsiktighet och för legitimitet i museivärlden. Det finns underlag för regeringen för att bereda förslag om ett kvinnomuseum. Frågan om finansiering bör utredas i särskild ordning.
Även i motion Kr304 återkommer Miljöpartiet till behovet av ett särskilt kvinnomuseum och anser att regeringen bör återkomma med förslag om nationellt uppdrag för detta (yrkande 8).
Bakgrund
Arbetsgruppen Genus på museer lämnade sin slutrapport i januari 2004, Genus på museer (Ds 2003:61). I rapporten föreslog arbetsgruppen satsningar på vidareutbildning för museiverksamma, på museiforskning med genusperspektiv samt på gestaltning av genus i utställningar och pedagogisk verksamhet. Arbetsgruppen föreslog också att man skulle inrätta ett intellektuellt forum för dialog mellan museerna kring genus och museiverksamhet.
Riksdagen har godkänt ett förslag i budgetpropositionen för 2006 om att tillföra 0,5 miljoner kronor till Arbetets museum för att se om det var möjligt att där etablera en resursenhet för genusfrågor för museer. Syftet med projektet var att redovisa vilken inriktning resursenhetens verksamhet skulle ha och hur den skulle kunna knytas till lärosäten och forskare. En utgångspunkt var att resursenheten skulle omfatta högst fyra årsarbetskrafter. En redovisning lämnades
Arbetets museums uppdrag angående etablerandet av en resursenhet för genusfrågor på museerna avslutades under 2006, varvid anslaget minskades med 0,5 miljoner kronor 2007.
Utskottets ställningstagande
Utskottet hänvisar till sitt nyss upprepade principuttalande om att man från statens sida bör vara restriktiv med att främja tillkomsten av nya museer. Därtill kommer att Kulturutredningen
Slottet Tre kronor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att återuppföra Slottet Tre kronor i Stockholm.
Motionen
Andreas Norlén (m) föreslår i motion Kr309 att regeringen undersöker förutsättningarna för att återuppföra slottet Tre kronor i Stockholm. Motionären anser att Sveriges riksdag har en unik chans att prägla huvudstadens byggnadshistoria genom att tillföra stadsbilden ett monumentalverk utan motstycke genom tiderna, samtidigt som stadens största byggnadshistoriska förlust repareras. En lämplig plats för att återuppföra slottet är enligt motionären vid Nybrokajens mynning. Han anser att Tre kronor kunde bli det lokaltillskott som intilliggande Nationalmuseum behöver och att det också skulle finnas plats i slottet för ett permanent Nobelmuseum och för det form- och designmuseum som diskuterats.
Bakgrund
Borgen Tre kronor började byggas redan under 1200-talet. Mot slutet av 1500-talet inleddes emellertid avvecklingen av Tre kronors funktion som försvarsverk och i stället framhävdes den representativa konungabostaden. Johan III förvandlade den gamla borgen till ett praktfullt renässanspalats. Mot slutet av 1600-talet fick arkitekten Nicodemus Tessin den yngre i uppdrag att bygga om den norra längan. Den 7 maj 1697 utbröt en brand som ödelade hela byggnadskomplexet utom den ombyggda norra längan. Nicodemus Tessin den yngre fick därefter i uppdrag att göra ritningar till det nya slottet. Efter Tessins död 1728 tog Carl Hårleman över som arkitekt för slottet. Det nya slottet stod färdigt först 1754.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser inte att Slottet Tre kronor bör återuppföras och delar inte heller motionärens uppfattning att en replik av detta slott skulle vara någon lämplig form vare sig för ett Nobelmuseum eller ett form- och designmuseum. Motion Kr309 (m) avstyrks därmed.
Uppmärksammande av kommunismens brott
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår fyra motionsyrkanden om att uppmärksamma kommunismens brott mot mänskligheten. Forum för levande historia har i uppdrag att uppmärksamma kommunismens brott mot mänskligheten.
Jämför särskilt yttrande 4 (v).
Motionerna
I motion Kr338 lyfter Gunnar Andrén och Tobias Krantz (båda fp) fram de s.k. Kirunasvenskarnas öde. Av motionen framgår att Kirunasvenskarna är de svenska medborgare som under 1920- och 1930-talen flyttade till Sovjetunionen, huvudsakligen av ideologiska skäl. Vad som hände dessa utflyttare är i stor utsträckning okänt. Några återvände till Sverige, medan de flesta enligt motionen dog av sjukdomar, dåliga levnadsförhållanden eller genom exekution. Motionärerna menar att det är en historisk skandal att inte mer forskning ägnats åt Kirunasvenskarna. Deras öde bör utforskas inom ramen för Forum för levande historias verksamhet (yrkande 1). Ytterligare en angelägen forskningsuppgift är att granska vad som hände på Sveriges ambassad i Moskva i samband med att Kirunasvenskarna och deras anhöriga sökte hjälp där under slutet av 1930-talet (yrkande 2).
I motion Kr253 anför Lennart Sacrédeus (kd) att det är hög tid att en informationskampanj om kommunismen och dess skuld till ca 100 miljoner människors död under 1900-talet genomförs på samma föredömliga, kreativa och akademiskt stringenta sätt som kampanjen om nazismens brott. Motionären oroas av att få ungdomar känner till Gulag.
Rolf K Nilsson och Lars-Arne Staxäng (båda m) understryker i motion Kr262 att Forum för levande historia också måste ges i uppdrag att uppmärksamma den svenska kommunismen och dess verksamhet när det gäller brott mot mänskligheten. Motionärerna oroas av att överintendenten vid Forum för levande historia förklarat att man ska fokusera på de kommunistiska regimerna i Sovjetunionen, Kina och Kambodja 1917–1989.
Bakgrund
I budgetpropositionen för 2007
Den 21 december 2006 gav regeringen Forum för levande historia i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Det skulle ske i samråd med lärosäten, forskningsfinansierade myndigheter och andra berörda myndigheter och institutioner. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2008.
Utrikesminister Carl Bildt har den 21 juni 2007 i ett interpellationssvar (ip. 2006/07:622) om de s.k. Kirunasvenskarnas öden redovisat att utrikesförvaltningens sökande efter dessa individer kom i gång först på allvar efter Stalins död 1955. Ett problem i sammanhanget var att emigranterna snabbt blev sovjetiska medborgare och att det därmed inte fanns några rättsliga eller formella möjligheter för svenska myndigheter att agera för dem. Utrikesministern ansåg att det nu var en uppgift för den akademiska forskningen att bringa ljus över dessa individers öden. Han pekade samtidigt på att Forum för levande historia hade beviljats ett särskilt anslag för att sprida ljus över kommunismens offer. I regeringsförklaringen har slagits fast att kommunismens brott mot mänskligheten ska uppmärksammas.
Överintendent Eskil Franck med medarbetare från Forum för levande historia har den 11 mars 2008 vid ett utskottssammanträde presenterat det material som museet tagit fram om brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer och som offentliggjordes den 10 mars 2008. En faktaskrift, en lärarhandledning och elevmaterial överlämnades liksom en forskningsöversikt. Vidare informerades om den utställning som ska turnera över landet och om att ytterligare material kommer att läggas ut på museets webbplats.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser det angeläget att öka kunskapen om kommunismens brott mot mänskligheten och har därför tidigare välkomnat regeringens utökade uppdrag till Forum för levande historia. Utskottet har med intresse tagit del av det material som museet presenterat, liksom upplägget av den fortsatta verksamheten, där man avser att successivt bygga ut informationen inte minst med personliga vittnesmål från dem som drabbats av kommunismens brott. Utskottet anser inte att det behövs något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionerna Kr253 (kd), Kr262 (m) och Kr338 (fp) yrkandena 1 och 2. Motionerna avstyrks.
Uppmärksammande av slaveriet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motioner om att uppmärksamma slaveriet. Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige har arbetat med frågan och 200-årsdagen av slaveriets upphävande uppmärksammades den 2 december 2007. Även Forum för levande historia har uppmärksammat slaveriet.
Jämför reservation 3 (mp) och särskilt yttrande 5 (s, v).
Motionerna
I motion Kr217 av Hillevi Larsson (s) och motion Kr348 av Ulf Holm (mp) yrkas att Sverige inför en nationell dag till minne av slaveriets avskaffande. En lämplig dag skulle vara den 9 oktober, eftersom den siste slaven i svensk ägo frigavs den 9 oktober 1847 på ön Saint Barthélemy. En minnesdag förutsätter dock enligt motionärerna att vi är beredda att erkänna att Sverige varit delaktigt i den transatlantiska slavhandeln. En minnesdag skulle vara ett sätt att ge fler kunskap om det som hände och Sveriges roll i det hela.
I motion Kr242 av Ameer Sachet (s) föreslås att regeringen uppmärksammar och ger skolan i uppdrag att bredda kunskapen om hur olika ekonomiska relationer och idémässiga föreställningar försöker rättfärdiga folkmord, förtryck och ekonomisk exploatering. Motionären anför att i princip samtliga västdemokratier historiskt har varit delaktiga i slavhandel och utplåning av ursprungsbefolkning och att det är angeläget att diskutera folkmord, deportationer, tortyr och massvåldtäkter m.m. som skett genom kolonialism, imperialism eller i namn av nationalism.
Bakgrund
Med anledning av 200-årsminnet av den transatlantiska slavhandelns avskaffande fick Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige (Ju 2006:02) den 19 juli 2007 genom tilläggsdirektiv i uppdrag att under 2007 på olika sätt informera om slaveriet. Det skulle ske i samverkan med organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och mot rasism och diskriminering, bl.a. afrikanska grupper i Sverige. Vid genomförandet av uppdraget skulle delegationen uppmärksamma nutida problem avseende frågor om mänskliga rättigheter i Sverige, t.ex. avseende rasism, diskriminering och människohandel, i ett historiskt sammanhang. Uppdraget ska redovisas senast den 31 mars 2008.
Bakgrunden till uppdraget var att FN:s generalförsamling i en resolution, antagen med konsensus, hade uppmanat alla medlemsstaterna att under 2007 högtidlighålla 200-årsjubileet av den transatlantiska slavhandelns avskaffande (A/RES/61/19).
I tilläggsdirektiven anför regeringen att den kampanj som ledde till att den brittiska regeringen 1807 förbjöd den transatlantiska slavhandeln i många avseenden kan betecknas som den första moderna folkrörelsen mot rasism, för människors lika värde och för mänskliga rättigheter. De frågeställningar som kampanjen tog upp har fortsatt hög aktualitet i det nutida arbetet för mänskliga rättigheter.
Sverige var delaktigt i den transatlantiska slavhandeln, bl.a. genom ett slavfort i nuvarande Ghana, genom kolonin St. Barthélemy i Västindien som utgjorde en av handelsplatserna för slavtrafiken och genom att bojor och kedjor för slavhandeln under en period utgjorde en betydande svensk exportprodukt. Det kom att dröja 30 år efter det brittiska förbudet innan även Sverige slutgiltigt förbjöd slavhandeln, och ytterligare ett tiotal år innan de sista slavarna på svenskt territorium frigavs på St. Barthélemy. Mot bakgrund av detta erbjuder uppmärksammandet av 200-årsminnet en värdig utgångspunkt för ett nutidsorienterat samtal, kunskapsbyggnad och reflexion om rasism och alla människors lika värde, underströk regeringen i tilläggsdirektivet.
Den 2 december 2007 – FN:s internationella dag mot slaveriet – hölls en manifestation i Stockholm arrangerad av delegationen i samarbete med en rad frivilligorganisationer.
Också Forum för levande historia har uppmärksammat slaveriet. Myndigheten har tagit fram ett material om mänskliga rättigheter för skolelever i årskurs 8 och 9 och gymnasiet. Detta material tar sin utgångspunkt i historiska händelser. Syftet är att ge unga människor historiska perspektiv, baskunskaper och ökad förståelse för hur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna har förändrat människors möjlighet att kräva respekt för sina rättigheter. Tanken är också att väcka tankar om vad som återstår att göra för att uppfylla de mänskliga rättigheterna för alla, överallt. I skolmaterialet ingår fem fall, varav ett avser slaveriet i går, i dag och i morgon, tre faktablad och en handledning.
Utskottets ställningstagande
Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige (Ju 2006:02) som arbetar för att göra mänskliga rättigheter mer känt i Sverige har haft ett särskilt uppdrag att under 2007 uppmärksamma slaveriet. FN:s internationella dag mot slaveriet den 2 december 2007 uppmärksammades särskilt med en manifestation. Även Forum för levande historia har uppmärksammat slaveriet. Utskottet anser inte att något initiativ behövs med anledning av motionerna Kr217 (s), Kr242 (s) och Kr348 (mp). Motionerna avstyrks därmed.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Museiansvar för HBT-kulturen, punkt 2 (v, mp) |
| av Siv Holma (v) och Esabelle Dingizian (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2007/08:Kr313 av Hillevi Larsson m.fl. (s) och
2007/08:Kr350 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp) yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser det viktigt att HBT-historien dokumenteras och görs tillgänglig för dagens och morgondagens generationer. I dag är det bara RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) som dokumenterar HBT-rörelsens framväxt och historia. Museer och andra kulturinstitutioner bortser i mycket stor utsträckning från HBT-personers situation även om några undantag finns, som t.ex. Arbetets museum. För att förstå dagens situation är det viktigt att känna till historien. Därför bör Nordiska museet få ett samordnande ansvar för den HBT-kultur som har skapats och kontinuerligt skapas i vårt land.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr313 (s) och Kr350 (v, mp, c, fp) yrkande 1.
2. | Kvinnomuseum, punkt 7 (mp) |
| av Esabelle Dingizian (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2007/08:Kr264 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) och
2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkande 8
Ställningstagande
Jag anser att arbetet med att föra in ett genusperspektiv i de nuvarande museernas verksamhet måste fortsätta och stärkas. Men det behövs också ett kvinnomuseum för långsiktighet och legitimitet i museivärlden. Det finns underlag för regeringen för att bereda förslag om ett kvinnomuseum. Däremot anser jag att frågan om finansiering av ett kvinnomuseum bör utredas i särskild ordning. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om detta.
Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr264 (mp) och Kr304 (mp) yrkande 8.
3. | Uppmärksammande av slaveriet, punkt 10 (mp) |
| av Esabelle Dingizian (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2007/08:Kr217 av Hillevi Larsson (s) och
2007/08:Kr348 av Ulf Holm (mp) samt
bifaller delvis motion
2007/08:Kr242 av Ameer Sachet (s).
Ställningstagande
Jag anser att en nationell dag till minne av slaveriets avskaffande borde införas och att en lämplig dag kunde vara den 9 oktober. En minnesdag förutsätter dock att vi är beredda att erkänna att Sverige varit delaktigt i den transatlantiska slavhandeln. En minnesdag skulle vara ett sätt att ge fler kunskap om det som hände och Sveriges roll i det hela.
Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr217 (s) och Kr348 (mp) och bifaller delvis motion Kr242 (s).
Särskilda yttranden
1. | Stöd till länsmuseerna, punkt 1 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Vi erinrar om att Socialdemokraterna i budgetförslaget för 2008 avsatt 105 miljoner kronor till ett nytt anslag för kulturupplevelser kopplat till skolan, fritidsverksamheten och kulturinstitutionerna. Våra tankar byggde på Aktionsgruppen för barnkulturens förslag om ökad samordning och uppföljning på regional nivå. I denna regionala satsning ville vi bl.a. lyfta fram museernas viktiga uppdrag att tillgängliggöra samlingarna.
2. | Stöd till länsmuseerna, punkt 1 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Jag erinrar om att Vänsterpartiet i sitt budgetalternativ för 2008 avsatt ytterligare 10 miljoner kronor för länsmuseernas verksamhet. Museipedagogiken är under stark utveckling och på flera håll förekommer samarbete mellan länsmuseer och skolor respektive förskolor. Denna utveckling vill Vänsterpartiet stödja.
3. | Kvinnomuseum, punkt 7 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Arbetsgruppen Genus på museer föreslog i sin slutrapport satsningar på vidareutbildning för museiverksamma, på museiforskning med genusperspektiv samt på gestaltning av genus i utställningar och pedagogisk verksamhet. Jag anser att genusperspektivet bör finnas med som ett självklart perspektiv i museernas arbete. Jag är däremot inte beredd att förorda ett kvinnomuseum, varför jag inte heller reserverar mig.
4. | Uppmärksammande av kommunismens brott, punkt 9 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
Jag anser att begreppet ”kirunasvenskarna” är ett felaktigt begrepp. En del av dem som utvandrade till Sovjetunionen kom från Kiruna, men många kom också från andra delar av Sverige. En mer korrekt benämning är därför sovjetemigranter.
5. | Uppmärksammande av slaveriet, punkt 10 (s, v) |
| Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) och Göran Persson i Simrishamn (s) anför: |
Det finns ett behov av att uppmärksamma och bredda kunskapen om slaveriet. I princip har samtliga västdemokratier historiskt varit delaktiga i slavhandel och utplåning av ursprungsbefolkningar, även Sverige. Även omfattande kolonialvälden på 1900-talet har satt oerhörda och tragiska spår i länder runt om i världen. Exempelvis har stora delar av Afrika, Latinamerika, Indokina och även Östtimor blivit terroriserade av olika länders herravälde. Kolonialismens övergrepp har ofta har rasistiska och nationalistiska förtecken. Vita människor har ansetts förmer än färgade. Även sovjetunionens grova och omfattande övergrepp kan förknippas med storrysk nationalism. I Kina utsätts olika minoriteter och det ockuperade Tibet för kinesisk nationalism. Kunskapen och insikten om olika maktkamper är viktig för dagens människor då mycket av dagens händelser kan relateras till detta. De ekonomiska intressena har spelat avgörande negativa roller. Detta är något som Forum för levande historia skulle kunna uppmärksamma ytterligare liksom vad som återstår att göra för att uppfylla de mänskliga rättigheterna för alla överallt.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007
2007/08:Kr217 av Hillevi Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättande av en nationell dag till minne av slaveriets avskaffande.
2007/08:Kr225 av Sofia Larsen (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett nationellt stöd till verksamheten Children’s museum i Hallsberg.
2007/08:Kr226 av Johan Linander och Karin Nilsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Backåkras framtid.
2007/08:Kr239 av Fredrik Olovsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges lantbruksmuseum.
2007/08:Kr242 av Ameer Sachet (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om brott mot mänskligheten.
2007/08:Kr250 av Ulf Nilsson m.fl. (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om museet i Dag Hammarskjölds Backåkra.
2007/08:Kr253 av Lennart Sacrédeus (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell upplysningskampanj om kommunismens brott.
2007/08:Kr257 av Inger René och Maria Plass (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra Röhsska museet till ett nationellt form- och designmuseum.
2007/08:Kr258 av Jan Ertsborn (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om permanent stöd till länsmuseernas arbete med kulturarvet.
2007/08:Kr262 av Rolf K Nilsson och Lars-Arne Staxäng (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppdraget att uppmärksamma kommunismens brott mot mänskligheten även bör omfatta kommunismen i Sverige.
2007/08:Kr264 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att Sverige snarast får ett kvinnomuseum.
2007/08:Kr273 av Ann-Christin Ahlberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Textilmuseet i Borås.
2007/08:Kr278 av Tina Acketoft (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Höganäs Museum ett nationellt uppdrag.
2007/08:Kr293 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett Alvar Aalto-center i södra Dalarna.
2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett kvinnomuseum. |
2007/08:Kr309 av Andreas Norlén (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att undersöka förutsättningarna att återuppföra slottet Tre kronor i Stockholm.
2007/08:Kr313 av Hillevi Larsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kultur och HBT.
2007/08:Kr321 av Johan Löfstrand och Louise Malmström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stödet till länsmuseernas verksamhet med att dokumentera och tillgängliggöra kulturarvet.
2007/08:Kr324 av Kent Olsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till Nordiska Akvarellmuseet.
2007/08:Kr338 av Gunnar Andrén och Tobias Krantz (båda fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ”Kirunasvenskarna” och deras okända öde i Sovjetunionen. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av granskning av vad som hände på Sveriges ambassad i Moskva i samband med att svenskar och deras anhöriga sökte hjälp under slutet av 1930-talet. |
2007/08:Kr339 av Gunnar Andrén m.fl. (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en nationell insamling med internationell prägel till Alfred Nobels minne. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett internationellt museum/institution i Stockholm och Oslo till Alfred Nobels minne. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Sveriges marknadsföring av Nobelpriset. |
2007/08:Kr348 av Ulf Holm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppmärksammande av Sveriges deltagande i den transatlantiska slavhandeln.
2007/08:Kr350 av Marianne Berg m.fl. (v, mp, c, fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Nordiska museet ett samordnande ansvar för den HBT-kultur som har skapats och kontinuerligt skapas i vårt land. |
2007/08:Kr356 av Jörgen Hellman (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stödet för länsmuseerna för deras verksamhet med att dokumentera och tillgängliggöra kulturarv.