Kulturutskottets betänkande 2007/08:KrU1 | |
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (prop. 2007/08:1) | |
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker samtliga förslag som regeringen lagt fram i budgetpropositionen för 2008 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Pris- och löneomräkningen inom kultursektorn (avsnitt 2)
Inledningsvis behandlar utskottet två motioner om pris- och löneomräkningen inom kultursektorn och hyreskompensationen för statliga kulturlokaler. Båda motionerna avstyrks av utskottet som konstaterar att det tillämpade pris- och löneomräkningssystemet är ett viktigt inslag i styrningen av statliga myndigheter och att särlösningar svårligen kan utformas för kultursektorn. Detsamma gäller hyreskompensationen för statliga kulturlokaler. I båda fallen anser emellertid utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen för att om så bedöms nödvändigt kunna vidta de åtgärder som krävs. Vad beträffar pris- och löneomräkningen bör riksdagen dessutom som sin mening ge till känna för regeringen vad utskottet sagt.
Budgetförslaget för 2008 (avsnitt 3)
Riksdagen har den 21 november på förslag av regeringen fastställt ramen för utgiftsområde 17 till 10 110 miljoner kronor för 2008.
Bland regeringens större satsningar på kulturpolitikens område under 2008 kan nämnas den nya stödformen skapande skola som tillförs 55 miljoner kronor och som är en kulturpolitisk satsning riktad till elever i årskurserna 7–9 i grundskolan, en utbyggnad med 30 miljoner kronor av systemet med dans- och musikallianser samt ett tillskott på 11 miljoner kronor till de tre museerna Prins Eugens Waldemarsudde, Statens museer för världskultur och Statens försvarshistoriska museer. Det senare museet tillförs dessutom ytterligare 30 miljoner kronor från utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för att skapa ett nationellt museinätverk baserat på perioden kring det kalla kriget. För att främja den etniska och kulturella mångfalden tillförs 10 miljoner kronor och ett lika stort belopp avdelas för att förstärka stödet till internationellt utbyte och samarbete, däribland för översättning av svensk litteratur.
Dessa förslag liksom regeringens övriga förslag till medelsanvisning inom utgiftsområde 17 tillstyrks av utskottet.
I och med att oppositionspartiernas budgetalternativ har fallit redan i första steget av budgetprocessen har dessa partiers företrädare i utskottet avstått från att ta ställning när frågan om anslagsfördelningen inom utgiftsområdet nu behandlas i budgetprocessens andra steg.
Utskottsmajoritetens bedömning av regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag redovisas i avsnitt 3 i betänkandet. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna, som alltså avstått från att anpassa sina budgetalternativ till den fastställda ramen för att kunna föra fram dem till omröstning, har i var sitt särskilt yttrande redovisat vilken politik de skulle ha fört på utgiftsområdet om deras förslag hade fått riksdagens stöd i första steget av budgetprocessen.
Finansieringen av SR, SVT och UR (avsnitt 4.1)
Utskottet behandlar också frågor som rör finansieringen av de tre public service-företagens verksamhet och tillstyrker i det sammanhanget att tv-avgiften nästa år höjs med 36 kronor till 2 032 kronor per år.
Vidare tillstyrker utskottet att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB samt Sveriges Utbildningsradio AB för 2008 tilldelas sammanlagt 6 390 miljoner kronor från rundradiokontot. Utskottet ansluter sig också till propositionens förslag att regeringen ska bemyndigas att tilldela Sveriges Television AB och Utbildningsradion AB ytterligare medel från distributionskontot.
Stödet till idrotten (avsnitt 4.2)
Statens stöd till idrotten utgörs av medel från dels statsbudgeten, dels AB Svenska Spels överskott. Med det av utskottet tillstyrkta budgetförslaget kommer idrottsstödet över statsbudgeten nästa år att uppgå till 445,6 miljoner kronor. Utskottet föreslår att riksdagen därutöver ska godkänna att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att stämman beslutar om stöd till idrotten i form av ett bidrag på 560 miljoner kronor, varav 500 miljoner kronor avser det s.k. Idrottslyftet. Till detta kommer den del av Svenska Spels överskott som varje år tillfaller idrottsrörelsen och ungdomsorganisationer enligt ett tidigare fastlagt vinstdelningssystem. År 2007 uppgår det stödet till sammanlagt 810 miljoner kronor, varav 656 miljoner kronor avser idrotten och 154 miljoner kronor ungdomsorganisationer.
Utöver detta disponerar regeringen en mindre andel av överskottet från Nya Penninglotten för stöd till konst, teater och andra kulturella ändamål. År 2007 uppgår dessa medel till 0,4 miljoner kronor.
Bemyndiganden (avsnitt 5)
I budgetpropositionen begär regeringen vissa bemyndiganden för några av anslagen på utgiftsområdet. De går alla ut på att regeringen ska ges rätt att nästa år fatta långsiktigt bindande ekonomiska beslut som kommer att belasta statsbudgeten efter 2008. Utskottet tillstyrker att regeringen ges de begärda bemyndigandena.
Vissa lagändringar (avsnitten 6.1 och 6.2)
I budgetpropositionen föreslår regeringen att ändringar av mer formellt slag ska göras i två lagar. Ändringarna avser lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde och lagen (1996:844) om ändring i radio och TV-lagen. Utskottet tillstyrker dessa förslag.
Mål för ungdomspolitiken (avsnitt 6.3)
I budgetpropositionen föreslår regeringen även att målet för ungdomspolitiken ska ändras i ett visst avseende. Utskottet tillstyrker detta förslag.
Motionsförslag med anknytning till statsbudgeten (avsnitt 7)
Utskottet tar i betänkandet också upp närmare trettio motionsyrkanden med anknytning till statsbudgeten dock utan att de har effekt på nästa års medelstilldelning. Samtliga dessa motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns 14 reservationer och 7 särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Övergripande frågor (avsnitt 2)
1. | Pris- och löneomräkning inom kultursektorn |
| Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om pris- och löneomräkningen inom kultursektorn. Därmed avslår riksdagen motion 2007/08:Kr213 av Siv Holma m.fl. (v). |
Reservation 1 (v)
2. | Hyreskompensationen för statliga kulturlokaler |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr241 av Siv Holma m.fl. (v). |
Reservation 2 (v)
Budgetförslaget för 2008 (avsnitt 3)
3. | Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 17 |
| Riksdagen anvisar för budgetåret 2008 anslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund enligt specifikation i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 15 och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden. |
Finansieringen av SR, SVT och UR (avsnitt 4.1)
4. | Ändring i lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 3. |
5. | Medelsberäkning för 2008 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av SVT, SR och UR |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för 2008 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 7. |
6. | Granskningsnämndens medelstilldelning för 2008 |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2008 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 8. |
7. | Överföring av medel till distributionskontot från rundradiokontot |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag om överföring av medel till distributionskontot från rundradiokontot. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 10. |
8. | Överföring av medel från distributionskontot till SVT och UR |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distributionskontot. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 11. |
9. | Bemyndigande om lån i Riksgäldskontoret |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 340 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 9. |
Stödet till idrotten (avsnitt 4.2)
10. | Svenska Spels stöd till idrotten m.m. |
| Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2007 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 13 och avslår motionerna 2007/08:Kr279 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och 2007/08:Kr281 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2 och 3. |
Reservation 3 (v)
Bemyndiganden för 2009 och åren därefter (avsnitt 5)
11. | Beställningsbemyndigande för talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2009–2011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 4. |
12. | Beställningsbemyndigande för inköp av konstverk |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2009–2011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 5. |
13. | Bemyndigande att besluta om bidrag till kulturmiljövård |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 28:25 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2009–2011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 6. |
14. | Bemyndigande att besluta om stöd till funktionshindrade vid folkhögskolor |
| Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslag 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2009. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 14. |
Övriga förslag i budgetpropositionen inom kulturutskottets ansvarsområde (avsnitt 6)
15. | Ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 1. |
16. | Ändring i radio- och TV-lagen |
| Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844). Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 2. |
17. | Mål för den nationella ungdomspolitiken |
| Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 12 och avslår motionerna 2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 82 och 2007/08:Kr296 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 1. |
Reservation 4 (s, v)
Motionsyrkanden med budgeteffekt 2009 eller senare (avsnitt 7)
18. | Kultur och hälsa |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr335 av Solveig Ternström och Maria Kornevik Jakobsson (båda c) och 2007/08:Kr336 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, c, kd) yrkandena 1 och 2. |
19. | Nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr216 av Ulf Sjösten (m). |
20. | Villkoren för Eric Sahlström-institutet |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr291 av Agneta Gille och Mats Berglind (båda s). |
Reservation 5 (v)
21. | Läsfrämjande åtgärder |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr286 av Matilda Ernkrans (s). |
Reservation 6 (s, v, mp)
22. | Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkande 1. |
Reservation 7 (mp)
23. | Fri entré på statliga museer |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr294 av Louise Malmström och Jan Björkman (båda s). |
Reservation 8 (s, v, mp)
24. | Forum för levande historia |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr240 av Max Andersson (mp). |
25. | Föremålsvården i Grängesberg och Strömsund |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr223 av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (båda c) yrkande 1. |
Reservation 9 (v)
26. | Statligt stöd till vissa museer |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr208 av Eva Flyborg (fp), 2007/08:Kr224 av Birgitta Sellén (c) yrkandena 1 och 2, 2007/08:Kr260 av Peter Pedersen (v), 2007/08:Kr268 av Carin Runeson och Olle Thorell (båda s) och 2007/08:Kr270 av Carina Hägg (s). |
27. | Filmarkivet i Grängesberg |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr223 av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (båda c) yrkande 2 och 2007/08:Kr292 av Carin Runeson och Kurt Kvarnström (båda s). |
Reservation 10 (v)
28. | Interkulturell dialog 2008 |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr288 av Hans Wallmark (m). |
29. | Likställande av religiösa och icke-religiösa livsåskådningsförbund vad gäller statliga bidrag |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr244 av Tommy Ternemar (s). |
30. | Skapande skola |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr281 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och 2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkande 2. |
Reservation 11 (v)
Reservation 12 (mp)
31. | Finansieringen av public service-verksamheten |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr235 av Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (båda c). |
32. | Avtal om utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr282 av Sinikka Bohlin (s). |
Reservation 13 (v)
33. | Textning av tv-program, film och teater |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr341 av Anita Brodén och Agneta Berliner (båda fp) yrkandena 1–3. |
34. | Statsbidrag till ungdomsorganisationer |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Kr207 av Eva Flyborg och Fredrik Malm (båda fp) yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Kr254 av Ulf Holm (mp). |
Reservation 14 (mp)
35. | Ungdomsstyrelsen |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Kr238 av Jan Ericson (m). |
Stockholm den 22 november 2007
På kulturutskottets vägnar
Siv Holma
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Wikström i Uppsala (fp), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Anne Marie Brodén (m), Lars Wegendal (s), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Hans Wallmark (m), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp), Göran Montan (m) och Anneli Särnblad (s).
Utskottets överväganden
1 Inledning
1.1 Behandlade ärenden
Kulturutskottet behandlar i betänkandet regeringens samtliga förslag i budgetpropositionen för 2008 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid inklusive punkt 2 om ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844). Frågor om denna lag bereds normalt av konstitutionsutskottet. Den nu föreslagna ändringen är av formell karaktär. Även motioner från allmänna motionstiden med anknytning till budgetförslaget behandlas.
1.2 Inhämtande av information
Under ärendets beredning har på begäran av kulturutskottet kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth tillsammans med statssekreteraren i Kulturdepartementet Ingrid Eiken informerat om förslagen i budgetpropositionen inom utgiftsområde 17.
Med anledning av ett förslag i budgetpropositionen som innebär att stödet till En bok för alla AB kommer att upphöra fr.o.m. den 1 januari 2008 har Barnbarnens kulturfond överlämnat en namninsamling med ca 2 500 namn med begäran om fortsatt stöd. Föreningen En bok för allas vänner har uppvaktat företrädare för partierna i utskottet i samma ärende.
Vidare har från Länsmuseernas samarbetsråd ordföranden Lennart Kollmats m.fl. informerat utskottet om rådets verksamhet och dess syn på förslagen i budgetpropositionen.
Slutligen har statssekreterare Ingrid Eiken på begäran av utskottet lämnat information som rör behovet av ytterligare bemyndiganden på kulturområdet mot bakgrund av bl.a. gjorda ändringar i anslagsförordningen.
1.3 Betänkandets disposition
Betänkandet är indelat i sju huvudavsnitt. I avsnitt 2 behandlar utskottet vissa övergripande frågor. Det gäller pris- och löneomräkningen inom kultursektorn och hyreskompensationen för statliga kulturlokaler.
I avsnitt 3 behandlas regeringens budgetförslag för 2008 inom utgiftsområde 17 och de motionsförslag som står mot detta. Utskottet gör där först en samlad bedömning av de olika budgetalternativen och tar därefter upp förslagen på anslagsnivå i samma ordning som de finns redovisade i budgetpropositionen.
I avsnitt 4 behandlar utskottet regeringens förslag till medelsanvisning vid sidan av statsbudgeten till dels Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB, dels idrotten och ungdomsorganisationer samt de motionsförslag som tar upp dessa frågor.
I avsnitt 5 behandlas vissa bemyndiganden som regeringen vill inhämta.
I avsnitt 6 behandlas övriga förslag i budgetpropositionen inom utgiftsområde 17, dvs. mål för den nationella ungdomspolitiken samt ett lagförslag som innebär ändring av lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde.
I avsnitt 7 slutligen behandlar utskottet ett antal motioner väckta under allmänna motionstiden 2007 som tar upp frågor med anknytning till statsbudgeten, dock utan att de har någon omedelbar budgeteffekt.
2 Övergripande frågor
2.1 Pris- och löneomräkning inom kultursektorn
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen ger som sin mening till känna att regeringen inom befintliga system ska eftersträva att få till stånd en jämn medelstilldelning till fria grupper m.fl. vars anslag inte omfattas av någon pris- och löneomräkning. Samtidigt avslår riksdagen en motion om en alternativ metod för pris- och löneomräkningen av anslagen inom kultursektorn.
Jämför reservation 1 (v).
Motionen
Vänsterpartiet påpekar i motion Kr213 att pris- och löneomräkningen av anslagen för 2008 är historiskt låg och uppgår till endast 0,78 %. I motionen görs jämförelser med löneökningarna under 2006 på 3 %, vilket enligt motionärerna leder till en fortsatt urholkning av anslagen med åtföljande nedskärningar, höjda biljettpriser osv. På utgiftsområdet finns dessutom anslag på sammanlagt 1 559 miljoner kronor som över huvud taget inte omfattas av någon pris- och löneomräkning. Det gäller bl.a. anslagen till den fria scenkonsten, amatörkulturens centralorganisationer samt litteratur- och tidskriftsstödet.
Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur pris- och löneomräkningen kan utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att motverka urholkning av anslagen inom kultursektorn.
Utskottets ställningstagande
Kulturutskottet har under senare år återkommande behandlat frågor som rör pris- och löneomräkningen (PLO) av anslagen på kulturens område. Utskottet har också med hjälp av riksdagens utredningstjänst genomfört en omfattande uppföljningsstudie i vilken kostnadsutvecklingen för olika teater- och dansinstitutioner samt fria grupper jämfördes med gjorda pris- och löneomräkningar
Som svar på riksdagens begäran har regeringen alltsedan hösten 2005 i sitt budgetförslag översiktligt beskrivit hur pris- och löneomräkningen av myndighetsanslagen generellt går till. Den senaste beskrivningen av detta slag återfinns i avsnitt 7.9 i finansplanen
I budgetpropositionen för 2008 återkommer regeringen till det andra ledet i tillkännagivandet, dvs. riksdagens krav på en utvärdering av den nuvarande pris- och löneomräkningens effekter. Regeringen erinrar om att systemet med ramanslag och pris- och löneomräkning var en förutsättning för den arbetsgivarpolitiska delegering som genomfördes den 1 juli 1994. Detta system har utvärderats av Arbetsgivarpolitikutredningen (SOU 2002:32), och på förslag av utredningen har vissa ändringar genomförts. Av propositionen framgår att regeringen anser att pris- och löneomräkningen fungerar i stort sett bra. Utöver de genomförda åtgärderna har regeringen för närvarande inte för avsikt att se över eller att byta modell för pris- och löneomräkningen.
Utskottet vill med anledning av detta framhålla följande. När utskottet tidigare har behandlat motionsförslag om oönskade effekter föranledda av pris- och löneomräkningssystemet har det framför allt gällt tre sidor av systemet, nämligen formerna för beräkning av hyreskostnadskompensationen, produktivitetsavdraget och den omständigheten att vissa anslag, eller delar av anslag, över huvud taget inte pris- och löneomräknas. Till frågan om hyreskompensationen återkommer utskottet i efterföljande avsnitt 2.2. De båda övriga frågorna är sådana som också tas upp av Vänsterpartiet i motion Kr213.
Mer ingående tog utskottet upp dessa frågor våren 2006, då utskottet i samband med beredningen av några motionsförslag redovisade resultatet av riksdagens utredningstjänsts studie om statsbidragen på teater- och dansområdena. Det gjorde utskottet i betänkande 2005/06:KrU27 om pris- och löneomräkningsfrågor.
Som utskottet konstaterade i det sammanhanget har den använda pris- och löneomräkningsmetoden utvecklats för den statliga mål- och resultatstyrningen och används därför i första hand för att inflationsanpassa myndighetsanslag. Andra anslag inflationsanpassas på annat sätt. Så t.ex. är pensions- och sjukförsäkringssystemen knutna till prisbasbeloppet, medan utvecklingsbiståndet är kopplat till bruttonationalinkomsten. Rena bidragsanslag omfattas däremot normalt inte av någon automatisk uppräkning. För dem används vanligtvis en ordning som innebär att anslagsnivåerna återkommande justeras genom särskilda politiska beslut. På kulturens område gäller detta bl.a. bidragen till centrala amatörorganisationer och fria grupper.
Av de 55 anslag som finns på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid är det drygt två tredjedelar som återkommande helt eller delvis justeras enligt PLO-metoden.
Eftersom denna metod har tillkommit för att i första hand styra statliga myndigheter har utskottet förståelse för att den inte automatiskt kan överföras på rena bidragsanslag. PLO-metoden är dessutom inte anpassad för sådana anslag, främst på grund av att den också inrymmer ett produktivitetsavdrag som begränsar de årliga anslagsuppräkningarna.
Tanken är nämligen att den årliga omräkningen av myndigheternas lönekostnader ska återspegla kostnadsutvecklingen inom den konkurrensutsatta sektorn. Till grund för beräkningen ligger därför Statistiska centralbyråns arbetskostnadsindex för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Detta index minskas därefter med ett produktivitetsavdrag som motsvarar genomsnittet av de tio senaste årens produktivitetsutveckling inom den privata tjänstesektorn. Produktivitetsavdraget har under perioden 1997–2008 uppgått till mellan 1,1 och 2,1 procentenheter. Periodens högsta värde är det som har legat till grund för omräkningen av lönekostnaderna inför 2008, och som också är en viktig förklaring till varför uppräkningen av lönedelen i anslagen detta år har begränsats till 0,78 %.
PLO-metoden är med andra ord inte särskilt användbar för att värdesäkra de kulturanslag som i dag inte omfattas av någon automatisk anslagsuppräkning. Enligt utskottets mening är det dock angeläget att man även för dessa anslag kan säkerställa en stabil medelstilldelning. Främst gäller detta kanske den typ av stöd som utgår till de fria grupperna. För dem, liksom för snarlika institutioner, är det nämligen av stor betydelse att bidragsgivningen är förutsägbar.
Utskottet noterar därför med tillfredsställelse att det stöd som utgått till de fria grupperna nästan har fördubblats sedan 1997 trots att detta anslag inte omfattas av någon pris- och löneomräkning. Till en mindre del beror ökningen på att en anslagspost har tillkommit, men även om man räknar bort effekten av detta tillskott är ökningen betydande i och med att den uppgår till 80 %. Anslagsökningen kan jämföras med hur anslag 28:5, som avser bidrag till bl.a. Operan, Dramaten och Riksteatern, har utvecklats. Under samma period har det ökat med 22 % till följd av pris- och löneomräkning och med ytterligare fyra procentenheter till följd av övriga tillskott, sammanlagt således 26 %.
PLO-metoden är en budgettekniskt neutral beräkningsmetod som utformats för att styra all statlig verksamhet. Den tillämpas enhetligt och omfattar alla myndigheters medelstilldelning. Alternativa pris- och löneomräkningsmetoder som skulle kunna ge en mer förmånlig medelstilldelning inom vissa sektorer kan svårligen inordnas i ett sådant generellt styrsystem. Utskottet kan med hänsyn härtill inte biträda det i motion Kr213 (v) framförda förslaget om att regeringen ska anmodas att återkomma med förslag om ett pris- och löneomräkningssätt som på ett mer rättvist sätt än i dag motverkar urholkningen av anslagen inom kultursektorn.
Utskottet avstyrker därför motion Kr213 (v).
Däremot anser utskottet att det är viktigt att regeringen även i fortsättningen noga följer medelsutvecklingen för de verksamheter som i dag får statligt stöd från anslag som inte automatiskt anpassas till pris- och löneutvecklingen. Även dessa verksamheter bör kunna påräkna en hyggligt stabil bidragsutveckling utan att behöva utsättas för kraftiga fluktuationer i medelstilldelningen på grund av bristande framförhållning hos statsmakterna.
Vad utskottet här framfört om vikten av att regeringen noga eftersträvar att inom befintliga system få till stånd en jämn medelstilldelning till fria grupper m.fl. inom kulturpolitikens område bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2.2 Hyreskompensationen för statliga kulturlokaler
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om en översyn av formerna för beräkning av statliga kulturinstitutioners kompensation för hyreskostnader.
Jämför reservation 2 (v).
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr241 att det system som används för att kompensera statliga kulturinstitutioner för ökade hyreskostnader ska ses över. Enligt motionärerna försätts dessa institutioner i en oacceptabel ekonomisk situation på grund av bristen på symmetri mellan hyressättning och hyreskompensation.
Utskottets ställningstagande
Även denna fråga har under senare år återkommande behandlats av utskottet. När riksdagen hösten 2004 gjorde sitt tillkännagivande om pris- och löneomräkningssystemet begärdes samtidigt att regeringen skulle se över den metod som används för att nivåanpassa myndigheternas hyreskompensation. Metoden omfattar med några undantag all statlig verksamhet, men dess negativa effekter hade blivit särskilt märkbara för vissa museer, däribland Statens museer för världskultur, Livrustkammaren, Nordiska museet och Tekniska museet.
När dessa museers hyresavtal förlängts hade de ökade hyreskostnader som de nya avtalen gett upphov till inte åtföljts av någon ökad hyreskompensation, utan tvärtom av en minskad ersättning som i vissa fall var betydande. Eftersom museilokaler vanligtvis är utformade efter respektive museums verksamhet har museer i motsats till vanlig administrativ verksamhet i regel svårt att minska sina lokalbehov när hyreskompensationen begränsas. Nedskärningarna går därför i stället ut över verksamheten.
I och med att problemet kvarstod vid efterföljande års budgetbehandling gjorde riksdagen hösten 2005 ett nytt tillkännagivande i frågan, denna gång mer inriktat på själva metoden för anpassning av lokalkostnader. På förslag av kulturutskottet upprepade riksdagen sitt tidigare krav på en översyn av metoden, och utskottet förutsatte även att regeringen snabbt skulle vidta åtgärder för att underlätta för Statens museer för världskultur att i det korta perspektivet komma över de problem som museets minskade kompensation för hyreskostnader fört med sig.
I budgetpropositionen för 2008 kommenterar regeringen riksdagens båda tillkännagivanden
Utskottet vill med anledning av detta framhålla följande. Hyressättningen av statliga myndigheters lokaler grundas på marknadsmässiga principer, vilket bl.a. sammanhänger med att även lokalkostnader omfattas av det generellt tillämpade mål- och resultatstyrningssystemet för statliga myndigheter. Ett sådant system förutsätter att den hyreskostnadskompensation som beräknas för en myndighet också ligger på en marknadsmässig nivå.
Framför allt två omständigheter har bidragit till att detta system inte fungerat störningsfritt på kulturens område när bl.a. vissa museer skulle inordnas i det.
Hyresnivån för några av institutionerna var från början inte helt marknadsanpassad, utan dessa gick in i det nya systemet med för låga ingångsvärden. När ett hyresavtal senare skulle omförhandlas har Fastighetsverket helt enligt sin instruktion eftersträvat att närma sig en mer marknadsmässig hyresnivå. Den kompensation som utgått för ökade hyreskostnader har däremot motsvarat ett generellt påslag framräknat från den för låga hyresnivån. Vid beräkningen har således hänsyn inte tagits till de ökade kostnader som marknadsanpassningen fört med sig.
Den kompensation en myndighet får för sina hyreskostnader fastställs med ledning av hur den allmänna hyresnivån utvecklas i myndighetens närområde. Under 2000-talets första år föll den allmänna hyresnivån för kontorslokaler i Stockholms innerstad, vilket förstärkte de negativa effekter som systemet gav upphov till. Samtidigt som Fastighetsverket vid omförhandlingar av hyresavtal eftersträvade att marknadsanpassa myndighetens hyra, bidrog den allmänt fallande hyresnivån till att kompensationen för hyreskostnader minskade. Följden blev att vissa institutioner fick inte bara höjda hyror utan också en minskad kompensation för sina ökade hyreskostnader.
Situationen tycks därefter ha stabiliserats, och regeringen har genom olika åtgärder även kompenserat myndigheter som drabbats av systemets negativa effekter. Som regeringen också framhåller i budgetpropositionen ger det befintliga systemet dessutom utrymme även för andra typer av justeringar om det skulle behövas. Regeringen anger också att den har för avsikt att även fortsättningsvis följa utvecklingen inom området för att långsiktigt säkerställa en effektiv fastighetsförvaltning och lokalförsörjning inom staten.
Utskottet noterar med tillfredsställelse dessa uttalanden och förutsätter att regeringen även i fortsättningen aktivt arbetar med att korrigera eventuellt kvarstående avigsidor med systemet för hyressättning och beräkning av kompensation för hyreskostnader.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Kr241 (v).
3 Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 17
3.1 Statens samlade stöd inom utgiftsområde 17
Allmänt
De verksamheter som utskottet ansvarar för finansieras inte bara med medel över statsbudgeten utan också på annat sätt. Innan utskottet går närmare in på regeringens och oppositionspartiernas alternativa förslag till medelsanvisning för 2008 på statsbudgetens utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid vill utskottet därför ge en översiktlig bild av det samlade statliga stödet inom detta område.
Verksamheter som faller inom kulturutskottets ansvarsområde finansieras eller stöds av staten på fyra olika sätt, nämligen
– från statsbudgetens utgiftssida med anslag på utgiftsområde 17,
– med tv-avgifter som vid sidan av statsbudgeten kanaliseras till den offentligt finansierade radio- och tv-verksamheten över rundradiokontot och det s.k. distributionskontot,
– med medel från AB Svenska Spels överskott som vid sidan av statsbudgeten fördelas av Riksidrottsförbundet till idrottsrörelsen och idrottsrörelsens lokala barn- och ungdomsverksamhet och av Ungdomsstyrelsen till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet samt i mer begränsad utsträckning av regeringen till kulturella ändamål,
– med s.k. skatteutgifter, dvs. en förmånligare statlig beskattning av vissa verksamheter än vad som gäller generellt – på utgiftsområde 17 motsvaras skatteutgifterna i första hand av värdet av en nedsatt mervärdesbeskattning.
Statsbudgeten
För 2008 föreslår regeringen i budgetpropositionen att de samlade utgifterna på anslagen på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid ska uppgå till 10 110 miljoner kronor. Drygt 60 % av detta belopp, eller 6 123 miljoner kronor, avser kulturpolitiska satsningar, medan insatserna på utgiftsområdet i övrigt främst gäller folkbildning (3 202 miljoner kronor), folkrörelser (549 miljoner kronor) och ungdomspolitik (111 miljoner kronor).
Tv-avgifter
Verksamheten i de tre public service-företagen – Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion – finansieras i huvudsak med tv-avgiftsmedel som vid sidan av statsbudgeten tillförs det s.k. rundradiokontot. I budgetpropositionen föreslås dessa bolag bli tilldelade 6 390 miljoner kronor från rundradiokontot för 2008. Från distributionskontot får Sveriges Television och Utbildningsradion under innevarande år ytterligare 490 miljoner kronor. Utbetalningarna från detta konto är avsedda att utjämna merkostnaderna för att program under en övergångsperiod måste sändas såväl analogt som digitalt. Hur stort tillskott som Sveriges Television och Utbildningsradion kommer att få från distributionskontot under 2008 är ännu inte känt. Det kan dock väntas bli väsentligt lägre än under 2007 eftersom de analoga sändningarna helt har upphört under hösten 2007.
Svenska Spels överskott
Av AB Svenska Spels överskott väntas nästa år 500 miljoner kronor användas vid sidan av statsbudgeten för Idrottslyftet, en särskild satsning på svensk idrott. Ytterligare 60 miljoner kronor av överskottet överförs till Riksidrottsförbundet för fördelning inom idrottsrörelsen. Ett fastlagt vinstdelningssystem tillför dessutom idrottsrörelsen och ungdomsorganisationerna en viss andel av överskottet från AB Svenska Spel. Detta tillskott uppgick 2007 till sammanlagt 810 miljoner kronor, varav 656 miljoner kronor tillföll idrotten och 154 miljoner kronor ungdomsorganisationerna. Utöver detta disponerar regeringen en mindre andel av överskottet från Nya Penninglotten för stöd till konst, teater och andra kulturella ändamål. År 2007 uppgick dessa medel till 0,4 miljoner kronor.
Skatteutgifter
Skatteutgifterna på utgiftsområde 17 beräknas nästa år uppgå till 7 160 miljoner kronor
Statens samlade stöd inom utskottets ansvarsområde
Sammantaget uppgår således det statliga stödet till kultur, public service och idrott i dessa olika former till i runt tal 25 300 miljoner kronor per år.
Närmare 70 % av idrottsrörelsens och ungdomsorganisationernas andel av Svenska Spels överskott fördelas enligt ett vinstdelningssystem som riksdagen tidigare lagt fast.
I närmast efterföljande avsnitt (3.2–3.4) behandlar utskottet medelstilldelningen för 2008 till de verksamheter som finansieras med anslag över utgiftsområde 17.
I avsnitt 4.1 tar utskottet upp frågor som rör public service-bolagens medelstilldelning för 2008.
3.2 Utskottets bedömning av regeringens och oppositionspartiernas samlade budgetalternativ
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag till anslagsfördelning inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Samtliga motioner som behandlas i detta sammanhang avstyrks.
Jämför särskilda yttrandena 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).
Utskottets ställningstagande
På utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid finns sammanlagt sju politikområden av vilka fyra också finns uppförda på andra utgiftsområden.
De tre politikområden som odelat ligger inom utgiftsområdet är politikområdena 28 Kulturpolitik, 29 Ungdomspolitik och 30 Folkrörelsepolitik.
De fyra politikområden som spänner över flera utgiftsområden är politikområdena 25 Utbildningspolitik, där kulturutskottet svarar för bl.a. folkbildningen, liksom 26 Forskningspolitik med anslaget för Statens ljud- och bildarkiv, 27 Mediepolitik med bl.a. anslaget till Biografbyrån samt 2 Finansiella system och tillsyn med Lotteriinspektionens anslag.
Regeringens förslag till medelsanvisning för hela utgiftsområdet uppgår nästa år till 10 109,7 miljoner kronor. Nivån motsvarar den ram som riksdagen den 21 november 2007 fastställt för utgiftsområde 17 i första steget av budgetprocessen. Ramen fördelar sig på politikområden och grupper av anslag på det sätt som framgår av efterföljande tabell. Av tabellen framgår också vilka alternativa prioriteringar som förordas av oppositionspartierna.
Alla förslag redovisas avrundade till miljoner kronor i den ordning politikområdena behandlas i budgetpropositionen på utgiftsområdet. Regeringens förslag redovisas i absoluta värden. Oppositionspartiernas förslag återges som avvikelser i förhållande till regeringens förslag.
Tabell 1. Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid för 2008
Miljoner kronor
I första steget av budgetprocessen har alltså riksdagen på förslag av finansutskottet (bet. 2007/08:FiU1) beslutat att ramen för utgiftsområde 17 ska vara 10 109,7 miljoner kronor för 2008. Det innebär att kulturutskottet i sin fortsatta beredning av anslagsfördelningen inom utgiftsområdet är förhindrat att föreslå lösningar som medför att anslagen summerar sig till högre belopp. Inget hindrar emellertid att utskottets förslag understiger denna nivå.
Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. De av dessa partier föreslagna ramarna för utgiftsområde 17 överstiger regeringens förslag med 127–776 miljoner kronor. Därmed överstiger dessa förslag också den av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet och kan inte i oförändrat skick tas upp till fortsatt behandling.
Redan av denna anledning bortfaller dessa budgetalternativ. Utskottet har emellertid även vid en mer detaljerad prövning av dessa förslag funnit att oppositionspartiernas budgetalternativ bärs upp av olika lösningar som utskottet inte kan ställa sig bakom.
Mot dessa förslag står regeringens förslag till anslagsfördelning, vilket enligt utskottets mening framstår som väl avvägt.
I det följande går utskottet igenom budgetförslagen på utgiftsområde 17 och prövar anslag för anslag de alternativa lösningar som regeringen och respektive oppositionsparti förordar. Liksom i tabell 1 följer genomgången samma ordning som den som används i budgetpropositionen vid redovisningen av anslagen. Genomgången utmynnar i att utskottet i avsnitt 3.4 redovisar sitt samlade ställningstagande till de förslagspunkter i propositionen och de yrkanden i motionerna som har direkt inverkan på statsbudgeten för 2008 på utgiftsområde 17.
Övriga motionsförslag som berör frågor med anknytning till statsbudgeten men som väntas få budgeteffekt först 2009 eller senare behandlar utskottet längre fram i betänkandet i avsnitt 7.
3.3 Utskottets genomgång av förslagen på anslagsnivå
3.3.1 Politikområde 28 Kulturpolitik
Statens kulturråd (28:1)
Anslaget används för Statens kulturråds förvaltningskostnader. Statens kulturråd ska som central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet följa utvecklingen och ge ett samlat underlag för den statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med genomförandet av denna.
Propositionen
För att finansiera undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) minskas anslaget med 170 000 kronor fr.o.m. 2008. Det under utgiftsområde 9 (Hälsovård, sjukvård och social omsorg) uppförda anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med motsvarande belopp.
Regeringen föreslår att 47,9 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (28:2)
Anslaget används för bidrag till en rad skilda ändamål på kulturområdet.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 30 miljoner kronor för att bygga ut den s.k. alliansmodellen inom dansområdet och komplettera den med en musikallians.
Vidare tillförs anslaget 10 miljoner kronor årligen i tre år, 2008–2010, för att främja etnisk och kulturell mångfald. Regeringen avser att senare besluta om de närmare riktlinjerna för stödet. Regeringen föreslår också att anslaget ska tillföras 3 miljoner kronor för Kulturrådets internationella verksamhet.
Regeringen beräknar en minskning av anslaget med 11,9 miljoner kronor till följd av omprioriteringar inom politikområdet. Av det reformutrymme som skapades på anslaget för 2007 omprioriteras 24 miljoner kronor inom politikområdet.
Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner i fortsättningen ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag minskas anslaget med 59,8 miljoner kronor. Ett lika stort belopp tillförs i stället de berörda institutionernas anslag. Tre anslag berörs, nämligen anslag 28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel, anslag 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater samt anslag 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.
Sammantaget föreslår regeringen att 208,6 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2008.
Motionerna
I motionerna Fi277 yrkande 87 och Kr296 yrkande 5 begär Socialdemokraterna ett uttalande från riksdagen om Teateralliansens behov av ökade resurser. I motion Fi277 menar motionärerna att fler kulturarbetare riskerar att kastas ut i arbetslöshet på grund av resursbrist inom Teateralliansen. Vidare sägs att regeringens förslag om differentierade a-kasseavgifter har slagit hårt mot denna grupp. I motion Kr296 föreslår partiet att bidraget till Teateralliansen ska ökas med 4 miljoner kronor (yrkande 10).
I samma motion, motion Kr296, föreslår Socialdemokraterna med hänvisning till amatörkulturens stora betydelse för vuxnas eget skapande att anslaget ska tillföras 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkandena 7 och 10). Samma förslag framför Socialdemokraterna i sin partimotion om statsbudgeten, motion Fi277 yrkande 89. Sammantaget innebär förslagen att Socialdemokraterna vill öka anslaget med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
I motion Kr279 föreslår Vänsterpartiet att anslaget ska ökas med 91,9 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 2). Av beloppet avsätts 25 miljoner kronor för amatörkulturens centralorganisationer. Vänsterpartiet ser amatörkulturen som ett viktigt komplement till och också som en förutsättning för den professionella kulturen. Amatörkulturens centralorganisationer är i stort behov av medel för att kunna genomföra ett utvecklingsarbete.
Eftersom den tidigare planerade utbyggnaden av Teateralliansen aldrig har kommit till stånd avsätter Vänsterpartiet i samma motion 10 miljoner kronor för detta ändamål. Vidare föreslår partiet att scenkonstens centrumorganisationer ska tillföras 5 miljoner kronor för juridisk och ekonomisk rådgivning för dansare, skådespelare och musiker liksom för de koreografer och grupper som anställer dem. I motionen föreslås också att bidraget till musikarrangörer ska öka med 5 miljoner kronor. Arrangörerna arbetar nämligen mestadels ideellt och under knappa ekonomiska omständigheter.
Vänsterpartiet motsätter sig de nedskärningar eller omprioriteringar på 11,9 miljoner kronor som regeringen föreslår. Partiet påminner om att regeringen i sitt budgetförslag säger sig se fördelar med en minskad grad av detaljstyrning och därför i fortsättningen i större utsträckning vill överlämna till Statens kulturråd att göra prioriteringar. Problemet är enligt motionärerna att det utrymme som nu återstår för Kulturrådets prioriteringar har krympt väsentligt. Motionärerna påpekar att ett av de områden som inte får några öronmärkta pengar i regeringens förslag är kultur i arbetslivet och beräknar därför 10 miljoner kronor för att stödja och inrätta arbetsplatsbibliotek.
Slutligen föreslår motionärerna i motionen att bidraget för de nationella minoriteterna ska ökas med 25 miljoner kronor. Den nuvarande nivån på bidraget når inte upp till vad man kan förvänta sig efter de åtaganden Sverige gjort i och med ratificeringen av Europarådets minoritetskonventioner.
Delvis samma förslag på satsningar återkommer i Vänsterpartiets motion Kr267 om scenkonsten. Sålunda föreslås att bidragen till Teateralliansen och musikarrangörsföreningarna ska öka med 10 respektive 5 miljoner kronor (yrkandena 6 och 10). Slutligen föreslås en ökning med 5 miljoner kronor av bidraget till scenkonstens centrumorganisationer för juridisk och ekonomisk rådgivningsverksamhet (yrkande 9).
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr304 att anslaget ska tillföras 37 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen ska användas för en satsning på hälsofrämjande kultur. Enligt motionärerna har många studier visat att kultur har en läkande effekt. Det är därför viktigt att det inom vård och omsorg finns stöd och stimulans för ett rikt och mångsidigt kulturutbud även för dem som vistas på vårdinstitutioner under en längre tid. De regionala skillnaderna är större på detta område än inom kultursektorn i övrigt. En statlig insats skulle även kunna medverka till att stärka arbetsmarknaden för kulturutövare och öka samhällets nyttjandegrad av professionella skådespelare, dansare, musiker med flera yrkeskategorier (yrkandena 5 och 9).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att det är glädjande att nu även en musikerallians kan bildas efter den modell som redan finns på dans- och teaterområdena. Utskottet är väl medvetet om de problem som finns på den konstnärliga arbetsmarknaden och ser därför med tillfredsställelse på de föreslagna satsningarna för dansare och musiker. Förslaget innebär att ett antal frilansande konstnärer inom scenkonstområdet kan få en social och ekonomisk trygghet genom att de anställs i en allians.
Vidare välkomnar utskottet den särskilda satsningen om 10 miljoner kronor på etnisk och kulturell mångfald. Eftersom det inte framgår närmare av budgetpropositionen hur regeringen avser att använda medlen förväntar sig utskottet att riksdagen i lämpligt sammanhang informeras i frågan.
Den resursförstärkning som görs av Kulturrådets arbete med internationellt kulturutbyte bör kunna bidra till att höja ambitionsnivån inom ett område där kulturen efter hand fått en allt större roll.
Utskottet har noterat att regeringen vill ge Kulturrådet större frihet att använda medlen under anslaget. Denna ambition påbörjades under den socialdemokratiska regeringen. Nu tas ytterligare ett steg i riktning mot en minskad detaljstyrning. Utskottet har inte något att erinra mot detta. Vänsterpartiet har emellertid i sin motion Kr279 motsatt sig att anslaget minskar till följd av omprioriteringar och hävdar att utrymmet för Kulturrådet att göra prioriteringar därmed krymper väsentligt. Utskottet anser för sin del att de båda åtgärderna inte står emot varandra. Om Kulturrådet ges ökad frihet att självständigt disponera tilldelade medel är det en åtgärd i sig som kan genomföras helt oberoende av om anslagsnivån förändras. Minskas anslagsnivån kan det snarare ses som en fördel om Kulturrådet har möjlighet att självt göra de prioriteringar som myndigheten anser erforderliga. Det ankommer således på Kulturrådet att i högre grad än i dag – inom ramen för givna resurser – göra avvägningar mellan olika angelägna bidragsändamål. Det är då fullt tänkbart att några av de förslag som tagits upp i här aktuella motioner kan komma att tillgodoses.
I övrigt konstaterar utskottet att regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget är väl avvägt. Utskottet kan således inte biträda förslagen i motionerna Fi277 (s) yrkandena 87 och 89, Kr267 (v) yrkandena 6, 9 och 10, Kr279 (v) yrkande 2, Kr296 (s) yrkandena 5, 7 och 10 samt Kr304 (mp) yrkandena 5 och 9.
Nationella uppdrag (28:3)
Anslaget används för tidsbegränsade nationella uppdrag. Under treårsperioden 2006–2008 är Skånes Arkivförbund innehavare av ett nationellt uppdrag inom arkivområdet och Ung scen/öst vid Östgötateatern i Linköping av ett annat inom området barn- och ungdomsteater.
Propositionen
Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande hösten 2003 kommer en utvärdering av de nationella uppdragen att genomföras. Under tiden för utvärderingen sker en omprioritering inom politikområdet av den del av anslaget som avser vilande nationella uppdrag. Regeringen föreslår att närmare 2 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008, vilket motsvarar två nationella uppdrag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel (28:4)
En försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning genomförs i Skåne län under tiden den 1 juli 1997–den 31 december 2010, i enlighet med lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Skåne läns landsting har fr.o.m. den 1 juli 1998 från Statens kulturråd övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regional kulturverksamhet. Regeringen beslutar om vilka institutioner som ska vara bidragsberättigade. Under anslaget beräknas medel för försöksverksamheten.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget ska minskas med närmare 10 miljoner kronor på grund av att reglerna för avdragsrätt för mervärdesskatt har ändrats.
Regeringen föreslår att 158,4 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater (28:5)
Anslaget används för bidrag till sex riksinstitutioner på teater-, dans- och musikområdet, nämligen till de två nationalscenerna Operan och Dramaten samt till Riksteatern, Svenska rikskonserter, Dansens Hus och Drottningholms slottsteater.
Propositionen
Med anledning av att bidrag till tjänstepensioner och kompletterande ålderspensioner ska ingå i scenkonstinstitutionernas ordinarie verksamhetsbidrag föreslår regeringen att anslaget tillförs netto 32,5 miljoner kronor för Operan, Dramaten, Riksteatern och Svenska rikskonserter.
Vidare föreslår regeringen att anslaget ska minskas med netto 1,2 miljoner till följd av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt, en minskning som berör Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater. Vidare föreslår regeringen en minskning med 11 miljoner kronor av bidraget till Riksteatern på grund av omprioriteringar inom politikområdet.
Sammantaget innebär regeringens förslag att det på anslaget anvisas drygt 926 miljoner kronor för 2008.
Motionerna
I motion Kr267 anför Vänsterpartiet att regeringen för 2008 utan närmare motivering drar in ca 11 miljoner kronor av bidraget till Riksteatern samtidigt som bidragen till Dramaten och Operan ökas. Motionärerna kan inte se någon anledning till att olika viktiga konstnärliga verksamheter ställs mot varandra. Om regeringen bedömer att Operan och Dramaten är i behov av tillskott för att kunna hålla verksamheten i gång och upprätthålla kvaliteten så måste nya pengar tas fram, menar motionärerna. Vänsterpartiet föreslår att bidraget till Operan minskas med 10 miljoner kronor och att bidraget till Riksteatern ökas med 11 miljoner utöver vad regeringen föreslagit. Sammantaget innebär förslaget att anslaget räknas upp med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 7). Samma förslag återfinns i Västerpartiets budgetmotion, motion Kr279 (v) yrkande 2.
Miljöpartiet de gröna framhåller i sin motion Kr304 att Riksteatern bidrar till ett rikt kulturliv även på de orter där det är långt till de stora nationalscenerna. Partiet avvisar därför regeringens besparing på 11 miljoner kronor på Riksteatern. Förslaget innebär att anslaget ökas med 11 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag (yrkandena 4 och 9).
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens prioriteringar när det gäller medelsfördelningen till de olika riksinstitutionerna på scenkonstområdet.
För tydlighetens skull vill utskottet påpeka att Vänsterpartiets förslag att minska bidraget till Operan med 10 miljoner bygger på den felaktiga föreställningen att regeringen i budgetförslaget för 2008 ökar bidraget till Operan med ett lika stort belopp. Det finns inte något förslag i budgetpropositionen som innebär särskild uppräkning av bidraget till Dramaten. Däremot har regeringen för 2007 tilldelat Operan en engångssumma om 10 miljoner kronor. Utskottet har inte något att erinra då det gäller den av regeringen föreslagna nivån på anslaget. Utskottet kan således inte biträda förslagen i motionerna Kr267 (v) yrkande 7, Kr279 (v) yrkande 2 och Kr304 (mp) yrkandena 4 och 9.
Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (28:6)
Under anslaget anvisas medel för statsbidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.
Propositionen
Med anledning av ändrade regler för avdragsrätt för mervärdesskatt minskas anslaget med 26,6 miljoner kronor samtidigt som det ökas med 13 miljoner kronor på grund av att pensionspremier i fortsättningen ska beräknas individuellt för respektive institution.
Regeringen föreslår att 755,6 miljoner kronor ska anvisas under anslaget.
Motionerna
Socialdemokraterna framhåller i motion Kr296 att länsmusiken och länsteatrarna har stor betydelse för att sprida scenkonsten i landet och att de med sin blotta existens ökar både tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet runt om i Sverige. Motionärerna föreslår därför att anslaget ska tillföras 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Satsningen möjliggör både lokala och regionala förstärkningar samt förbättringar i det lokala kulturlivets möjligheter att jobba med barn och ungdomar samt mot skolan (yrkandena 8 och 10). Samma förslag framför Socialdemokraterna i sin partimotion om statsbudgeten, motion Fi277 yrkande 85.
Vänsterpartiet påpekar i motion Kr267 att anslagen till de regionala institutionerna har urholkats samtidigt som det ställs stora krav på dem. De ska fungera som motor för scenkonstverksamheten i sina regioner, hålla en hög konstnärlig standard och tillgodose barnens och ungdomarnas behov. Motionärerna föreslår därför att anslaget ska tillföras sammanlagt 60 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Av beloppet ska 40 miljoner kronor avsättas för att utveckla länsteatrarnas verksamhet och värdesäkra bidragen till dem, medan 20 miljoner kronor avsätts för länsmusikinstitutionerna för samma ändamål (yrkande 14). Samma förslag framförs i Vänsterpartiets budgetmotion, motion Kr279 yrkande 2.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att de regionala scenkonstinstitutionerna har en mycket viktig roll genom att de gör kulturutbudet tillgängligt för alla, oavsett bostadsort. I det avseendet skiljer sig inte utskottets uppfattning från den som kommer till uttryck i här aktuella motioner. I motsats till motionärerna är utskottet emellertid inte berett att förorda en nivåhöjning av anslaget. I sammanhanget finns det skäl att påminna om att en kommitté för närvarande ser över kulturpolitikens inriktning och prövar om det finns skäl att förändra inriktningen av och formerna för det statliga stödet på den regionala nivån (dir. 2007:99). Enligt utskottets uppfattning skulle sådana nivåhöjningar av anslaget som föreslås i här aktuella motioner vara liktydigt med att föregripa resultatet av kommitténs arbete.
Med hänvisning till det anförda har utskottet inte något att erinra då det gäller regeringens förslag till nivå på anslaget. Utskottet kan således inte biträda förslagen i motionerna Kr267 (v) yrkande 14, Kr279 (v) yrkande 2, Kr296 (s) yrkandena 8 och 10 samt Fi277 yrkande 85.
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (28:7)
Under anslaget beräknas medel för bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper samt arrangerande musikföreningar, stöd till produktion och distribution av fonogram, bidrag till viss teaterverksamhet av nationellt intresse m.m.
Propositionen
Regeringen beräknar att anslaget ska tillföras 700 000 kronor för slagverksensemblen Kroumata. Ensemblens anknytning till Rikskonserters organisation kommer att upphöra vid utgången av augusti 2008. Regeringen anser att staten tillsammans med lokal och regional part bör möjliggöra en fortsatt verksamhet för ensemblen efter den angivna tidpunkten.
Vidare har regeringen föreslagit en minskning av anslaget med 2,3 miljoner kronor på grund av de ändrade reglerna för avdragsrätt för mervärdesskatt.
Regeringen föreslår att 148,7 miljoner kronor ska anvisas under anslaget.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 en förstärkning av anslaget med sammanlagt 110 miljoner kronor utöver regeringens förslag (yrkande 2). Av motionen framgår att partiet vill värdesäkra anslaget till den fria scenkonsten och dessutom skapa möjligheter för den att utvecklas. Den fria scenkonsten förstärks därför med 60 miljoner kronor. För att de som arbetar inom den fria scenkonsten och de som är verksamma vid institutionerna ska kunna få anständiga pensioner avsätts 5 resp. 30 miljoner kronor. Slutligen föreslås att 15 miljoner kronor avsätts för att följa upp det handlingsprogram för dansen som Kulturrådet tidigare utarbetat. Samma förslag återfinns i Vänsterpartiets motion om scenkonsten, motion Kr267 (yrkandena 2, 4 och 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att förorda en ökning av anslaget utöver vad regeringen föreslår.
Med anledning av förslaget i motionerna Kr267 (v) och Kr279 (v) erinrar utskottet om att regeringen i budgetpropositionen tar upp frågan om pensionerna på scenkonstområdet (s. 59). Regeringen konstaterar att pensionsfrågorna är komplexa för dem som arbetar vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutioner som omfattas av den s.k. PISA-förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning. Enligt regeringen behövs ett tjänstepensionssystem som är anpassat till de speciella förhållanden och villkor som råder för området. Regeringen avser därför att tillsätta en särskild utredning med uppgift att se över pensionsförhållandena för området.
Det finns också skäl att i detta sammanhang peka på de resursförstärkningar på dansområdet som redovisas i budgetpropositionen, dels genom att medel avsätts för att bygga ut Dansalliansen, dels genom den satsning som görs för att utveckla Konstnärsnämndens internationella utbytesverksamhet på dansområdet.
Utskottet vill i detta sammanhang också hänvisa till vad utskottet framhållit om medelstilldelningen till de fria grupperna tidigare i detta betänkande i avsnitt 2.
Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionerna Kr267 (v) yrkandena 2, 4 och 5 samt Kr279 (v) yrkande 2.
Bidrag till biblioteksverksamhet (28:8)
Anslagets ändamål är att finansiera bidrag till regional biblioteksverksamhet. Från anslaget utgår statsbidrag till länsbibliotek, tre lånecentraler, en invandrarlånecentral samt ett depåbibliotek. Vidare utgår stöd till folkbibliotek för biblioteksservice för vuxenstuderande.
Propositionen
Regeringen föreslår att det under anslaget för 2008 ska anvisas 47,7 miljoner kronor.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 en ökning av anslaget med 14 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa medel bör enligt motionärerna 10 miljoner kronor avsättas till de regionala biblioteken för värdesäkring och för utvecklingsarbete, 2 miljoner kronor för inrättande av en sverigefinsk boklånecentral och 2 miljoner kronor för inrättande av ett resursbibliotek för döva (yrkande 2).
Yrkandet om att inrätta ett resursbibliotek för döva återfinns också i Vänsterparitets motion Kr280. Enligt motionärerna har Örebro stadsbibliotek och Länsbiblioteket i Örebro län i fem år fått projektbidrag för att bygga upp en fungerande biblioteksservice för teckenspråkiga i hela Sverige. Denna verksamhet bör enligt motionärerna få statliga bidrag (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget är väl avvägt och ställer sig bakom detta föreslag.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att det åligger länsbiblioteken, vilka erhåller bidrag från staten och landstingen, att utveckla folkbiblioteken i länet samt att inspirera, stötta och samordna dessa bibliotek.
Dessutom vill utskottet erinra om att frågan hur biblioteksverksamhet för teckenspråkiga skulle kunna organiseras har behandlats i betänkandet Teckenspråk och teckenspråkiga (SOU 2006:54). Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare kan nämnas att Örebro stadsbibliotek sedan 2001 har erhållit projektmedel från Kulturrådet, över anslaget 28:2, för ett resursbibliotek för döva. Kulturrådet skrev i sitt beslut rörande dessa medel för 2006 att Kulturrådet bedömer att det är ett angeläget projekt som inte bör avbrytas innan en lösning med ett nationellt ansvar kommit till stånd.
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (28:9)
Under anslaget beräknas medel för stöd till utgivning och distribution av litteratur, stöd för inköp av litteratur till folk- och skolbibliotek, stöd till läsfrämjande insatser, stöd till Expertkommittén för översättning av finskspråkig facklitteratur till svenska, sortimentsstöd till bokhandeln samt ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Från anslaget finansieras även utgivning av klassisk litteratur för skolans behov, utgivning av August Strindbergs samlade verk samt stöd till författarverkstäder. Vidare används anslaget till produktionsstöd och utvecklingsstöd till kulturtidskrifter och prenumerationsstöd till biblioteken. Verksamhetsstöd lämnas inom tidskriftsstödet till tidskriftsverkstäder.
Propositionen
Regeringen föreslår att det statliga stödet till internationellt utbyte och samarbete på litteraturområdet ska förstärkas med 7 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Vidare tillförs anslaget 3 miljoner kronor för att stödja utvecklingen av nya metoder för att stimulera intresset för litteratur och läsning.
Mot bakgrund av bokmarknadens positiva utveckling och den förstärkning av läsfrämjande insatser som föreslås i propositionen anser regeringen att staten inte ska förnya avtalet med En bok för alla AB. Till följd av omprioriteringar inom politikområdet minskas anslaget därför med 10,2 miljoner kronor, vilket motsvarar bidraget till En bok för alla AB.
Sammantaget föreslår regeringen att 124,2 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2008.
Motionerna
Socialdemokraterna avvisar i motion Kr296 regeringens förslag att avveckla stödet för En bok för alla AB, som genom läsfrämjande projekt lett in traditionellt lässvaga grupper i litteraturens värld. Med sina redan upparbetade distributionskanaler kan En bok för alla nå ut till grupper som traditionellt inte nås på marknadens villkor. Förslaget i motionen innebär dels att anslaget tillförs 7 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dels att 3 miljoner kronor omfördelas inom anslaget. Därmed föreslår motionärerna att stödet till En bok för alla ska uppgå till 10 miljoner kronor för 2008 (yrkandena 4 och 10). Samma förslag återfinns i Socialdemokraternas budgetmotion Fi277 yrkande 86.
Även Vänsterpartiet föreslår i sin motion Kr279 att stödet till En bok för alla ska fortsätta. Motionärerna framhåller den stora betydelse dessa böcker haft för barn i skola och förskola och för familjer med låg inkomst. De föreslår därför att 10 miljoner kronor ska avsättas för detta ändamål. Vidare vill Vänsterpartiet avsätta 2 miljoner kronor för att barnböcker ska kunna produceras på teckenspråk. Bristen på sådana böcker är så gott som total och produktionen kommer aldrig att bli kommersiellt lönsam. Slutligen föreslår motionärerna att stödet till kulturtidskrifterna ska ökas med 3 miljoner kronor. I dag är det svårt för nya intressanta papperstidskrifter och omöjligt för nättidskrifter att rymmas inom ramen för stödet, hävdar motionärerna. Sammantaget innebär Vänsterpartiets förslag att anslaget ökar med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 2)
Miljöpartiet de gröna pekar i sin motion Kr304 på att det finns en risk för att tillgången till litteratur i skolor och förskolor minskar då stödet för utgivning av En bok för alla upphör. Motionärerna anser att det är viktigt att stimulera läsandet generellt men framför allt i skola och förskola och föreslår därför att det utrymme som frigörs då man tar bort stödet till En bok för alla används för att subventionera inköp av litteratur i skola och förskola. Förslaget innebär att nivån på anslaget höjs med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag (yrkande 9).
I motion Kr295 av Louise Malmström och Jan Björkman (s) föreslår motionärerna att det statliga stödet för utgivning av En bok för alla ska behållas. En bok för alla är bärande i en lång rad läsprojekt. Om stödet tas bort kommer många läsovana barn och vuxna att påverkas.
I motion Kr280 av Alice Åström m.fl. (v) föreslår motionärerna att anslaget ska tillföras 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att stödja utgivning av barnböcker på teckenspråk (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Inledningsvis vill utskottet framhålla att det är värdefullt att en satsning nu görs så att svensk litteratur kan få väsentligt förbättrade möjligheter att göra sig gällande i internationella sammanhang.
I flera här aktuella motioner föreslås att stödet för utgivning av En bok för alla ska fortsätta. Utskottet anser i motsats till motionärerna att det finns goda skäl för regeringen att inte förnya avtalet med En bok för alla AB. Bokmarknaden har nämligen genomgått stora förändringar sedan stödet infördes 1976. Här kan exempelvis nämnas att utgivningen av billiga pocketböcker har ökat kraftigt. Likaså har tillgängligheten och möjligheten att köpa böcker ökat. Även sänkningen av mervärdesskatten på böcker från 25 % till 6 % som infördes den 1 januari 2002 har varit gynnsam för konsumenterna genom att bokpriserna därigenom har kunnat sänkas väsentligt.
I likhet med motionärerna anser utskottet emellertid att det är av största betydelse att statens satsning på läsfrämjande insatser fortsätter. Det är därför välkommet att de bidragsformer för läsfrämjande som ryms inom anslaget kan byggas ut ytterligare. Genom den föreslagna resursförstärkningen om 3 miljoner kronor torde förutsättningarna bli goda för att utveckla metoderna för att väcka ungas läslust.
I två av motionerna, Kr279 (v) och Kr280 (v), föreslår motionärerna en nivåhöjning av anslaget för att ge stöd till utgivning av barnböcker på teckenspråk.
Utbudet av teckenspråkiga böcker på video eller dvd är litet men har ökat något de senaste åren, då det kommit ut mellan 5 och 15 nya skönlitterära böcker per år. Kulturrådet lämnar i förekommande fall stöd för utgivning av teckenspråkiga titlar. För närvarande finns det två förlag som ger ut barnböcker på teckenspråk. En av utgivarna är den statliga myndigheten för specialpedagogik, Specialpedagogiska institutet, som har den största utgivningen. Kulturrådet stöder även Barnens bibliotek som drivs av Västra Götalands regionbibliotek och som på sin hemsida ger boktips på teckenspråk om både böcker på teckenspråk och böcker på svenska.
Självklart är det angeläget att döva barn får möjlighet att tillägna sig litteratur liksom andra barn. Det får förutsättas att Kulturrådet såsom sektorsansvarig myndighet med ansvar för handikappfrågor inom kultursektorn håller regeringen underrättad om vilka behov som kan finnas, bl.a. då det gäller döva barns tillgång till litteratur.
Då det gäller förslaget i Vänsterpartiets motion om att öka stödet till kulturtidskrifterna med 3 miljoner kronor så att nya kulturtidskrifter och nättidskrifter kan inrymmas vill utskottet påpeka följande.
Enligt förordningen (1996:567) om statligt stöd till kulturtidskrifter får produktionsstöd endast lämnas till en tidskrift om den under de två närmast föregående redovisningsåren har utkommit med minst fyra nummer. Utskottet är inte berett att förorda en ändring i det avseendet. Det kan tilläggas att förordningen inte medger att stöd lämnas till nättidskrifter. Kulturrådet har emellertid nyligen fått i uppdrag av regeringen att bedriva en försöksverksamhet med stöd till nättidskrifter. Därmed synes motion Kr279 (v) i den delen vara tillgodosedd.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att det inte finns någon anledning att avvika från regeringens beräkning av anslagsnivån. Motionerna Kr279 (v) yrkande 2, Kr280 (v) yrkande 3, Kr295 (s), Kr296 (s) yrkandena 4 och 10, Kr304 (mp) yrkande 9 och Fi277 (s) yrkande 86 avstyrks.
Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (28:10)
Som en del i ett åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten inledde den tidigare regeringen under 2006 en tvåårig bred satsning på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn, det s.k. Accessprojektet. Regeringen fullföljde den planerade satsningen för 2007.
Propositionen
I propositionen redovisas att satsningen för att vårda, bevara och tillgängliggöra kulturinstitutionernas samlingar, föremål och arkivalier har fallit väl ut. Mer än 1 000 personer har anställts med medlen som avsatts. Satsningen skulle planenligt ha upphört vid utgången av 2007, men regeringen föreslår nu att den i reducerad omfattning förlängs under ytterligare två år. Flera institutioner har anmält att ytterligare tid och resurser behövs för att i första hand fullfölja projekt som inletts under 2006 och 2007. Regeringen beräknar mot den bakgrunden att 75 miljoner kronor bör tillföras anslaget under 2008 och 25 miljoner kronor under 2009 för en tidsbegränsad förlängning av Accessprojektet.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 75 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att Accessprojektet fallit väl ut och att det är angeläget att pågående projekt ges möjlighet att fullföljas. Utskottet välkomnar därmed regeringens förslag till förlängning av projektet och finner den föreslagna medelsanvisningen väl avvägd.
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (28:11)
Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB) är en statlig myndighet som i samverkan med andra bibliotek ska tillgodose funktionshindrade personers behov av litteratur. Biblioteket ska särskilt framställa och låna ut talböcker och punktskriftsböcker, sälja punktskriftsböcker samt ge upplysningar och råd till främst folkbibliotek. Biblioteket har vidare en central utskrivningstjänst för dövblinda och synskadade punktskriftsläsare samt svarar för framställning av studielitteratur för högskolestuderande med synskador eller andra läs- och skrivsvårigheter.
Propositionen
Regeringen föreslår att 70,1 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet kommer senare i detta betänkande, i avsnitt 5, att behandla regeringens förslag om ett bemyndigande avseende TPB:s beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som medför utgifter under 2009–2011.
Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (28:12)
Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (Centrum för lättläst) har till ändamål att äga och ge ut en nyhetstidning för begåvningshandikappade samt att ge ut lättlästa böcker (LL-böcker). Verksamheten bedrivs utan vinstsyfte och inom ramen för ett avtal som träffats mellan staten och stiftelsen. Gällande avtal avser perioden den 1 januari 2006 till den 31 december 2008.
Propositionen
Regeringen föreslår att det på anslaget för 2008 ska anvisas 15,7 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Institutet för språk och folkminnen (28:13)
Institutet för språk och folkminnen är en central myndighet på språkets område som har till uppgift att bedriva språkvård och på vetenskaplig grund öka, levandegöra och sprida kunskaper om språk, dialekter, folkminnen, namn och språkligt burna kulturarv i Sverige. Myndigheten ska vidare bedriva forskning samt delta i internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde. Anslaget används till förvaltningskostnader för institutet.
Propositionen
Regeringen föreslår att 45,4 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Statens konstråd (28:14)
Statliga insatser för den offentliga konsten görs främst genom Statens konstråd. Rådet har till uppgift att verka för att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön genom att förvärva god samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet, medverka till att konst tillförs även andra gemensamma miljöer än sådana som brukas av staten och sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö. Sedan januari 2004 har Statens konstråd tillsynsansvaret för statligt ägd konst.
Propositionen
Regeringen föreslår att 7,4 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (28:15)
Under anslaget beräknas medel för konstförvärv som beslutas av Statens konstråd. Vidare beräknas medel som fördelas av Statens kulturråd till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstinköp.
Propositionen
Regeringen föreslår att 36,6 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.
Utskottet kommer senare i detta betänkande, i avsnitt 5, att behandla regeringens förslag om ett bemyndigande för ramanslag 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för beställning av konstverk som medför utgifter under 2009–2011.
Nämnden för hemslöjdsfrågor (28:16)
Nämnden för hemslöjdsfrågor ska ta initiativ till, planera, samordna och göra insatser för att främja hemslöjd i den mån sådana uppgifter inte ankommer på annan statlig myndighet. Nämnden ska inom sitt verksamhetsområde fördela statligt stöd till hemslöjdsfrämjande verksamhet. Vidare samordnar nämnden hemslöjdskonsulentverksamheten och prövar frågan om huvudmannaskap för konsulenterna.
Propositionen
Regeringen föreslår att 1,9 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet biträder regeringens förslag till medelstilldelning.
Främjande av hemslöjden (28:17)
Under anslaget beräknas medel för bidrag till hemslöjdskonsulenternas verksamhet, Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund och projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund (SHR), som organiserar ideella länshemslöjdsföreningar och lokala föreningar, har under flera år successivt utnyttjat det egna kapitalet för att finansiera verksamheten. Samtidigt har förbundet genomfört åtgärder för att sänka sina kostnader och är numera en kostnadseffektiv organisation. För att SHR ska kunna bedriva sin verksamhet på oförändrad nivå föreslår regeringen att anslaget tillförs 1 miljon kronor. Regeringen föreslår därmed att 22,1 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag att öka stödet till Hemslöjdsföreningarnas Riksförbunds verksamhet så att förbundet kan bedriva sin verksamhet på oförändrad nivå. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.
Bidrag till bild- och formområdet (28:18)
Under anslaget beräknas medel för bidrag till organisationer m.m. på bild- och formområdet, bl.a. verksamhetsbidrag till Folkrörelsernas konstfrämjande, utrustningsbidrag till konstnärers kollektivverkstäder, bidrag till Akademien för de fria konsterna och verksamhetsstöd till vissa fristående utställningsarrangörer. Se även anslag 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer.
Propositionen
Regeringen föreslår att 27,7 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Motionerna
Vänsterpartiet anser att stödet till kollektivverkstäder och ateljéer behöver ökas och föreslår därför i motion Kr279 att anslag 28:18 ökas med 7 miljoner kronor (yrkande 2). I motionen understryks att det också handlar om en värdesäkring av stödet då regeringen inte gjort någon pris- och löneomräkning.
Även i motion Kr333 av Vänsterpartiet finns ett krav på uppräkning av anslaget med 7 miljoner kronor (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Utskottet biträder inte Vänsterpartiets förslag i motionerna Kr279 (v) yrkande 2 och Kr333 (v) yrkande 5 om ytterligare medel under anslaget, utan finner regeringens förslag väl avvägt.
Konstnärsnämnden (28:19)
Konstnärsnämnden har till uppgift att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden ska vidare hålla sig underrättad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag verka för att förbättra konstnärernas villkor. Konstnärsnämnden fördelar även stöd till produktion av kortfilm under anslag 28:36 Filmstöd.
Propositionen
Regeringen föreslår att 14,5 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag till medelsanvisning.
Ersättningar och bidrag till konstnärer (28:20)
Under anslaget beräknas bl.a. medel för ersättning åt författare m.fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek (biblioteksersättning). Vidare beräknas medel för ersättning till bild- och formkonstnärer för att deras verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på annat allmännyttigt sätt (visningsersättning). Medlen fördelas efter beslut av styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond. Vidare fördelas en del av visningsersättningen individuellt. Den individuella visningsersättningen fördelas på basis av det offentliga innehavet av konstnärens verk i enlighet med kriterier vilka fastställts av upphovsrättsorganisationen Bildkonst Upphovsrätt i Sverige (BUS). Dessutom beräknas medel för bidrag till konstnärer som fördelas av Styrelsen för Sveriges författarfond respektive av Konstnärsnämnden.
Propositionen
Regeringen anser att Konstnärsnämndens internationella utbytesverksamhet bör utvecklas vidare. Regeringen avser därför att stärka de insatser för internationellt utbyte på dansområdet som inletts 2007, utbytet för konstnärer som arbetar med musik, teater och film samt att stödja en internationell satsning på konsthantverket som tidigare utvecklats inom ramen för projektet Craft in Dialog. Anslaget tillförs 4 miljoner kronor för internationellt konstnärsutbyte. Därmed föreslår att 305,2 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
I propositionen erinras om att riksdagens har gett regeringen till känna att förutsättningarna för att ge bild- och formkonstnärerna förhandlingsrätt rörande den individuella visningsersättningen bör prövas (bet. 2005/06:KrU10, rskr. 2005/06:206). Regeringen redovisar nu att frågan hanteras inom ramen för kommittén för kulturpolitikens inriktning och arbetsformers uppdrag (dir. 2007:99).
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget tillförs ytterligare 5 miljoner kronor (yrkande 2).
Även i motion Kr333 av Vänsterpartiet finns ett förslag om att tillföra anslaget ytterligare 5 miljoner kronor för att motverka urholkningen av anslaget för individuell visningsrätt (yrkande 4). Vänsterpartiet pekar på att bildkonstnärer, konsthantverkare, illustratörer och fotografer i motsats till musiker och författare inte har någon förhandlingsrätt när det gäller ersättningens storlek.
Utskottets ställningstagande
Kultursamarbete över gränserna spelar en viktig roll för ömsesidigt kunskapsutbyte och en demokratisk samhällsutveckling. Under senare år har kulturen fått en allt större roll i relationsskapandet mellan länder. Utskottet ser därför mycket positivt på förslaget att tillföra Konstnärsnämndens internationella utbytesverksamhet ytterligare 4 miljoner kronor så att den kan utvecklas vidare.
Utskottet finner därmed regeringens förslag om medelsanvisning väl avvägt och är inte berett att bifalla Vänsterpartiets förslag i motionerna Kr279 (v) yrkande 2 och Kr333 (v) yrkande 4 om ytterligare medel under anslaget avvisas.
Med anledning av Vänsterpartiets motion Kr333 konstaterar utskottet att frågan om att pröva förutsättningarna för att ge bild- och formkonstnärerna förhandlingsrätt rörande den individuella visningsersättningen nu övervägs av Kommittén för kulturpolitikens inriktning och arbetsformer.
Riksarkivet och landsarkiven (28:21)
Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för arkivvården i landet. Riksarkivet är chefsmyndighet för landsarkiven i Göteborg, Härnösand, Lund, Uppsala, Vadstena, Visby och Östersund. Landsarkiven är arkivmyndigheter inom sina distrikt. Stockholms stadsarkiv och Värmlandsarkiv har funktionen som landsarkiv inom Stockholms respektive Värmlands län.
Propositionen
Regeringen föreslår att 319,2 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Bidrag till regional arkivverksamhet (28:22)
Medel under detta anslag fördelas av Riksarkivet genom Nämnden för enskilda arkiv. Syftet med bidraget är att främja den regionala arkivverksamheten och att bättre integrera folkrörelsearkiven i den regionala kulturpolitiken.
Propositionen
Regeringen föreslår att 6,2 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Svenskt biografiskt lexikon (28:23)
Anslaget används för att fortsätta och slutföra utgivandet av verket Svenskt biografiskt lexikon. Med gällande vetenskaplig kvalitet ska minst ett band ges ut vart tredje år.
Propositionen
Regeringen föreslår att 4,4 miljoner kronor anvisas för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Riksantikvarieämbetet (28:24)
Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är central förvaltningsmyndighet för frågor om kulturmiljö och kulturarv. RAÄ har bl.a. till uppgift att värna om kulturvärdena i bebyggelsen och i landskapet, att bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande samt att verka för att hoten mot kulturmiljön möts. Dessutom ska RAÄ utföra arkeologiska undersökningar och utredningar, som utförs av RAÄ:s avdelning för arkeologiska undersökningar (UV) mot avgift.
Omlokaliseringen av Riksantikvarieämbetets verksamhet från Stockholm till Gotland ska vara avslutad i december 2008. Myndigheten flyttar in i nyuppförda lokaler som förhyrs tillsammans med Riksutställningar.
Propositionen
Regeringen framhåller i propositionen att omlokaliseringen medför stora påfrestningar och betydande merkostnader för Riksantikvarieämbetet, bl.a. beroende på behov av specialanpassade lokaler och ökade kostnader för transporter. Regeringen föreslår att Riksantikvarieämbetets anslag för 2008 engångsvis tillförs 23 miljoner kronor för att täcka vissa kostnader relaterade till omlokaliseringen till Gotland.
Totalt föreslås 222,6 miljoner kronor bli anvisade under anslaget för 2008.
Motionen
Vänsterpartiet understryker i motion Kr279 att både Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar i anslutning till beslutet om flytt till Gotland fick löfte om ersättning för de merkostnader flytten åsamkar dem. De medel som regeringen nu avsätter i budgetförslaget täcker inte kostnaderna enligt de beräkningar som Vänsterpartiet fått ta del av. Partiet avsätter därför till Riksantikvarieämbetet ytterligare 27 miljoner kronor för 2008 (yrkande 2) och har även beräknar 10 miljoner kronor för 2009 och 10 miljoner kronor för 2010.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är medvetet om att den av den tidigare regeringen beslutade omlokaliseringen till Gotland medför stora påfrestningar och betydande merkostnader för Riksantikvarieämbetet. Utskottet ser därför den av regeringen nu föreslagna engångsvisa höjningen av anslaget med 23 miljoner kronor som nödvändig för att täcka vissa kostnader relaterade till RAÄ:s omlokalisering. Därutöver har regeringen tidigare aviserat att RAÄ ska kompenseras för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför.
Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov återkommer till riksdagen. Utskottet har därmed inget att erinra mot den föreslagna medelstilldelningen under anslaget. Motion Kr279 (v) yrkande 2 avvisas.
Bidrag till kulturmiljövården (28:25)
Bidrag till kulturmiljövård lämnas för insatser som bidrar till att kulturmiljön bevaras och görs tillgänglig. Anslaget används också för att täcka kostnaderna för vissa arkeologiska undersökningar och för arbetet med att ta till vara fornfynd. Dessutom används det som bidrag till ombyggnad, renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.
Propositionen
Regeringen föreslår att 256,7 miljoner kronor anvisa under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
Utskottet kommer senare i detta betänkande, i avsnitt 5, att behandla regeringens förslag om ett bemyndigande för ramanslag 28:25 Bidrag till kulturmiljövården som medför utgifter under 2009–2011.
Kyrkoantikvarisk ersättning (28:26)
Enligt tidigare riksdagsbeslut får Svenska kyrkan sedan 2002 viss ersättning av staten för kulturhistoriskt motiverade kostnader i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena, s.k. kyrkoantikvarisk ersättning. Ersättningen som avser kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Riksdagen beslutade i anslutning till behandlingen av budgetpropositionen för 2006 att ersättningen ska uppgå till 395 miljoner kronor för 2008 och till 465 miljoner kronor för 2009. Regeringen föreslår nu att 395 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
I propositionen redovisas att diskussionerna mellan staten och Svenska kyrkan kommer att formaliseras under 2008 inför ett ställningstagande till den kyrkoantikvariska ersättningens storlek efter 2009.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Centrala museer: Myndigheter (28:27)
Av de statliga, centrala museerna är det tio som har ställning som myndighet. De är:
– Statens historiska museer bestående av Statens historiska museum samt Kungl. myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum,
– Nationalmuseum med Prins Eugens Waldemarsudde,
– Naturhistoriska riksmuseet,
– Statens museer för världskultur bestående av Världskulturmuseet i Göteborg samt Etnografiska museet, Medelhavsmuseet och Östasiatiska museet,
– Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet,
– Statens maritima museer bestående av Sjöhistoriska museet och Vasamuseet samt Marinmuseum i Karlskrona,
– Arkitekturmuseet,
– Statens musiksamlingar,
– Statens försvarshistoriska museer bestående av Armémuseum samt Flygvapenmuseum i Linköping,
– Moderna museet.
Fem av museimyndigheterna är också ansvarsmuseer inom sina respektive verksamhetsområden. Det innebär att de inom sina områden bl.a. ska främja samordningen mellan museer och utveckla kontakter med omvärlden. Ansvarsmuseer är Statens historiska museum, Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Statens museer för världskultur och Moderna museet.
Förutom med anslag finansieras de centrala museimyndigheternas verksamhet med bl.a. avgifter. Under 2006 uppgick avgiftsintäkterna för de centrala museerna till ca 153 miljoner kronor. Därtill kommer avgiftsintäkter för Vasamuseet på närmare 70 miljoner kronor och Cosmonova vid Naturhistoriska riksmuseet på 17 miljoner kronor.
Propositionen
Verksamheten vid Prins Eugens Waldemarsudde har under flera år finansierats genom uttag av donationskapitalet, vilket är långsiktigt ohållbart. Från museets sida bedrivs ett arbete för att minska verksamhetens kostnader och öka dess intäkter. Regeringen föreslog i tilläggsbudget för 2007 en ökning av bidraget för innevarande år med drygt 2 miljoner kronor. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.
För att ytterligare förbättra möjligheterna för verksamheten vid Prins Eugenes Waldemarsudde att långsiktigt fungera med bibehållen kvalitet föreslår regeringen att 3 miljoner kronor tillförs per år fr.o.m. 2008. Regeringen avser också att se över nuvarande organisation där Prins Eugens Waldemarsudde är en del av myndigheten Nationalmuseum.
För att finansiera en ombyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping och därmed det långsiktiga bevarandet av DC 3:an beräknar regeringen att anslaget till Statens försvarshistoriska museum bör tillföras 5 miljoner kronor per år fr.o.m. 2008.
Regeringen har under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet föreslagit att 30 miljoner kronor överförs från det utgiftsområdet för att skapa ett nationellt museinätverk baserat på perioden kring det kalla kriget. Regeringen kommer att besluta om vilka museiverksamheter som ska ingå i nätverket samt de närmare formerna för bidragsgivningen.
Verksamheten vid Statens museum för Världskultur är trots tidigare åtgärder ännu inte i ekonomisk balans. Myndigheten genomför därför under 2007 verksamhetsförändringar för att minska sina kostnader, samtidigt som det finns behov av ytterligare ökning av det statliga bidraget. Regeringen bedömer att dessa åtgärder sammantaget är nödvändiga för att långsiktigt uppnå ekonomisk stabilitet och minskad sårbarhet för myndigheten. Regeringen föreslår att Statens museer för världskultur tillförs 3 miljoner kronor fr.o.m. 2008 i syfte att stärka verksamheten.
För 2007 tillfördes Arkitekturmuseet engångsvis 2 miljoner kronor. Regeringen förslår nu att dessa medel omprioriteras inom politikområdet.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 885,3 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008. Medelstilldelningen för respektive myndighet framgår av efterföljande sammanställning.
Tabell 2. Regeringens förslag till medelstilldelning till Centrala museer: Myndigheter
Tusental kronor
Motionerna
Socialdemokraterna framhåller i motion Kr296 att fri entré-reformen var en succé. Flera museer har under åren 2004–2006 vittnat om hur helt nya grupper lockats att besöka deras verksamhet och att antalet besökare ökat med ca 160 procent. Partiet anser att de statliga museerna åter bör göras tillgängliga för alla oavsett besökares ålder och ekonomi. För att möjliggöra detta anslår partiet ytterligare 43 miljoner kronor under anslaget. Inom ramen för förstärkning önskar man även satsa på museipedagogisk verksamhet för att speciellt ungdomarna än bättre ska tillgodogöra sig kulturarvet på museerna (yrkandena 2 och 10).
Även i motion Fi277 av Socialdemokraterna yrkas att fri entré-reformen återinförs på de statliga museerna (yrkande 83).
Också Vänsterpartiet framhåller i motion Kr279 att fri entré-reformen var en succé. Partiet understryker att entréavgiften gör skillnad och lägger i sitt budgetförslag tillbaka 54 miljoner kronor till anslaget för att finansiera ett återinförande av den fria entrén. Vänsterparitet säger samtidigt nej till regeringens förslag om ytterligare medel till Flygvapenmuseet och anför att så länge som de nuvarande museerna dras med svåra ekonomiska problem och behov av utbyggnad, som t.ex. Nationalmuseum, så har partiet svårt att inse att museiverksamheten på försvarssidan ska byggas ut. Partiet drar i sitt budgetförslag därför bort 5 miljoner kronor för Flygvapenmuseum i Linköping. Samtidigt föreslår man att Statens museer för världskultur erhåller ytterligare 3 miljoner kronor då museet är i akut behov av ytterligare medel. Vänsterpartiet förväntar sig att regeringen omedelbart tar itu med att lösa frågan om hur systemet för hyreskompensation för kulturinstitutionerna ska ändras. Sammanfattningsvis föreslår Vänsterpartiet att ytterligare 52 miljoner kronor tillförs anslaget (yrkande 2).
I motion Kr304 framhåller Miljöpartiet de gröna att fri entré-reformen var lyckosam och avsätter ytterligare 42 miljoner kronor under anslaget för att återinföra reformen (yrkandena 3 och 9). Statistik från första halvåret 2007 visar att avskaffandet av reformen inneburit att antalet besökare har minskat med 41 % jämfört med första halvåret 2006. Miljöpartiet understryker också att det är samhällsekonomiskt bättre att de resurser som i dag finns används av fler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser mycket positivt på de satsningar som regeringen föreslår under anslaget. Inte minst förslaget att permanent tillföra ytterligare 3 miljoner kronor till verksamhet vid Prins Eugens Waldemarsudde är välkommet. Waldemarsudde har under en följd av år haft ekonomiska problem och har i flera år tvingats ta i anspråk delar av donationskapitalet för att kunna täcka kostnaderna. För 2007 har riksdagen redan i våras på tilläggsbudget
Utskottet biträder även förslaget om att finansiera ombyggnaden av Flygvapenmuseet i Linköping och därmed skapa möjlighet att långsiktigt bevara DC 3:an liksom förslaget att skapa ett nationellt museinätverk baserat på perioden kring det kalla kriget.
Utskottet delar bedömningen att en förstärkning av Statens museer för Världskultur är angelägen för att långsiktigt uppnå ekonomisk stabilitet och minskad sårbarhet för myndigheten. Utskottet hänvisar också till överväganden tidigare i avsnittet om hyreskompensationen för statliga kulturlokaler.
Sammantaget finner utskottet den föreslagna anslagsnivån väl avvägd och biträder inte förslagen i Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets de grönas motioner om ytterligare medel. Motionerna Kr279 (v) yrkande 2, Kr296 (s) yrkandena 2 och 10, Kr304 (mp) yrkandena 3 och 9 samt Fi277 (s) yrkande 83 avvisas. Utskottet vill med anledning av motionerna erinra om sitt tidigare uttalande om att det står varje museum fritt att avgöra huruvida man ska ha fri entré eller inte. Varje museum känner sina egna förutsättningar och kan därför bäst avgöra detta.
Centrala museer: Stiftelser (28:28)
Det finns fyra centrala stiftelsemuseer, nämligen Nordiska museet, Skansen, Tekniska museet och Arbetets museum. För Arbetets museum, som är beläget i Norrköping, fastställs stadgarna av dess huvudmän. För de tre övriga stiftelsemuseerna gäller stadgar som har fastställts av regeringen. Nordiska museet har inom sitt verksamhetsområde uppgiften att vara ansvarsmuseum.
Anslaget till de fyra museerna är ungefär dubbelt så höga som deras avgiftsintäkter. Under 2006 uppgick intäkterna från avgifterna till sammanlagt 122 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för 85 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen förslår att 220 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Medelstilldelning för respektive myndighet framgår av efterföljande sammanställning.
Tabell 3. Regeringens förslag till medelsfördelning till Centrala museer: Stiftelser
Tusental kronor
Motionerna
I motion Kr296 förslår Socialdemokraterna att en permanent Ewert Karlsson-utställning inrättas i Arbetets museum i Norrköping (yrkande 6). För detta avsätter partiet ytterligare 1 miljon kronor under anslaget (yrkande 10). Pengarna avser försäkringskostnader, underhåll och vård av samlingen, renovering av skadade bilder och en arkivtjänst för att göra samlingen tillgänglig för utställningar, forskning och publicering.
Även i motion Fi277 av Socialdemokraterna hemställs om inrättande av en permanent EWK-utställning (yrkande 88).
I motion Kr300 begär Sonia Karlsson m.fl. (s) ett tillkännagivande om stöd till Arbetets museum för att kunna ta hand om Ewert Karlssons, EWK, unika samling av politisk illustrationskonst.
Vänsterpartiet har som ovan redovisats i motion Kr279 konstaterat att fri entré-reformen varit framgångsrik och anser att reformen ska återinföras. För detta avsätter man 8 miljoner kronor under anslaget (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar motionärernas uppfattning om värdet av EWK:s politiska illustrationskonst. Utskottet kan däremot inte biträda förslaget om att öka anslaget utan ställer sig bakom regeringens förslag till medelstilldelning.
Motionerna Kr279 (v) yrkande 2, Kr296 (s) yrkandena 6 och 10, Kr300 (s) och Fi277 (s) yrkande 88 avvisas därmed.
Bidrag till regionala museer (28:29)
Bidrag till regionala museer syftar till att stödja museer i deras uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om en regions kulturarv, dess konstutveckling samt om samhället och miljön i övrigt. Statsbidraget ska ge museerna möjlighet att ta ansvar för sin del av det regionala kulturmiljöarbetet. Under anslaget anvisas även medel för kostnader för lönebidragsanställda vid de regionala museerna.
Propositionen
Regeringen föreslår att 155 miljoner anvisas under anslaget för 2008.
Motionen
I motion Kr279 föreslår Vänsterpartiet att anslaget tillförs ytterligare 10 miljoner kronor (yrkande 2). Stödet bör även trappas upp 2009 och 2010 med ytterligare 5 miljoner kronor respektive år. Vänsterpartiet understryker att länsmuserna har en viktig uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskaper om regionens kulturarv och konstutveckling. Museipedagogiken är under stark utveckling och på flera håll förekommer samarbete mellan museet och skolan respektive förskolan. Detta är en utveckling som staten måste stödja.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka att länsmuseerna har en viktig uppgift att samla in, bearbeta och förmedla kunskap om regionens kulturarv och konstutveckling. Utskottet finner emellertid den föreslagna medelsanvisningen väl avvägd och biträder därmed inte förslaget i motion Kr279 (v) yrkande 2.
Bidrag till vissa museer (28:30)
Under anslaget beräknas medel för bidrag till ett antal museer och andra institutioner, de flesta med viss formell anknytning till staten. Regeringen har fastställt stadgar för stiftelserna Dansmuseifonden (Dansmuseet), Drottningholms teatermuseum, Carl och Olga Milles Lidingöhem (Millesgården), Thielska galleriet och Föremålsvård i Kiruna. Av de övriga står stiftelserna Strindbergsmuseet och Rooseum under kommunalt huvudmannaskap, medan stiftelserna Judiska museet, Röhsska museet, Bildmuseet och Zornsamlingarna har bildats av organisationer och andra intressenter.
Propositionen
I enlighet med en skrivelse presenterad för regeringen i oktober 2006 planerar Malmö stad för den framtida verksamheten vid Rooseum. Planen innefattar ett finansiellt och verksamhetsmässigt samarbete mellan Malmö stad, Region Skåne och staten. Diskussioner pågår med Moderna museet om att som en av flera aktörer vara involverad i verksamheten, bl.a. som kvalitetsgarant för den framtida satsningen. Förutsättningar för att projektet ska realiseras är bl.a. att nödvändiga resurser skjuts till och att lokalerna håller en tillfredställande säkerhetsnivå. Satsningen ligger väl i linje med målsättningen att sprida de statligt finansierade verksamheterna i hela landet. Regeringen föreslår att närmare 1 miljon kronor tillförs anslaget för fortsatt verksamhet i Rooseums lokaler. Totalt beräknas därmed 3 miljoner kronor avsättas för verksamheten fr.o.m. 2008.
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna har 2006 och 2007 tillförts 2,5 miljoner kronor per år i särskilda tillskott för att upprätthålla sin verksamhetsnivå. Bristen på leveranser av material att konservera och tillgängliggöra har dock skapat obalanser på metallsidan. Regeringen är därför inte beredd att tillföra ytterligare medel utöver den anslagsbas som gäller för bidraget till stiftelsen. Detta innebär att 2,5 miljoner kronor fr.o.m. 2008 kommer att omprioriteras inom politikområdet. Regeringen aviserar också att den avser att se över den nuvarande verksamheten med Kulturarvs-IT.
Tabell 4. Regeringens förslag till fördelning av anslaget Bidrag till vissa museer
Tusental kronor
Motionen
Vänsterpartiet pekar i motion Kr279 på att Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (SFMV) länge har levt under hotet av neddragningar av antalet tjänster, men räddats i sista stund av tillfälliga anslag. SFMV erbjuder nationella kulturarvsinstitutioner tjänster inom vård, konservering och digitalisering av svenskt kulturarv. Verksamheten sysselsätter knappt 60 personer varav 18 i Grängesberg och Strömsund. Konsekvenserna av regeringes budgetförslag avseende stiftelsen innebär att SFMV tvingas att säga upp 18 tjänster i Strömsund, Grängesberg och Kiruna. Det handlar om 14 lönebidragsanställda och fyra arbetsledare. Vänsterpartiet föreslår att 5 miljoner kronor tillförs anslaget (yrkande 2) så att man kan behålla och utveckla verksamheterna i Strömsund och Grängesberg och göra lönebidragsanställningarna till fasta tjänster.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller det föreslagna stödet till Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna har regeringen bedömt att efterfrågan på SFMV:s konserveringstjänster på metallsidan inte har haft den omfattning som motiverat det extra tillskott som utgått under 2006 och 2007. Regeringen föreslår därför att det tillfälliga stödet inte ska fortsätta att utgå. Utskottet har nu informerats om att representanter från SFMV den 2 oktober 2007 har uppvaktat Kulturdepartementet med anledning av regeringens föreslag och att Kulturdepartementet för närvarande bereder frågan. Utskottet utgår från att regeringen om det finns skäl till det återkommer till riksdagen.
Utskottet som i övrigt inte har några invändningar mot förslagen biträder med detta regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avvisar motion Kr279 (v) yrkande 2.
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (28:31)
Anslaget används för att stödja ny- eller ombyggnad inklusive handikappanpassning av musei-, teater- och konsertlokaler som tillhör någon annan än staten. Beslut om bidrag fattas av Boverkets samlingslokalsdelegation efter samråd med Statens kulturråd.
Propositionen
Regeringen föreslår att 9,9 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Riksutställningar (28:32)
Riksutställningar har till uppgift att främja utställnings- och konstbildningsverksamheten genom att förmedla och ordna utställningar samt bistå med råd och annan service. Myndigheten ska också utveckla och förnya utställningen som medium för kunskapsförmedling, debatt och upplevelse.
För närvarande pågår en omlokalisering av Riksutställningars verksamhet från Stockholm till Gotland. Omlokaliseringen ska vara slutförd i december 2007. Myndigheten flyttar in i de nyuppförda lokalerna som förhyrs tillsammans med Riksantikvarieämbetet.
Propositionen
Regeringen framhåller att omlokaliseringen medför stora påfrestningar och betydande merkostnader för båda myndigheterna, bl.a. beroende på behov av specialanpassade lokaler och ökade kostnader för transporter. Regeringen föreslår att Riksutställningar tillförs ett engångstillskott på 7 miljoner kronor 2008 för att täcka vissa kostnader relaterade till omlokaliseringen. Regeringen föreslår därmed att 53 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Motionen
I motion Kr279 avsätter Vänsterpartiet 8,5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit för Riksutställningars extra kostnader till följd av omlokaliseringen till Gotland (yrkande 2). Flytten ska vara klar före utgången av 2007, men många extrakostnader till följd av omlokaliseringen kommer att kvarstå. De medel regeringen anslagit kommer inte att räcka enligt Vänsterpartiet.
Utskottets ställningstagande
Beslutet att omlokalisera Riksutställningar till Gotland har medfört stora påfrestningar och betydande merkostnader. Riksdagen har därför i tilläggsbudgeten för 2007 beslutat bevilja Riksutställningar 13 miljoner kronor för att täcka vissa kostnader i samband med omlokaliseringen av myndigheten under 2007
Utskottet, som utgår från att regeringen noga följer utvecklingen och vid behov återkommer till riksdagen, har därmed inget att erinra mot den föreslagna medelstilldelningen. Motion Kr279 (v) yrkande 2 avvisas.
Forum för levande historia (28:33)
Forum för levande historia har till uppgift att främja arbetet med frågor som rör demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter. Verksamheten ska ta sin utgångspunkt i Förintelsen och stärka människors vilja att aktivt verka för alla människors lika värde. Arbetet ska bedrivas i nära kontakt med pågående forskning och andra institutioner verksamma med liknande frågor.
Propositionen
Regeringen gav i december 2006 Forum för levande historia i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2008. En delrapport har lämnats den 1 oktober 2007.
Regeringen föreslår att 43,2 miljoner kronor anvisas under anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (28:34)
Under anslaget beräknas medel för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar. Anslaget belastas också med kostnader för eventuellt infriade garantier enligt förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier.
Propositionen
Regeringen föreslår att 80 000 kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Filmstöd (28:35)
Anslaget används för stöd till svensk filmproduktion m.m. enligt 2006 års filmavtal samt för stöd till filmkulturella åtgärder utanför avtalets ram. Under anslaget beräknas även medel för Konstnärsnämndens filmstöd.
Propositionen
Regeringen beräknar att anslaget ska tillföras 10 miljoner, vilket innebär att sammanlagt 309,3 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2008.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 (yrkande 2) att ett stöd ska inrättas för att digitalisera biografer, främst utanför de större städerna. För detta ändamål vill motionärerna tillföra anslaget 25 miljoner kronor. Vidare vill de att bidraget till Filmarkivet i Grängesberg ska öka med 3 miljoner kronor för att bevara filmens kulturarv. Sammanlagt föreslår motionärerna således att anslaget ska öka med 28 miljoner kronor utöver regeringens förslag.
Slutligen tar motionärerna upp en fråga som gäller medelsanvändningen under anslaget. De föreslår att 3 miljoner kronor av anvisade medel ska användas för projektet Film i Sameland och Tornedalen. I projektet samarbetar två nationella minoriteter kring produktion av film, filmläger för ungdomar samt textning och dubbning av film till samiska och meänkieli.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att förorda någon ökning av anslaget utöver vad regeringen föreslår.
Med anledning av förslaget i motionen om att inrätta ett stöd för digitalisering av biograferna erinrar utskottet om att regeringen i budgetpropositionen uttalar sig i frågan. Enligt regeringens uppfattning är det den kommersiella film- och biografbranschen som bör leda och driva den tekniska utvecklingen på området. Det är således inte primärt en uppgift för den statliga filmpolitiken. Utskottet har inte någon annan uppfattning i frågan.
Då det gäller motionärernas förslag att tillföra anslaget medel för Filmarkivet i Grängesberg vill utskottet framhålla att hälften av regeringens resursförstärkning av anslaget för 2008, dvs. 5 miljoner kronor, är avsedd att stödja filmkulturella ändamål som ligger utanför filmavtalets ram, exempelvis regionala resurscentrum för film och video och Filmarkivet i Grängesberg. Resten av ökningen, 5 miljoner kronor, avser ändamål som ryms inom ramen för 2006 års filmavtal såsom t.ex. produktion och distribution av film. Det ankommer på regeringen att i arbetet med regleringsbrevet för 2008 ta ställning till om bidraget till Filmarkivet i Grängesberg ska preciseras.
Beträffande den del av motionen som rör medelsanvändningen under anslaget och som syftar till att 3 miljoner kronor av anvisade medel ska användas för projektet Film i Sameland och Tornedalen vill utskottet nämna följande. Det övergripande målet för filmpolitiken är att ett mångfaldsperspektiv ska integreras i verksamheten. Det finns inte något som hindrar att Filminstitutet stöder en samisk eller tornedalsk filmproduktion. Enligt vad utskottet har inhämtat har Filmpool Nord, som erhåller bidrag av Filminstitutet, medfinansierat flera filmer där det talas nationella minoritetsspråk eller som handlar om språkminoriteters villkor.
I den mån motionen syftar till att ett nytt regionalt resurscentrum med samisk och tornedalsk inriktning ska inrättas är detta i första hand en angelägenhet för regionala och lokala intressenter. Ett villkor för att staten ska tillskjuta medel till en sådan regional institution är dels att regeringen har förklarat att institutionen ska vara statsbidragsberättigad, dels att bidrag för verksamheten utgår från ett landsting eller en kommun eller någon annan huvudman. Det kan tilläggas att syftet med statsbidraget till regionala resurscentrum för film och video är att främja regional och lokal filmverksamhet, framför allt med och för barn och ungdom
Med hänvisning till det anförda biträder utskottet regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motion Kr 279 (v) yrkande 2.
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (28:36)
Anslaget används för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Medlen används för projekt inom Statens kulturråds, ansvarsmuseernas, Riksarkivets, Riksantikvarieämbetets och Institutet för språk- och folkminnens ansvarsområden. Vidare beräknas under anslaget medel för del av kostnaderna för grundforskning inom naturvetenskap vid Naturhistoriska riksmuseet.
Propositionen
Regeringen föreslår att 36,7 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelstilldelning.
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (28:37)
Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har till uppgift att pröva frågor om statsbidrag till trossamfund. Anslaget används för förvaltningskostnader för nämnden.
Propositionen
Regeringen föreslår att det på anslaget anvisas 4,7 miljoner kronor för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Stöd till trossamfund (28:38)
Målet för det statliga stödet till trossamfund är att skapa förutsättningar för trossamfunden att bedriva en aktiv och långsiktigt inriktad religiös verksamhet i form av gudstjänster, själavård, undervisning och omsorg. Förutsättningarna för att ett trossamfund ska få statligt stöd är att samfundet bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och att det är stabilt och har egen livskraft. Statligt stöd till trossamfund kan lämnas i form av statsbidrag och avgiftshjälp till registrerade trossamfund.
Propositionen
Regeringen föreslår att det på anslaget anvisas 50,2 miljoner kronor för 2008.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motionerna Kr279 yrkande 2 och Kr212 yrkande 3 att anslaget minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att tillstyrka ett förslag som innebär att stödet till trossamfunden minskar, utan ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Skapande skola (28:39)
Anslaget är nytt och är avsett att användas för en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Satsningen innebär att skolans kunskapsmål och kulturpolitiska mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och till eget skapande sammanfaller.
Propositionen
I 2007 års ekonomiska vårproposition redogjorde regeringen för sin avsikt att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med ett förslag till en långsiktig strategi för att stärka barn- och ungdomskulturen.
Regeringen förslår nu en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Satsningen syftar till att barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket främjar möjligheten att nå kunskapsmålen i skolan. Målet är att kulturella och konstnärliga uttryck långsiktigt ska integreras i skolans arbete.
Regeringen har i sin strategi för Skapande skola valt att fokusera på elever i årskurserna 7, 8 och 9. Målet är att möjliggöra ett bredare utbud och ett mer fördjupat arbete med kultur i den åldersgrupp där ungdomarna själva tenderar att efterfråga mer kulturaktiviteter men där skolan ofta saknar tillräckliga resurser. Skapande skola-satsningen innebär att stimulansmedel avsätts till kulturverksamheter och eget skapande för landets alla elever i grundskolans årskurser 7–9. Den långsiktiga utformningen av satsningen skapar kontinuitet och goda förutsättningar för att bidra till kunskapsmålet. Anslaget tillföras 55 miljoner kronor.
Stimulansbidraget ska fördelas av Statens kulturråd. En förutsättning för att stimulansbidrag ska lämnas är att uppföljningsbara handlingsplaner kan redovisas.
Satsningen ska utvärderas fortlöpande. Barns och ungdomars synpunkter ska tas till vara.
Motionerna
Socialdemokraterna framhåller i motion Kr296 att de såg Ung kultur 07 som startskottet för ett långsiktigt utvecklingsarbete för att sätta fokus på barnkulturen. De medel som den socialdemokratiska regeringen avsatt för att göra 2007 till ett år för barnkultur drogs in av regeringen förra året. Den satsning regeringens nu föreslår på Skapande skola är felriktad och riskerar att bli en tillfällig satsning som inte får någon bestående inverkan på barnens kulturliv och upplevelser. Socialdemokraterna avvisar därmed regeringens förslag om 55 miljoner kronor till anslaget och förslår i stället ett nytt anslag som behandlas nedan (yrkandena 9 och 10).
Även i motion Fi277 avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag om ”skapande skola” (yrkande 84).
Utskottets ställningstagande
Barn och unga har rätt till delaktighet i kulturlivet och till eget skapande. Utskottet välkomnar därför regeringens förslag om en långsiktig satsning för barn i grundskolan. Remissvaren på Aktionsguppen för barnkulturs betänkande Tänka framåt men göra nu. Så stärker vi barnkulturen (SOU 2006:45) visade att kommunerna har en god beredskap inför en statlig satsning på barn- och ungdomskultur i skolan. Svaren pekade emellertid också på betydande brister vad gäller tydliga mål och långsiktighet i det nuvarande arbetet. Skapande skola-satsningen är utformad för att avhjälpa detta. Utskottet bedömer att den långsiktiga utformningen av satsningen ger kontinuitet och skapar goda förutsättningar för att bidra till att nå kunskapsmålen i skolan. Genom satsningen får alla ungdomar i årskurs 7–9 tillgång till kulturupplevelser i skolan med de positiva effekter det medför. Den ökar också efterfrågan på professionella kulturskapare. Utskottet ansluter sig därmed till regeringens förslag till medelsanvisning och avvisar Socialdemokraternas förslag i motionerna Kr296 (s) yrkandena 9 och 10 och Fi277 (s) yrkande 84.
Barn- och ungdomssatsning (förslag till nytt anslag)
Motionerna
Socialdemokraterna föreslår i motion Kr296 ett nytt anslag på utgiftsområdet kallat Barn- och ungdomssatsning. På detta avsätts 105 miljoner kronor (yrkandena 3 och 10). Motionärerna har som redovisats ovan avvisat regeringens förslag till Skapande skola-satsning. De föreslår i stället ett anslag för kulturupplevelser ute i landet kopplat mellan skolan, fritidsverksamheten och kulturinstitutionerna. De understryker samtidigt konstnärernas och museernas roll i det sammanhanget och hänvisar till att Aktionsgruppen för barnkultur föreslagit medel för ökad samordning och uppföljning på regional nivå. Det arbete som utförs av regionala kulturkonsulenter, länsinstitutioner och resurscentrum för film och video har stor betydelse för barns och ungas tillgång till kultur. Motionärerna anser också att institutionernas pedagogiska arbete bör få möjlighet att utvecklas.
I motion Fi277 återkommer Socialdemokraterna till samma förslag och begär ett tillkännagivande till regeringen om behovet av kultursatsningar för barn och unga (yrkande 84). Motionärerna vill försäkra sig om att alla barn och ungdomar får ta del av eget skapande och kulturupplevelser. Långsiktighet, tillgänglighet, samverkan och helhetstänkande ska prägla den verksamhet som får stöd.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under anslag 28:39 Skapande skola ovan ställt sig bakom regeringens satsning på Skapande skola. Utskottet avvisar därmed Socialdemokraternas förslag i motionerna Kr296 (s) yrkandena 3 och 10 samt Fi277 (s) yrkande 84.
Regionala kulturfonder (förslag till nytt anslag)
Motionen
Miljöpartiet de gröna föreslår i motion Kr304 ett nytt anslag, Regionala kulturfonder, och avsätter 150 miljoner kronor under anslaget (yrkande 9). Syftet med fonderna är att finansiera nya kulturprojekt, att göra kulturen tillgänglig för fler och att förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna. Fonderna ska administreras av länsstyrelserna som också ska tillsätta en kommitté som ska fördela medel ur fonderna. Projekten ska vara regionalt förankrade och skapa mervärde till den befintliga regionala kulturen. Fördelningen ska ta hänsyn till krav på jämställdhet och bidra till att stärka barns och ungdomars skapande verksamheter och kontakt med kultur både i skolan och på fritiden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att stödet till kulturverksamhet på regional och lokal nivå är omfattande. Statsbidrag kan lämnas enligt förordning (1996:1598) om statsbidrag till regional kulturverksamhet. Bidrag kan enligt denna förordning ges till teater-, dans- och musikinstitutioner, inklusive länsmusikverksamhet, regionala museer, länsbibliotek, verksamhet med länskonstnärer, regionala konsulenter för mångkultur, regionala arkivinstitutioner och regionala resurscentrum för film och video (1 §).
I rapporten Kulturen i siffror 2007/3 Statliga kulturinsatser 2006 i regionalt perspektiv redovisar Statens kulturråd att sju myndigheter och institutioner inom det statliga kulturområdet fördelar direkta bidrag till länen: Statens kulturråd, Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Konstnärsnämnden, Svenska Filminstitutet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Talboks- och punktskriftsbiblioteket. Tillsammans fördelar dessa drygt 2 miljarder kronor, eller en tredjedel av kulturbudgeten. I genomsnitt motsvarar det 252 kronor per invånare.
Här bör också pekas på att utskottet ovan har tagit ställning till en ny satsning på kultur i skolan under anslag 28:39 Skapande skola.
Utskottet anser inte att några fonder administrerade av länsstyrelsen ska införas. Miljöpartiet de grönas förslag i motion Kr304 yrkande 9 om ett nytt anslag för kulturfonder avvisas.
3.3.2 Politikområde 27 Mediepolitik
Statens biografbyrå (27:1)
Statens biografbyrå ska granska filmer och videogram som är avsedda att visas vid allmän sammankomst eller offentlig tillställning. På begäran förhandsgranskas även filmer och videogram för enskilt bruk. Biografbyrån fastställer åldersgränser för de filmer som granskats. Vidare kan byrån besluta om att klipp ska göras i filmer samt om visningsförbud.
Biografbyrån utövar tillsyn över videogrammarknaden och efterlevnaden av bestämmelserna i brottsbalken om olaga våldsskildring och otillåten utlämning av teknisk upptagning när det gäller rörliga bilder.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget för 2008 ska uppgå till drygt 10 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (27:2)
Anslaget används för att finansiera kostnader för tillhandahållande och överföring av en svensk programkanal till Finland, kostnader för distribution av en finsk programkanal i Sverige och övriga kostnader i samband med utsändning av den finska programkanalen i Sverige.
Det svensk-finska televisionsutbytet bedrivs enligt en princip om ömsesidighet. Finland svarar för kostnaderna för utsändningen av en svensk programkanal i Finland och för överföringen av en finsk programkanal till Sverige. På motsvarande sätt svarar Sverige för kostnaderna för utsändningen av en finsk programkanal i Sverige och för överföringen av en svensk programkanal till Finland.
Propositionen
Regeringen föreslår att 21 miljoner kronor ska anvisas under anslaget för 2008.
Motionerna
Vänsterpartiet framför i motion K330 uppfattningen att den nationella minoritetspolitiken ska syfta till att finsktalande och de som förstår finska i Norrbotten ska kunna se finska tv-program. Med den analoga sändningstekniken för tv har stora delar av Norrbotten kunnat ta del av två finska tv-kanaler på grund av s.k. spill. Med digitaliseringen har denna möjlighet försvunnit i länet förutom i det område som ligger närmast gränsen mellan Sverige och Finland. Motionärerna föreslår att de sändningar som täcker Stockholm, Västerås och Uppsala ska utökas till att gälla även Norrbotten eftersom länet har en stor andel finsktalande invånare (yrkande 1).
I motion Kr279 föreslår Vänsterpartiet att anslaget ska ökas med 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Den finska och tornedalsfinska befolkning som bor i kommuner i norra delen av landet där finska och meänkieli får användas av domstolar och förvaltningsmyndigheter skulle därmed få tillgång till finska tv-program (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Som framgår av budgetpropositionen sänds den redigerade finländska kanalen TV Finland (tidigare Finlands TV) digitalt över marknätet i Stockholm, Västerås och Uppsala samt över kabel-tv-bolaget Com Hems samtliga kabelnät i landet. Därutöver kan nämnas att de hushåll som har satellitmottagning har möjlighet att abonnera på programkanalen oavsett var man bor i Sverige.
I motionen nämns att stora delar av befolkningen tidigare kunnat se på finsk tv på grund av s.k. överspill, vilket efter övergången till digital sändningsteknik starkt begränsats. Kulturministern har nyligen som svar på en skriftlig fråga om finsk tv i Norrbotten sagt följande.
De tv-sändningar från grannländerna som traditionellt har kunnat tas emot i gränstrakterna är ofrivilliga överspillssändningar från marknätet på andra sidan gränsen. Överspillssändningar sker på samma sätt från de digitala marknäten som från de tidigare analoga. Omfattningen av överspillet kan däremot ha ändrats efter övergången. Det beror på att de digitala signalerna har andra tekniska egenskaper än analoga, men också på eventuella förändringar av nätstrukturen i samband med övergången. Det kan alltså mycket väl vara så att det finska marknätet har en lägre täckningsgrad efter övergången och därför inte lika mycket överspill just i det aktuella området. Beslutet om hur det finska marknätet ska se ut kan den svenska regeringen inte påverka.
– – –
När det gäller det Sverigefinska tv-utbytet förs återkommande diskussioner mellan Sverige och Finland både på politisk nivå och mellan tjänstemän. På båda sidor finns en strävan att på bästa sätt använda de medel som finns tillgängliga för utbytet. Kulturdepartementet har också kontinuerlig kontakt med Sverigefinska Riksförbundet i frågan.
Jag tycker att det är angeläget att de grupper som har finska som modersmål i Sverige har tillgång till medier på det finska språket. För att garantera detta finns inte bara det Sverigefinska tv-utbytet, utan också krav på Sveriges Television och Sveriges Radio att utveckla program på minoritetsspråken, där finska intar en särställning.
Utskottet har för sin del inte någon annan uppfattning i denna fråga än kulturministern.
Med hänvisning till det anförda ansluter sig utskottet till regeringens förslag till medelsanvisning. Motionerna Kr279 (v) yrkande 2 och K330 (v) yrkande 1 avstyrks.
Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (27:3)
Anslaget används för att finansiera svensk medverkan i Europeiska Audiovisuella Observatoriet. Det är ett forsknings- och statistikinstitut som samlar in och distribuerar information om utvecklingen inom film, television, video/dvd och nya medier. Observatoriet arbetar också med att ta fram jämförbar europeisk statistik på det audiovisuella området.
Propositionen
Regeringen föreslår att 466 000 kronor ska anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (27:4)
Anslaget används för stöd till Nordiskt informationscenter för medie- och kommunikationsforskning (Nordicom) vid Göteborgs universitet för information om forskningsresultat och utarbetande av mediestatistik, bl.a. genom Mediebarometern.
Propositionen
Regeringen föreslår att på anslaget ska anvisas drygt 2 miljoner kronor för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
3.3.3 Politikområde 29 Ungdomspolitik
Ungdomsstyrelsen (29:1)
Ungdomsstyrelsen är central myndighet inom ungdomspolitikens område med uppgift att verka för att målen för den nationella ungdomspolitiken uppnås.
Propositionen
I samband med Integrationsverkets avveckling den 1 juli 2007 överfördes ansvaret för handläggning av ett antal bidrag som främjar integrationen till Ungdomsstyrelsen. Anslag 29:1 Ungdomsstyrelsen ökar på grund av denna utvidgning av myndighetens verksamhet med 4 miljoner kronor 2008, 4,1 miljoner kronor 2009 och 1,5 miljoner kronor 2010. Under 2008 kommer Ungdomsstyrelsen att tillföras ytterligare nya uppgifter avseende handläggning av bidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt. Finansiering av dessa tillkommande arbetsuppgifter kommer att ske inom ramen för anslag 30:3 Bidrag för kvinnors organisering.
Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 23,4 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet biträder regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (29:2)
Under anslaget beräknas medel för statsbidrag till ungdomsorganisationer enligt förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer samt visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet.
Propositionen
Under 2006 och 2007 genomförde Ungdomsstyrelsen en tvåårig satsning på förebyggande och främjande verksamheter för ungdomar i riskmiljöer. Genom att satsningen avslutas minskar anslaget med 85 miljoner kronor. Vidare har regeringen under 2006 och 2007 genomfört kampanjen Alla olika – alla lika. Med anledning av att även den insatsen avslutas minskar anslaget med 1 miljon kronor.
Regeringen föreslår därmed att 87,4 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Motionerna
Vänsterpartiet anför i motion Kr279 att man under hösten 2006 var överens med Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna om en satsning på mötesplatser och verksamheter för unga utgående från deras egna önskemål och initiativ. Vänsterpartiet ser detta som en satsning som fortfarande har mycket stor betydelse och avsätter därför ytterligare 80 miljoner kronor under anslaget (yrkande 2).
Ett likalydande yrkande finns också i Vänsterpartiets motion Kr281 yrkande 8.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som konstaterar att den särskilda satsningen på ungdomar i riskmiljöer nu avslutas enligt tidigare planering, har inget att erinra mot den föreslagna medelstilldelningen. Utskottet anser inte att Vänsterpartiets motioner Kr279 yrkande 2 och Kr281 yrkande 8 bör föranleda något initiativ.
3.3.4 Politikområde 30 Folkrörelsepolitik
Stöd till idrotten (30:1)
Från anslaget utgår bidrag till Sveriges Riksidrottsförbund (RF) för den verksamhet som bedrivs av förbundet och till förbundet anslutna organisationer. Under anslaget disponeras även medel för bl.a. insatser mot dopning, idrottsforskning, specialidrott inom gymnasieskolan, förberedelser till och svenskt deltagande vid olympiska spel och Paralympics samt till en talangsatsning inom svensk idrott.
Propositionen
Regeringen föreslår att det på anslaget anvisas 445,6 miljoner kronor för 2008.
Motionerna
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Statens stöd till idrotten bör enligt motionärerna gå över statsbudgeten och inte via AB Svenska Spel. Den nu föreslagna ökningen är ett steg i den riktningen (yrkande 2). Vänsterpartiet föreslår samtidigt (se avsnitt 4.2 i betänkandet) att AB Svenska Spels bidrag till idrotten minskas med en motsvarande summa, dvs. 50 miljoner kronor.
Lars Lilja och Britta Rådström (båda s) anser i motion So426 att idrottsrörelsen ska erhålla höjt anslag för att ytterligare kunna intensifiera sitt arbete mot dopning inom idrotten och för att antalet tester måste fortsätta att öka även på nivåer under eliten (yrkande 1).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påpeka att idrotten utöver belopp från anslag 30:1 erhåller betydande medel från AB Svenska Spel varje år. År 2007 uppgår detta tillskott vid sidan av statsbudgeten till sammanlagt 1 216,1 miljoner kronor. Detta är 196,5 miljoner kronor mer än året innan.
Regeringen har i december 2006 tillkallat en särskild utredare som ska se över stödet till idrotten. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008. I avvaktan på denna översyn bör enligt utskottet någon ändring av hur stödet fördelas till idrotten inte ske.
När det gäller motionsyrkandet rörande dopning kan nämnas att 23 miljoner kronor av anslagsmedlen till idrotten 2007 är avsedda för insatser mot dopning och att Riksidrottsförbundet är ansvarigt för antidopningsarbetet i Sverige. Det ankommer på idrottsrörelsen att själv bestämma hur tilldelade anslagsmedel närmare ska fördelas och om ytterligare medel som tillförs idrotten ska avsättas för insatser mot dopning.
Utskottet är inte berett att förorda en ökning av anslaget på det sätt som motionärerna förordar, utan ställer sig bakom regeringens förslag till medelstilldelning på anslaget.
Bidrag till allmänna samlingslokaler (30:2)
Bidrag till allmänna samlingslokaler lämnas för köp, ny- eller tillbyggnad, ombyggnad eller standardhöjande reparationer och för handikappanpassning. Det lämnas också i form av verksamhetsutvecklingsbidrag, vilket är ett stöd för att anpassa en allmän samlingslokal till ungdomsverksamhet inom kultur- och fritidsområdet, eller för att stimulera sådan verksamhet och utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet. Boverkets samlingslokaldelegation fördelar bidragen.
Propositionen
Regeringen föreslår att det på anslaget anvisas 32,3 miljoner kronor för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelstilldelning på anslaget.
Bidrag för kvinnors organisering (30:3)
Syftet med statsbidraget är att stödja kvinnors organisering i egna sammanslutningar. Bidraget ska främja kvinnors deltagande i den demokratiska processen och i samhällslivet. Bidraget ska också möjliggöra för kvinnor att bevaka sina rättigheter och driva sina krav.
Anslaget får även användas för att finansiera administration rörande bidragshanteringen.
Propositionen
Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 1 miljon kronor och att det under anslaget för 2008 ska anvisas 31,4 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till medelsanvisning på anslaget.
Samtidigt vill utskottet erinra om att det under anslaget för 2007 har avdelats 3,5 miljoner kronor till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer. Dessa medel ligger kvar på anslaget trots att de politiska kvinnoorganisationerna fr.o.m. 2008 föreslås få ett eget anslag. Detta innebär att de kvinnoorganisationer som beviljas medel från anslag 30:3 får ytterligare 3,5 miljoner kronor att fördela mellan sig.
Stöd till friluftsorganisationer (30:4)
Friluftsorganisationerna har en viktig roll när det gäller att erbjuda barn, ungdomar och vuxna friluftsaktiviteter som ger både upplevelser och fysisk aktivitet. Friluftsorganisationerna bedriver också ett värdefullt arbete för att öka kunskapen om natur och miljö och bidrar i arbetet för en god folkhälsa.
Propositionen
Regeringen föreslår att 24,9 miljoner kronor anvisas på anslaget för 2008.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget ökas med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att de ca 20 medlemsorganisationerna sammanlagt organiserar 1,7 miljoner människor och att de är förtjänta av ett högre anslag (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att anslaget fr.o.m. 2006 förstärkts med 10 miljoner kronor per år. Utskottet är därför inte berett att nu förorda en ökning av anslaget utöver vad regeringen föreslår. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till medelsanvisning.
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer (30:5)
Regeringen avser att fr.o.m. 2008 inrätta ett särskilt statsbidrag för stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer och föreslår att ett nytt anslag förs upp på statsbudgeten för detta ändamål.
Anslaget får användas för bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer.
Propositionen
Regeringen föreslår att 15 miljoner kronor anvisas på anslaget för 2008.
Finansieringen sker genom en motsvarande minskning av anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 14 Arbetsliv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens förslag om att inrätta ett särskilt statsbidrag för stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer och ställer sig bakom den föreslagna medelstilldelningen på anslaget.
3.3.5 Politikområde 25 Utbildningspolitik
Bidrag till folkbildningen (25:1)
Folkbildningsverksamheten ska göra det möjligt för män och kvinnor att ändra sin livssituation och skapa engagemang för att delta i samhällsutvecklingen. Den ska också höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftor. Vidare ska verksamheten stärka och utveckla demokratin. Folkbildningen ska bidra till ett breddat kulturintresse i samhället och till en ökad delaktighet i kulturlivet samt främja kvinnors och mäns kulturupplevelser och eget skapande. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd.
Statsbidrag utbetalas till Folkbildningsrådet (FBR) som ett samlat finansiellt stöd till folkbildningen. Rådet beslutar vilka studieförbund, folkhögskolor och studerandeorganisationer inom folkhögskolan som ska tilldelas statsbidrag samt fördelar tillgängliga medel till dem.
Anslaget finansierar vidare Folkbildningsrådets egen verksamhet och utgifter för Folkbildningsnätet. Utgifter för Nordiska folkhögskolan i Genève finansieras även under anslaget.
Propositionen
Anslaget förstärks med 3,9 miljoner kronor med anledning av att folkbildningsverksamhet på två folkhögskolor som tidigare finansierats från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning fr.o.m. 2008 ska finansieras från detta anslag.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett anslag för 2008 om 3 107 miljoner kronor.
Motionen
Vänsterpartiet föreslår i motion Kr279 att anslaget höjs med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anser att 100 miljoner kronor ska avsättas till en satsning på IT via främst tv och studiecirklar. Vidare föreslår motionärerna att anslaget ska ökas med 82 miljoner kronor för utvecklingsarbete inom folkhögskolor och studieförbund och för att motverka höjda kurspriser.
Återstående 18 miljoner kronor ska enligt motionärerna gå till folkhögskolorna för att anordna svenska för invandrare (sfi) (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill först påminna om att Folkbildningsrådet har ansvaret för fördelningen av anslagsmedlen med utgångspunkt i de av riksdagen framlagda syftena med statsbidraget. Utskottet är nu inte berett att förorda en ökning av anslaget utöver vad regeringen föreslår och vill samtidigt understryka att anslaget fr.o.m. 2007 förstärkts med 490 miljoner kronor. Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till medelstilldelning.
När det gäller motionsyrkandet om möjligheten för folkhögskolorna att självständigt anordna svenska för invandrare (sfi) har utskottet inhämtat att frågan för närvarande bereds av en utredare (dir. 2007:32). Uppdraget ska redovisas senast den 3 mars 2008.
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (25:2)
Under anslaget anvisas medel för särskilt kostnadskrävande utbildningsinsatser vid folkhögskolor för deltagare med funktionshinder. Bidraget avser utbildningskostnader och kostnader för åtgärder i samband med utbildningarna. Målet för denna verksamhet är att förbättra förutsättningarna för utbildning och studier för personer med funktionshinder.
Vidare anslås medel till Tolk- och översättarinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet, som ansvarar för fördelningen av statsbidrag till folkhögskoleförlagd teckenspråkstolkutbildning och teckenspråkslärarutbildning. Dessa utbildningar ska planeras i samverkan med berörda handikapporganisationer. Anslaget finansierar också utgifter för administration, utvärdering och utveckling av denna verksamhet.
Även utgifter för bidrag till Synskadades riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda och för administrationen av bidragsgivningen finansieras från anslaget.
Propositionen
Den engångsvisa minskningen av anslaget med 1 miljoner kronor 2007 för att bidra till finansiering av att snabbt utbilda kontakttolkar upphör.
Regeringen föreslår att 79,8 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.
Utskottet kommer senare i detta betänkande, i avsnitt 5, att behandla regeringens förslag om bemyndigande avseende stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som medför utgifter under 2009.
Bidrag till kontakttolkutbildning (25:3)
Studieförbund och folkhögskolor kan erhålla bidrag från anslaget till kontakttolkutbildning. Frågor om bidrag prövas av Tolk- och översättningsinstitutet (TÖI) vid Stockholms universitet.
Propositionen
Den engångsvisa ökningen av anslaget med 1 miljon kronor 2007 för att ytterligare öka möjligheten att snabbt utbilda kontakttolkar upphör.
Regeringen föreslår att 15,7 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelstilldelning under anslaget.
3.3.6 Politikområde 26 Forskningspolitik
Statens ljud- och bildarkiv (26:1)
Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) har till uppgift att samla in, bevara och tillhandahålla den del av medieutbudet i Sverige som offentliggörs i form av ljud och rörliga bilder. Målet med verksamheten är att förbättra informationsförsörjningen inom forskningen och öka tillgängligheten till svenskt ljud och rörliga bilder.
Propositionen
SLBA har för 2006 och 2007 tillförts tillfälliga resursförstärkningar om 10 miljoner kronor per år, dvs. sammanlagt 20 miljoner kronor, för överföring av analogt material till digital form, s.k. migrering. Detta arbete har försenats, varför hela anslaget troligen inte kommer att förbrukas i år. För att klara den planerade migreringen får SLBA använda eventuellt förekommande anslagssparande under 2008 till 2009. Regeringen föreslår att anslaget för 2008 ska minskas med 10,2 miljoner kronor. Sammantaget innebär det att regeringen föreslår att 47 miljoner kronor anvisas under anslaget för 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.
3.3.7 Politikområde 2 Finansiella system och tillsyn
Anslaget till Lotteriinspektionen (2:1)
Målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade former. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten.
Lotteriinspektionen är tillsynsmyndighet på spel- och lotteriområdet. Myndighetens uppgifter omfattar bl.a. tillståndsgivning och typgodkännande samt tillsyn av spelmarknaden. Verksamheten avser bl.a. åtgärder för att motverka illegalt spel, utfärdande av förelägganden samt yttranden till domstol. Lotteriinspektionen ansvarar även för utbildning och information bl.a. till handläggare hos länsstyrelser och kommuner. Inspektionen ska också informera regeringen om utvecklingen på spelmarknaden såväl nationellt som internationellt.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 900 000 kronor i förhållande till 2007. Medlen överförs till utgiftsområde 2, anslag 1:1 Konjunkturinstitutet och anslag 2:4 Vissa garanti- och medlemsavgifter.
Detta innebär att regeringen föreslår att det anvisas 43,6 miljoner kronor för 2008 under anslag 2:1 Lotteriinspektionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.
3.4 Utskottets samlade ställningstagande till budgetalternativen
Vad utskottet här har framhållit med anledning av beräkningen av anslagen för 2008 inom utgiftsområde 17 innebär sammanfattningsvis att utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning på utgiftsområde 17, dvs. punkt 15 i propositionen.
De i detta sammanhang behandlade motionsförslagen avstyrks. Det gäller följande motioner:
Socialdemokraternas motioner
– Kr296 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkandena 2–10
– Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 83–89.
Vänsterpartiets motioner
– Kr212 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 3
– Kr267 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2, 4–7, 9, 10 och 14
– Kr279 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2
– Kr280 av Alice Åström m.fl. (v) yrkandena 2 och 3
– Kr281 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 8
– Kr333 av Siv Holma m.fl. (v) yrkandena 4 och 5
– K330 av Siv Holma m.fl. (v) yrkande 1.
Miljöpartiet de grönas motioner
– Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkandena 3–5 och 9.
Dessutom avstyrker utskottet de enskilda motionerna
– Kr295 av Louise Malmström och Jan Björkman (båda s)
– Kr300 av Sonia Karlsson m.fl. (s)
– So426 av Lars Lilja och Britta Rådström (båda s) yrkande 1.
4 Stöd vid sidan av statsbudgeten för 2008
4.1 Radio och tv-frågor
Allmänt
Verksamheten i Sveriges Radio AB (SR), Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) finansieras i huvudsak med tv-avgiftsmedel som anvisas av riksdagen från rundradiokontot. Även Granskningsnämnden för radio och TV finansieras delvis med tv-avgiftsmedel. Riksdagen beslutar även om tv-avgiftens storlek.
Riksdagen beslutade i december 2006 att tillståndsperioden för de tre programföretagen ska omfatta tiden fr.o.m. den 1 januari 2007 t.o.m. den 31 december 2009. En särskild utredare har fått i uppdrag att analysera om det finns behov av förändringar i programföretagens sändningsvillkor inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2010. Analysen ska även omfatta frågor om effektiv resursanvändning och finansiering. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2008.
4.1.1 Ändring i lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att tv-avgiften ska höjas med 36 kronor till 2 032 kronor fr.o.m. den 1 januari 2008.
Propositionen
Rundradiokontots resultat för 2006 uppgick till 154 miljoner kronor, medan det ackumulerade resultatet uppgick till 277 miljoner kronor. Enligt riksdagens beslut om radio och tv i allmänhetens tjänst våren 2006 ska medelstilldelningen till programföretagen räknas upp med 2 % årligen under förutsättning att balansen på rundradiokontot upprätthålls.
I budgetpropositionen föreslår regeringen att tv-avgiften ska höjas med 36 kronor till 2 032 kronor per år från den 1 januari 2008 (punkt 3).
Regeringens förslag, som återfinns i bilaga 2, förutsätter en ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är angeläget att rundradiokontot är i balans under tillståndsperioden. För att säkerställa att denna balans kan upprätthållas är det nödvändigt att förstärka kontot genom den föreslagna höjningen. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag om höjning av tv-avgiften (punkt 3).
4.1.2 Medelsberäkning för 2008 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av SVT, SR och UR
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att SR, SVT och UR tillsammans tilldelas 6 389,7 miljoner kronor för 2008.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 7) att de tre public service-företagen ska tilldelas 6 389,7 miljoner kronor från rundradiokontot. I enlighet med riksdagens beslut inför den nuvarande tillståndsperioden våren 2006 ska medelstilldelningen räknas upp med 2 % årligen under förutsättning att balansen på rundradiokontot upprätthålls. Medelstilldelningen har därför räknats upp med 2 % i förhållande till 2007. Riksdagsbeslutet innebar också att den s.k. fördelningsnyckel som tidigare gällt ska användas även under den nuvarande tillståndsperioden för fördelning av medel från rundradiokontot. Regeringen föreslår därför att de samlade medlen för 2008 fördelas med 3 688,8 miljoner kronor (57,73 %) till SVT, 2 397,4 miljoner kronor (37,52 %) till SR och med 303,5 miljoner kronor (4,75 %) till UR.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsberäkning för SR, SVT och UR för 2008 (punkt 7).
4.1.3 Granskningsnämndens medelstilldelning för 2008
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att statsbudgetens inkomstsida tillförs 7,2 miljoner kronor från rundradiokontot som delfinansiering av Granskningsnämndens verksamhet.
Propositionen
Granskningsnämnden för radio och TV ska enligt riksdagens beslut finansieras delvis över statsbudgeten och delvis med medel från rundradiokontot som anvisas till statsbudgetens inkomstsida. Regeringens förslag till medelstilldelning till Granskningsnämnden lämnas under utgiftsområde 1 Rikets styrelse anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV. Nämndens totala anslag för 2008 föreslås uppgå till 11,1 miljoner kronor. Av beloppet ska enligt regeringens förslag 7,2 miljoner kronor överföras från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida för nämndens verksamhet (punkt 8).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 8).
4.1.4 Överföring av medel till distributionskontot från rundradiokontot
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att 500 miljoner kronor förs från rundradiokontot till distributionskontot för 2008.
Propositionen
Riksdagen beslutade 2001 att ett särskilt distributionskonto för finansiering av kostnader för tv-distribution skulle inrättas. Bakgrunden var att distributionskostnaderna för televisionen i allmänhetens tjänst under en övergångsperiod skulle bli höga på grund av att distributionen förväntades ske parallellt med både äldre analog och ny digital sändningsteknik. Till distributionskontot förs medel från rundradiokontot som motsvarar kostnaderna för SVT:s och UR:s analoga distribution. Från distributionskontot förs medel till programföretagen som motsvarar kostnaderna för tv-distribution via både analoga och digitala marksändningar för SVT och UR. Successivt har ett allt större underskott uppkommit på distributionskontot, vilket täckts genom lån i Riksgäldskontoret. När tv-sändningarna i det analoga marknätet upphör ska betalningarna från rundradiokontot till distributionskontot fortsätta till dess att underskottet är avvecklat, vilket ska inträffa 2013.
Regeringen föreslår att 500 miljoner kronor förs från rundradiokontot till distributionskontot för 2008 (punkt 10).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 10).
4.1.5 Överföring av medel från distributionskontot till SVT och UR
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller förslaget att regeringen bemyndigas att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela SVT och UR medel för distributionskostnader från distributionskontot.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 11) att riksdagen ska bemyndiga regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela SVT och UR medel för distributionskostnader från distributionskontot. Tidigare år har riksdagen beslutat om denna tilldelning. Anledningen till att regeringen föreslår att denna ordning ska frångås är att upphandling pågår av distributionstjänster i marknätet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 11).
4.1.6 Bemyndigande om lån i Riksgäldskontoret
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller förslaget att regeringen för 2008 får besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 340 miljoner kronor.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 9) att riksdagen ska bemyndiga regeringen att besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskottet på distributionskontot för finansiering av kostnader för tv-distribution upp till ett belopp av 1 340 miljoner kronor. Regeringen bedömer nämligen att detta belopp ger ett låneutrymme som täcker en eventuellt högre räntenivå än 5 %, vilket är den räntesats som används vid bedömning av utvecklingen på kontot.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 9).
4.2 Svenska Spels stöd till idrotten m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag att låta AB Svenska Spel stödja idrotten med 560 miljoner kronor och att ett bidrag motsvarande 1/26 av bolagets överskott för 2007 från Nya Penninglotten ska fördelas till olika kulturella ändamål.
Riksdagen avslår också motionsförslag om bl.a. ändrade former för statens stöd till idrotten och om att även barnkulturen bör få del av Svenska Spels överskott.
Jämför reservation 3 (v) och särskilda yttrandena 4 (s, v) och 5 (mp).
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman beslutar om dels ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels ett bidrag på 500 miljoner kronor att fördelas till idrotten. Regeringen föreslår vidare att riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag, som motsvarar 1/26 del av bolagets överskott 2007 från Nya Penninglotten och som är avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämna bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (punkt 13 i propositionen).
Motionerna
Vänsterpartiet ansluter sig i motion Kr279 till regeringens förslag om stöd och bidrag från AB Svenska Spel utom såvitt avser bidraget till idrotten på 500 miljoner kronor. Motionärerna anser att bidraget i stället bör uppgå till 450 miljoner kronor. Statens stöd till idrotten bör enligt motionärerna gå över statsbudgeten och inte via AB Svenska Spel, och neddragningen är ett steg i den riktningen (yrkande 1). Ett belopp motsvarande neddragningen, 50 miljoner kronor, ska enligt Vänsterpartiets förslag tillföras anslag 30:1 Stöd till idrotten (se avsnitt 3 i betänkandet).
I samma motionsyrkande föreslår Vänsterpartiet att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 även ska verka för att bolagsstämman beslutar om ett bidrag på 300 miljoner kronor att fördelas till barnkultur. Bidraget ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.
Enligt motion Kr281 (v) ska den av partiet föreslagna satsningen på barnkultur, ett Handslag för barnkulturen, pågå under tre år och ges en budget på 300 miljoner kronor per år (yrkande 2). Vidare bör det enligt motionärerna tillsättas en nationell barnkulturdelegation inom ramen för satsningen (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Regeringen har i december 2006 tillkallat en särskild utredare som ska se över stödet till idrotten. Utredaren ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 maj 2008. I avvaktan på denna översyn bör enligt utskottet någon ändring inte göras i den ordning som nu gäller för fördelningen av samhällets stöd till idrotten. Någon minskning av stödet till idrotten från AB Svenska Spel i enlighet med motionärernas förslag bör inte heller ske.
Utskottet anser att riksdagen i enlighet med vad som föreslagits i propositionen bör godkänna att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman beslutar om dels ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 miljoner kronor, dels ett bidrag på 500 miljoner kronor att fördelas till idrotten enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. Vidare bör enligt utskottets mening riksdagen också godkänna att regeringen på bolagsstämman verkar för att stämman beslutar om ett bidrag motsvarande 1/26 av bolagets överskott för 2007 från Nya Penninglotten och som är avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. Bidraget bör som regeringen föreslår fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen.
När det gäller Vänsterpartiets förslag om ytterligare medel till barnkulturen vill utskottet erinra om att regeringen i budgetpropositionen föreslår en långsiktig satsning till förmån för barn i grundskolan, kallad Skapande skola-satsningen. Satsningen syftar till att barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande. För detta ändamål föreslår regeringen att ett nytt anslag inrättas (28:39) och att anslaget tillförs 55 miljoner kronor. Dessutom kan framhållas att regeringen fr.o.m. 2007 höjde anslaget till den fria scenkonsten med 10 miljoner kronor för en långsiktig satsning på scenkonst för barn och unga. Vidare bedriver teater- och dansinstitutionerna liksom de fria teater- och dansgrupperna en omfattande barn- och ungdomsverksamhet.
Utskottet är med hänvisning till det anförda inte berett att förorda en sådan satsning på barnkulturen som Vänsterpartiet föreslår.
Utskottet tillstyrker således punkt 13 på utgiftsområde 17 i budgetpropositionen och avstyrker motionerna Kr279 (v) yrkande 1 och Kr281 (v) yrkandena 2 och 3.
Under avsnitt 3 i betänkandet berörs Skapande skola-satsningen ytterligare.
5 Bemyndiganden för 2009 och åren därefter
Allmänt
Riksdagens budgetbeslut är ettåriga. För att ge regeringen möjlighet att ingå mer långsiktiga åtaganden kan emellertid riksdagen bemyndiga regeringen att ikläda sig förpliktelser som kommer att belasta anslag först åren efter budgetåret. Särskilt vanligt är detta för vissa investeringsliknande verksamheter där varor och tjänster kommer att levereras och betalas under en följd av år. Medel anvisas endast för det närmast efterföljande året, men riksdagen åtar sig genom bemyndigandet att under senare budgetår anvisa vad som behövs.
Genom en ändring i 20 a § anslagsförordningen (1996:1189) har myndigheternas rätt att ikläda sig framtida förpliktelser beskurits. Ändringen som trädde i kraft vid ingången av 2007 innebär att det kan finnas anledning att överväga om inte ytterligare bemyndiganden därför bör knytas till anslagen inom utgiftsområde 17. Utskottet har vid en utfrågning av statssekreterare Ingrid Eiken i Kulturdepartementet inhämtat hur regeringen ser på denna fråga. Då framkom att Regeringskansliet bereder frågan och i dialog med berörda aktörer tar fram underlag för att på olika områden kunna analysera konsekvenserna av alternativa lösningar med eller utan bemyndiganden. Analyserna kommer att ligga till grund för regeringens budgetberedning under 2008 och har särskilt fokus på Konstnärsnämndens fleråriga bidrag.
5.1 Beställningsbemyndigande för talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller att regeringen under 2008 ska kunna beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial till belopp som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 5 miljoner kronor under 2009–2011.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen för ramanslag 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket gällande beställningar av talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial. Anslaget är för 2008 beräknat till 70,1 miljoner kronor. Bemyndigandet innebär att det under 2008 får göras beställningar som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 5 miljoner kronor under 2009–2011 (punkt 4 i propositionen).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 4).
5.2 Beställningsbemyndigande för inköp av konstverk
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller att regeringen under 2008 ska kunna beställa konstverk till belopp som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 10 miljoner kronor under 2009–2011.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande från riksdagen för ramanslag 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön för beställning av konstverk. Anslaget är för 2008 beräknat till 36,6 miljoner kronor. Bemyndigandet innebär att det under 2008 får göras beställningar som, inklusive tidigare åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 10 miljoner kronor under 2009–2011 (punkt 5 i propositionen).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5).
5.3 Bemyndigande att besluta om bidrag till kulturmiljövård
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller att regeringen under 2008 ska kunna besluta om bidrag till kulturmiljövård som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 100 miljoner kronor under 2009–2011.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen för ramanslag 28:25 Bidrag till kulturmiljövård. Anslaget är för 2008 beräknat till 256,7 miljoner kronor. Bemyndigandet innebär att det under 2008 får fattas beslut om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 100 miljoner kronor under 2009–2011 (punkt 6 i propositionen).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 6).
5.4 Bemyndigande att besluta om stöd till funktionshindrade vid folkhögskolor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller att regeringen till studerande med funktionshinder vid folkhögskolor under 2008 ska kunna besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 12 miljoner kronor under 2009.
Propositionen
Regeringen begär ett bemyndigande av riksdagen för ramanslag 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen gällande stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor. Anslaget är för 2008 beräknat till 79,8 miljoner kronor. Bemyndigandet gäller beslut under 2008 som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 12 miljoner kronor under 2009 (punkt 14 i propositionen).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 14).
6 Övriga förslag i budgetpropositionen inom kulturutskottets ansvarsområde
6.1 Ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde
Utskottets förslag i korthet
De myndighetsutövande uppgifter som tidigare åvilade Bokbranschens Finansieringsinstitut respektive Svenska språknämnden har upphört. Riksdagen bör därför bifalla regeringens förslag till ändring i lagen om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde.
Propositionen
Bokbranschens Finansieringsinstitut AB (BFI) administrerade fram till 2002 det statliga stödet till bokhandeln med stöd av 1 § lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde. Eftersom BFI inte längre har denna uppgift bör bestämmelsen upphävas (punkt 1).
I 14 § samma lag regleras de myndighetsutövande uppgifter som utförts av Svenska språknämnden. Verksamheten i nämnden upphörde helt i april 2007 efter det att en ny organisation för den statliga språkvården genomförts med verkan fr.o.m. den 1 juli 2006
Lagförslaget återfinns i bilaga 2.
Utskottets ställningstagande
Med hänvisning till att de myndighetsutövande uppgifter som tidigare åvilade Bokbranschens Finansieringsinstitut respektive Svenska språknämnden upphört tillstyrker utskottet regeringens förslag till ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde.
6.2 Ändring i radio- och TV-lagen
Propositionen
I propositionen om Vidaresändningsplikt i kabelnät (prop. 2004/05:105) föreslogs ändringar i radio- och TV-lagen. I förslaget till ny lydelse av 8 kap. 1 § fjärde stycket fanns en hänvisning till lagen (1989:41) om TV-avgift. Ändringen föreslogs träda i kraft den 1 februari 2008. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag
I dag finns det således en bestämmelse i lagen om ändring i radio- och TV-lagen som hänvisar till en felaktig rubrik. Regeringen föreslår (punkt 2) därför att hänvisningen i 8 kap. 1 § fjärde stycket till lagen om TV-avgift ändras till att avse lagen om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Ändringen är avsedd att träda i kraft den 1 februari 2008.
Lagförslaget återfinns i bilaga 2.
Utskottets ställningstagande
Utskottet konstaterar att regeringens förslag innebär att nu även 8 kap. 1 § radio- och TV-lagen kommer att innehålla en hänvisning till lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst. Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 2).
6.3 Mål för den nationella ungdomspolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till mål och huvudområden för samordning av den nationella ungdomspolitiken. Därmed avslår riksdagen motioner om avslag på de nya målen.
Jämför reservation 4 (s, v).
Propositionen
De övergripande målen för den nationella ungdomspolitiken har under perioden 2005–2007 varit att ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och att ungdomar ska ha verklig tillgång till makt. Dessa båda mål är beslutade av riksdagen i december 2004 (prop. 2004/05:2, bet. 2004/05:KrU2, rskr. 2004/05:94).
I propositionen föreslås nu (förslagspunkt 12) att riksdagen godkänner att den nationella ungdomspolitikens två mål ska vara att
– alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd och
– alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.
Regeringen anför att den prioriterar åtgärder och insatser som syftar till att bryta utanförskap. Regeringen ser det därför som angeläget att det av målen för ungdomspolitiken tydligt framgår att alla ungdomar ska ges möjlighet till goda levnadsvillkor. Regeringen föreslår vidare att ”makt” ersätts av ”inflytande”. Makt och ansvar hänger samman samtidigt som det formellt inte går att utkräva ansvar av en person som inte uppnått myndig ålder. Det är därför lämpligt att målet inriktas på inflytande i stället för makt.
Regeringen föreslår att huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken ska vara:
·. Utbildning och lärande
·. Arbete och försörjning
·. Hälsa och utsatthet
·. Inflytande och representation
·. Kultur och fritid
Vid utformningen av offentlig verksamhet bör beaktas vilka effekter som verksamheten har för ungdomar. Regeringen lyfter här fram fyra perspektiv som ska utgöra utgångspunkt för utformningen av all offentlig verksamhet. De fyra perspektiven är följande:
·. Resursperspektivet
·. Rättighetsperspektivet
·. Självständighetsperspektivet
·. Mångfaldsperspektivet
Motionerna
I motion Kr296 föreslår Socialdemokraterna att riksdagen avslår regeringens förslag till mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken (yrkande 1). Motionärerna motsätter sig regeringens förslag att ordet ”makt” ersätts med ”inflytande”. Socialdemokraterna pekar på att den statliga ungdomspolitiken rör barn och ungdomar upp till 25 års ålder. Därför vore det en olycklig förändring att inte tala om makt. Ungdomspolitiken måste sträva efter både inflytande och makt för dem som är 18 år och däröver.
Även i motion Fi277 begär Socialdemokraterna att riksdagen avslår regeringens förslag till mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken (yrkande 82).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att ”makt” och ”ansvar” hänger samman och att ansvar inte går att utkräva av en person som inte uppnått myndig ålder. Utskottet konstaterar samtidigt att regeringen inom ramen för ungdomspolitiken avser att vidta åtgärder i syfte att stärka ungdomars möjligheter till inflytande och aktivt deltagande i samhället. Ändringen i målformuleringen ska inte uppfattas som ett sätt att försvaga ungdomars inflytande utan som en korrektare formulering av det faktiska förhållandet för många barn och unga. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag till mål och huvudområden för den nationella ungdomspolitiken (punkt 12) och avstyrker motionerna Kr296 (s) yrkande 1 och Fi277 (s) yrkande 82.
7 Motionsyrkanden med budgeteffekt 2009 eller senare
7.1 Kultur och hälsa
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om kultur och hälsa med hänvisning bl.a. till att regeringen har gett den kulturpolitiska kommittén i uppdrag att uppmärksamma sambanden mellan kultur, folkhälsa och hälsofrågor samt lämna förslag till hur samspelet mellan de olika sektorerna kan förstärkas. Utskottet hänvisar även till en kommande proposition om inriktningen på folkhälsopolitiken.
Jämför särskilt yttrande 6 (mp).
Motionerna
I motion Kr336 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, c, kd) föreslår motionärerna att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen om betydelsen av aktuell forskning kring hälsa och ohälsa och alternativa vårdmetoder med kulturella inslag. Forskning har visat att människor som ägnar sig åt regelbundna kulturella aktiviteter har bättre hälsa och lever ett längre liv. Motionärerna framhåller att konsekvenserna av ohälsa i form av försämrad funktions- och arbetsförmåga nu är så omfattande att allmänförebyggande självhjälpsstrategier måste utvecklas och studeras (yrkande 1). I samma motion begär motionärerna också ett tillkännagivande om betydelsen av att kulturen används i det förebyggande folkhälsoarbetet. De pekar också på kulturens betydelse i vården och på att tvärvetenskaplig forskning lett till att flera landsting och kommuner satt i gång egna projekt inom detta område. Studier från olika delar av landet har visat att musik kan få patienter att dansa trots rörelsesvårigheter och att återkommande sångstunder haft dramatisk och positiv effekt på dementa personer (yrkande 2).
I motion Kr335 av Solveig Ternström och Maria Kornevik Jakobsson (c) framhåller motionärerna att forskning gett belägg för att kulturella verksamheter har en förvånansvärt läkande effekt på psykiskt funktionshindrade. Nu behöver konkreta pilotprojekt bedrivas, gärna på folkhögskolor, som generellt är en bra miljö för den här typen av projekt. Denna verksamhet bör samordnas med forskning för att öka kunskapen om kulturens effekt på psykiska funktionshinder.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser nu liksom våren 2007 då liknande yrkanden behandlades och avstyrktes att kulturen har betydelse för människans välbefinnande och hälsa
På kulturområdet har Kulturrådet i uppdrag att arbeta för att de kulturpolitiska målen får genomslag i samhället och att kulturpolitiska aspekter på utvecklingen beaktas inom andra områden, däribland folkhälsoområdet. Kulturrådet har också på regeringens uppdrag utarbetat en treårig strategi för arbetet med kultur och folkhälsa för åren 2005–2007. Utgångspunkten för strategin är allas rätt till delaktighet i och tillgång till kulturlivet. Flera av de kulturpolitiska och folkhälsopolitiska målen tar sikte på människors delaktighet och inflytande i samhället. Kulturrådet har identifierat några av de folkhälsopolitiska målen som särskilt relevanta för arbete med kultur och folkhälsa. Det gäller följande mål om
– delaktighet och inflytande i samhället,
– trygga och goda uppväxtvillkor,
– ökad hälsa i arbetslivet,
– en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård samt
– ökad fysisk aktivitet.
Kulturrådet har förberett en uppföljning av strategin.
I detta sammanhang vill utskottet också framhålla att Statens folkhälsoinstitut i september 2005 gav ut rapporten Kultur för hälsa, en exempelsamling från forskning och praktik. I rapporten konstateras att det finns vetenskapligt stöd för att kulturaktiviteter kan vara ett värdefullt komplement till rehabilitering och behandling och att deltagande i kulturella aktiviteter även kan vara hälsofrämjande. Rapporten ger exempel på forskning och utvärderade verksamheter inom området. Avsikten är att den ska inspirera kommuner, landsting/regioner, myndigheter och organisationer till ett hälsofrämjande arbete med kulturen som insats.
Det finns också skäl att erinra om att Vetenskapsrådet under perioden 2006–2008 genomför forskningsprogrammet Kultur och hälsa i nio olika projekt och att Nordiska rådets kultur- och utbildningsutskott har Kultur och hälsa som ett av sina huvudteman för 2007. En nordisk konferens på temat Kultur för livet har nyligen avhållits i Lund. Andra aktuella exempel som kan nämnas är att ett tvärvetenskapligt centrum för forskning och tillämpning av forskningsresultat inom området kultur och hälsa planeras vid Göteborgs universitet samt att det tidigare projektet Kultur i vården inom Region Skåne numera har permanentats.
Utskottet kan konstatera att man på flera håll i landet och i olika former arbetar gränsöverskridande mellan kultur- och hälsoområdena.
I allt väsentligt instämmer utskottet i vad som anförs i motion Kr336 (m, fp, c, kd). Utskottet är emellertid inte berett att föreslå att riksdagen ska göra ett tillkännagivande med anledning av förslagen i motionen. Liksom motionärerna anser utskottet att det är angeläget att frågor som rör sambandet mellan kultur och hälsa uppmärksammas. Utskottet kommer tillsammans med några andra riksdagsutskott att medverka i ett seminarium om framtidsfrågor den 24 januari 2008 som bl.a. tar upp detta ämne. Utskottet hänvisar till det omfattande arbete som pågår och till att regeringen har gett den kulturpolitiska kommittén i uppdrag att uppmärksamma sambanden mellan kultur, folkhälsa och hälsofrågor samt lämna förslag till hur samspelet mellan de olika sektorerna kan förstärkas (dir. 2007:99). Resultatet av kommitténs arbete och regeringens ställningstagande med anledning därav bör inte föregripas. Det är också angeläget att avvakta regeringens proposition om inriktningen på den framtida folkhälsopolitiken som väntas bli överlämnad till riksdagen inom kort.
Utskottet kan också ställa sig bakom tankarna i motion Kr335 (c) om betydelsen av kultur i psykvården och behovet av ökad kunskap på detta område. Utskottet vill emellertid erinra om att det är en grundläggande princip för statens stöd till folkbildningen att den ska stå fri och själv formulera sina mål och utforma sin verksamhet. Det ankommer således på folkhögskolorna att själva avgöra vilket utbud de vill erbjuda.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Kr335 (c) samt Kr336 (m, fp, c, kd) yrkandena 1 och 2.
Utskottet vill slutligen tillägga att frågan om kultur som hälsofrämjande faktor nyligen uppmärksammats i en skriftlig fråga till folkhälsoministern, som bl.a. hänvisade till den kulturpolitiska kommitténs arbete.
7.2 Nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om att Textilmuseet i Borås ska få ett nationellt uppdrag.
Motionen
I motion Kr216 av Ulf Sjösten (m) föreslår motionären att regeringen ska pröva möjligheten att ge Textilmuseet i Borås ett nationellt uppdrag som syftar till att frågor om dokumentation och förmedling av det industriella kulturarvet sätts i fokus genom textilindustrins utveckling.
Utskottets ställningstagande
Den beslutsordning som gäller för de nationella uppdragen innebär att riksdagen beslutar om ämnesområdena för uppdragen, medan regeringen beslutar vilka institutioner som ska inneha uppdragen. Enligt utskottet finns det inte anledning att nu ändra denna ordning. Motion Kr216 avstyrks därför.
7.3 Villkoren för Eric Sahlström-institutet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att villkoren för bidraget till Eric Sahlström-institutet ska förtydligas i regleringsbrevet för 2008. Utskottet konstaterar att det finns skäl att känna oro för institutet. Statens bidragsgivning förutsätter medfinansiering av andra intressenter eftersom nivån på statens bidrag ska beräknas i förhållande till den totala bidragssumman. Eric Sahlström-institutet bör därför eftersträva en högre grad av medfinansiering från icke-statligt håll. Det ankommer på regeringen att avgöra om det är önskvärt att ändra formuleringarna i regleringsbrevet.
Jämför reservation 5 (v).
Motionen
Förslaget i motion Kr291 av Agneta Gille och Mats Berglind (s) går ut på att regeringen ska se över och förtydliga villkoren i regleringsbrevet för Eric Sahlström-institutet. Motionärerna framhåller att Kulturrådet i stort sett har halverat statsbidraget till institutet, vilket medför svårigheter för verksamheten. Institutet erhåller stöd från Tierps kommun och Uppsala läns landsting samt har fått bidrag från andra fonder och stiftelser, vilka har varit knutna till olika projekt. Dessa bidrag har i viss mån kunnat periodiseras över en längre tid. Kulturrådet har enligt motionärerna tidigare sett dessa periodiseringar som bidragsgrundande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis erinra om att den dåvarande regeringen i budgetpropositionen för 1999 angav att ett särskilt stöd till ett nationellt centrum för folkmusik hade beräknats inom ramen för anslag 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. Vid behandlingen av propositionen föreslog kulturutskottet med anledning av en motion från Vänsterpartiet att Eric Sahlström-institutet i Tobo skulle utses av regeringen till mottagare av stödet. Utskottet bedömde att institutet hade goda förutsättningar för att motsvara förväntningarna på att utvecklas till ett nationellt centrum för folkmusik med en bred verksamhetsinriktning
I regleringsbreven för 1999 och 2000 öronmärktes en summa på högst 1,5 miljoner kronor för Eric Sahlström-institutet. Som villkor angavs att institutet skulle finna kompletterande finansieringskällor för verksamheten. En viss skärpning av bidragsbestämmelserna infördes i regleringsbrevet för 2001. Där angavs som villkor att medfinansieringen skulle uppgå till minst det belopp som staten lämnade. Det belopp som regeringen beräknade för stiftelsen låg kvar på samma nivå som tidigare (1,5 miljoner kronor). Bidragsbestämmelserna skärptes ytterligare i regleringsbrevet för 2006. Regeringen beräknade då inte längre något särskilt belopp för institutet. Som villkor för statsbidraget till Eric Sahlström-institutet angavs att det fick uppgå till högst 50 % av institutets totalt erhållna bidragsbelopp. Samma förhållande gäller i regleringsbrevet för 2007.
I likhet med motionärerna har utskottet noterat att bidraget till institutet reducerats kraftigt för 2007, vilket beror på att medfinansieringen minskat i motsvarande grad. Det finns därför anledning att känna oro för institutets ekonomiska stabilitet framöver.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart att statens bidragsgivning i regleringsbreven kan förknippas med vissa villkor, t.ex. att en verksamhet ska medfinansieras av andra intressenter och att nivån på statsbidraget anges i förhållande till den totala bidragssumman. Generellt går emellertid trenden mot en lägre grad av detaljstyrning från regeringens sida, vilket utskottet berört i ett tidigare avsnitt i detta betänkande. Ett exempel på detta är att regeringen sedan några år inte längre anger nivån på det belopp som ska tilldelas Eric Sahlström-institutet. Den successivt minskade detaljstyrningen ger Kulturrådet ökad frihet samtidigt som den innebär att ett större ansvar förs över på myndigheten.
Bidragsprövningen är en grannlaga uppgift för Kulturrådet och förutsätter överväganden av olika slag. Det kan exempelvis handla om hur en verksamhets kvalitet och resultat har utvecklats i förhållande till tidigare år och i jämförelse med andra liknande verksamheter. Det kan även handla om hur stort det statliga bidraget bör vara i förhållande till övriga finansiärers sammanlagda bidrag. Utifrån dessa överväganden och andra prioriteringar fastställs nivån på bidraget. Utskottet konstaterar att den minskade detaljstyrningen bl.a. innebär att den som har erhållit ett bidrag ett år inte är garanterad att erhålla samma summa ett annat år. Det är givetvis angeläget att Kulturrådet vid sin prövning av en bidragsansökan för en dialog med den organisation som ansökt om bidrag, särskilt i de fall då bidraget kommer att minska eller upphöra. Det är också önskvärt att Kulturrådet från statens sida tillsammans med bidragsmottagaren och övriga finansiärer/bidragsgivare eftersträvar att få de olika bidragen att samverka så att verksamheten kan utvecklas gynnsamt och långsiktigt. I ett sådant perspektiv kan det vara av avgörande betydelse att Eric Sahlström-institutet uppnår en högre grad av medfinansiering från icke-statligt håll, vilket skulle göra det möjligt för Kulturrådet att öka nivån på det statliga bidraget.
I sammanhanget finns det skäl att framhålla att regeringen i sina direktiv till den kulturpolitiska kommittén konstaterat att det svenska kulturlivet jämfört med många andra länder i västvärlden i förhållandevis liten omfattning finansieras av enskilda medel, dvs. genom samarbete med näringslivet eller genom donationer eller annat stöd från privatpersoner eller juridiska personer. Kommittén ska göra en fördjupad probleminventering av orsakerna till dessa förhållanden med utgångspunkten att andelen enskild finansiering inom kulturlivet bör öka så att enskild och offentlig finansiering kan verka sida vid sida (dir. 2007:99).
Med hänvisning till det anförda är utskottet inte berett att ange hur anslag 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål ska disponeras. Det ankommer på regeringen att i regleringsbrevet för 2008 avgöra om någon ändring i detta hänseende är önskvärd. Därmed avstyrks motion Kr291 (s).
7.4 Läsfrämjande åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande som syftar till ett riksdagsuttalande om vikten av läsfrämjande insatser för barn och föräldrar som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. Utskottet hänvisar till de insatser som görs på både kultur- och skolområdet för att stimulera läsandet och språkutvecklingen.
Jämför reservation 6 (s, v, mp).
Motionen
I motion Kr286 av Matilda Ernkrans (s) erinrar motionären om att regeringen i budgetpropositionen föreslagit att statsbidraget till En bok för alla AB ska upphöra vid årsskiftet. Motionären föreslår att riksdagen ska göra ett tillkännagivande för regeringen om vikten av läsfrämjande insatser riktade till barn och föräldrar som har bristfälliga kunskaper i svenska språket. De erfarenheter och det kontaktnät som finns hos En bok för alla AB bör användas så att alla goda krafter som verkar för att främja läsandet tas till vara.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill framhålla att det är ett gemensamt mål för regeringens kultur- och skolpolitik att prioritera insatser som främjar och stimulerar läsandet, vilket framgår av budgetpropositionen för 2008. På kulturområdet görs – som nämnts i det föregående – en satsning på läsfrämjande åtgärder genom att anslag 28:9 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter tillförs 3 miljoner kronor. Syftet med detta tillskott är bl.a. att nya metoder ska utvecklas för att stimulera intresset för litteratur och läsning. Politikens inriktning på skolområdet går bl.a. ut på att stimulera eleverna att läsa skönlitteratur och därigenom öka deras läsförmåga och bildning samtidigt som det har betydelse för deras språk- och identitetsutveckling.
Utskottet kan tillägga att regeringen avser att se över de litteraturpolitiska insatserna och i det sammanhanget ta fram en utvecklad strategi för att främja läsandet.
Ett särskilt uttalande från riksdagen i denna fråga är därför inte påkallat. Motion Kr286 (s) avstyrks.
7.5 Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion med begäran om förlängning av Accessprojektet. Motionen är i viss mån tillgodosedd med regeringens avisering om en reducerad fortsättning också 2009.
Jämför reservation 7 (mp).
Motionen
Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Kr304 att Accessprojektet har inneburit en vitalisering av kultursektorn och har lett till ett rikare föreningsliv och ett ökat intresse för kultur och historia. Viktiga värden har kunnat tas om hand och projektet har gett möjlighet till sysselsättning för kulturarbetare, varav många tidigare varit långtidsarbetslösa. Motionärerna begär ett tillkännagivande om en förlängning av projektet (yrkande 1). Motionärerna föreslår att man behåller projektet på den föreslagna nivån på 75 miljoner kronor också 2009.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar såväl motionärernas som regeringens uppfattning att Accessprojektet varit framgångsrikt. Genom projektet har tillgängligheten till samlingarna och förutsättningarna för deras bevarande ökat på många museer. Projektet har även gett sysselsättning åt mer än 1 000 personer, varav flera varit långtidsarbetslösa dessförinnan. Utskottet har redan i budgetavsnittet (avsnitt 3) tagit ställning till regeringens förslag om att anvisa 75 miljoner kronor för 2008 till Accessprojektet. Utskottet har också noterat att regeringen i budgetpropositionen aviserat att man avser att fortsätta i reducerad form även 2009 för att skapa möjlighet att fullfölja projekt som inletts tidigare. Utskottet anser motion Kr304 (mp) yrkande 1 i viss mån tillgodosedd med det anförda. Utskottet är inte berett att nu ta ställning till nivån på 2009 års anslag. Motionen avstyrks.
7.6 Fri entré på statliga museer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om fri entré på statliga museer. Utskottet hänvisar bl.a. till att det står varje museum fritt att inom ramen för sin budget göra de prioriteringar man finner lämpliga utifrån de förutsättningar man har.
Jämför reservation 8 (s, v, mp).
Motionen
Louise Malmström och Jan Björkman (s) begär i motion Kr294 ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheterna att återinföra den fria entrén på de nationella museerna. Konsekvensen av beslutet om att ta bort den fria entrén verkar inte bara bli minskade besökssiffror och en tydligare klasspolitik. Nu visar det sig att besökssiffrorna sjunkit så kraftigt att museerna riskerar underskott i sin verksamhet som till och med överstiger den besparing som indragningen av reformen utgjorde.
Bakgrund
Statens kulturråd har i rapporten Besöksutveckling för museer (dnr KUR 2007/28) redovisat besöksutfallet t.o.m. tredje kvartalet 2007 för de 19 statliga museerna där det generella systemet med fri entré begränsats till att gälla för barn och ungdomar upp till 19 år. Besöksutfallet t.o.m. tredje kvartalet 2007 innebar en kraftig minskning och gav 1 420 000 färre besökare, motsvarande en nedgång om 39 % jämfört med motsvarande tre kvartal 2006. Kulturrådet drar slutsatsen att den kraftiga nedgången i antalet besökare huvudsakligen bör ses mot bakgrund av att den generella fria entrén slopades den 1 januari 2007. Rådet framhåller samtidigt att det är stora skillnader mellan enskilda museers besöksutveckling. Minskningen varierar från 4 till 81 %.
Utskottets ställningstagande
Det övergripande målet för verksamhetsområdet museer och utställningar är att bevara vårt kulturarv samt att utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av kulturarvet och därigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Utskottet kan konstatera att de statliga museerna under senare år har genomgått en kvalitativ utveckling och skapat en stark position som källa till kunskap och förnyelse. Inte minst har Accessprojektet bidragit till detta. Utskottet vidhåller för sin del sitt tidigare uttalande
Med anledning av motionärernas oro för museernas ekonomi till följd av den slopade fria entrén kan utskottet konstatera att inget museum begärt extra medel på grund av ekonomiska problem till följd av färre besökare till museet.
Motion Kr294 (s) avstyrks.
7.7 Forum för levande historia
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion med begäran om att avveckla Forum för levande historia. Utskottet anser att museet har en viktig uppgift i att mana till diskussion och reflektion över frågor om demokrati, tolerans och människors lika värde med utgångspunkt från Förintelsen. Utskottet hänvisar också till att det välkomnat det utökade uppdrag som museet fått.
Motionen
Max Andersson (mp) föreslår i motion Kr240 att Forum för levande historia avvecklas. Motionären understryker att en statligt styrd kampanjverksamhet på historiens område möjligen kan motiveras i särskilda fall men att den utgör ett underligt inslag i ett demokratiskt samhälle. Det finns en obehaglig risk att den glider över i politisk propaganda. Historieskrivning är i högsta grad en politisk verksamhet, där man väljer att berätta om vissa saker men inte om andra. Hittills har Forum för levande historias uppdrag varit att bekämpa nazismen, och med tanke på de politiska mord som utförts av nazister i Sverige de senaste åren är det svårt att hävda annat än att den politiska nyttan överstiger den eventuella olämpligheten. På senare tid har emellertid verksamheten breddats på ett sätt som kan ifrågasättas. Regeringens beslut om att Forum för levande historia ska upplysa om kommunismens brott innebär att nackdelarna med myndighetens verksamhet nu överväger. Det går inte att med fog hävda att kommunismen utgör ett hot mot Sverige i dag. Enligt motionärens mening har Forum för levande historia spelat ut sin roll och bör avvecklas.
Bakgrund
Organisationsformen för Forum för levande historia prövades inför bildandet av myndigheten. Den kommitté som hade till uppgift att utreda etablerandet diskuterade frågan i sitt slutbetänkande
Forum för levande historia har i ett regeringsbeslut den 21 december 2006 fått i uppdrag att belysa och informera om kommunismens brott mot mänskligheten. Myndigheten ska göra en kartläggning och sammanställa befintlig forskning kring kommunismens brott mot mänskligheten i Sverige och internationellt samt belysa behovet av kompletterande och fördjupad forskning. Om det behövs ska den också initiera sådan forskning. Myndigheten ska även arbeta utåtriktat genom t.ex. seminarier, utbildningsinsatser och utställningar runtom i landet.
En delrapport om arbetet har lämnats den 1 oktober 2007. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2008.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att Forum för levande historia har en viktig uppgift i att mana till diskussion och reflektion över frågor om demokrati, tolerans och människors lika värde med utgångspunkt i Förintelsen. Myndigheten har också i uppdrag att behandla andra brott mot mänskligheten ur såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv.
Utskottet har vid behandlingen av budgetpropositionen för 2007
7.8 Föremålsvården i Grängesberg och Strömsund
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att rädda arbetstillfällen för arbetshandikappade vid Föremålsvården i Grängesberg och Strömsund. Utskottet anser att regeringens fortsatta beredning av frågan bör avvaktas.
Jämför reservation 9 (v).
Motionen
I motion Kr223 av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (c) begärs att regeringen ser över möjligheterna att rädda arbetstillfällen för arbetshandikappade vid Föremålsvården i Grängesberg och Strömsund (yrkande 1). Motionärerna understryker betydelsen av att dels rädda och tillgängliggöra kulturarvet genom digitalisering av bilder och dokument, dels trygga arbetstillfällena för de arbetshandikappade som är anställda vid stiftelsen.
Bakgrund
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna (SFMV) har i dag 55 anställda, varav flertalet med lönebidragsanställningar. Stiftelsen bedriver vård och konservering inom områdena papper och metall samt digitalisering av fotografiskt material och dokument. SFMV har utöver verksamheten i Kiruna också verksamhet i Grängesberg och Strömsund. Verksamheten i Grängesberg och Strömsund är helt inriktad på Kulturarvs-IT, dvs. digitalisering av fotografiskt material och dokument.
SFMV har den 2 oktober uppvaktat Kulturdepartementet med anledning av regeringens budgetförslag.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth informerade i riksdagsdebatten den 17 oktober 2007 om att SFMV under två år har fått 2,5 miljoner kronor extra för metallkonservering. Då detta inte fungerat av olika skäl har regeringen i budgetpropositionen föreslagit att dessa extra medel dras in. SFMV anser att pengarna ska sparas på kontot som handlar om Kulturarvs-IT, vilket inte Kulturdepartementet avsåg. Diskussion mellan Kulturdepartementet och SFMV om den framtida verksamheten har därefter fortsatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i avsnitt 3 behandlat regeringens förslag till budget för 2008 och då också konstaterat att representanter för SFMV uppvaktat Kulturdepartementet med anledning av regeringens budgetförslag och att regeringen för närvarande bereder frågan. Utskottet anser att den fortsatta beredningen bör avvaktas. Motion Kr223 (c) yrkande 1 bör inte föranleda något initiativ. Motionen avstyrks.
7.9 Statligt stöd till vissa museer
Utskottets förslag i korthet
I sex motionsyrkanden föreslås att fem museer direkt eller indirekt ge ett ökat statligt stöd. I ett av yrkandena begärs också att ett av museerna ska ges ett nationellt ansvar. Riksdagen avslår samtliga yrkanden med hänvisning till tidigare principuttalande att inga fler centrala museer eller andra typer av statligt finansierade museer bör inrättas. De museer motionerna berör är
– Museum Vandalorum,
– Nobelmuseet i Karlskoga,
– Fotomuseet i Sundsvall,
– Ekomuseet i Bergslagen och
– Emigranternas Hus.
Motionerna
I sammanlagt sex motionsyrkanden föreslås att vissa museer direkt eller indirekt ges ett ökat statligt stöd. Dessa yrkanden återfinns i motionerna Kr208 (fp), Kr224 (c) yrkandena 1 och 2, Kr260 (v), Kr268 (s) och Kr270 (s).
Museum Vandalorum
Carina Hägg (s) begär i motion Kr270 statligt stöd för att förverkliga projektet Vandalorum. Vandalorum ska vara en mötesplats för konst och design med universitetsutbildning, samlingar och utställningar. Vandalorum har goda möjligheter att förverkligas enligt de uppgjorda planerna men det förutsätter att staten är beredd att ge ekonomiskt stöd.
Nobelmuseet i Karlskoga
Peter Pederson (v) föreslår i motion Kr260 att Nobelmuseet i Karlskoga får ett statligt stöd. Motionären pekar på att Nobelmuseet i Stockholm får ett statligt anslag på ca 5 miljoner kronor per år medan Nobelmuseet i Karlskoga inte får något stöd alls. Med tanke på att de flesta museerna redan finns i huvudstaden borde åtminstone ett utvecklande samarbete med andra museer analyseras i syfte att öka tillgängligheten till det gemensamma kulturarvet i hela landet.
Fotomuseet i Sundsvall
I motion Kr224 framhåller Birgitta Sellén (c) Fotomuseet i Sundsvall som en resurs. Museet har en av världens största kamerasamlingar och stora samlingar har överförts från bl.a. Hasselblads i Göteborg och Skansen i Stockholm. Motionären anser att Fotomuseet i Sundsvall ska få ett nationellt ansvar för fotografiet och dess teknik (yrkande 2) och att museet ska tilldelas resurser till tvärvetenskaplig forskning vid nästa fördelning av anslag (yrkande 1).
Ekomuseum i Bergslagen
Carin Runeson och Olle Thorell (s) begär i motion Kr268 ett tillkännagivande om att inom befintliga ramar omprioritera i syfte att ge Stiftelsen Ekomuseum i Bergslagen statlig finansiering. Ekomuseet är utvecklat i samarbete mellan sju kommuner och två län i Bergslagen. Museet är inte en byggnad utan en rad sevärdheter som berättar om människors liv och arbete i Bergslagen. Besöksmiljöerna uppvisar olika teman, exempelvis hyttor, smedjor, kolartorp och gruvor, men också bergsmansgårdar, kraftverk och konstutställningar; allt bevarat för att ge besökaren insikt i hur järn har brutit bygd i Bergslagen. Museet har tilldelats flera internationella utmärkelser och ingår i ett internationellt nätverk av ekomuseer. För att finansiera verksamheten har bl.a. krävts medel ur statliga fonder och från EU. För att medge en långsiktig planering och utveckling bör museet ha en statlig finansiering som grund för sin verksamhet anser motionärerna.
Emigranternas Hus
Eva Flyborg (fp) föreslår i motion Kr208 att Stiftelsen Emigranternas Hus i Göteborg ska ges ekonomiskt stöd. Motionären menar att Göteborgs kulturliv har berikats av tillkomsten av Emigranternas Hus som blivit en samlingsplats för människor med skiftande kulturell bakgrund. Verksamheten inkluderar även betydande forskning om emigration och immigration.
Utskottets ställningstagande
I de motioner som behandlas i detta sammanhang föreslås att fem museer ges statligt stöd eller en mer gynnsam ställning från bidragssynpunkt genom att utses till ansvarsmuseum eller nationellt centrum.
Utskottet vill betona att staten har en central roll då det gäller att uppmuntra och stödja museiväsendet. Detta görs bl.a. genom att staten medverkar till att upprätthålla en infrastruktur som möjliggör för museer ute i landet att fånga in de regionala och lokala initiativ som finns. Hörnstenar i den statliga museipolitiken är Riksutställningar, stödet till de regionala museerna och stödet till icke-statliga kulturlokaler. Regionala museer som uppbär statsbidrag har möjlighet att låta en del av bidraget tillfalla ett annat regionalt eller lokalt museum.
Utskottet anser att man från statlig sida bör vara restriktiv med att främja tillkomsten av nya museer (jfr bet. 2004/05:KrU7). I den mån insatser behöver göras på ett insamlingsområde som förbisetts eller inte uppmärksammats tillräckligt, bör åtgärder vidtas främst inom ramen för den befintliga museiorganisationen genom exempelvis riktade insatser. Utskottet vill även understryka att de som tar initiativ till nya museer bör se till att investeringar och drift kan finansieras. Oavsett hur välmotiverad en stödinsats kan te sig är det inte självklart att ett statligt engagemang alltid är den bästa lösningen. Med varje nytt bidragsberättigat museum följer krav på ökade statsbidrag som måste finansieras antingen med ökade anslag eller genom att andra bidragsberättigade museer får sina anslag beskurna i motsvarande mån. Prioriteringar av detta slag måste göras utifrån ett större sammanhang och grundas på ett fullgott beslutsunderlag som belyser vilka ekonomiska konsekvenser varje sådant åtagande ger upphov till.
Här bör också nämnas att en särskild utredare för närvarande ser över vissa frågor inom museisektorn. Utredaren ska vara en koordinator för museisektorn som, i dialog med berörda parter, prövar olika former för ökad samverkan av exempelvis administration, föremålshantering och sektorsforskning. Syftet är att frigöra resurser för museernas kärnverksamhet och att bidra till ytterligare högkvalitativ verksamhet. Uppdraget omfattar främst det statliga och statsunderstödda museiväsendet inom Kulturdepartementets ansvarsområde, men även övriga statligt finansierade museer och museiväsendet i dess helhet om synergieffekter kan uppnås för hela sektorn. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2009.
Mot bakgrund av det ovan framhållna anser utskottet att de aktuella motionerna bör avslås av riksdagen. I anslutning till två av motionerna vill utskottet därutöver framhålla följande:
I motion Kr270 av Carina Hägg (s) begärs stöd för att förverkliga projektet Vandalorum. Utskottet konstaterar att projektet varit föremål för diskussion alltsedan regeringen i 2000 års ekonomiska vårproposition uttalat att Museum Vandalorum var ett intressant initiativ för att stärka utvecklingsmöjligheterna inom konst- och designområdet. I förra årets budgetbetänkande (2006/07:KrU1) konstaterade utskottet att projektet av olika skäl försenats flera år och att det dessutom fått en delvis annan inriktning. I det läget var det enligt utskottets mening fullt rimligt att regeringen tills vidare inte beräknade några medel för detta ändamål. Utskottet ansåg att det var upp till projektledningen att visa vilka positiva effekter projektet kan tillföra i sin nya form och att man från ledningsgruppens sida kan föra det i hamn innan frågan om ett eventuellt nytt statsbidrag bör kunna tas upp till prövning. Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Med anledning av motion Kr224 av Birgitta Sellén (c) med begäran om att Fotomuseet i Sundsvall ska få ett nationellt ansvar vill utskottet peka på att Statens kulturråd i december 2006 överlämnade rapporten Ansvarsmuseer – en utvärdering av ansvarsmuseirollen vid sex statliga museer till Kulturdepartementet. I rapporten menar Kulturrådet att den otydlighet som finns i utformningen av uppdraget gör att rådet anser att begreppet ansvarsmuseum saknar relevans.
Koordinatorn för museisektorn har den 15 oktober 2007 lämnat en lägesrapport rörande sitt uppdrag. I rapporten konstaterar hon att Kulturdepartementet avvaktat med att ta ställning till Kulturrådets rapport angående ansvarsmuseirollen. Koordinatorn kommer att redovisa ställningstaganden och förslag rörande museernas mål, roll- och ansvarsfördelning, organisations/förvaltningsmodell och resursbehov i december 2008. Redovisningen görs inom ramen för Kulturutredningens arbete. Koordinatorns slutrapport kommer att lämnas i februari 2009 och ta upp mer museispecifika frågor.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr208 (fp), Kr224 (c) yrkandena 1 och 2, Kr260 (v), Kr268 (s) och Kr270 (s).
7.10 Filmarkivet i Grängesberg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om den framtida resurstilldelningen till Filmarkivet i Grängesberg. Frågan om ökade resurser får prövas i det ordinarie budgetarbetet. Utskottet framhåller även möjligheten för Filminstitutet att samverka med de regionala och kommunala instanserna i arbetet med den fortsatta utvecklingen av Filmarkivet.
Jämför reservation 10 (v).
Motionerna
I motion Kr223 av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (c) anser motionärerna att det finns behov av att göra en översyn av hur det fortsatta arkiveringsarbetet ska kunna utvecklas vid Filmarkivet i Grängesberg. Motionärerna menar att det finns många skäl att öka satsningarna på Filmarkivet och nämner att samlingarna utgör källmaterial för forskningen. Ett annat skäl är att Grängesberg drabbats av industrinedläggning och därmed har förlorat arbetsplatser (yrkande 2).
Även i motion Kr292 av Carin Runeson och Kurt Kvarnström (s) anser motionärerna att det är angeläget att satsningen på arkivet fortsätter för att rädda den kulturhistoriskt värdefulla filmen undan förstörelse och för att göra den tillgänglig för forskning och för allmänheten online. Utvecklingsarbetet vid arkivet, där filmer lagras digitalt i en databas för att bli tillgängliga online för forskning, bör ges hög prioritet.
Utskottets ställningstagande
Filminstitutet är huvudman för Filmarkivet i Grängesberg, som har till uppgift att samla in, vårda, bevara och tillgängliggöra icke-fiktiv film som upptagits på filmbas men som inte är avsedd för biografvisning.
Utskottet konstaterar att här aktuella motionsyrkanden syftar till att Filmarkivets framtida resurser ska öka. Liksom våren 2007 då utskottet avstyrkte motionsyrkanden liknande de nu aktuella anser utskottet att frågor som rör den framtida resurstilldelningen till arkivet bör prövas inom ramen för det ordinarie budgetarbetet.
Vidare påminner utskottet om att ett tillskott om 5 miljoner kronor tillförs anslag 28:35 Filmstöd för 2008 och att dessa medel är avsedda för filmkulturella insatser. Det ankommer på regeringen och Filminstitutet att avgöra om Filmarkivet ska tilldelas en andel av dessa medel.
Utskottet vill även peka på att Filmarkivets kapacitet har ökats väsentligt både då det gäller katalogisering och bevarande av filmmaterialet tack vare tillgången till s.k. Accessmedel. Filmarkivet har nämligen tilldelats medel från den särskilda statliga satsningen på sysselsättningsåtgärder inom kultursektorn under 2006 och 2007. Projektet (som beskrivits i det föregående under avsnitten 3 och 7.5) fortsätter om än i minskad omfattning under ytterligare två år. Det finns därför möjlighet för Filminstitutet att på nytt erhålla medel för verksamheten i Grängesberg.
Slutligen känns det angeläget för utskottet att framhålla möjligheten för Filminstitutet att samverka med de regionala och kommunala instanserna i arbetet med den fortsatta utvecklingen av Filmarkivet.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Kr223 (c) yrkande 2 och Kr292 (s).
7.11 Interkulturell dialog 2008
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att Sverige ska spela en aktiv roll i EU under 2008 genom att bygga broar av förståelse mellan olika religioner och med dem som inte har någon tro.
Motionen
Hans Wallmark (m) erinrar i motion Kr288 om att EU har utropat 2008 till ett år som ska präglas av interkulturell dialog och anser att man inom EU under detta år också bör försöka bygga broar av förståelse mellan olika religioner och med dem som inte har någon tro. I detta arbete bör Sverige enligt motionären spela en aktiv roll.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill till en början understryka värdet av ett mångkulturellt Europa som är öppet för många religioner och åskådningar. Att en dialog förs mellan olika trossamfund är självfallet viktigt, men dialogen mellan EU och trossamfunden bör enligt utskottet föras inom befintliga strukturer, dvs. inom den större ramen för interkulturell dialog som även innefattar en dialog mellan trossamfund och religioner.
I sammanhanget kan nämnas att det inom Europarådet pågår en diskussion om interkulturell dialog, som också inkluderar dialog mellan trossamfund och religioner. Dessutom kan erinras om att regeringen år 2000 inrättade ett särskilt råd, Regeringens råd för kontakt med trossamfunden. Ordförande är det statsråd som ansvarar för frågor om trossamfund. Rådet består av representanter för staten och trossamfunden. Syftet är att rådet ska vara ett forum för fortlöpande kontakter och utbyte av kunskap och erfarenheter. Rådet har vid sina sammanträden under 2007 tagit upp frågor om bl.a. värderingar och värdegrund.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion Kr288 (m).
7.12 Likställande av religiösa och icke-religiösa livsåskådningsförbund vad gäller statliga bidrag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslag om att förbundet Humanisterna bör likställas med religiösa samfund vad gäller rätten till statligt bidrag.
Motionen
I motion Kr244 anser Tommy Ternemar (s) att förbundet Humanisterna ska erhålla statsbidrag i likhet med religiösa samfund som kan erhålla stöd enligt lagen om trossamfund.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har tidigare (bet. 2006/07:KrU11) uttalat sig om frågan om förbundet Humanisterna ska erhålla statsbidrag i likhet med religiösa samfund och då avstyrkt liknande motionsförslag med hänvisning till att statbidraget till trossamfunden är avsett att ge trossamfunden förutsättningar att bedriva en aktiv och långsiktigt religiös verksamhet i form av gudstjänst, själavård, undervisning och omsorg. Grundförutsättningarna, bestämmelserna och motiven till detta statsbidrag är därför inte tillämpliga när det gäller frågan om ett statligt bidrag till sekulära livsstilsorganisationer.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth framförde snarlika synpunkter när hon i ett svar på en skriftlig fråga från Ewa Björling den 21 mars 2007 (2006/07:875) framhöll följande:
De förutsättningar som gäller för att ett trossamfund ska få statligt stöd är angivna i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Med trossamfund avses enligt lagen (1998:1593) om trossamfund en gemenskap för religiös verksamhet, i vilken det ingår att anordna gudstjänst.
Ewa Björling gör jämförelsen med Sveriges Buddhistiska samarbetsråd, som beviljats rätt till statligt stöd, och menar att buddhistisk livsåskådning inte bygger på någon gudstro. Skillnaderna är dock markanta, dels betraktas buddhismen som en av de stora världsreligionerna med ca 500 miljoner anhängare runt om i världen, dels innehåller buddhismen en transcendental dimension, något som Förbundet Humanisterna tar avstånd ifrån.
Förbundet Humanisterna tar avstånd från religiös verksamhet, och kan därför inte anses vara något trossamfund. De kan därmed inte komma i fråga för sådant stöd som avses i lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Detta innebär givetvis inte någon värdering av den verksamhet som Humanisterna bedriver.
Utskottet är inte av någon annan uppfattning i dag och avstyrker därmed motion Kr244 (s).
7.13 Skapande skola
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om Skapande skola-satsningen. Utskottet anser att det är angeläget att det är Statens kulturråd som fördelar stimulansbidraget och utvärderar satsningen. Härigenom skapas goda förutsättningar för ett bra stöd till skolorna och för samarbete med professionella kulturskapare. Utskottet biträder därmed inte motionsyrkandet om att flytta över anslaget till utgiftsområde 16. Utskottet anser inte att det finns anledning att nu ta ställning till verksamheten 2010, varför även det andra motionsyrkandet avslås.
Jämför reservationerna 11 (v) och 12 (mp) samt särskilt yttrande 7 (s).
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Kr281 ett tillkännagivande till regeringen om att anslaget Skapande skola ska flyttas till utgiftsområde 16 (yrkande 1). Motionärerna pekar på att skolbiblioteken redan ligger inom utgiftsområde 16 och framhåller att alla anslag som rör kultur i skolan ska ligga inom utgiftsområdet. Varje utgiftsområde bör bära sina egna kostnader.
Miljöpartiet de gröna begär i motion Kr304 ett tillkännagivande till regeringen om att utvidga Skapande skola-satsningen så att den 2010 omfattar samtliga elever i grundskolan (yrkande 2). Motionärerna välkomnar regeringens Skapande skola-satsning. Det är viktigt att eleverna får möta professionella kulturutövare i skolan och också ges möjlighet till egna kulturuttryck.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser mycket positivt på regeringens förslag till Skapande skola-satsningen som ska ge alla ungdomar i årskurs 7–9 tillgång till kulturupplevelser i skolan.
Utskottet anser för sin del att det är angeläget att det är Statens kulturråd som ska fördela stimulansbidraget och också utvärdera satsningen fortlöpande. Härigenom skapas goda förutsättningar för ett bra stöd till skolorna i deras arbete med att ta fram handlingsplaner för kulturupplevelser liksom goda förutsättningar för samarbete med professionella kulturskapare. Utskottet biträder därför inte förslaget i motion Kr281 (v) yrkande 1 att föra över verksamheten till utgiftsområde 16. Motionen avstyrks.
Utskottet anser inte att det nu finns anledning att ta ställning till verksamheten 2010. Även motion Kr304 (mp) yrkande 2 avstyrks därför.
7.14 Finansieringen av public service-verksamheten
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om public service-verksamhetens framtida finansiering. Utskottet ser inte någon anledning att föregripa den utredning som tillkallats för att bl.a. se över dessa frågor.
Motionen
Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (c) anser i motion Kr235 att finansieringen av public service-verksamheten bör moderniseras. Regeringen bör få i uppdrag att utreda en annan teknisk lösning än den som gäller i dag med tv-avgift. Två alternativ bör studeras anser motionärerna, nämligen dels finansiering via skatten, dels finansiering genom en kortlicenslösning. Den senare lösningen förutsätter att Sveriges Televisions programkanaler är kodade. Endast den som betalar en särskild avgift för ett programkort får tillgång till företagets program.
Utskottets ställningstagande
Frågor som rör finansieringen av public service-företagens verksamhet har vid flera tillfällen behandlats av kulturutskottet, som avstyrkt förslag som bl.a. syftat till att verksamheten ska skattefinansieras.
Utskottet påminner om att regeringen i maj 2007 tillkallat en särskild utredare för att utifrån gällande villkor för radio och tv i allmänhetens tjänst analysera om det finns behov av att ändra något inför nästa tillståndsperiod som inleds den 1 januari 2010. Analysen ska bl.a. omfatta frågor som rör finansieringen av verksamheten. I direktiven (dir. 2007:71) anger regeringen att utredaren förutsättningslöst och med huvudsaklig utgångspunkt i en utveckling av den nuvarande tv-avgiften ska pröva och redovisa konsekvenserna av olika alternativ för hur radio och tv i allmänhetens tjänst ska finansieras i framtiden. Radio och tv i allmänhetens tjänst ska ha största möjliga frihet från politisk styrning. En utgångspunkt ska därför vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för det uppdrag som en självständig och oberoende radio och tv i allmänhetens tjänst har. En annan utgångspunkt ska vara de möjligheter och utmaningar som den tekniska utvecklingen för med sig när det gäller finansieringen. Utredaren ska utgå från att programverksamheten även i fortsättningen ska vara fri från reklam. Uppdraget ska redovisas senast den 31 maj 2008.
Enligt utskottets uppfattning finns det inte något skäl att ändra eller komplettera de direktiv som regeringen utarbetat och som den särskilde utredaren nu arbetar efter. Motion Kr235 (c) avstyrks därför.
7.15 Avtal om utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland
Utskottets förslag i korthet
Riskdagen avslår en motion om att ett avtal bör träffas mellan Sverige och Finland om tv-utbytet länderna emellan. Med hänvisning till Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråkskonventionen kan det emellertid finnas skäl för regeringen att överväga om inte tv-samarbetet bör ges en fastare form.
Jämför reservation 13 (v).
Motionen
Sinikka Bohlin (s) tar i motion Kr282 upp det bilaterala tv-utbytet mellan Sverige och Finland. I motionen sägs det att övergången från analog till digital sändningsteknik berör såväl SVT i Sverige som dess motsvarighet i Finland, YLE. Därmed berörs också den svenska programkanalen SVT Europa och den finländska programkanalen TV Finland. Sverige och Finland har sedan 1987 stått som garanter för att detta tv-utbyte utvecklas. Motionären anser att regeringen bör se över möjligheten att förhandla fram ett principavtal med Finlands regering, som syftar till att garantera det fortsatta utbytet av tv-program mellan länderna.
Utskottets ställningstagande
Som framgår av motionen har Sverige och Finland sedan 1980-talet haft ett ömsesidigt utbyte av tv-sändningar som innebär att en redigerad finländsk programkanal, TV Finland, distribueras över marknätet och kan följas i Stockholm, Västerås och Uppsala samt över kabel-tv-bolaget Com Hems samtliga kabelnät i landet. På motsvarande sätt distribueras en redigerad svensk programkanal i Finland.
Det har emellertid aldrig funnits något skriftligt avtal mellan Sverige och Finland som reglerar detta tv-utbyte. Det bygger i stället på en muntlig överenskommelse mellan de dåvarande statsministrarna Olof Palme och Kalevi Sorsa, det s.k. kaffekoppsavtalet. Enligt uppgift från Kulturdepartementet har samarbetet fungerat väl under alla år.
Tv-utbytet, som nu har pågått i närmare 20 år, har stor betydelse för den finskspråkiga befolkningen i Sverige. Mot den bakgrunden och med tanke på att Sverige har ratificerat Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråkskonventionen är det angeläget att utbytet kan fortsätta under kommande år. Det kan därför finnas skäl för regeringen att överväga om tv-samarbetet mellan Sverige och Finland bör ges en fastare form.
Med hänvisning till det anförda avstyrks motion Kr282 (s).
7.16 Textning av tv-program, film och teater
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om textning av tv, film och teater. Enligt utskottet är det angeläget att hörselskadade får möjlighet att ta del av kulturutbudet i största möjliga utsträckning. De frågor som berörs i motionen beaktas redan inom såväl kultur- som mediepolitiken.
Motionen
I motion Kr341 av Anita Brodén och Agneta Berliner (fp) föreslår motionärerna att SVT:s programtextning ska öka under nästa tillståndsperiod (yrkande 1). Vidare anser motionärerna att det är viktigt att textningsmålet ska vara tydligt och lätt att mäta (yrkande 3).
Slutligen föreslår motionärerna att kulturlivet ska bli tillgängligare för hörselskadade genom stöd från samhället för textning av biofilmer, dvd-filmer och teaterföreställningar (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Då det gäller yrkandena 1 och 2 erinrar utskottet om att riksdagen hösten 2006 på förslag av kulturutskottet beslutade att minst 65 % av SVT:s förstagångssändningar med svenskt ursprung ska vara textade vid slutet av tillståndsperioden, dvs. vid utgången av 2009. I det sammanhanget framförde kulturutskottet åsikten att SVT på sikt borde ha som ambition att 100 % av förstagångssändningarna med svenskt ursprung ska textas
En särskild utredare ser på uppdrag av regeringen över gällande villkor för radio och tv i allmänhetens tjänst inför nästa tillståndsperiod, som inleds den 1 januari 2010 (dir. 1997:71). Direktiven anger inte något specifikt om villkor för programtextning.
Förslaget i yrkande 3 i motionen går ut på att kulturlivet ska göras mer tillgängligt genom textning, en uppfattning som delas av utskottet. Det är angeläget att hörselskadade får möjlighet att ta del av kulturutbudet i största möjliga utsträckning. Utskottet vill i sammanhanget peka på att Filminstitutet hanterar en särskild stödordning för textning av film, video och dvd, medan Kulturrådet fördelar bidrag som visserligen inte är specialdestinerade för hörselskadade men som avser olika insatser för att funktionshindrade ska kunna delta i kulturlivet. Enligt regleringsbrevet för 2007 ska Kulturrådet vid bidragivningen särskilt prioritera insatser inom scenkonstområdet. Stödet får även avse textning på de nationella minoritetsspråken i den mån sådant stöd efterfrågas.
Utskottet har inhämtat att Kulturrådet vid något tillfälle (2004) har beviljat bidrag till Stockholms stadsteater för att ta fram en textapparat som ökar tillgängligheten till teater för personer med hörselnedsättning. Kulturrådet hade även informerat andra teatrar om detta samt försökt sprida idén till länsteatrarna.
Utskottet kan således konstatera att de frågor som berörs i motionen redan beaktas inom såväl kultur- som mediepolitiken. Motion Kr341 (fp) yrkandena 1, 2 och 3 avstyrks därmed.
7.17 Statsbidrag till ungdomsorganisationer
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om förändrade bidragsregler för statsbidrag till de politiska ungdomsförbunden. Utskottet har inhämtat att regeringen kommer att fastställa direktiven för översynen av bidragen till ungdomsorganisationerna inom kort. Motionsyrkandena är därmed i huvudsak tillgodosedda.
Jämför reservation 14 (mp).
Motionerna
Frågan om bidrag till de politiska ungdomsförbunden tas upp i tre motionsyrkanden.
I motion Kr207 av Eva Flyborg och Fredrik Malm (fp) påtalas behovet av förändrade bidragsregler till de politiska ungdomsförbunden (yrkande 1). Motionärerna anser att regeringen bör lägga fram förslag till nytt bidragssystem för de politiska ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i riksdagen samt ett grundbidrag (yrkande 2). Ett sådant system skulle ge organisationerna möjlighet att planera sin verksamhet under en längre period då riksdagens mandatperioder för närvarande är fyra år. Samtidigt skulle de administrativa kostnaderna för Ungdomsstyrelsen minska. Stödet skulle inte kunna missbrukas och inte heller bli styrande vad gäller organisationsformer för verksamheten.
Ulf Holm (mp) begär i motion Kr254 en översyn av bidragen till de politiska ungdomsförbunden. Motionären anser att det är angeläget att komma bort från ett bidragssystem som inriktar de politiska ungdomsorganisationerna på att få fler medlemmar i stället för att koncentrera sig på innehållet i verksamheten. Dessutom har det varit problem med intygen om antalet medlemmar. Frågan har också uppmärksammats av Riksrevisionen som granskat de statliga bidragen till ungdomsorganisationerna (RiR 2005:16). En framställan till riksdagen avslogs med hänvisning till att frågan bereddes inom Regeringskansliet. Ännu har inga förslag kommit från regeringen.
Bakgrund
I betänkande 2006/07:KrU11 lämnades förra året en ingående redovisning av Riksrevisionens granskning av statsbidragen till ungdomsorganisationerna m.m.
I budgetpropositionen för 2008 redovisar regeringen att Ungdomsstyrelsen fortsatt arbetet med att stärka den interna kontrollen i bidragsrutinen och att Riksrevisionen har följt detta arbete under 2006 och 2007. Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram direktiv för en översyn av förordningen (2001:1060) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Ungdomsstyrelsens uppföljningsrapport och Riksrevisionens granskningar utgör ett underlag i detta arbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inhämtat att regeringen inom kort kommer att fastställa direktiven för översynen av bidragen till ungdomsorganisationerna. Motionerna Kr207 (fp) yrkandena 1 och 2 samt Kr254 (mp) är därmed i huvudsak tillgodosedda. Motionerna avstyrks.
7.18 Ungdomsstyrelsen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår en motion om att avskaffa Ungdomsstyrelsen. Utskottet hänvisar till att det behövs en samordning på nationell nivå av ungdomspolitiken.
Motionen
Jan Ericson (m) föreslår i motion Kr238 att Ungdomsstyrelsen avskaffas. Motionären anser det vara fel att en statlig myndighet har som syfte att unga ska ”få verklig tillgång till makt och välfärd”. Om Ungdomsstyrelsen avskaffas och de resurser som då frigörs förs över till kommunerna kan samhället sannolikt få ut betydligt mer av varje satsad krona. Det är ute i kommunerna som man lokalt bäst känner till ungdomars behov och levnadsvillkor och också har lättast att hitta lösningar som passar ungdomarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det behövs en samordning på nationell nivå av ungdomspolitiken. Ungdomsstyrelsen ansvarar för att det finns sektorsövergripande och aktuell kunskap om hur ungdomars levnadsvillkor utvecklas lokalt och nationellt. Myndigheten ansvarar också för att i dialog med myndigheter, andra nationella aktörer och ungdomar föra ut kunskapen om ungdomars levnadsvillkor och om åtgärder som stärker ungdomars levnadsvillkor. Därutöver har myndigheten ansvar för att stärka ungdomars interkulturella förståelse samt delaktighet och deltagande i samhället.
Utskottet har i avsnitt 3 tagit ställning till anslaget till myndigheten och då också ställt sig positivt till regeringens förslag om att lägga nya arbetsuppgifter på myndigheten.
Motionen Kr238 (m) avstyrks därmed.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Pris- och löneomräkning inom kultursektorn, punkt 1 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om pris- och löneomräkning inom kultursektorn. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr213 av Siv Holma m.fl. (v).
Ställningstagande
Den med hjälp av pris- och löneomräkningen (PLO) årligen återkommande justeringen av lönedelen i myndigheternas anslag är i budgetpropositionen för 2008 historiskt låg och uppgår till endast 0,78 %. Eftersom de faktiska löneökningarna varje år är flera gånger högre blir följden att anslagen kontinuerligt urholkas. På kulturens område är det dessutom så att flera anslag över huvud taget inte inflationsjusteras.
PLO-uppräkningen på utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid omfattar sammanlagt 8 551 miljoner kronor. På utgiftsområdet finns dessutom 1 559 miljoner kronor som inte omfattas av någon återkommande pris- och löneomräkning.
Vänsterpartiet har vid upprepade tillfällen lyft fram problemet att pris- och lönekompensationen i budgeten slår ojämnt inom kultursektorn. Den fria scenkonsten, amatörkulturens centralorganisationer, litteratur- och tidskriftsstödet liksom hemslöjden är några exempel på kulturverksamheter som inte får någon uppräkning av sina anslag för pris- och lönehöjningar. De drabbas därmed av kontinuerlig urholkning av anslagen, vilket resulterar i nedskärningar, höjda biljettpriser m.m. Detta i sin tur motverkar kulturpolitikens mål – att verka för att alla som bor i landet ska få tillgång till kulturlivet.
Riksdagen har tidigare begärt att regeringen ska utvärdera det nuvarande pris- och löneomräkningssystemets negativa effekter. Inget nytt har framkommit som skulle tyda på att detta behov inte kvarstår.
Jag anser därför att regeringen snarast bör efterkomma riksdagens krav, och för riksdagen framlägga ett förslag som innebär att pris- och löneomräkningen utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att motverka urholkningen av anslagen inom kultursektorn.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr213 (v).
2. | Hyreskompensationen för statliga kulturlokaler, punkt 2 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om hyreskompensationen för statliga kulturlokaler. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr241 av Siv Holma m.fl. (v).
Ställningstagande
I samband med behandlingen av regeringens budgetförslag för 2006 gjorde riksdagen på förslag av kulturutskottet hösten 2005 ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet inriktade sig på den metod som används för att anpassa de statliga kulturinstitutionernas kompensation för lokalkostnader till den allmänna hyresutvecklingen.
Tillkännagivandet innebar att kulturutskottet upprepade sitt krav från året innan om en översyn av den nuvarande metoden för beräkning av myndigheternas hyreskompensation och förutsatte att denna översyn skulle göras skyndsamt samt att regeringen snarast skulle återkomma till riksdagen med ett förslag till lösning.
I årets budgetproposition framhåller regeringen att den för närvarande inte har för avsikt att förändra de grundläggande principerna för hyressättningen för statliga myndigheter. I de fall justeringar krävs finns det enligt regeringen utrymme för detta inom befintligt system. Som exempel nämner regeringen de fem kulturinstitutioner som har kostnadsliknande hyror.
Den av utskottet påtalade bristen på symmetri mellan Fastighetsverkets hyressättning och Ekonomistyrningsverkets beräkning av hyreskompensationen kvarstår emellertid. Det har bl.a. Statens museer för världskultur kunnat konstatera. Denna myndighet har för 2007 blivit underkompenserad med sex miljoner kronor på grund av osymmetrin i hyressystemet. Trots att regeringen i årets budgetproposition skjutit till ytterligare tre miljoner kronor fr.o.m. 2008 saknas alltjämt ett lika stort belopp för att Världskulturmuseerna ska kunna klara de ökade hyreskostnaderna. Eftersom myndigheten inte kan anpassa sina lokalytor till den nya situationen har detta tvingat fram stora nedskärningar i den egentliga verksamheten.
Vänsterpartiet anser att det är en oacceptabel ekonomisk situation som kulturinstitutioner i statliga lokaler försätts i på grund av den bristande symmetrin mellan hyressättning och hyreskompensation. Statens fastighetsverk tar ut marknadshyror av sådana institutioner som inte har någon marknad att tillgå. Det är hög tid att sluta leka marknad med statens kulturlokaler. Alternativet är att förändra systemet för hyreskompensation så att höjda anslag går till att utveckla kulturverksamheten och inte till ökade hyreskostnader.
Vad jag här framhållit bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr241 (v).
3. | Svenska Spels stöd till idrotten m.m., punkt 10 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Svenska Spels stöd till idrotten m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2007/08:Kr279 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och
2007/08:Kr281 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2 och 3 samt
bifaller delvis proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 13.
Ställningstagande
Statens stöd till idrotten bör enligt Vänsterpartiets uppfattning gå över statsbudgeten och inte via AB Svenska Spel. Stödet bör vara stabilt och inte vara beroende av spelpengar. Som ett första steg i denna riktning föreslår vi att AB Svenska Spels bidrag till idrotten ska minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. En motsvarande summa föreslår vi ska tillföras statsbudgeten via anslag 30:1 Stöd till idrotten.
Vänsterpartiet anser dessutom att 300 miljoner kronor ska avsättas årligen i tre år från AB Svenska Spels överskott till ett ”Handslag för barnkulturen”. Kommunerna ska erhålla medlen under dessa år och utveckla dels sitt arbete för barns och ungas eget skapande, dels samverkan med det lokala, regionala och nationella kulturlivet. Vidare anser vi att en nationell barnkulturdelegation bör tillsättas inom ramen för satsningen. Delegationen ska bl.a. fördela medel, stödja de regionala aktörernas insatser och utvärdera dessa och redovisa dem till regeringen.
Vad jag här framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bifaller motionerna Kr279 (v) yrkande 1 och Kr281 (v) yrkandena 2 och 3 samt bifaller delvis proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 13.
4. | Mål för den nationella ungdomspolitiken, punkt 17 (s, v) |
| av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om nytt mål för den nationella ungdomspolitiken. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 82 och
2007/08:Kr296 av Margareta Israelsson m.fl. (s) yrkande 1 och
avslår proposition 2007/08:1 utgiftsområde 17 punkt 12.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att målen för den nationella ungdomspolitiken ändras så att ordet ”makt” ersätts med ”inflytande”. Motivet sägs vara att makt och ansvar hänger ihop och att man inte kan utkräva ansvar av omyndiga personer. Vi anser det vara en olycklig förändring att inte tala om makt och vill påminna om att den statliga ungdomspolitiken omfattar ungdomar upp till 25 års ålder. Ungdomspolitiken måste sträva efter både inflytande och makt för dem som är 18 år och däröver. Vi motsätter oss därför regeringens förslag om nya mål för ungdomspolitiken. Därmed tillstyrker vi motionerna Fi277 (s) yrkande 82 och Kr296 (s) yrkande 1 och avstyrker propositionens förslag i punkt 12.
5. | Villkoren för Eric Sahlström-institutet, punkt 20 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 20 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om villkoren för Eric Sahlström-institutet. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr291 av Agneta Gille och Mats Berglind (båda s).
Ställningstagande
Eric Sahlström-institutet, ESI, i Tobo i Uppland är ett centrum för folkmusik med särskilt ansvar för nyckelharpan. Alla utbildningar som ESi erbjuder har stöd från Skolverket. Vid institutet bedrivs en rad aktiviteter för att främja folkmusikgenren, t.ex. seminarier, konsertverksamhet och olika ungdomsprojekt.
Som framgår av motion Kr291 (s) har Kulturrådet halverat statsbidraget till Eric Sahlström-institutet från 1,5 miljoner kronor till 725 000 kronor för 2007. Detta medför givetvis problem för verksamheten vid institutet. Orsaken står att finna i att bidragsbestämmelserna i regleringsbrevet för ESI successivt har skärpts och enligt vår mening blivit svårtolkade. Statsbidraget till ESI får numera uppgå till högst 50 % av institutets totalt erhållna bidragsbelopp.
Det är av största vikt att åstadkomma en lösning som ger ekonomisk stabilitet för ESI och därmed också säkrar institutets kunskapsförmedling och kontinuitet för sådana konstformer som folkmusik, folklig sång och folklig dans. Det är därför angeläget att regeringen ser över villkoren i regleringsbrevet så att inte några tolkningsproblem uppstår i fortsättningen vid bidragshanteringen.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr291 (s).
6. | Läsfrämjande åtgärder, punkt 21 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Reshdouni (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 21 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om läsfrämjande åtgärder. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr286 av Matilda Ernkrans (s).
Ställningstagande
I likhet med vad som framförs i motion Kr286 (s) anser vi att ett välfungerande språk är grunden för att individen fullt ut ska kunna ta till vara och utveckla sina demokratiska rättigheter. Språket är också grunden för all inlärning. Det är viktigt att barn tidigt får ta del av böcker så att de kan tillägna sig ett rikt språk, och det är viktigt att vuxna läser högt för små barn. Barns språkutveckling grundläggs nämligen under förskoleåldern.
En bok för alla har framgångsrikt arbetat med läsfrämjande åtgärder riktade till den del av befolkningen som läser minst och som bäst behöver stöd för att främja sin egen och sina barns utveckling av svenska språket. Vi vänder oss därför mot att regeringen valt att avveckla det statliga stödet för En bok för allas verksamhet, något som vi tror kan få förödande konsekvenser. Det är ytterst angeläget att de erfarenheter av läsfrämjande arbete och det kontaktnät som finns hos En bok för alla även i fortsättningen kan tas till vara.
Vi vill i detta sammanhang påminna om att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i sina budgetmotioner har poängterat betydelsen av att läsfrämjande insatser görs för lässvaga grupper och att läsandet stimuleras i skola och förskola. I våra skuggbudgetar har vi beräknat medel för detta ändamål.
Vad vi här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr286 (s).
7. | Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet, punkt 22 (mp) |
| av Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 22 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkande 1.
Ställningstagande
Accessprojektet har inneburit en vitalisering av kultursektorn och har blivit mycket uppskattat. Viktiga värden har kunnat tas om hand för att bevaras och bli tillgängliga för allmänheten. Projektet har också inneburit möjlighet till sysselsättning för kulturarbetare, varav många dessförinnan varit långtidsarbetslösa. Miljöpartiet de gröna föreslår att Accessprojektet inte avvecklas utan bibehålls på 2008 års nivå, dvs. 75 miljoner kronor per år även framöver.
Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr304 (mp) yrkande 1.
8. | Fri entré på statliga museer, punkt 23 (s, v, mp) |
| av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s), Esabelle Reshdouni (mp) och Anneli Särnblad (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 23 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fri entré på statliga museer. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr294 av Louise Malmström och Jan Björkman (båda s).
Ställningstagande
Vi anser att regeringen bör se över möjligheterna att återinföra den fria entrén på de nationella museerna. Den fria entrén har varit en stor succé. Flera museer har vittnat om hur helt nya grupper lockats att besöka deras verksamhet. En reform som byggde på att öka anslagen med 10 % resulterade i en ökning av antalet besök med 159 %. Nu har regeringen satt stopp för denna framgångsrika reform som med så förhållandevis liten insats gav så stor utdelning. Besökssiffrorna på museerna har sjunkit med 39 % under de tre första kvartalen 2007 jämfört med samma tid året före. Det enda kloka nu är att se över hur man ska återinföra den fria entrén på de nationella museerna. Vi vill också peka på att Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna i sina budgetalternativ avsatt medel för att finansiera den fria entrén.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr294 (s).
9. | Föremålsvården i Grängesberg och Strömsund, punkt 25 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 25 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om föremålsvården i Grängesberg och Strömsund. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr223 av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (båda c) yrkande 1.
Ställningstagande
Stiftelsen Föremålsvården bedriver ett viktigt arbete med digitalisering av bilder och dokument till flera statliga museer och institutioner. Inriktningen har varit att skapa arbetstillfällen för gruppen arbetshandikappade. Under de år som verksamheten med Kulturarvs-IT bedrivits har ekonomin i stiftelsen varit ansträngd, och varje höst har stor oro funnits för om resurser skulle finnas i budgeten för att kunna rädda arbetena kvar i föremålsvården på de tre orterna Grängesberg, Strömsund och Kiruna. Jag anser att det bör vara av högsta prioritet att rädda arbetstillfällena vid arbetsplatserna i Strömsund och Grängesberg och se till att rädda det kulturarv som finns i de bilder som man arbetar med. Jag vill peka på att Vänsterpartiet i sitt budgetalternativ har avsatt 5 miljoner kronor för att kunna utveckla verksamheten i Strömsund, Grängesberg och Kiruna och göra lönebidragsanställningarna till fasta tjänster.
Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr223 (c) yrkande 1.
10. | Filmarkivet i Grängesberg, punkt 27 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 27 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om Filmarkivet i Grängesberg. Därmed bifaller riksdagen motionerna
2007/08:Kr223 av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (båda c) yrkande 2 och
2007/08:Kr292 av Carin Runeson och Kurt Kvarnström (båda s).
Ställningstagande
Filmarkivet i Grängesberg är unikt i sitt slag. Det har till uppgift att samla, vårda, bevara och tillgängliggöra icke-fiktiv film som upptagits på filmbas men som inte är avsedd för biografvisning. Samlingarna utgör källmaterial för forskningen. Alltjämt finns det stora mängder film som borde räddas för att framtidens medborgare ska kunna ta del av 1900-talets Sverige. Enligt min mening bör en översyn göras av verksamheten och ekonomiska resurser tillföras så att arkivet kan utvecklas som det ursprungligen var tänkt och kulturarvet kan räddas.
I detta sammanhang finns det skäl att påminna om att Vänsterpartiet i sin budgetmotion Kr279 har avsatt 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att verksamheten vid filmarkivet ska byggas ut och de ursprungliga intentionerna att bevara det svenska filmarvet ska kunna infrias.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motionerna Kr223 (c) yrkande 2 och Kr292 (s).
11. | Skapande skola, punkt 30 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 11 om Skapande skola. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr281 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och
avslår motion
2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkande 2.
Ställningstagande
Vänsterpartiet anser att likaväl som skolbiblioteken ligger inom utbildningsområdets budget bör anslag för andra kultursatsningar i skolan göra det. Motsvarande bör givetvis gälla också exempelvis för satsningar på kultur i vården. Varje utgiftsområde bör bära sina egna kostnader. Anslaget Skapande skola bör därför flyttas till utgiftsområde 16.
Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr281 (v) yrkande 1 och avslår motion Kr304 (mp) yrkande 2.
12. | Skapande skola, punkt 30 (mp) |
| av Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 12 om Skapande skola. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) yrkande 2 och
avslår motion
2007/08:Kr281 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1.
Ställningstagande
Miljöpartiet de gröna anser att det är av största vikt med satsningar inom kulturområdet som riktar sig till barn och ungdomar. Därför tycker vi att regeringens satsning på Skapande skola är bra. Det är viktigt att eleverna får möta professionella kulturutövare i skolan. Att sammanföra kulturutövare med skolan är ett sätt att ta till vara den kompetens som finns hos våra professionella skådespelare, dansare, musiker med flera. Det är också viktigt att eleverna inte bara får uppleva kultur utan även ges möjlighet till egna kulturutryck i skolan. Jag föreslår att man efter en utvärdering av första året utvidgar satsningen till att gälla samtliga årskurser i grundskolan och att ytterligare 60 miljoner kronor avsätts för 2009 och 120 miljoner kronor för 2010.
Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr304 (mp) yrkande 2 och avslår motion Kr281 (v) yrkande 1.
13. | Avtal om utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland, punkt 32 (v) |
| av Siv Holma (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 32 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om avtal om utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr282 av Sinikka Bohlin (s).
Ställningstagande
I likhet med motionären bakom motion Kr282 (s) anser jag att regeringen bör se över möjligheten att förhandla fram ett avtal med Finlands regering som syftar till att garantera ett fortsatt utbyte av tv-program mellan länderna efter övergången till digitala sändningar i respektive land.
Vänsterpartiet har i sin budgetmotion Kr279 föreslagit att 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag ska tillföras anslag 27:2 Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland. En sådan utökning av anslaget skulle ha inneburit att tv-utbytet hade kunnat byggas ut till att omfatta även dem som talar finska och tornedalsfinska i de s.k. förvaltningsområdena i Norrbotten.
Vad jag här har framhållit bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen. Det innebär att riksdagen bör bifalla motion Kr282 (s).
14. | Statsbidrag till ungdomsorganisationer, punkt 34 (mp) |
| av Esabelle Reshdouni (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 34 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Därmed bifaller riksdagen motion
2007/08:Kr254 av Ulf Holm (mp) och
bifaller delvis motion
2007/08:Kr207 av Eva Flyborg och Fredrik Malm (båda fp) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Jag anser att det nu är dags att göra en ordentlig översyn av de statliga regler som gäller för bidrag till ungdomsförbund. Det kan inte fortsätta på det sätt som det gör i dag. Bidragssystemet inriktar de politiska ungdomsorganisationerna på att få fler medlemmar i stället för att koncentrera sig på innehållet i verksamheten. Dessutom har det varit problem med intygen om antalet medlemmar. Frågan är då på vilket sätt reglerna ska förändras. Ett förslag är att bidragen till de politiska ungdomsförbunden dels ska bestå av ett grundbelopp lika för alla, dels vara baserade på antalet mandat respektive parti har i riksdagen. Med ett sådant system minimeras riskerna för felaktigheter.
Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Det innebär att riksdagen bifaller motion Kr254 (mp) och bifaller delvis motion Kr207 (fp) yrkandena 1 och 2.
Särskilda yttranden
1. | Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 17, punkt 3 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s) anför: |
Riksdagen har den 21 november 2007 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom regeringens budgetförslag för 2008. Det innebär att riksdagen för detta år nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För budgetåret 2008 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 10 110 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling. Socialdemokraternas förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå och kan således formellt inte tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den vi önskat, avstår vi från att reservera oss. Vårt budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 17 borde ha utformats i enlighet med vad som framgår av Socialdemokraternas motion 2007/08:Kr296.
Huvuddragen i våra förslag till förändringar på utgiftsområde 17 presenteras nedan.
Allmän kulturverksamhet (28:1–28:4)
Vi socialdemokrater uppmärksammar Teateralliansens behov av ökade resurser. Vi menar att regeringens förslag om differentierade a-kasseavgifter har slagit hårt mot kulturarbetarna. Många av dem riskerar att kastas ut i arbetslöshet. Därför vill vi tillföra Teateralliansen 4 miljoner kronor.
Vi vill också framhålla att amatörkulturen har stor betydelse för vuxnas eget skapande och tillför 2 miljoner kronor utöver regeringens förslag för detta ändamål. Sammanlagt vill vi att anslag 28:2 ska räknas upp med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Vi noterar att regeringen föreslagit omprioriteringar som innebär en kraftig minskning av anslag 28:2. Samtidigt säger sig regeringen vilja ge Kulturrådet större frihet att använda medlen under anslaget. Enligt vårt synsätt finns det en uppenbar risk för att minskade resurser i kombination med minskad detaljreglering kommer att medföra svårigheter för Kulturrådet i bidragshanteringen.
Teater, dans och musik (28:5–28:7)
Vi vill understryka att länsmusiken och länsteatrarna har stor betydelse för att sprida scenkonsten i landet och att de med sin blotta existens ökar både tillgängligheten till och deltagandet i kulturlivet runt om i Sverige. Vi föreslår att anslag 28:6 ska tillföras 20 miljoner kronor utöver regeringens förslag. En riktad satsning av denna omfattning skulle bl.a. kunna innebära bättre möjligheter för det lokala kulturlivet att jobba med barn och ungdomar och med skolan.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8–28:9, 28:11–28:13)
Vi avvisar regeringens förslag att avveckla stödet för En bok för alla AB, som genom läsfrämjande projekt lett in traditionellt lässvaga grupper i litteraturens värld. Vi anser att En bok för alla har upparbetade distributionskanaler och kan nå ut till grupper som traditionellt inte nås på marknadens villkor. Bland annat har En bok för alla, genom sina subventionerade och låga priser på böcker, kunnat bidra till att sprida kvalitetslitteratur till barn och unga på ett sätt som annars inte varit möjligt. Vårt förslag innebär dels att anslaget tillförs 7 miljoner kronor utöver regeringens förslag, dels att 3 miljoner kronor omfördelas inom anslaget. Enligt vårt förslag skulle stödet till En bok för alla därmed uppgå till 10 miljoner kronor.
Kulturmiljö (28:24–28:26)
Vi påminner om att en särskild utredare redan 2005 överlämnade förslag om hur Riksantikvarieämbetets uppdragsarkeologiska verksamhet ska organiseras i framtiden. Ännu har regeringen inte gett något besked om sin syn på förslagen som bl.a. går ut på att undersökningsverksamheten ska skiljas från Riksantikvarieämbetet och ombildas till ett statligt aktiebolag. Vi socialdemokrater anser att det brådskar och att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med besked i frågan.
Museer och utställningar (28:27–28:34)
Fri entré-reformen var en succé. Flera museer har vittnat om hur helt nya grupper lockats att besöka deras verksamhet och att antalet besökare ökade med ca 160 %. När den nya regeringen avskaffade den fria entrén avstannade den spännande utvecklingen med många spontanbesökare. Vi socialdemokrater ser fram mot att de statliga museerna åter görs tillgängliga för alla, oavsett besökarnas ålder eller ekonomi. För detta avsätter vi 43 miljoner kronor.
Vi vill dessutom rädda den ovärderliga politiska konst som Ewert Karlssons bilder utgör. Socialdemokraterna tillför därför 1 miljon kronor för att permanenta EWK-utställningen i Arbetets museum i Norrköping.
Barn- och ungdomssatsning (förslag till nytt anslag)
Ung kultur 2007 såg vi socialdemokrater som ett startskott för ett långsiktigt utvecklingsarbete för att sätta fokus på barnkulturen. Regeringens klena och enligt vår mening felaktiga skolsatsning, Skapande skola, riskerar att bli en tillfällig satsning som inte får någon bestående inverkan på barnens kulturliv och upplevelser. Vi avvisar därför regeringens förslag om 55 miljoner till Skapande skola-satsningen och tillför i stället 105 miljoner kronor till ett nytt anslag för kulturupplevelser ute i landet kopplat till skolan, fritidsverksamheten och kulturinstitutionerna. Vi vill i den nya satsningen bl.a. understyrka konstnärernas och museernas roll. Våra tankar bygger på Aktionsgruppen för barnkulturs förslag om bl.a. ökad samordning och uppföljning på regional nivå.
Sammantaget innebär våra förslag att utgiftsområdet för 2008 tillförs 127 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.
2. | Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 17, punkt 3 (v) |
| Siv Holma (v) anför: |
En majoritet av riksdagens ledamöter, representerande Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna, beslutade den 21 november 2007 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster. Ett tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten fastställdes därmed för 2008, 2009 och 2010.
Vänsterpartiet menar att Sverige behöver ett spårbyte för ökad rättvisa, förstärkt välfärd och kloka investeringar för framtiden. Vi presenterar i vår budgetmotion Fi276 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken än vad riksdagsmajoriteten fattat övergripande beslut om. I vårt budgetalternativ avvisar vi regeringens politik, som är närsynt och oansvarig, som systematiskt ger mer till dem som har mest och som i grunden angriper och eroderar den svenska välfärdsmodellen. Vi avvisar även regeringens kraftiga skattesänkningar, attackerna på de gemensamma trygghetssystemen och urgröpningen av det gemensamma ägandet. Vänsterpartiet gör en radikalt annorlunda bedömning än regeringen och riksdagsmajoriteten av de långsiktiga behoven för svensk ekonomi. Vi ifrågasätter de nyliberalt inspirerade penning- och finanspolitiska ramverk, som underbygger en omfattande överföring av resurser till de rikaste och förhindrar en politik för full sysselsättning.
Vänsterpartiets politik innebär i stället en välfärdsoffensiv. Vi gör en kraftfull satsning på fler anställda i välfärden. Vi presenterar också omfattande investeringar för att stärka samhällets infrastruktur och bemöta de allvarliga klimathoten. Vi ser jämställdheten som en strukturell fråga om makt och resurser och föreslår en rad politiska insatser – saknade i regeringens budgetproposition – för att förändra ojämlika strukturer. Vi genomför ett omfattande socialt reformprogram på en rad områden. Detta är i kontrast till regeringens politik, som försitter goda chanser och vrider klockan tillbaka, ett ansvarsfullt budgetalternativ, som använder de gemensamma resurserna bättre, mer rättvist och mer framtidsinriktat.
Höjd a-kasseavgift, lägre ersättningar och hårdare villkor för de arbetslösa slår särskilt hårt mot konstnärlig verksamhet. Kulturarbetsmarknaden är särpräglad och utgörs till största delen av tidsbegränsade anställningar, korta uppdrag och deltidsanställningar, vilket medför återkommande perioder av arbetslöshet, undersysselsättning och/eller inkomstlöshet.
Då riksdagsmajoriteten fattat rambeslut om en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken än den som Vänsterpartiet presenterat, har jag avstått från att ta ställning i detta beslut om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 17 och presenterar därför inte något formellt motförslag till utskottsbehandlingen.
Jag redovisar nedan den fördelning av anslagen inom utgiftsområde 17 som Vänsterpartiet hade velat se och som presenteras i vår motion Kr279 (v). Vi vill utöver regeringens budgetförslag anslå sammanlagt 776,4 miljoner kronor på stadsbudgeten och dessutom 300 miljoner kronor från AB Svenska Spels överskott, totalt 1 076,4 miljoner kronor att fördelas enligt vad som framgår av följande.
Allmän kulturverksamhet (28:1–28:4)
Vänsterpartiet föreslår att anslag 28:2 ska ökas med 92 miljoner kronor. Med dessa medel vill vi göra en lång rad satsningar.
Vi ser amatörkulturen som ett viktigt komplement till och som en förutsättning för den professionella kulturen. Vi vill därför att 25 miljoner kronor av vår resursförstärkning ska användas för amatörkulturens centralorganisationer, som är i stort behov av medel för att kunna genomföra ett utvecklingsarbete. Vi har noterat att den tidigare planerade utbyggnaden av Teateralliansen aldrig har kommit till stånd. Därför avsätter vi 10 miljoner kronor för detta ändamål. Vi anser också att scenkonstens centrumorganisationer ska tillföras 5 miljoner kronor för juridisk och ekonomisk rådgivning för dansare, skådespelare och musiker liksom för de koreografer och grupper som anställer dem. Vidare föreslår vi att bidraget till musikarrangörer ska öka med 5 miljoner kronor. Arrangörerna arbetar nämligen mestadels ideellt och under knappa ekonomiska omständigheter. Vi föreslår också att bidraget för de nationella minoriteterna ska ökas med 25 miljoner kronor. Vi har i vår budgetmotion framhållit att den nuvarande nivån på bidraget inte når upp till vad man kan förvänta sig efter de åtaganden Sverige gjort i och med ratificeringen av Europarådets minoritetskonventioner. Vi har även avsatt särskilda medel, 10 miljoner kronor, för att ge stöd till resp. inrätta nya arbetsplatsbibliotek.
Vi motsätter oss regeringens förslag till nedskärningar eller omprioriteringar på 11,9 miljoner kronor. Vi har noterat att regeringen säger sig se fördelar med att minska graden av detaljstyrning för Kulturrådet och därför kommer att överlämna till rådet att i fortsättningen i större utsträckning självt göra prioriteringar vid bidragsgivningen. Vi anser att den föreslagna minskningen av anslaget får till följd att utrymmet för Kulturrådet att göra prioriteringar krymper väsentligt. Detta ser vi som ett problem.
Teater, dans och musik (28:5–28:7)
Vänsterpartiet har i en särskild motion, Kr267 (v), redovisat hur vi anser att scenkonsten ska värnas och utvecklas. Vi menar bl.a. att det inte finns någon anledning att minska anslaget till Riksteatern. Vidare konstaterar vi att anslagen till de regionala institutionerna har urholkats samtidigt som det ställs stora krav på dem att hålla en hög konstnärlig standard och att tillgodose barns och ungdomars behov. Vi vill därför tillföra länsteatrarna 40 miljoner kronor och länsmusikinstitutionerna 20 miljoner kronor så att bidragen till dem kan värdesäkras och de kan utveckla sin verksamhet. För samma ändamål avsätter vi 60 miljoner kronor för den fria scenkonsten. Vi har uppmärksammat problemet med pensioner på scenkonstområdet och har för det ändamålet beräknat 5 miljoner kronor för dem som arbetar inom den fria scenkonsten och 30 miljoner kronor för dem som är verksamma vid institutionerna. Slutligen anser vi att Kulturrådets handlingsprogram för dansen bör följas upp och föreslår att 15 miljoner kronor anvisas för det ändamålet.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8–28:9, 28:11–28:13)
Vi föreslår att bidraget till biblioteksverksamhet (anslag 28:8) ska ökas med 14 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av dessa medel bör 10 miljoner kronor avsättas till de regionala biblioteken för värdesäkring och för utvecklingsarbete. Vi anser att det bör ligga på länsbiblioteken att initiera utvecklingsverksamheten och ansvara för fortbildningen av folkbibliotekens personal. Vidare bör 2 miljoner kronor av ökningen användas för att inrätta en sverigefinsk boklånecentral och 2 miljoner kronor för att inrätta ett resursbibliotek för döva. I dag finns ett talboks- och punktskriftsbibliotek för synskadade men inget motsvarande för teckenspråkiga.
Vi vill att stödet för En bok för alla ska fortsätta, eftersom vi menar att denna utgivning av lågprisböcker har haft stor betydelse framför allt för barn i skola och förskola och för familjer med låg inkomst. Vi föreslår därför att 10 miljoner kronor avsätts för detta ändamål. Vidare bör 2 miljoner kronor anvisas för att stödja utgivningen av barnböcker på teckenspråk. Bristen på teckenspråkiga böcker är nämligen så gott som total och produktionen kommer aldrig att bli kommersiellt lönsam. Vi har också beräknat en ökning av kulturtidskriftsstödet med 3 miljoner kronor för att nya intressanta papperstidskrifter och nättidskrifter ska kunna stödjas.
Bild, form och konsthantverk samt konstnärsfrågor (28:18 och 28:20)
I kulturpolitiken har bild- och formkonstnärerna länge varit en eftersatt grupp. I avvaktan på att regeringen ska reagera på riksdagens tillkännagivande om att pröva förutsättningarna för att ge bild- och formkonstnärerna förhandlingsrätt rörande den individuella visningsersättningen vill Vänsterpartiet tillföra 5 miljoner kronor för detta ändamål. Vi vill också anvisa 7 miljoner kronor utöver regeringens förslag för kollektivverkstäder och ateljéstöd för bild- och formkonstnärer.
Museer och utställningar (28:27–28:34)
Vänsterpartiet har i sin budgetmotion konstaterat att fri entré-reformen var en succé. Enligt Kulturrådets rapport från 2006 ökade publiktillströmningen under 2005 med 2,9 miljoner besök eller 159 % jämfört med året före reformen. Nya grupper sökte sig till museerna. De första tre kvartalen av 2007 visar på en kraftig nedgång i antalet besök. Vi kan således konstatera att entréavgiften gör skillnad. Vänsterpartiet vill därför återinföra den fria entrén och avsätter 54 miljoner kronor för detta ändamål under anslag 28:27 och 8 miljoner kronor under anslag 28:28. Vänsterpartiet säger samtidigt nej till regeringens satsning på en ombyggnad av Flygvapenmuseum i Linköping. Så länge som andra statliga museer såsom Nationalmuseum dras med svåra ekonomiska problem och är i behov av utbyggnad har vi svårt att acceptera att museiverksamheten på försvarssidan byggs ut. Vi anser att Statens museer för världskultur är i akut behov av ökat statligt stöd och föreslår att myndigheten tillförs 3 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Totalt föreslår Vänsterpartiet att 52 miljoner kronor tillförs anslag 28:27 och 8 miljoner kronor tillförs anslag 28:28.
Museipedagogiken är under stark utveckling, och på många håll förekommer samarbeten mellan länsmuseer och skolor och förskolor. Denna utveckling vill Vänsterpartiet stödja genom att avsätta ytterligare 10 miljoner kronor.
Stiftelsen Föremålsvård i Kiruna har länge levt under hot om neddragningar av antalet tjänster men har hittills räddats i sista minuten av tillfälliga anslag. Konsekvenserna av regeringens budgetförslag blir att stiftelsen tvingas säga upp 18 personer, varav 14 lönebidragsanställda. Vänsterpartiet avsätter ytterligare 5 miljoner kronor för att kunna behålla personalen och utveckla verksamheten i Strömsund, Grängesberg och Kiruna samt göra lönebidragsanställningarna till fasta tjänster.
Flytten av Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar (28:24 och 28:32)
Både Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar fick i anslutning till beslutet om flytt till Gotland löfte om att ersättas för de merkostnader som flytten åsamkar dem. De medel som nu avsätts i budgeten räcker inte för att täcka dessa merkostnader. Vänsterpartiet avsätter därför ytterligare 27 miljoner kronor till Riksantikvarieämbetet och 9 miljoner kronor till Riksutställningar för 2008.
Film (28:35)
På filmområdet har Vänsterpartiet föreslagit att en stödform ska inrättas för att digitalisera biografer, främst utanför de större städerna. För detta ändamål vill vi anvisa 25 miljoner kronor. Vi har också föreslagit att bidraget till Filmarkivet i Grängesberg ska öka med 3 miljoner kronor för att bevara filmens kulturarv. När det gäller medelsanvändningen under anslaget har vi föreslagit att 3 miljoner kronor av anvisade medel ska användas för projektet Film i Sameland och Tornedalen, ett projekt där två nationella minoriteter samarbetar för att producera film, anordna filmläger för ungdomar samt texta och dubba film till samiska och meänkieli.
Trossamfund (28:37–28:38)
Vänsterpartiet föreslår att anslaget Stöd till trossamfund minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Mediepolitik (27:1–27:4)
Vi vill avsätta 10 miljoner kronor för att den finska och tornedalsfinska befolkningen som bor i de s.k. förvaltningsområdena i Norrbotten ska få tillgång till finska tv-program. Med den digitala sändningstekniken har nämligen befolkningen i stora delar av Norrbotten inte längre samma möjlighet som tidigare att ta emot s.k. spill från de finska tv-sändningarna.
Ungdomspolitik (29:1–29:2)
Jag vill påminna om att Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, och Miljöpartiet hösten 2006 kom överens om en satsning på mötesplatser och verksamheter för unga som utgick från de ungas egna önskemål och initiativ. Denna satsning har stor betydelse och bör därför få fortsätta. Under anslag 29:2 avsätter Vänsterpartiet 80 miljoner kronor för detta ändamål även för 2008.
Idrott (30:1–30:4)
Det är enligt Vänsterpartiets uppfattning viktigt att idrotten inte blir beroende av avkastningen på spel. Statens stöd till idrotten bör därför enligt vår uppfattning gå över statsbudgeten och inte direkt från AB Svenska Spel. Som ett steg i denna riktning föreslår Vänsterpartiet att anslag 30:1 Stöd till idrotten ökas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag samtidigt som AB Svenska Spels bidrag till idrotten minskas med motsvarande belopp.
Friluftsorganisationer (30:4)
Vänsterpartiet föreslår vidare att stödet till friluftsorganisationer ökas med 4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Friluftsrörelsen med sina ca 20 medlemsorganisationer och 1,7 miljoner medlemmar bidrar enligt vår uppfattning i hög grad till god hälsa och välbefinnande hos befolkningen och bör därför få ett ökat anslag.
Folkbildning (25:1–25:3)
Vänsterpartiet föreslår att statens bidrag till folkbildningen ska höjas med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av beloppet bör 100 miljoner kronor avsättas till en satsning på IT via främst tv och studiecirklar. Det är enligt vår uppfattning viktigt att alla får samma möjligheter att använda IT. Vidare bör 82 miljoner kronor av ökningen användas för utvecklingsarbete inom folkhögskolor och studieförbund och för att motverka höjda kurspriser. Återstående 18 miljoner kronor bör gå till folkhögskolorna för att anordna svenska för invandrare (sfi).
3. | Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 17, punkt 3 (mp) |
| Esabelle Reshdouni (mp) anför: |
Miljöpartiet de gröna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den regeringen föreslagit. Grundtanken i den gröna ideologin är att ge varje människa möjlighet att utveckla sina förmågor och få uttrycka sig fritt. För Miljöpartiet är ett rikt och mångfasetterat kulturliv nyckeln till mänsklig livskraft. Kultur är något som alla måste ha rätt till. Barn och ungdomar formas utifrån vad samhället anser vara viktigt. Miljöpartiet vill därför klart och tydligt visa att kultur i alla dess former är något som samhället prioriterar. Vi ser satsningar på kultur som förebyggande investeringar för att motverka olika samhällsproblem, som social utslagning och medicinska problem. Det åvilar den offentliga sektorn – kommunen, landstingen och staten – att ta ansvar för att alla har tillgång till kultur, oavsett ålder, ekonomi och utbildningsnivå. Allra mest värnar vi barnets rätt att aktivt kunna delta i kulturlivet. Miljöpartiet anser att staten har ett ansvar för åtgärder som kan öka incitamenten för kommunerna att bredda sin uppsökande verksamhet för att nå större grupper av barn på t.ex. musik- och kulturområdet. Vi anser också att kultur har en hälsofrämjande effekt. Miljöpartiet vill göra en stor satsning på regionala kulturfonder för att främja det regionala kulturlivet och för att göra kulturen mer tillgänglig för fler.
En majoritet i riksdagen bestående av företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna har den 21 november 2007 fastställt ramen för utgiftsområde 17 till 10 110 miljoner kronor. Då Miljöpartiet de grönas förslag till ramnivå ligger 250 miljoner kronor över denna nivå har vårt förslag till ram därmed fallit. Jag presenterar därför inte något formellt motförslag och avstår också från att ta ställning när kulturutskottet beslutar om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. I det följande redovisar jag sammanfattningsvis innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 17 som det presenteras i vår motion Kr304.
Regionala kulturfonder
Miljöpartiet de gröna avsätter 150 miljoner kronor för att inrätta regionala kulturfonder. För de följande åren vill vi avsätta 250 respektive 500 miljoner kronor. Syftet med fonderna är att finansiera nya kulturprojekt, att göra kulturen tillgänglig för fler och förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna och stärka de fria kulturutövarnas ställning. Fonderna ska administreras av länsstyrelserna som också ska tillsätta en kommitté för att fördela medlen ur fonderna. Ledamöterna i kommittén ska vara regionalt förankrade och ha bred kunskap inom det regionala kulturlivet. Projekten ska vara regionalt förankrade och skapa mervärde till den befintliga regionala kulturen. Vid fördelningen ska hänsyn tas till krav på jämställdhet. Fördelningen ska också bidra till att stärka barns och ungdomars skapande verksamhet liksom kontakten med kultur i skolan och på fritiden. Medlen ska fördelas med ett grundstöd om 5 miljoner kronor per län och i övrigt med hänsyn till befolkningsmängden i de olika länen.
Allmän kulturverksamhet (28:1–28:4)
Vi föreslår i vår budgetmotion att anslag 28:2 ska tillföras 37 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen ska användas för en satsning på hälsofrämjande kultur, eftersom många studier visat att kultur har en läkande effekt. De regionala skillnaderna är större på detta område än inom kultursektorn i övrigt. En statlig insats skulle även kunna medverka till att stärka arbetsmarknaden för kulturutövare och leda till att samhället i ökad utsträckning utnyttjar professionella skådespelare, dansare, musiker med flera yrkeskategorier.
Teater, dans och musik (28:5–28:7)
Miljöpartiet anser att Riksteatern bidrar till ett rikt kulturliv även på de orter där det är långt till de stora nationalscenerna. Vi avvisar därför regeringens besparing på 11 miljoner kronor på Riksteatern och föreslår att anslag 28:5 ska ökas med 11 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter (28:8–28:9, 28:11–28:13)
Vi har i vår budgetmotion framhållit att det finns risk för att tillgången till litteratur i skolor och förskolor minskar då stödet för utgivning av En bok för alla upphör. Vi anser att det är viktigt att stimulera läsandet generellt men framför allt i skolan och förskolan. Därför har vi föreslagit att det utrymme som frigörs då man tar bort stödet till En bok för alla ska användas för att subventionera inköp av litteratur i skola och förskola och att nivån på anslag 28:9 ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar (28:28–28:34)
Fri entré-reformen har varit mycket lyckosam. Avskaffandet av reformen har enligt Statens kulturråds statistik inneburit att antalet besökare minskat med 39 % de första tre kvartalen 2007 jämfört med samma tid föregående år för de museer som då omfattades av fri entré. Tillgången till och utnyttjandet av kulturen är redan i dag mycket ojämnt fördelad. Miljöpartiet vill inte medverka till att det blir än mer ojämnt. Jag anser också att det är samhällsekonomiskt bättre att de resurser som i dag finns används av fler. Miljöpartiet avsätter därför 42 miljoner kronor för att återinföra den fria entrén.
4. | Svenska Spels stöd till idrotten m.m., punkt 10 (s, v) |
| Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s) anför: |
Intäkter från spel och lotterier har en stor betydelse för alla folkrörelser. Detta gäller inte minst för idrottsrörelsen som har dels inkomster från egna lotterier, dels stöd i form av pengar från Svenska Spel. Intäkterna bygger på ett system med en reglerad spelmarknad, förbehållen staten, hästsporten och folkrörelserna.
Regeringen har tillsatt en särskild utredare. Utredaren ska bl.a. allsidigt belysa vilka ekonomiska effekter införlivandet av eventuellt nya aktörer på spelmarknaden får för folkrörelserna, bl.a. idrottsrörelsen. Dessutom har Moderata samlingspartiet beslutat sig för att vilja sälja ut AB Svenska Spel.
Om den nationella spelmarknaden skulle öppnas för privata internationella spelbolag, skulle följden enligt vår uppfattning bli en markant minskning av de medel som i dag går till allmännyttiga aktiviteter, såsom socialt arbete, kultur och idrott. Statliga myndigheter kommer inte att kunna kompensera detta. Dessutom riskerar en ökning av antalet aktörer på marknaden att innebära en ökad konkurrens och en uppenbar risk för ökat spelberoende.
Vi anser att det är angeläget att slå vakt om den reglerade spelmarknaden och om fortsatt statligt ägande av AB Svenska Spel.
5. | Svenska Spels stöd till idrotten m.m., punkt 10 (mp) |
| Esabelle Reshdouni (mp) anför: |
Miljöpartiet de gröna är medvetna om att regeringen tillsatt en särskild utredare som ska föreslå en långsiktigt hållbar svensk spelreglering. Utredaren ska bl.a. allsidigt belysa vilka ekonomiska effekter införlivandet av eventuellt nya aktörer på spelmarknaden får för folkrörelserna, bl.a. idrottsrörelsen.
Idrottsrörelsen erhåller betydande medel från AB Svenska Spel. År 2007 uppgår summan till 1 215,7 miljoner kronor. Miljöpartiet de gröna vill understryka vikten av att idrotten framöver kan ges en stabil finansiering som inte blir beroende av spel och dobbel. Särskilt viktigt är det för barn- och ungdomsidrotten som starkt bidrar till folkhälsan genom att erbjuda både delaktighet och fysisk aktivitet.
6. | Kultur och hälsa, punkt 18 (mp) |
| Esabelle Reshdouni (mp) anför: |
Jag vill påminna om att Miljöpartiet de gröna i motion Kr304 har föreslagit att 37 miljoner kronor ska satsas i 2008 års kulturbudget för hälsofrämjande kultur. I vår motion har vi utförligt motiverat detta förslag. Vi pekar på att många studier visat att kultur har en läkande effekt. Det är därför viktigt att det inom vården och omsorgen finns stödformer för ett mångsidigt kulturutbud även för dem som vistas på vårdinstitutioner under en längre tid. I dag beror det emellertid i hög grad på vilket landsting man tillhör om man ska få tillgång till kultur i vården. De regionala skillnaderna bör kunna utjämnas med hjälp av ett sådant statligt stöd som vi föreslår.
7. | Skapande skola, punkt 30 (s) |
| Margareta Israelsson (s), Lars Wegendal (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Anneli Särnblad (s) anför: |
Vi hänvisar till vad vi sagt om Skapande skola-satsningen i vårt särskilda yttrande nr 1 angående anslagen för 2008.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008 utgiftsområde 17:
1. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:318) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Kulturdepartementets verksamhetsområde (avsnitt 2.1 och 4.7), |
2. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:365) om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844) (avsnitt 2.2 och 5.7), |
3. | Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst (avsnitt 2.3 och 5.8.5), |
4. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:11 Talboks- och punktskriftsbiblioteket beställa talböcker, punktskriftsböcker och informationsmaterial som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 000 000 kronor under 2009–2011 (avsnitt 4.8.11), |
5. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:15 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön beställa konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 10 000 000 kronor under 2009–2011 (avsnitt 4.8.15), |
6. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 28:25 Bidrag till kulturmiljövård besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 100 000 000 kronor under 2009–2011 (avsnitt 4.8.25), |
7. | Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelsberäkning för 2008 för den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 5.8.5), |
8. | Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2008 från rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida avseende Granskningsnämnden för radio och TV (avsnitt 5.8.5), |
9. | Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka underskott på distributionskontot upp till ett belopp av 1 340 000 000 kronor (avsnitt 5.8.5), |
10. | Riksdagen godkänner regeringens förslag om överföring av medel till distributionskontot från rundradiokontot (avsnitt 5.8.5), |
11. | Riksdagen bemyndigar regeringen att i samband med beslut om anslagsvillkor för 2008 tilldela Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB medel för distributionskostnader från distributionskontot (avsnitt 5.8.5), |
12. | Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken (avsnitt 6.3), |
13. | Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd till idrotten i form av ett bidrag på 60 000 000 kronor, dels beslutar om ett bidrag på 500 000 000 kronor att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag som motsvarar 1/26 av bolagets överskott 2007 från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål. De två sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen (avsnitt 7.8), |
14. | Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen besluta om stöd för studerande med funktionshinder vid folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 12 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 8.1.2), |
15. | Riksdagen för 2008 anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, media, trossamfund och fritid enligt uppställning i tabell (se bilaga 4): |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007
2007/08:K330 av Siv Holma m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utöka sändningarna av finsk tv till att även täcka Norrbotten. |
2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s):
82. | Riksdagen avslår regeringens förslag till mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken. |
83. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fri entré-reform på de statliga museerna. |
84. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kultursatsningar för barn och unga. |
85. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en satsning på regionalt och lokalt kulturliv. |
86. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta att ge bidrag till En bok för alla. |
87. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resursbehovet inom Teateralliansen. |
88. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättande av en permanent EWK-utställning. |
89. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om amatörkultur. |
2007/08:So426 av Lars Lilja och Britta Rådström (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att idrottsrörelsen ska erhålla höjt anslag för att ytterligare kunna intensifiera sitt arbete mot dopning inom idrotten och att antalet tester måste fortsätta att öka även på nivåer under eliten. |
2007/08:Kr207 av Eva Flyborg och Fredrik Malm (båda fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av förändrade bidragsregler till de politiska ungdomsförbunden. |
2. | Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till nytt bidragssystem för de politiska ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i riksdagen samt ett grundbidrag. |
2007/08:Kr208 av Eva Flyborg (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ekonomiskt bidrag till Stiftelsen Emigranternas Hus i Göteborg.
2007/08:Kr212 av Siv Holma m.fl. (v):
3. | Riksdagen beslutar att omprioritera 10 miljoner kronor från anslag 28:38 Stöd till trossamfund för att täcka andra kostnader inom utgiftsområdet. |
2007/08:Kr213 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till hur pris- och löneomräkningen kan utformas på ett mer rättvist sätt än i dag för att motverka urholkning av anslagen inom kultursektorn.
2007/08:Kr216 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna till ett speciellt nationellt uppdrag för Textilmuseet i Borås.
2007/08:Kr223 av Birgitta Sellén och Kenneth Johansson (båda c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att rädda arbetstillfällen för arbetshandikappade vid Föremålsvården i Grängesberg och Strömsund. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda hur det fortsatta arbetet med att dokumentera icke fiktiv film vid Filmvårdscentralen i Grängesberg ska fungera. |
2007/08:Kr224 av Birgitta Sellén (c):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Fotomuseet i Sundsvall tilldelas resurser till tvärvetenskaplig forskning vid nästa fördelning av anslag. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Fotomuseet i Sundsvall får ett nationellt ansvar för fotografiet och dess teknik. |
2007/08:Kr235 av Staffan Danielsson och Erik A Eriksson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en modernare finansiering av public service.
2007/08:Kr238 av Jan Ericson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Ungdomsstyrelsen bör avskaffas.
2007/08:Kr240 av Max Andersson (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att myndigheten Forum för levande historia bör avvecklas.
2007/08:Kr241 av Siv Holma m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förändring av systemet för hyreskompensation för statliga kulturlokaler.
2007/08:Kr244 av Tommy Ternemar (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statsbidrag till förbundet Humanisterna.
2007/08:Kr254 av Ulf Holm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bidragen till de politiska ungdomsförbunden.
2007/08:Kr260 av Peter Pedersen (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör införa ett statligt stöd till Nobelmuseet i Karlskoga.
2007/08:Kr267 av Lars Ohly m.fl. (v):
2. | Riksdagen beslutar att öka bidraget till den fria scenkonsten i anslag 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 60 miljoner kronor i enlighet med vad som anförs i motionen. |
4. | Riksdagen beslutar avsätta 15 miljoner kronor årligen till anslag 28:7 Bidrag för vissa teater-, dans- och musikändamål för uppföljning av Handlingsprogram för dansen. |
5. | Riksdagen beslutar att till anslag 28:7 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål avsätta dels 5 miljoner kronor för att lösa frågan med den fria scenkonstens pensioner, dels 30 miljoner kronor för att komma till rätta med de problem som rör institutionsscenernas pensioner, såväl Kåpan som sångares och dansares tidigare pensionsavgång och karriärväxling, sammanlagt 35 miljoner kronor. |
6. | Riksdagen beslutar att avsätta 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till anslag 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete för utbyggnad av Teateralliansen. |
7. | Riksdagen beslutar att avsätta ytterligare 11 miljoner kronor årligen utöver vad regeringen föreslagit till anslag 28:5 Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater och samtidigt minska samma anslag med 10 miljoner kronor motsvarande den av regeringen föreslagna engångssatsningen på Operan. |
9. | Riksdagen beslutar att tillföra 5 miljoner kronor till scenkonstens centrumbildningar för juridisk och ekonomisk rådgivningsverksamhet i enlighet med vad som anförs i motionen; dessa medel förs till anslag 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. |
10. | Riksdagen beslutar att tillföra ytterligare 5 miljoner kronor till anslag 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, för stöd till musikarrangörsföreningar. |
14. | Riksdagen beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om att tillföra 60 miljoner kronor till anslag 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner varav 40 miljoner kronor ska gå till länsteatrarna och 20 miljoner kronor till länsmusikverksamheterna. |
2007/08:Kr268 av Carin Runeson och Olle Thorell (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inom befintliga ramar omprioritera i syfte att ge stiftelsen Ekomuseum Bergslagen statlig finansiering.
2007/08:Kr270 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statligt stöd för att förverkliga projektet Vandalorum.
2007/08:Kr279 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. | Riksdagen godkänner att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma 2008 verkar för att bolagsstämman dels beslutar om ett stöd i form av ett bidrag på 60 000 000 kr, dels beslutar om ett bidrag på 450 000 000 kr att fördelas till idrotten, dels beslutar om ett bidrag motsvarande 1/26 av bolagets överskott från Nya Penninglotten avsett för konst, teater och andra kulturella ändamål, dels också beslutar om ett bidrag på 300 000 000 kr att fördelas till barnkulturen och att de tre sistnämnda bidragen ska fördelas enligt de närmare anvisningar som kan komma att beslutas av regeringen. |
2. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 enligt uppställning: |
Anslag |
| Regeringens förslag (tkr) | Förändring (tkr) |
25:1 | Bidrag till folkbildningen | 3 106 957 | 200 000 |
27:2 | Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland | 21 031 | 10 000 |
28:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | 208 588 | 91 900 |
28:5 | Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska Rikskonserter och Drottningholms slottsteater | 926 071 | 1 000 |
28:6 | Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner | 755 588 | 60 000 |
28:7 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | 148 703 | 110 000 |
28:8 | Bidrag till biblioteksverksamhet | 47 653 | 14 000 |
28:9 | Bidrag till litteratur och kulturtid–skrifter | 124 182 | 15 000 |
28:18 | Bidrag till bild- och formområdet | 27 673 | 7 000 |
28:20 | Ersättningar och bidrag till konstnärer | 305 231 | 5 000 |
28:24 | Riksantikvarieämbetet | 319 197 | 27 000 |
28:27 | Centrala museer: Myndigheter | 885 267 | 52 000 |
28:28 | Centrala myndigheter: Stiftelser | 219 928 | 8 000 |
28:29 | Bidrag till regionala museer | 155 470 | 10 000 |
28:30 | Bidrag till vissa museer | 55 521 | 5 000 |
28:32 | Riksutställningar | 53 030 | 8 500 |
28:35 | Filmstöd | 309 324 | 28 000 |
28:38 | Stöd till trossamfund | 50 232 | –10 000 |
28:39 | Skapande skola | 55 000 | –55 000 |
29:2 | Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet | 87 355 | 80 000 |
30:1 | Stöd till idrotten | 445 551 | 50 000 |
30:4 | Stöd till friluftsorganisationer | 24 910 | 4 000 |
Summa |
| 721 400 | |
2007/08:Kr280 av Alice Åström m.fl. (v):
2. | Riksdagen beslutar att tillskjuta 2 miljoner kronor till anslag 28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet utöver regeringens förslag för att täcka kostnaderna för ett resursbibliotek för döva. |
3. | Riksdagen beslutar att tillskjuta ytterligare 2 miljoner kronor till anslag 28:9 Bidrag till litteratur och tidskrifter för att regeringen ska ge Kulturrådet i uppdrag att särskilt stödja utgivning av teckenspråkiga barnböcker. |
2007/08:Kr281 av Lars Ohly m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att anslaget Skapande skola i budgetpropositionen bör flyttas till utgiftsområde 16. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att 300 miljoner kronor av Svenska Spels vinst bör avsättas årligen i tre år till ett Handslag för barnkulturen. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en barnkulturdelegation. |
8. | Riksdagen beslutar att 80 miljoner kronor tillförs anslag 29:2, Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet, för att möta ungdomars behov av mötesplatser och verksamheter. |
2007/08:Kr282 av Sinikka Bohlin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Sveriges regering bör se över möjligheten att förhandla fram ett principavtal med Finlands regering som syftar till att garantera det fortsatta utbytet av tv-program mellan länderna efter övergången till digitala sändningar i respektive land.
2007/08:Kr286 av Matilda Ernkrans (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om angelägna läsfrämjande insatser riktade till barn och föräldrar med bristande kunskaper i det svenska språket och om En bok för alla.
2007/08:Kr288 av Hans Wallmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om EU-året 2008 och en religionsdialog.
2007/08:Kr291 av Agneta Gille och Mats Berglind (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Kulturdepartementet bör se över villkoren i regleringsbrevet till Eric Sahlström Institutet.
2007/08:Kr292 av Carin Runeson och Kurt Kvarnström (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om filmarkivet i Grängesberg.
2007/08:Kr294 av Louise Malmström och Jan Björkman (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att återinföra den fria entrén på de nationella museerna.
2007/08:Kr295 av Louise Malmström och Jan Björkman (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att behålla statsbidraget till En bok för alla.
2007/08:Kr296 av Margareta Israelsson m.fl. (s):
1. | Riksdagen avslår regeringens förslag till mål och huvudområden för samordning och redovisning av den nationella ungdomspolitiken. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en fri entré-reform på de statliga museerna. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av kultursatsningar för barn och unga. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fortsätta ge bidrag till En bok för alla. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resursbehovet inom Teateralliansen. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inrättandet av en permanent Ewert Karlsson-utställning. |
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om amatörkultur. |
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en regional och lokal kultursatsning. |
9. | Riksdagen avslår regeringens satsning Skapande skola. |
10. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: |
Anslag |
| Regeringens förslag (tkr) | Anslagsförändring (tkr) |
28:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet m.fl. | 208 588 | 6 000 |
28:6 | Bidrag till regional musikverksamhet m.fl. | 755 586 | 20 000 |
28:9 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 124 182 | 7 000 |
28:27 | Statliga museer: Myndigheter | 885 267 | 43 000 |
28:28 | Centrala museer: Stiftelser | 219 928 | 1 000 |
28:39 | Skapande skola | 55 000 | –55 000 |
Nytt anslag: | Barn- och ungdomssatsning |
| 105 000 |
2007/08:Kr300 av Sonia Karlsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till Arbetets museum för att kunna ta hand om Ewert Karlssons, EWK, unika samling av politisk illustrationskonst.
2007/08:Kr304 av Esabelle Reshdouni m.fl. (mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förlängning av Accessprojektet. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utvidgning av Skapande skola-satsningen till att 2010 omfatta samtliga elever i grundskolan. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra fri entré-reformen på museer. |
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte minska på det statliga stödet till Riksteatern. |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av satsningar på hälsofrämjande kultur. |
9. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning: |
Anslag |
|
|
| Anslagsförändring (miljoner kronor) | |
| 2008 | 2009 | 2010 | ||
Summa för utgiftsområdet | 250 | 500 | 1 000 | ||
28:2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete | 37 | 76 | 140 | |
28:5 | Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus … | 11 | 11 | 11 | |
28:7 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål | 0 | 0 | 100 | |
28:9 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter | 10 | 10 | 10 | |
28:10 | Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet | 0 | 50 | 75 | |
28:27 | Centrala museer: Myndigheter | 42 | 43 | 44 | |
28:39 | Skapande skola | 0 | 60 | 120 | |
28:40 | Nytt anslag regionala kulturfonder | 150 | 250 | 500 | |
2007/08:Kr333 av Siv Holma m.fl. (v):
4. | Riksdagen beslutar att tillföra anslag 28:20 Ersättningar och bidrag till konstnärer 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att motverka urholkning av anslaget för individuell visningsersättning. |
5. | Riksdagen beslutar att anslag 28:18 Bidrag till bild- och formområdet utöver regeringens förslag tillförs 7 miljoner kronor för uppräkning av anslaget till kollektivverkstäder och ateljéstöd. |
2007/08:Kr335 av Solveig Ternström och Maria Kornevik Jakobsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kulturprojekt inom psykvården.
2007/08:Kr336 av Anne Marie Brodén m.fl. (m, fp, c, kd):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om forskning kring hälsa och ohälsa och alternativa vårdmetoder med kulturella inslag. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förebyggande folkhälsoarbete och om kulturens betydelse i vården. |
2007/08:Kr341 av Anita Brodén och Agneta Berliner (båda fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om fler textade program i SVT. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att samhället bör stödja de hörselskadade till ett tillgängligare kulturliv med mer textning av film på bio, dvd-filmer och teater. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att programföretagens målsättningar och redovisningar vad gäller antalet textade program tydligt anges för att kunna utvärdera framsteg under nästa tillståndsperiod. |
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Bilaga 3
Regeringens och oppositionspartiernas förslag för 2008 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Bilaga 4
Utskottets förslag till medelsanvisning inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning
Tusental kronor
Politikområde, anslag och anslagstyp | Regeringens förslag | Utskottets förslag | |
2 | Finansiella system och tillsyn |
|
|
1 | Lotteriinspektionen (ram) | 43 649 | 43 649 |
25 | Utbildningspolitik |
|
|
1 | Bidrag till folkbildningen (ram) | 3 106 957 | 3 106 957 |
2 | Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (ram) | 79 772 | 79 772 |
3 | Bidrag till kontakttolkutbildning (ram) | 15 676 | 15 676 |
26 | Forskningspolitik |
|
|
1 | Statens ljud- och bildarkiv (ram) | 47 002 | 47 002 |
27 | Mediepolitik |
|
|
1 | Statens biografbyrå (ram) | 10 031 | 10 031 |
2 | Utbyte av TV-sändningar mellan Sverige och Finland (ram) | 21 031 | 21 031 |
3 | Bidrag till dokumentation om den mediepolitiska utvecklingen och till europeiskt mediesamarbete (ram) | 466 | 466 |
4 | Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (ram) | 2 047 | 2 047 |
28 | Kulturpolitik |
|
|
1 | Statens kulturråd (ram) | 47 948 | 47 948 |
2 | Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete (ram) | 208 588 | 208 588 |
3 | Nationella uppdrag (ram) | 1 952 | 1 952 |
4 | Försöksverksamhet med ändrad regional fördelning av kulturpolitiska medel (ram) | 158 353 | 158 353 |
5 | Bidrag till Operan, Dramaten, Riksteatern, Dansens Hus, Svenska rikskonserter och Drottningholms slottsteater (ram) | 926 071 | 926 071 |
6 | Bidrag till regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner (ram) | 755 586 | 755 586 |
7 | Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (ram) | 148 703 | 148 703 |
8 | Bidrag till biblioteksverksamhet (ram) | 47 653 | 47 653 |
9 | Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (ram) | 124 182 | 124 182 |
10 | Sysselsättningsåtgärder inom kulturområdet (ram) | 75 000 | 75 000 |
11 | Talboks- och punktskriftsbiblioteket (ram) | 70 104 | 70 104 |
12 | Bidrag till Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur (ram) | 15 686 | 15 686 |
13 | Institutet för språk- och folkminnen (ram) | 45 356 | 45 356 |
14 | Statens konstråd (ram) | 7 441 | 7 441 |
15 | Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (ram) | 36 626 | 36 626 |
16 | Nämnden för hemslöjdsfrågor (ram) | 1 950 | 1 950 |
17 | Främjande av hemslöjden (ram) | 22 124 | 22 124 |
18 | Bidrag till bild- och formområdet (ram) | 27 673 | 27 673 |
19 | Konstnärsnämnden (ram) | 14 524 | 14 524 |
20 | Ersättningar och bidrag till konstnärer (ram) | 305 231 | 305 231 |
21 | Riksarkivet och landsarkiven (ram) | 319 197 | 319 197 |
22 | Bidrag till regional arkivverksamhet (ram) | 6 158 | 6 158 |
23 | Svenskt biografiskt lexikon (ram) | 4 422 | 4 422 |
24 | Riksantikvarieämbetet (ram) | 222 561 | 222 561 |
25 | Bidrag till kulturmiljövård (ram) | 256 718 | 256 718 |
26 | Kyrkoantikvarisk ersättning (ram) | 395 000 | 395 000 |
27 | Centrala museer: Myndigheter (ram) | 885 267 | 885 267 |
28 | Centrala museer: Stiftelser (ram) | 219 928 | 219 928 |
29 | Bidrag till regionala museer (ram) | 155 470 | 155 470 |
30 | Bidrag till vissa museer (ram) | 55 521 | 55 521 |
31 | Stöd till icke-statliga kulturlokaler (ram) | 9 898 | 9 898 |
32 | Riksutställningar (ram) | 53 030 | 53 030 |
33 | Forum för levande historia (ram) | 43 238 | 43 238 |
34 | Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (ram) | 80 | 80 |
35 | Filmstöd (ram) | 309 324 | 309 324 |
36 | Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (ram) | 36 662 | 36 662 |
37 | Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (ram) | 4 717 | 4 717 |
38 | Stöd till trossamfund (ram) | 50 232 | 50 232 |
38 | Skapande skola (ram) | 55 000 | 55 000 |
29 | Ungdomspolitik |
|
|
1 | Ungdomsstyrelsen (ram) | 23 370 | 23 370 |
2 | Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (ram) | 87 355 | 87 355 |
30 | Folkrörelsepolitik |
|
|
1 | Stöd till idrotten (ram) | 445 551 | 445 551 |
2 | Bidrag till allmänna samlingslokaler (ram) | 32 326 | 32 326 |
3 | Bidrag för kvinnors organisering (ram) | 31 411 | 31 411 |
4 | Stöd till friluftsorganisationer (ram) | 24 910 | 24 910 |
5 | Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer (ram) | 15 000 | 15 000 |
| Summa | 10 109 728 | 10 109 728 |
Bilaga 5
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 3
Motion | Motionärer | Yrkanden | |
3. | Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 17 | ||
2007/08:K330 | Siv Holma m.fl. (v) | 1 | |
2007/08:Fi277 | Mona Sahlin m.fl. (s) | 83–89 | |
2007/08:So426 | Lars Lilja och Britta Rådström (båda s) | 1 | |
2007/08:Kr212 | Siv Holma m.fl. (v) | 3 | |
2007/08:Kr267 | Lars Ohly m.fl. (v) | 2, 4–7, 9, 10 och 14 | |
2007/08:Kr279 | Lars Ohly m.fl. (v) | 2 | |
2007/08:Kr280 | Alice Åström m.fl. (v) | 2 och 3 | |
2007/08:Kr281 | Lars Ohly m.fl. (v) | 8 | |
2007/08:Kr295 | Louise Malmström och Jan Björkman (båda s) |
| |
2007/08:Kr296 | Margareta Israelsson m.fl. (s) | 2–10 | |
2007/08:Kr300 | Sonia Karlsson m.fl. (s) |
| |
2007/08:Kr304 | Esabelle Reshdouni m.fl. (mp) | 3–5 och 9 | |
2007/08:Kr333 | Siv Holma m.fl. (v) | 4 och 5 | |