Konstitutionsutskottets betänkande 2007/08:KU21 | |
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser (skr. 2007/08:75). Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Ett särskilt yttrande (s, v, mp) finns.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen |
Riksdagen lägger skrivelse 2007/08:75 till handlingarna. |
Stockholm den 20 maj 2008
På konstitutionsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Per Bill (m), Morgan Johansson (s), Eva Bengtson Skogsberg (m), Stefan Tornberg (c), Yilmaz Kerimo (s), Mauricio Rojas (fp), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Ingvar Svensson (kd), Anna Bergkvist (m), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp), Karl Sigfrid (m) och Sinikka Bohlin (s).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringens skrivelse 2007/08:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen har inte föranlett någon motion. Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över skrivelsen. Yttranden har inkommit från finans-, skatte-, socialförsäkrings, trafik- och arbetsmarknadsutskotten, bilagorna 2–6. Justitieutskottet har konstaterat att det saknas anledning att ifrågasätta de av regeringen redovisade åtgärderna och kulturutskottet finner inte anledning att framföra några synpunkter till konstitutionsutskottet. Försvars- och utbildningsutskotten har meddelat att de inte har något att erinra mot regeringens skrivelse i de delar som avser utskottens beredningsområden. Övriga utskott har avstått från att yttra sig.
Bakgrund
Sedan år 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till riksdagsskrivelserna där riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redogörelsen upptar samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen och därtill samtliga äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
Den nu aktuella redogörelsen avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 januari–31 december 2007. Redovisningen omfattar också vissa senare regeringsbeslut om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade.
I skrivelsen redovisas också information om regelbeståndet samt arbetet med regelförenkling, språkvård och det offentliga rättsinformationssystemet.
Utskottets överväganden
Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet, som framhåller att det ofta tar lång tid innan riksdagsskrivelser redovisas som slutbehandlade, föreslår att riksdagen lägger regeringsskrivelsen till handlingarna.
Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).
Regeringens redogörelse
Regelbeståndet, regelförenkling, språkvård och det offentliga informationssystemet
Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2008 var 3 865, en ökning med 186 sedan den 1 mars 2007. Antalet lagar per den 1 mars 2008 var 1313, en ökning med sju sedan föregående år. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2007 var 1 475. Av dessa var 347 grundförfattningar (28 lagar och 319 förordningar m.m.). Åren 2004–2006 var antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar 1 377, 1 257 respektive 1 592.
Under 2007 har EG-direktiv genomförts i 114 ändringsförfattningar (42 lagar och 72 förordningar) och i 76 grundförfattningar (12 lagar och 64 förordningar).
Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den sista december 2007 har beräknats till ca 7 800, en minskning med ca 300 sedan föregående årsskifte.
I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 utg. omr. 24 avsnitt 3.10.2) angavs som mål att de svenska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk ska minska med minst 25 % under en fyraårsperiod. Regeringskansliet fick i november 2006 regeringens uppdrag att ta fram underlag för en handlingsplan för regelförenkling och 52 myndigheter fick i uppdrag att bistå Regeringskansliet i detta arbete. Europeiska rådet har som mål att den administrativa bördan hänförlig till EU:s regelverk ska minska med 25 % till 2012. OECD har i en slutrapport om Sveriges regelförenklingsarbete lämnat rekommendationer om hur arbetet skulle kunna förbättras. Ett flertal av rekommendationerna har hörsammats. Regelförenklingsarbetet har intensifierats och det har blivit bättre fokus, organisation och ledarskap i regelförenklingsarbetet genom bl.a. inrättandet av nya samrådsgrupper och genom förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.
I Regeringskansliet finns sedan många år språkexperter knutna till granskningsverksamheten i Justitiedepartementet. De arbetar med språklig granskning av bl.a. lag- och förordningstexter, med rådgivning och utbildning i textarbetet och medverkar i arbetet med handböcker och promemorior från Statsrådsberedningen där språk- och textfrågor ingår. Några av språkexperterna ägnar sig också åt EU-språkvården. Den svenska ståndpunkten att regelförbättringsarbetet generellt involverar även språkliga och redaktionella frågor medför att strävan att påverka EU:s institutioner när det gäller den språkliga och redaktionella utformningen av rättsakter fortsätter.
Sedan den 1 juli 2000 är i huvudsak all information som ska ingå i det offentliga rättssystemet tillgänglig genom en gemensam ingångssida på Internet: www.lagrummet.se. Systemet innehåller föreskrifter av olika slag, förarbeten, rättspraxis och visst internationellt material. Även kommuner och landsting har möjlighet att ansluta sig till rättsinformationssystemet, men detta har ännu inte skett. Som ett led i den fortsatta utvecklingen av systemet utreds f.n. om det är lämpligt och möjligt att kungöra författningar elektroniskt i Sverige (dir. 2007:107). Uppdraget ska redovisas senast den 30 september 2008. Ett rättsinformationsprojekt arbetar med att ta fram en standard för att märka information som regleras i rättsinformationsförordningen (1999:75). Standarden bygger på en märkning som gör det möjligt att strukturera informationen så att den blir sökbar och sammanhållen med hjälp av länkar.
Riksdagsskrivelserna
I regeringsskrivelsen finns 391 riksdagsskrivelser till regeringen förtecknade. I föregående års redogörelse var motsvarande antal 457. Som slutbehandlade redovisas 238 medan 153 kvarstår som inte slutbehandlade. Motsvarande antal föregående år var 283 respektive 173.
Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen är fortfarande en riksdagsskrivelse från riksmötet 1994/95, nämligen rskr. 232 som gäller återinförande av det statliga fritidsbåtsregistret (bet. 1994/95:TU12 mom. 20). Regeringen hänvisar till att ett ställningstagande till ett promemorieförslag från 2003 bereds i Regeringskansliet. Också en riksdagsskrivelse från riksmötet 1995/96 kvarstår som inte slutbehandlad. Det gäller rskr. 229 om direktutbetalning av bostadsbidrag m.m. (bet. 1995/96:BoU11 mom. 14). Regeringen hänvisar till att man avser att lämna en proposition under 2008. En annan riksdagsskrivelse från riksmötet 1995/96 redovisas som slutbehandlad med hänvisning till arbetet i en utredning (bet. 1995/96:LU11 mom. 6, rskr. 279).
Fyra av fem riksdagsskrivelser från riksmötet 1997/98 kvarstår som inte slutbehandlade. De gäller tillkännagivanden om kostnader för preventivmedel (bet. 1997/98:SoU2 mom. 9, rskr.3), tilläggsavgift (bet. 1997/98:BoU5 mom. 18, rskr. 141), medicinska krav (bet. 1997/98:TU9 mom. 10, rskr. 192) och övriga konkurrensfrågor (bet. 1997/98:SoU25 mom. 10, rskr. 289). Regeringen hänvisar till utrednings- och beredningsarbete.
Tre riksdagsskrivelser från riksmötet 1998/99 redovisas. Två av dem, rsk. 1998/988:32, bet 1998/99:MJU3 mom. 18 om förvärv av skogsfastigheter m.m, samt rskr. 1998/99:185, bet. 1998/99:LU18 mom. 14 om juridiskt biträde för barn kvarstår som inte slutbehandlade, och regeringen hänvisar till genomfört utredningsarbete och fortsatt beredning inom Regeringskansliet. En riksdagsskrivelse om historiska arrenden (bet. 1998/99:LU12, rskr. 159) redovisas som slutbehandlad med hänvisning till proposition 2007/08:54 Den nya inskrivningsmyndigheten.
Sex riksdagsskrivelser från riksmötet 1999/2000 kvarstår som inte slutbehandlade. Det gäller ett tillkännagivande om anslag på utgiftsområde 14 för år 2000 såvitt avser delmoment j) (bet. 1999/2000:AU1 mom. 37, rskr. 83) och ett tillkännagivande om frågans fortsatta beredning (bet. 1999/2000:KU14 Upphovsrätten och offentlighetsprincipen mom. 3, rskr. 134). En annan riksdagsskrivelse gäller inrättande av trafikofferjourer respektive ansvaret för lastsäkring (bet. 1999/2000:TU15 mom. 6 och 48, rskr. 166). Den fjärde riksdagsskrivelsen från detta riksmöte gäller skyddet för kyrkstäder (bet. 1999/2000:KrU7 mom. 17, rskr. 196). En riksdagsskrivelse från 1999/2000 gäller ett effektivt påföljdssystem (bet. 1999/2000:TU11 Ändrad verksamhetsform för SJ m.m. mom. 9, rskr. 238). Regeringen hänvisar till genomfört utredningsarbete och redovisar sin avsikt att återkomma i frågorna till riksdagen år 2008 respektive 2009. Den sista inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen från riksmötet 1999/2000 gäller samlad redovisning av jaktfrågor (bet. 1999/2000:MJU17 mom. 24, rskr. 253). Regeringen hänvisar till att tre utredningsbetänkanden från år 2005 bereds inom Regeringskansliet.
Som inte slutbehandlade kvarstår 7 riksdagsskrivelser från riksmötet 2000/01, 11 från riksmötet 2001/02, 8 från riksmötet 2002/03, 11 från riksmötet 2003/04, 23 från riksmötet 2004/05, 45 från riksmötet 2005/06 och 19 från riksmötet 2006/07.
Konstitutionsutskottets område
I skrivelsen redovisas 17 riksdagsskrivelser med 23 tillkännagivanden som grundar sig på betänkanden från konstitutionsutskottet från riksmötena 1999/2000–2005/06. Av dessa redovisas tre riksdagsskrivelser med fyra tillkännagivanden som slutbehandlade och 20 tillkännagivanden kvarstår som inte slutbehandlade.
Beträffande åtta tillkännagivanden om folkomröstningsutredning, lagprövningsfrågor, riksdagsledamöternas skydd mot åtal, folkinitiativ om folkomröstning, folkomröstningsinitiativ, kommunala extraval respektive tillsättning av högre statliga tjänster (bet. 2000/01:KU11 mom. 9, 18 och 14, rskr 149, bet. 2001/02:KU14 mom. 42, rskr. 190, bet. 2003/04:KU3 mom. 9 och 11, rskr. 33–34, och bet. 2003/04:KU11 mom. 5, rskr 173) hänvisas till Grundlagsutredningen.
Beträffande tillkännagivanden om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med elektromagnetiska vågor, om skyddet för den personliga integriteten och om utvärdering av brottskatalogen till tryckfrihetsförordningen (bet. 2001/02:KU21 mom. 1, 3 och 6, rskr. 233) hänvisar regeringen bl.a. till det fortsatta arbetet i den parlamentariska kommitté som Tryck- och yttrandefrihetsberedningen ombildats till.
I flera fall hänvisas till förestående propositioner. Det gäller den äldsta inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen (bet.1999/2000:KU14 Upphovsrätten och offentlighetsprincipen mom. 3, rskr. 134) om frågans fortsatta hantering som man avser att redovisa i en proposition om vissa sekretessfrågor våren 2009 samt tillkännagivande om rätten att inneha förtroendeuppdrag (bet. 2005/06:KU15 mom. 2, rskr 152–153) och om minoritetsåterremiss (bet. 2005/06:KU26 mom. 2 (res), rskr., 283) som man avser att behandla i en proposition våren 2008. Beträffande ett tillkännagivande om handläggningen av ärenden om bortförda barn (bet. 2006/07:KU1 mom. 13, rskr. 45) hänvisar regeringen till att resultatet av regeringens ansträngningar kommer att redovisas under 2008.
Regeringen hänvisar till fortsatt beredning respektive utredning när det gäller tillkännagivanden om dröjsmål hos myndigheter (bet. 2004/05:KU14 mom. 6, rskr. 153) och om ny utredning om en oberoende kommunal revision (bet. 2005/06:KU27 mom. 2, rskr. 227 ). När det gäller tillkännagivanden om driftsstödet till storstadstidningar, eget redaktionellt material m.m. (bet. 2005/06:KU40 mom. 2–4, rskr. 367) hänvisar regeringen till pågående dialog med Europeiska kommissionens generaldirektorat för konkurrens.
Regeringen avser att lägga riksdagsskrivelsen (rskr. 2001/02:212) som gäller konsekvenser av ramlagstiftningen (bet. 2001/02:KU29) till handlingarna eftersom syftet med tillkännagivandet anses uppnått genom ett seminarium om en OECD-rapport med ett regelreformeringsperspektiv, genom pågående regelförenklingsarbete samt genom Grundlagsutredningens uppdrag och det allmänna kvalitetsarbetet med lagstiftning.
Beträffande riksdagsskrivelserna 2007/08:75–80 kan noteras att redovisningarna av punkterna i betänkande 2007/08:KU1 inte är fullständiga när det gäller fördelningen av anslagen inom utgiftsområde 1 (mom. 1 g, bilaga 2).
Yttranden från andra utskott
Finansutskottet framhåller i sitt yttrande (yttr. 2007/08:FiU1y) att dess granskning visar att riksdagens beslut till övervägande del fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts inom rimlig tid (bilaga 2).
I likhet med föregående år vill finansutskottet framföra kritik när det gäller ett tillkännagivande angående kreditupplysningar om mindre belopp m.m. (bet. 2000/01:FiU21 mom. 8, rskr. 184). Regeringen har för riksdagen upprepade gånger angivit att en departementspromemoria med en redovisning av en översyn av kreditupplysningslagen innevarande år kommer att slutföras och skickas på remiss. Så även i årets skrivelse där regeringen anger att arbetet är inriktat på att en de partementspromemoria ska kunna remitteras under våren 2008. Mot bakgrund av att regeringen upprepade gånger i sin redovisning för riksdagen ställt i utsikt att en promemoria inom kort ska kunna remitteras utan att detta har genomförts har utskottet övervägt om det finns skäl att ta ytterligare initiativ. Utskottet har emellertid valt att återigen avvakta och se om regeringen denna gång kommer att remittera den utlovade promemorian.
Skatteutskottet (yttr. 2007/08:SkU5y) ser det som angeläget att regeringen alltid vinnlägger sig om en så snabb beredning som möjligt av de tillkännagivanden som riksdagen har beslutat (bilaga 3). Om det tar lång tid innan regeringen vidtar åtgärder för att tillgodose riksdagens beslut skapas nämligen en osäkerhet som ofta leder till att ämnet för tillkännagivandet kommer upp på nytt, t.ex. i motioner som väcks under allmän motionstid eller i anslutning till propositioner eller i frågor och interpellationer till finansministern. Exempel är tillkännagivandena om skattereglerna för allmännyttiga stiftelser och om folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar som nu redovisats som slutbehandlade och där det dröjt omkring två år innan regeringen beslutat om utredning. Skatteutskottet förutsätter att regeringen nu kommer att se till att utredningarna kan slutföras inom utsatt tid och att återkoppling till riksdagen sedan sker snabbt.
Ett beslut som också det ligger flera år tillbaka i tiden är ett tillkännagivande om avveckling av reklamskatten – med beaktande av de budgetpolitiska målen – som riksdagen gjorde våren 2002. Som ett led i avvecklingen har skatteuttaget minskats, och regeringen uttalar i den nu förevarande redogörelsen på nytt ambitionen att avskaffa reklamskatten så snart som möjligt. Samtidigt konstaterar regeringen att en finansiering till slopandet saknas. Skatteutskottet utgår ifrån att möjligheten till ett slopande av reklamskatten tas upp inom ramen för prövningen av budgeten för 2009.
Skatteutskottet betonar angelägenheten av att den fortsatta beredningen av de frågor som riksdagen aktualiserade i tillkännagivanden våren 2007 inte tillåts att dra ut ytterligare på tiden. Frågan om tonnageskatt som omfattas av ett tillkännagivande våren 2007 var redan våren 2004 föremål för ett tillkännagivande med anledning av motioner från företrädare för flera partier. Det gällde då en begäran om utredning (bet. 2003/04:SkU21). Tonnageskatteutredningen var klar i början av 2006 och remissbehandlades under hösten samma år. Med hänsyn tagen till den sammanlagt långa tid som beredningen har pågått anser skatteutskottet att det hade varit motiverat att få ett tydligare besked om beredningsläget i ärendet.
Socialförsäkringsutskottet framhåller (yttr. 2007/08:SfU2y) att regeringens redovisning tyder på att flera ärenden inte kommer att kunna slutredovisas på ännu ett tag och på att i något fall har de planerade åtgärderna inte ens påbörjats (bilaga 4). Socialförsäkringsutskottet understryker vikten av att konkreta behandlingsåtgärder med anledning av riksdagsbeslut påbörjas så snart som möjligt. Socialförsäkringsutskottet pekar också på att inte heller i år har redovisats en delfråga (rskr. 2003/04:102) om omvandling av tidigare förmåner för vissa personer med aktivitetsersättning.
Trafikutskottet pekar på (yttr. 2007/08:TU2y) att beredningsläget inte har förbättrats efter det att utskottet tidigare vänt sig mot att flertalet tillkännagivanden varit obehandlade ännu efter flera år (bilaga 5). Den genomsnittliga beredningstiden för tillkännagivanden inom trafikutskottets område är nu närmare fem. Samtidigt gäller dock att regeringen beträffande flertalet tillkännagivanden meddelat att ärendena kommer att slutbehandlas under 2008 och i några fall senare under mandatperioden. Trafikutskottet välkomnar denna information. Enligt trafikutskottets mening bör det inte förekomma att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att uppgifter redovisas om beredningsläget och bedömning om när tillkännagivandena är slutbehandlade. När det gäller regeringens redovisning av ett tillkännagivande om Arlandabanan anser trafikutskottet att tillkännagivandet i viktiga delar får anses vara omsorgsfullt beaktat. Trafikutskottet ifrågasätter dock om tillkännagivandet till fullo beaktats och redovisats för riksdagen eftersom beredningsarbete fortfarande pågår för viktiga frågor när det gäller Arlandabanan. Trafikutskottet förutsätter att regeringen i enlighet med tidigare ställningstagande från riksdagens sida återkommer under hösten med närmare redovisning av frågan om Arlandabanan och statens styrning av projektbolaget A-Banan Projekt AB.
Arbetsmarknadsutskottet (bilaga 6) hänvisar i sitt yttrande (yttr. 2007/08:AU2y) inledningsvis till ett tidigare yttrande där arbetsmarknadsutskottet poängterat den stora principiella betydelsen av att regeringen följer riksdagens beslut och tillgodoser de önskemål som omfattas av tillkännagivandena, varför det bör vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna kan avslutas. Arbetsmarknadsutskottet hade vidare framhållit att i de särskilda fall då regeringen inte anser sig kunna efterkomma riksdagsbeslutet bör regeringen utan dröjsmål redovisa sin inställning till riksdagen på det sätt som konstitutionsutskottet tidigare angett.
Arbetsmarknadsutskottet konstaterar nu att det gått åtta sedan ett tillkännagivande om lönebidrag i bestående anställningsförhållanden gjordes (1999/2000:AU1 mom. 37 j, rskr. 83) och hänvisar till att utskottet för tre år sedan kraftigt betonat vikten av att riksdagsskrivelsen kunde slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål. Arbetsmarknadsutskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen så snart som möjligt. När det gäller tillkännagivanden om företagares rätt till A-kassa (bet. 2003/04:AU6 mom. 9, rskr. 185), om A-kassa vid förtroendeuppdrag (bet. 2004/05:AU4 mom. 7, rskr, 181), om kringgående av lagen om anställningsskydd (bet. 2004/05:AU18 mom. 9, rskr. 225) framhåller arbetsmarknadsutskottet att det är angeläget att regeringen återkommer till riksdagen så snart som möjligt. Arbetsmarknadsutskottet konstaterar också att samtliga delmoment i riksdagsskrivelse 2007/08:72 om budgetpropositionen inte ansetts behöva återrapporteras när riksdagsskrivelsen redovisats som slutbehandlad.
Beträffande riksdagsskrivelserna 2005/06:174–175 (bet. 2005/06:AU3) som gäller ett tillkännagivande om ratificering av ILO-konventionen nr 94 redovisar arbetsmarknadsutskottet det beredningsarbete som pågår bl.a. i frågan om förenligheten med EU:s upphandlingsdirektiv. Arbetsmarknadsutskottet har ingen invändning mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad.
I en avvikande mening (s, v, mp) i denna del framförs att regeringen bör verka för att hinder på EU-nivå för ratificering av konventionen undanröjs och att de aktuella riksdagsskrivelserna bör slutbehandlas utan dröjsmål.
Justitieutskottet har konstaterat att det saknas anledning att ifrågasätta de av regeringen redovisade åtgärderna och kulturutskottet finner inte anledning att framföra några synpunkter till konstitutionsutskottet. Försvars- och utbildningsutskotten har meddelat att de inte har något att erinra mot regeringens skrivelse i de delar som avser respektive utskotts beredningsområden.
Tidigare behandling
Våren 2006 gjordes inom konstitutionsutskottets kansli en genomgång av riksdagens tillkännagivanden till regeringen (bet. 2005/06:KU34). Utskottet redovisade därvid de synpunkter på regeringens redogörelser av behandlingen av riksdagens skrivelser som utskottet framfört under årens lopp. År 1995 hade konstitutionsutskottet understrukit att utgångspunkten måste vara att de önskemål som tillkännagivandena avser bör tillgodoses (bet. 1994/95:KU30 s. 42). Om det visar sig föreligga omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste dock regeringen kunna underlåta att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då vara att regeringens bedömningar redovisas för riksdagen. År 2003 framhöll utskottet (bet. 2002/03:KU30) att utskottet förutsatte att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att regeringen redovisar sina bedömningar för riksdagen om de begärda åtgärderna inte vidtas. Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet med riksdagsbeslutet, måste detta enligt utskottets mening redovisas för riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget. Om en redovisning inte kan ges i en skrivelse eller proposition till riksdagen, borde den, enligt utskottets mening, lämnas till riksdagen i annan form som gör den tillgänglig för samtliga ledamöter.
År 2004 underströk utskottet vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsutdräkt (bet. 2003/04:KU21). Utskottet framhöll också vikten av att det särskilt vid längre tidsutdräkter ges fullgod information om orsakerna och att informationen självfallet kunde ges också i andra sammanhang än i skrivelse 75. Våren 2005 förutsatte utskottet att rutinerna i Regeringskansliet skulle ses över som ett led i ansträngningarna att komma till rätta med onödiga tidsutdräkter (bet. 2004/05:KU24). Utskottet pekade också på vikten av att regeringens information inte är för knapphändig. Informationen borde svara mot de krav som uppställts genom tillkännagivandena.
Vid behandlingen våren 2006 av regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser framhöll utskottet beträffande ett tillkännagivande om konsekvenser av ramlagstiftning (bet. 2001/02:KU29 mom 2, rskr. 212) att den tid som då förflutit borde ha räckt till för att överväga hur frågan borde behandlas.
Utskottet framhöll våren 2007 att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under senare år har förbättrats påtagligt (bet. 2006/07:KU17). Den hade blivit mer lättillgänglig och gav en utförligare information om beredningsläget i skilda ärenden. Det fanns dock enligt utskottets mening utrymme för ytterligare förbättringar. Särskilt gällde det information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar om när riksdagsskrivelser kan antas bli slutbehandlade, i vart fall om tillkännagivandena är mer än ett år gamla. Utskottet underströk behovet av att sedvanliga beredningsåtgärder inte onödigtvis fördröjs och framhöll vikten av att en riksdagsskrivelse inte redovisas som slutbehandlad utan att samtliga delar av tillkännagivandet redovisats.
Utskottets ställningstagande
Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har fortsatt att förbättras. Information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar om när riksdagsskrivelser antas bli slutbehandlade förekommer nu i större utsträckning än tidigare. Utskottet välkomnar denna utveckling och förutsätter att sådana uppgifter kommer att redovisas genomgående i kommande redogörelser.
Socialförsäkringsutskottet och trafikutskottet har framhållit att redovisningen i vissa avseenden inte är fullständig. Konstitutionsutskottet förutsätter liksom dessa utskott att regeringen kommer att återkomma när det gäller de aktuella tillkännagivandena.
Flera utskott har pekat på tidsutdräkterna när det gäller behandlingen av riksdagsskrivelserna. Bland annat har trafikutskottet framhållit att den genomsnittliga beredningstiden för tillkännagivanden inom utskottets område är fem år och arbetsmarknadsutskottet har pekat på ett tillkännagivande som är åtta år gammalt. Konstitutionsutskottet delar skatteutskottets bedömning att långa tidsutdräkter skapar en osäkerhet som ofta leder till att ämnet för tillkännagivandet kommer upp på nytt i olika sammanhang i riksdagen. Det är självfallet också, som finansutskottet angett, angeläget att en åtgärd som aviseras till en viss tidpunkt verkligen kommer till stånd och inte återkommande skjuts upp. Utskottet noterar dock att den departementspromemoria som finansutskottet efterfrågat i sitt yttrande numera har publicerats (Ds 2008:34 Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning). Konstitutionsutskottet vill åter understryka behovet av att beredningsåtgärder inte onödigtvis fördröjs.
Särskilt yttrande
Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (s, v, mp) |
Berit Andnor (s), Morgan Johansson (s), Yilmaz Kerimo (s), Helene Petersson i Stockaryd (s), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Mikael Johansson (mp) och Sinikka Bohlin (s) anför: |
ILO-konventionen 94 slår fast att offentliga myndigheters upphandling ska innehålla klausuler som garanterar löntagare villkor som inte är mindre fördelaktiga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma sort i den bransch och i den sektor som arbetet utförs. Vi anser att konventionen ska ratificeras eftersom det skulle innebära en förstärkning av möjligheterna att förhindra social dumpning. Företag som har undermåliga villkor för sin personal kan då utestängas från offentliga upphandlingar. Sverige bör verka för att hinder på EU-nivå för svensk ratificering av konventionen undanröjs. Det är enligt vår mening angeläget att riksdagsskrivelserna 2005/06:174 och 175 slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Bilaga 2
Finansutskottets betänkande 2007/08:FiU1 | |
Regeringens behandling av riksdagens skrivelser | |
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet uppmanade den 27 mars 2008 samtliga utskott att senast den 24 april yttra sig över regeringens skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen och motioner.
Utskottets överväganden
I skrivelsen redogör regeringen för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Utskottet har granskat regeringens redovisning av de 40 skrivelser som tillkommit efter att ärendena beretts i finansutskottet. Granskningen visar att riksdagens beslut till övervägande delen har fullföljts på det sätt som riksdagen avsåg vid beslutstillfället och genomförts inom rimlig tid.
I likhet med föregående år vill emellertid utskottet framföra kritik när det gäller punkten Ju7 från riksmötet 2000/01 (yttr. 2006/07:FiU2y). På förslag från finansutskottet i betänkande 2000/01: FiU21 gjorde riksdagen ett tillkännagivande angående kreditupplysningar om mindre belopp. Innebörden var att om den lag som utskottet behandlade inte skulle visa sig ge ett tillräckligt skydd för individen så skulle regeringen överväga andra metoder för att förhindra kreditupplysningsföretagen att i kreditupplysningar lämna uppgifter om enstaka mindre betalningsförsummelser och överväga att förkorta gallringstiden för uppgifter om sådana försummelser. Saken har sedan beretts inom Regeringskansliet, och regeringen har upprepade gånger angivit för riksdagen att en departementspromemoria med en redovisning av en översyn av kreditupplysningslagen kommer att slutföras innevarande år och skickas på remiss. Så även i årets skrivelse där regeringen anger att arbetet är inriktat på att en departementspromemoria ska kunna remitteras under våren 2008. Enligt muntliga uppgifter från Regeringskansliet kan en remittering förväntas i maj 2008.
Mot bakgrund av att regeringen upprepade gånger i sin redovisning för riksdagen ställt i utsikt att en promemoria inom kort ska kunna remitteras utan att detta har genomförts har utskottet övervägt om det finns skäl att ta ytterligare initiativ. Utskottet har emellertid valt att återigen avvakta och se om regeringen denna gång kommer att remittera den utlovade promemorian.
Stockholm den 24 april 2008
På finansutskottets vägnar
Stefan Attefall
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Göran Pettersson (m), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m), Jörgen Hellman (s) och Per Åsling (c).
Bilaga 3
Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU5 | |
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen | |
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har gett skatteutskottet och övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Av de skrivelser som tas upp i regeringens redogörelse avser 32 riksdagens beslut i ärenden där skatteutskottet haft beredningsansvaret. I de allra flesta fall gäller det skrivelser som har samband med lagstiftningsärenden som utskottet har berett under 2007. Åtta beslut är tillkännagivanden till regeringen. Fem av dessa tillkännagivanden redovisas som inte slutbehandlade och tre som slutbehandlade under 2007.
Skrivelser med tillkännagivanden som inte är slutbehandlade
Skadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen
Riksdagens skrivelse den 5 december 2000 med anledning av motion Sk8 yrkande 3 (mp) avser ett tillkännagivande om att regeringen i samband med en översyn inom EG-kommissionen av uppförandekoden för företagsbeskattning bör arbeta för en utvidgning av tillämpningsområdet för koden till att omfatta även skadlig skattekonkurrens som avser löntagare (rskr. 2000/01:70, prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6 mom. 3).
Enligt redogörelsen (Fi 2, s. 65) har den planerade översynen inom EU av uppförandekoden ännu inte kommit till stånd, och skrivelsen har därför inte kunnat slutbehandlas.
Avskaffande av reklamskatten
Riksdagens skrivelse den 10 april 2002 med anledning av yrkanden i motioner (s, m, v, kd, c, fp och mp) avser ett tillkännagivande om att en avveckling av reklamskatten bör prioriteras i den kommande budgetberedningen, dock med beaktande av de budgetpolitiska målen (rskr. 2001/02:201, bet. 2001/02:SkU20).
Enligt tidigare redogörelser har frågan prioriterats för budgetåren 2003–2005 utan att förutsättningar bedömts föreligga för finansiering av ett avskaffande av reklamskatten med beaktande av de budgetpolitiska målen.
I redogörelsen för 2005 redovisades att regeringen i den närmast föregående budgetberedningen funnit att förutsättningar fanns för att finansiera ett första steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten (prop. 2005/06:1 finansplan m.m. avsnitt 5.6.3) fr.o.m. den 1 januari 2006. Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänktes från 4 till 3 % och reklamskatten i övrigt från 11 till 8 %. Samtidigt höjdes gränsen för när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Skattesänkningen beräknades motsvara drygt 300 miljoner kronor. I redogörelsen för 2006 hänvisade regeringen till vad den framhållit i budgetpropositionen för 2007, nämligen att det är viktigt att den resterande reklamskatten kan avskaffas så snart som möjligt men att finansiering saknas.
I den nu förevarande redogörelsen (Fi 4, s. 66) hänvisas till att regeringen i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 finansplan m.m. avsnitt 5.7.3) aviserade ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten, vilket också har genomförts (prop. 2007/08:18 Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer). Samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som inte är annonsblad, katalog eller program har fått samma lägre reklamskatt som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar. Lagändringarna ska tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007.
Beskattning av barnpension
Riksdagens skrivelse den 15 mars 2006 med bifall till motion 2005/06:Sk216 (m) avser ett tillkännagivande om att regeringen bör se över reglerna om beskattning av barnpension i kombination med ytterligare inkomster som kan medföra att barn med en avliden förälder får en högre inkomstskatt än andra ungdomar vid feriearbete (rskr. 2006/07:61, bet. 2005/06:SkU16 mom. 2).
Enligt redogörelsen (Fi 25, s. 82) bereds ärendet inom Regeringskansliet, och ett ställningstagande planeras under 2008.
Förmån av fri bil
Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motionerna 2006/07:Sk204 (m), 2006/07:Sk209 (fp) och 2006/07:Sk224 (s) avser ett tillkännagivande om att alkolås inte bör påverka bilförmånens värde och att regeringen bör se över reglerna på detta område och återkomma till riksdagen (rskr. 2006/07:114, bet. 2006/07:SkU10 punkt 4).
Enligt redogörelsen (Fi 29, s. 73) bereds ärendet inom Regeringskansliet.
Tonnageskatt
Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motion 2006/07:T241 yrkande 4 (c) avser ett tillkännagivande om att regeringen ska påskynda beredningen av en tonnageskatt för sjöfartsnäringen och återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning (rskr. 2006/07:115, bet. 2006/07:SkU11 punkt 2).
Enligt redogörelsen (Fi 30, s. 73) bereds ärendet inom Regeringskansliet.
Skrivelser med tillkännagivanden som har slutbehandlats under 2007
Filialregeln m.m.
Riksdagens skrivelse den 4 december 2003 avser ett tillkännagivande om att regeringen skulle pröva om utformningen av den s.k. filialregeln i CFC-reglerna är ändamålsenlig och redovisa resultatet av denna prövning till riksdagen (rskr. 2003/04:78, prop. 2003/04:10, bet. 2004/05:SkU6 punkt 3).
Regeringen anför i redogörelsen (Fi 6, s. 67) att den redovisat sitt ställningstagande i propositionen Ändrade regler för CFC-beskattning, m.m. (prop. 2007/08:16) och att ställningstagandet innebär att regeln inte behöver ändras. Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond m.m.
Riksdagens skrivelse den 24 november 2004 avser ett tillkännagivande om att regeringen bör se över de regler som anger omfattningen av skattebefrielse för vissa allmännyttiga stiftelser och andra juridiska personer som bedriver allmännyttig verksamhet (rskr. 2004/05:61, prop. 2003/04:33, motionerna 2003/04:Sk26 [m] och Sk27 [c], bet. 2004/05:SkU11 punkt 3). I skrivelsen redovisas (Fi 7, s. 67) att regeringen den 20 juni 2007 beslutade att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av bestämmelserna om inkomstbeskattning av stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och vissa andra juridiska personer (dir. 2007:97). Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2009. Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
Folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar
Riksdagens skrivelse den 14 december 2005 avser ett tillkännagivande om att regeringen ånyo bör se över frågan om folkbokföringen även i fortsättningen bör knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. Det förutsattes att förslagen i motionerna och remissyttrandena över motionerna skulle prövas närmare i denna översyn (rskr. 2005/06:117, motion 2004/05:Sk231 m.fl. [m, fp, kd och c], bet. 2005/06:SkU13). I skrivelsen (Fi 11, s. 68) redovisas att regeringen den 6 september 2007 beslutade att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en översyn av 1991 års folkbokföringslag (dir. 2007:123). I översynen ingår att utreda om folkbokföringen även i fortsättningen ska knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 september 2009. Skrivelsen är därmed slutbehandlad.
Utskottets överväganden
Utskottet ser det som angeläget att regeringen alltid vinnlägger sig om en så snabb beredning som möjligt av de tillkännagivanden som riksdagen har beslutat. Om det tar lång tid innan regeringen vidtar åtgärder för att tillgodose riksdagens beslut skapas nämligen en osäkerhet som ofta leder till att ämnet för tillkännagivandet kommer upp på nytt, t.ex. i motioner som väcks under allmän motionstid eller i anslutning till propositioner eller i frågor och interpellationer till finansministern. Ett exempel är det nu som slutbehandlat redovisade tillkännagivandet om skattereglerna för allmännyttiga stiftelser där det dröjt över två år innan en utredning tillsattes. Utskottet förutsätter att regeringen nu kommer att se till att utredningen kan slutföras inom utsatt tid och att en återkoppling till riksdagen sedan sker snabbt. Detsamma gäller utredningen om huruvida folkbokföringen även i fortsättningen ska knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. Som framgår av tillkännagivandet om detta förutsätter utskottet att förslagen i de motioner som ligger till grund för tillkännagivandet och remissyttrandena över motionerna bör prövas närmare.
Av de övriga tillkännagivanden som skatteutskottet medverkat till, och som ännu inte är slutbehandlade, härrör det äldsta från hösten 2000. Det är frågan om en översyn av EU:s uppförandekod för företagsbeskattning. Naturligtvis råder inte regeringen över denna fråga på samma sätt som när det t.ex. gäller att genomföra en utredning. Utskottet utgår emellertid från att regeringen i arbetet inom EU agerar för att föra frågan framåt.
Ett beslut som också det ligger flera år tillbaka i tiden är det tillkännagivande om avveckling av reklamskatten – med beaktande av de budgetpolitiska målen – som riksdagen gjorde våren 2002. Som ett led i avvecklingen har skatteuttaget minskats, och regeringen uttalar i den nu förevarande redogörelsen på nytt ambitionen att avskaffa reklamskatten så snart som möjligt. Samtidigt konstaterar regeringen att en finansiering till slopandet saknas. Utskottet utgår ifrån att möjligheten till ett slopande av reklamskatten tas upp inom ramen för prövningen av budgeten för 2009.
Det framgår av redogörelsen att regeringen planerar ett ställningstagande i frågan om beskattningen av barnpension under 2008. Utskottet förutsätter att regeringen redovisar resultatet för riksdagen så snart som möjligt därefter.
Med hänvisning till vad utskottet inledningsvis har anfört om de olägenheter som uppstår om åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden hålls svävande under längre tid vill utskottet betona angelägenheten av att den fortsatta beredningen av de frågor som riksdagen aktualiserade i tillkännagivanden våren 2007 inte tillåts att dra ut ytterligare på tiden. Frågan om tonnageskatt var redan våren 2004 föremål för ett tillkännagivande med anledning av motioner från företrädare för flera partier. Det gällde då en begäran om utredning (bet. 2003/04:SkU21). Tonnageskatt har aktualiserats vid upprepade tillfällen genom frågor till finansministern och i motioner och debatter i riksdagen. Tonnageskatteutredningen var klar i början av 2006 och remissbehandlades under hösten samma år. Under utredningsförslagets fortsatta beredning i Finansdepartementet aktualiserades vissa frågor som borde beredas vidare, bl.a. för att få en klarare bild av de offentligfinansiella effekterna av ett tonnageskattesystem. Utskottet har vid behandlingen av motioner uttryckt en förståelse för att regeringen kan behöva utreda vissa frågor ytterligare och bedöma närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar. Bakgrunden till tillkännagivandet 2007 är emellertid att en tonnageskatt har bedömts vara av vikt för rederinäringens utveckling i Sverige och därvidlag inte minst för att undvika att utflaggningar av nya fartyg kommer att aktualiseras i brist på besked. Med hänsyn tagen till den sammanlagt långa tid som beredningen har pågått anser utskottet att det hade varit motiverat att få ett tydligare besked om beredningsläget i ärendet.
Stockholm den 24 april 2008
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s), Birgitta Eriksson (s) och Agneta Berliner (fp).
Bilaga 4
Socialförsäkringsutskottets betänkande 2007/08:SfU2 | |
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen | |
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 27 mars 2008 anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Regeringens redogörelse omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden den 1 januari–31 december 2007. Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.
Socialförsäkringsutskottet redovisar i detta yttrande sina överväganden rörande behandlingen av de riksdagsskrivelser som gäller socialförsäkringsutskottets beredningsområde.
Utskottets överväganden
I skrivelsen redovisas behandlingen av 19 riksdagsskrivelser i ärenden som beretts av socialförsäkringsutskottet. Elva av dessa anges som slutbehandlade medan åtta fortfarande inte är slutbehandlade under perioden. Sju av de icke slutbehandlade skrivelserna är från riksmötet 2005/06 och en är från riksmötet 2003/04. Redovisningen av vilka beredningsåtgärder som pågår i de olika ärendena tyder på att flera av ärendena inte kommer att kunna slutredovisas på ännu ett tag. I något fall har de planerade beredningsåtgärderna inte ens påbörjats. Utskottet vill därför understryka vikten av att konkreta beredningsåtgärder med anledning av ett riksdagsbeslut påbörjas så snart som möjligt, inte minst när det gäller så angelägna frågor som det här är fråga om.
Utskottet vill dessutom påpeka att regeringen beträffande riksdagsskrivelse 2003/04:102 inte heller i år har redovisat delfrågan som gäller omvandlingen av tidigare förmåner för vissa personer med aktivitetsersättning. Utskottet har emellertid inhämtat från Socialdepartementet att ärendet fortfarande bereds och att man avser att nu lämna ett myndighetsuppdrag i frågan.
Stockholm den 17 april 2008
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gunnar Axén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (m), Veronica Palm (s), Ronny Olander (s), Lars-Arne Staxäng (m), Solveig Zander (c), Siw Wittgren-Ahl (s), Mats G Nilsson (m), Göte Wahlström (s), Lars Gustafsson (kd), Mikael Cederbratt (m), Kalle Larsson (v), Matilda Ernkrans (s), Gunvor G Ericson (mp), Marianne Watz (m), Magdalena Streijffert (s) och Tobias Krantz (fp).
Bilaga 5
Trafikutskottets betänkande 2007/08:TU2 | |
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen | |
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 27 mars 2008 anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen samt motioner. I skrivelsen redovisas de beslut som regeringen fattat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut fram till den 31 december 2007. Med anledning härav har trafikutskottet granskat de skrivelser som riktats till regeringen med anledning av utskottets betänkanden.
Trafikutskottets överväganden
Skrivelsen
I skrivelsen redovisas beslut och beredningsläge för sammanlagt 31 riksdagsskrivelser till regeringen med anledning av trafikutskottets betänkanden. Som framgår av följande sammanställning redovisas 7 av dessa riksdagsskrivelser som slutbehandlade medan beredningen ännu inte är avslutad för 24 riksdagsskrivelser.
Riksdagsskrivelser till regeringen med anledning av trafikutskottets betänkanden
Riksmöte | Antal skrivelser | Slutbehandlade | Inte slutbehandlade |
1994/95 | 1 |
| 1 |
1997/98 | 1 |
| 1 |
1999/2000 | 2 |
| 2 |
2000/01 | 1 |
| 1 |
2001/02 | 1 | 1 |
|
2002/03 | 1 |
| 1 |
2003/04 | 3 | 1 | 2 |
2004/05 | 4 | 2 | 2 |
2005/06 | 6 |
| 6 |
2006/07 | 8 | 1 | 7 |
2007/08 | 3 | 2 | 1 |
Summa | 31 | 7 | 24 |
Källa: Skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Regeringens redogörelse lämnar vidare uppgifter om vilka riksdagsskrivelser som innehåller tillkännagivanden där riksdagen angett något som sin mening. Som framgår av följande förteckning anges att med anledning av trafikutskottets betänkande har 18 tillkännagivanden riktats till regeringen. Av dessa är merparten, eller 17 stycken, ännu inte slutbehandlade.
Riksdagsskrivelser till regeringen som innehåller beslut om tillkännagivanden med anledning av trafikutskottets betänkanden
Riksdagsskrivelse | Innebörd | Behandlingsläge |
1994/95:232 | Återinförande av det statliga fritidsbåt-registret | Ärendet bereds |
1997/98:192 | Medicinska krav för taxiförare | Ärendet bereds |
1999/2000:166 | Inrättande av trafikofferjour | Ärendet bereds |
1999/2000:166 | Ansvaret för lastsäkring | Ärendet bereds |
1999/2000:238 | Effektivt påföljdssystem | Ärendet bereds |
2000/01:249 | Ökad säkerhet för barn i trafiken | Ärendet bereds |
2002/03:161 | Körkort för deltagare i försöksverksamhet med alkolås m.m. | Ärendet bereds |
2002/03:161 | EU-moped och terrängskoter | Ärendet bereds |
2003/04:161 | Regelverk för fordonsvikter | Ärendet bereds |
2003/04:182 | Påföljdssystemet inom åkerinäringen | Ärendet bereds |
2004/05:178 | Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar | Ärendet bereds |
2004/05:213 | Styrning, redovisning och utvärdering av Arlandabanan | Slutbehandlad |
2004/05:244 | Stickprovskontroll av kabinpersonal | Ärendet bereds |
2005/06:134 | Främjandet av förnybara bränslen | Ärendet bereds |
2005/06:222 | Kvalitetsbedömning av alkolås | Ärendet bereds |
2005/06:222 | Synskadade i trafiken | Ärendet bereds |
2005/06:223 | Miljö- och säkerhetsfrågor i Östersjön | Ärendet bereds |
2005/06:259 | Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen | Ärendet bereds |
Källa: Skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Trafikutskottets ställningstagande
Trafikutskottet konstaterar att riksdagens beslut inom utskottets beredningsområde avspeglas på ett fullständigt sätt i regeringens redovisning. Utskottet har därmed inga invändningar mot regeringens redovisning av de beslut som riksdagen fattat.
När det gäller regeringens beredning av riksdagens beslut har utskottet tidigare år uppmärksammat att ett flertal tillkännagivanden ännu inte är färdigbehandlade trots att flera år gått sedan vissa av de aktuella riksdagsbesluten fattades. Även om utskottet hyst förståelse för att riksdagens tillkännagivanden kräver en omsorgsfull beredning har utskottet i sitt yttrande till konstitutionsutskottet understrukit betydelsen av att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden hanteras skyndsamt. Att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år är enligt vad utskottet sagt tidigare inte något som bör förekomma annat än i undantagsfall. Konstitutionsutskottet har i sitt betänkande inte gjort någon bedömning och understrykt att behovet av sedvanliga beredningsåtgärder inte onödigtvis fördröjs (bet. 2006/07:KU17).
Trafikutskottet konstaterar att enligt årets redovisning har beredningsläget inte förbättrats då samtliga tillkännagivanden utom ett fortfarande bereds. Den genomsnittliga beredningstiden för riksdagens tillkännagivanden inom utskottets beredningsområde är nu nära fem år. Samtidigt gäller, som framgår av nedanstående sammanställning, att regeringen för flertalet tillkännagivanden meddelat att ärendena kommer att slutbehandlas i flertalet fall under år 2008 eller i några fall senare under mandatperioden. Redovisningen har vidare utvecklats i enlighet med vad såväl trafikutskottet som konstitutionsutskottet efterlyste våren 2007 om att redovisningen bör innehålla information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar om när riksdagsskrivelser kan antas bli slutbehandlade, i vart fall om tillkännagivandena är mer än ett år gamla.
Trafikutskottet välkomnar mot denna bakgrund regeringens information i årets redovisning om att man förutsätter att flertalet tillkännagivanden slutbehandlas under år 2008. Enligt utskottets mening bör det inte förekomma att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år utan att uppgifter redovisas om pågående beredningsläge och bedöming när dessa kan bli slutbehandlade.
Riksdagsskrivelser med tillkännagivanden med uppgift om beräknad sluttidpunkt för behandlingen
Riksdagsskrivelse | Innebörd | Beräknad sluttidpunkt |
1994/95:232 | Återinförande av det statliga fritidsbåtregistret | Anges ej |
1997/98:192 | Medicinska krav för taxiförare | Anges ej |
1999/2000:166 | Inrättande av trafikofferjour | 2008 |
1999/2000:166 | Ansvaret för lastsäkring | 2008 |
1999/2000:238 | Effektivt påföljdssystem | Våren 2008 |
2000/01:249 | Ökad säkerhet för barn i trafiken | 2008 |
2002/03:161 | Körkort för deltagare i försöksverksamhet med alkolås m.m. | Våren 2009 tidigast |
2002/03:161 | EU-moped och terrängskoter | 2008 |
2003/04:161 | Regelverk för fordonsvikter | Anges ej |
2003/04:182 | Påföljdssystemet inom åkerinäringen | Våren 2008 |
2004/05:178 | Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar | Hösten 2008 |
2004/05:244 | Stickprovskontroll av kabinpersonal | 2008 |
2005/06:134 | Främjandet av förnybara bränslen | Anges ej |
2005/06:222 | Kvalitetsbedömning av alkolås | Anges ej |
2005/06:222 | Synskadade i trafiken | Under mandatperioden |
2005/06:223 | Miljö- och säkerhetsfrågor i Östersjön | Anges ej |
2005/06:259 | Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen | Under mandatperioden |
Källa: Skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.
Trafikutskottet granskar i enlighet med tidigare konstitutionell praxis särskilt de tillkännagivanden som redovisas som slutbehandlade i regeringens redovisning. När det gäller årets redovisning är det ett tillkännagivande som anges som slutbehandlat, nämligen om Arlandabanan från riksmötet 2004/05. Som bakgrund för tillkännagivandet kan nämnas att det var våren 2005 som riksdagen, efter förslag från trafikutskottet, beslöt om ett tillkännagivande på grundval av en framställning från Riksrevisionen. Trafikutskottet efterlyste i tillkännagivandet dels en utveckling av regeringens styrning av Arlandabanan, dels en tydligare redovisning av statliga åtaganden i projektet och dels en samlad utvärdering av projektet. Här kan konstateras att regeringen i höstens budgetproposition återkommit till riksdagen med redovisning av vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet. I sammanhanget kan vidare nämnas att trafikutskottet under januari 2008 informerats särskilt av företrädare för projektbolaget om den samhällsekonomiska studie som A-Banan Projekt AB låtit utföra om Arlandabanan.
Trafikutskottet kan konstatera att såväl den tidigare som nuvarande regeringen vidtagit åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivande om Arlandabanan. Tillkännagivandet får därför i viktiga delar anses vara omsorgsfullt beaktat. Vad gäller den del av ställningstagandet från riksdagens sida om att regeringen även bör utveckla sin styrning av A-Banan Projekt AB samt återkomma till riksdagen med en redovisning av hur styrningen av A-Banan går till kan ifrågasättas om tillkännagivandet till fullo har beaktats och redovisats för riksdagen.
Av årets budgetproposition framgår att regeringen avser att överföra förvaltningen av A-Banan Projekt AB från Banverket och LFV till regeringen. Enligt vad utskottet erfarit genomfördes denna överföring den 1 januari 2008 då Banverkets och Luftfartsverkets aktier, om vardera 5 000 stycken, överfördes till Regeringskansliet. Någon närmare beskrivning av hur regeringen avser utveckla sin styrning utöver den ägarmässiga förändringen av Arlandabanan redovisas inte.
I sammanhanget kan vidare nämnas att regeringens förhandlingsman Carl Cederschiöld i december 2007 presenterat rapporten Samlad trafiklösning Stockholmsregionen för miljö och tillväxt - till 2020 med utblick mot 2030. I rapportens förslag till trafiklösningar för Stockholmsregionen behandlas särskilt frågan om Arlandabanans integrering i transportsystemet. Enligt förhandlingsmannens bedömning kan en önskvärd utveckling av tågtrafiken på Arlanda inte ske inom ramen för gällande avtal om Arlandabanan. Staten bör därför enligt förhandlingsmannen genom A-banan Projekt AB med A-Train AB förhandla fram och gemensamt komma överens om förändringar i avtalet. Om sådana förhandlingar inte leder till resultat bör staten enligt Carl Cederschiöld utnyttja den option som finns om att avbryta avtalet. Enligt vad utskottet erfarit bereds förhandlingsmannens förslag inom Regeringskansliet och utgör en utgångspunkt för den aviserade propositionen hösten 2008 om trafikens infrastruktur.
Vidare kan nämnas att statsrådet Åsa Torstensson i ett interpellationssvar tidigare i vår angett att ett aktivt arbete pågår i Arlanda forum och Kraftsamling Stockholm mellan Banverket, trafikoperatörer och berörda kommuner om hur spårkapaciteten till Arlanda kan utnyttjas bättre. Statsrådet Åsa Torstensson har vidare i en interpellationsdebatt den 11 april 2008 klargjort att i avtalet om Arlandabanan finns det en option som möjliggör en eventuell inlösen av Arlandabanan 2010 och angett att det för närvarande pågår en översyn mellan A-banan Projekt AB och A-Train AB av detta avtal.
Utskottet, som anser att samtliga delar av ett tillkännagivande bör redovisas omsorgsfullt, konstaterar att ett beredningsarbete pågår för viktiga frågor när det gäller Arlandabanan. Vidare gäller att regeringen avser att förelägga riksdagen förslag under hösten 2008 om långsiktiga planer för trafikens infrastruktur. Mot denna bakgrund förutsätter trafikutskottet att regeringen, i enlighet med tidigare ställningstagande från riksdagens sida, återkommer i propositionen aviserad till hösten om trafikens infrastruktur med en närmare redovisning av frågan om Arlandabanan och statens styrning av projektbolaget A-Banan Projekt AB.
Stockholm den 17 april 2008
På trafikutskottets vägnar
Ibrahim Baylan
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ibrahim Baylan (s), Jan-Evert Rådhström (m), Ulla Löfgren (m), Christina Axelsson (s), Sten Nordin (m), Sven Bergström (c), Hans Stenberg (s), Nina Larsson (fp), Claes-Göran Brandin (s), Marie Nordén (s), Annelie Enochson (kd), Eliza Roszkowska Öberg (m), Peter Pedersen (v), Pia Nilsson (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Karin Svensson Smith (mp) och Sten Bergheden (m).
Bilaga 6
Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2007/08:AU2 | |
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen | |
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har den 27 mars 2008 beslutat anmoda övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2007/08:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen och eventuella motioner.
Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen.
Konstitutionsutskottets anmodan föranleder följande yttrande från arbetsmarknadsutskottet.
Skrivelsen
Totalt redovisas 16 riksdagsskrivelser under Arbetsmarknadsutskottet i det register som ingår i skrivelsen. Av dessa rapporteras 8 skrivelser som slutbehandlade och 8 som inte slutbehandlade.
Utskottets överväganden
Inledande kommentar
I sitt yttrande till konstitutionsutskottet våren 2006 (2005/06:AU3y) framförde arbetsmarknadsutskottet följande:
Utskottet vill (– – –) poängtera den stora principiella betydelsen av att regeringen följer riksdagens beslut och tillgodoser de önskemål som omfattas av tillkännagivandena. Därför bör det enligt arbetsmarknadsutskottets mening vara en prioriterad uppgift för regeringen att se till att riksdagsskrivelserna kan avslutas. I de särskilda fall då regeringen inte anser sig kunna efterkomma riksdagsbeslutet bör regeringen utan dröjsmål redovisa sin inställning till riksdagen på det sätt som konstitutionsutskottet tidigare angett.
Utskottet vidhåller denna uppfattning.
Inte slutbehandlade skrivelser
När det gäller de skrivelser som anges som inte slutbehandlade kan följande nämnas. Den punkt under vilken redovisningen sker i regeringens skrivelse återfinns inom parentes.
1. Lönebidrag i bestående anställningsförhållanden
Regeringens skrivelse
(A1) Riksdagsskrivelse 1999/2000:83, betänkande 1999/2000:AU1, avser behandlingen av budgetpropositionen för år 2000, anslag för utgiftsområdena 13 och 14. Skrivelsen är inte slutbehandlad i en del. Moment 37 om anslag på utgiftsområde 14 för 2000, delmoment j, avser ett tillkännagivande om lönebidrag i bestående anställningsförhållanden. Enligt regeringens skrivelse beslutade regeringen i december 2005 om tilläggsdirektiv till Utredningen om översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar (dir. 2005:127). Utredningen lämnade betänkandet Fokus på åtgärder – En plan för effektiv rehabilitering i arbetslivet (SOU 2006:107) den 6 december 2006. Vissa delar av utredningens förslag har beretts i Regeringskansliet och promemorian Arbetsgivarens rehabiliteringsutredning har remissbehandlats. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan under 2008.
Arbetsmarknadsutskottets kommentar
När det gäller frågan om att bevilja lönebidrag i bestående anställningsförhållanden uttalade utskottet i det berörda betänkandet att man bör överväga om det finns situationer när detta kan vara befogat. Utskottet underströk samtidigt att en sådan möjlighet inte får innebära att arbetsgivarens allmänna ansvar för arbetstagarens rehabilitering minskar.
Frågan har också omfattats av Lönebidragsutredningen. I utredningens betänkande ArbetsKraft (SOU 2003:95) övervägdes för- och nackdelarna med att bevilja lönebidrag för redan anställda. I budgetpropositionen för 2006 redovisade regeringen sin bedömning att det kan finnas negativa effekter som t.ex. inskränkningar i arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, vilket enligt regeringen innebar att det ”för närvarande inte bör göras några förändringar i denna del”. Utskottet ansåg i sitt budgetbetänkande (bet. 2005/06:AU1) att resultatet av den ovan nämnda översynen borde avvaktas.
Enligt förra årets skrivelse (skr. 2006/07:75) avsåg regeringen att under våren 2007 lämna en proposition till riksdagen.
Enligt nu inhämtad underhandsuppgift från Arbetsmarknadsdepartementet planeras att ärendet ska beredas inför budgetpropositionen för år 2009.
Utskottet konstaterar nu att det är mer än 8 år sedan tillkännagivandet gjordes. Utskottet har tidigare (2004/05:AU3y) med kraft betonat vikten av att regeringen skulle återkomma till riksdagen så att skrivelsen kunde slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål. Utskottet utgår nu från att regeringen återkommer till riksdagen så snart som möjligt.
2. Företagares rätt till a-kassa
Regeringens skrivelse
(N17) Riksdagsskrivelse 2003/04:185, betänkande 2003/04:AU6, avser ett tillkännagivande om företagares rätt till a-kassa. Enligt skrivelsen tillkallade regeringen den 30 mars 2006 en särskild utredare med uppdrag att se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen (dir. 2006:37). Den 14 december 2006 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2006:129). Den 22 november 2007 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2007:156). Utredaren ska enligt skrivelsen redovisa hela sitt uppdrag senast den 29 augusti 2008.
Arbetsmarknadsutskottets kommentar
Det nu berörda tillkännagivandet i april 2004 avsåg en begäran om en parlamentarisk utredning för att skyndsamt se över företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Regeringen tillsatte, som framgått, en särskild utredare eftersom utredningen fick ett betydligt bredare uppdrag än enbart frågan om arbetslöshetsförsäkringen. Det senaste tilläggsdirektivet innebär att den särskilda utredaren, utöver sitt tidigare uppdrag, bl.a. ska lämna förslag om hur sjukförsäkringen för företagare bättre kan anpassas till företagarnas behov och möjlighet att vara täckta av försäkringen. Utskottet vill betona vikten av att frågan om företagarnas försäkringsvillkor vid arbetslöshet blir övervägd och utgår från att regeringen efter det att utredningen lämnat sitt slutbetänkande återkommer till riksdagen så snart som möjligt.
3. A-kassa vid förtroendeuppdrag
Regeringens skrivelse
(A2) Riksdagsskrivelse 2004/05:181, betänkande 2004/05:AU4, avser ett tillkännagivande om a-kassa vid förtroendeuppdrag. Enligt skrivelsen bereds ärendet med avsikt att återkomma till riksdagen under 2008.
Arbetsmarknadsutskottets kommentar
I betänkandet menade utskottet att möjligheten att ha politiska uppdrag är en viktig del i demokratin. Utskottet ansåg att det fanns skäl att närmare överväga frågan om ersättningsrätt m.m. för personer med förtroendeuppdrag och att regeringen borde återkomma till riksdagen om detta. Vid behandlingen av regeringens skrivelse våren 2006 (yttr. 2005/06:AU3y) utgick utskottet från att regeringen skulle återkomma i enlighet med tillkännagivandet så snart som möjligt. Utskottet hade därmed ingen invändning mot att skrivelsen kvarstod som inte slutbehandlad.
Det har nu gått tre år sedan tillkännagivandet gjordes. Utskottet anser att det är angeläget att regeringen återkommer till riksdagen så snart som möjligt.
4. Kringgående av lagen om anställningsskydd
Regeringens skrivelse
(A3) Riksdagsskrivelse 2004/05:225, betänkande 2004/05:AU8, avser ett tillkännagivande om kringgående av lagen om anställningsskydd. Enligt skrivelsen bereds ärendet med avsikt att återkomma till riksdagen under 2008.
Arbetsmarknadsutskottets kommentar
När det gäller frågan om kringgående av lagen om anställningsskydd anförde utskottet att man genom att bryta upp verksamheter i olika bolag, bilda dotterbolag och genomföra omorganisationer kan kringgå turordningsreglerna. Utskottet ansåg att det är helt oacceptabelt om företag på detta sätt handlar i strid med intentionerna bakom lagstiftningen. Utskottet förutsatte att regeringen uppmärksammar detta problem och återkommer till riksdagen med förslag till åtgärder om det skulle visa sig behövligt.
Även när det gäller denna riksdagsskrivelse utgår utskottet från att regeringen återkommer till riksdagen så snart som möjligt.
5. Lönebidrag efter 65 år
Regeringens skrivelse
(A4) Riksdagsskrivelse 2005/06:109, betänkande 2005/06:AU1, avser behandlingen av budgetpropositionen för 2006. Skrivelsen är inte slutbehandlad i en del. Moment 16 avser ett tillkännagivande om lönebidrag efter 65 år. Enligt skrivelsen har åtgärder för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga inom arbetsmarknadspolitiken varit föremål för översyn. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2008.
Arbetsmarknadsutskottets kommentar
Tillkännagivandet om lönebidrag efter 65 år innebär att utskottet i betänkandet vidhöll den uppfattning som framfördes i betänkande 2000/01:AU10 att en lönebidragsanställning bör kunna fortsätta även efter fyllda 65 år om detta är befogat. Utskottet konstaterade att lagen om anställningsskydd (LAS) numera ger arbetstagaren rätt att stanna kvar i arbetslivet till 67 år. Då lönebidragsanställda omfattas av LAS ansåg utskottet att de tankar som låg bakom lagändringen borde få ett tydligt genomslag vid bedömningen av om fortsatt lönebidrag ska lämnas.
Enligt underhandsuppgift från Arbetsmarknadsdepartementet planeras att ärendet ska beredas inför budgetpropositionen för år 2009. Mot denna bakgrund har utskottet inget att invända mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad.
6. ILO-konvention nr 94
Regeringens skrivelse
(A5 och Fi16) Riksdagsskrivelser 2005/06:174 och 175, betänkande 2005/06:AU3, avser ett tillkännagivande om ratificering av ILO-konventionen nr 94.
Av regeringens skrivelse framgår att Upphandlingsutredningen 2004 har haft i uppdrag att utreda om ILO:s konvention nr 94 är förenlig med de nya EG-upphandlingsdirektiven (2004/17/EG och 2004/18/EG). Utredningen, som sett det som motiverat att belysa även andra frågor som aktualiseras i sammanhanget, anförde i slutbetänkandet Nya upphandlingsregler 2 (SOU 2006:28) att det i dagsläget får anses osäkert om en tillämpning av de krav konventionen ställer är förenliga med upphandlingsdirektiven och andra gemenskapsrättsliga regler. Enligt utredningen är det en annan sak om en ratifikation ändå kan vara lämplig. EG-domstolen har i dom den 18 december 2007 i mål C-341/05 (Laval un Partneri Ltd mot Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Byggnadsarbetareförbundets avdelning 1, Byggettan och Svenska Elektrikerförbundet) funnit att krav på anslutning till svenskt kollektivavtal med det innehåll som Byggnadsarbetareförbundets avtal hade i domen inte får ställas i ett upphandlingsförfarande. Mot den bakgrunden fortsätter beredningen inom Regeringskansliet.
Arbetsmarknadsutskottets kommentar
ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där en offentlig myndighet är part innebär i korthet att samhället ska ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Konventionen har inte ratificerats av Sverige. I betänkandet betonade utskottet för sin del vikten av att ILO-konventionen nr 94 kan ratificeras. Av artikel 3 i konventionen framgår att lämpliga åtgärder ska vidtas för att tillförsäkra arbetstagarna rimliga och rättvisa skydds- och välfärdsförhållanden i sådana fall där föreskrifter om arbetarskydd och välfärdsåtgärder inte redan följer av lag, kollektivavtal eller skiljedom. Konventionen ger också möjlighet att ställa kontraktsvillkor som går ut på att gängse lönenivå enligt kollektivavtalet ska tillämpas. Utskottet såg detta som en mycket angelägen fråga.
Frågan har också tagits upp i finansutskottets betänkande 2007/08:FiU7 där utskottet hänvisar till den beredning som pågår i Regeringskansliet.
Enligt underhandsuppgift från Finansdepartementet behöver domen i det s.k. Lavalmålet analyseras för att se vad den innebär bl.a. för en eventuell ratifikation. Regeringen tillsatte den 10 april 2008 en särskild utredare för utredning av konsekvenser och åtgärder med anledning av EG-domstolens dom (dir. 2008:38).
Utskottet noterar att även den nyligen meddelade domen i målet Dirk Rüffert mot Land Niedersachsen (C-346/06) kan komma att uppmärksammas i sammanhanget.
Utskottet har ingen invändning mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad.
7. Statliga insatser för nyanlända invandrare
Regeringens skrivelse
(IJ7) Riksdagsskrivelse 2006/07:100, betänkande 2006/07:AU6, avser ett tillkännagivande om statliga insatser för nyanlända invandrare. Tillkännagivandet i moment 1, uppdelat i tre delmoment, anges som icke slutbehandlat i skrivelsen.
I skrivelsen anges följande för de olika delmomenten:
a) Den 8 mars 2007 beslutade regeringen om uppdrag till Migrationsverket och länsstyrelserna att vidta de åtgärder som krävs för att myndigheterna från och med den 1 juli 2007 ska ha en fungerande organisation för att kunna utföra nya uppgifter till följd av Integrationsverkets avveckling den 30 juni 2007. Den 7 juni 2007 beslutade regeringen om ändring i instruktionen för Migrationsverket, och om ändringar i förordningen om den arbetsmarknadspolitiska verksamheten respektive förordningen med länsstyrelseinstruktion. I november 2007 beslutade regeringen om ändring i instruktionerna för Statens skolverk och Arbetsförmedlingen. Den 6 december 2007 beslutade regeringen om förordning med instruktion för Försäkringskassan. I förordningarna har, enligt skrivelsen, ansvar och uppdrag avseende insatser för nyanlända invandrare inom respektive verksamhetsområde tydliggjorts för myndigheterna.
b) Den 3 april 2007 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över och lämna förslag om ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagande samt andra insatser som sammantaget påskyndar och ökar möjligheterna till etablering på arbetsmarknaden för nyanlända flyktingar och skyddsbehövande i övrigt samt deras anhöriga (dir. 2007:52).
c) Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1) redovisat vissa förändringar i det statliga åtagandet som rör introduktionen för nyanlända. Regeringen avser att återkomma med en beskrivning av på vilket sätt det statliga åtagandet rörande introduktionen för nyanlända i övrigt har förändrats i anslutning till budgetpropositionen för 2009.
Arbetsmarknadsutskottets kommentar
Tillkännagivandet innebar bifall till framställning 2006/07:RRS13 från Riksrevisionens styrelse om statliga insatser för nyanlända invandrare.
Enligt underhandsuppgift från Integrations- och jämställdhetsdepartementet är momenten a) och b) slutbehandlade och c) inte slutbehandlat.
Utskottet har mot bakgrund av redovisningen i regeringens skrivelse ingen invändning mot att riksdagsskrivelsen i den berörda delen kvarstår som inte slutbehandlad.
Slutbehandlade skrivelser
Utskottet vill till sist göra följande kommentar. En av de riksdagsskrivelser som redovisas som slutbehandlad, 2007/08:72, bet. 2007/08:AU1, momenten 3 delmoment a, 21, 22 och 25, avser godkännanden av förslag i budgetpropositionen om hemutrustningslån, mål för integrationspolitiken, statsbidrag för organisationer bildade på etnisk grund respektive mål för Urban utvecklingspolitik och upphävande av det nuvarande målet för politikområdet. Enligt underhandsuppgift från Integrations- och jämställdhetsdepartementet, som ansvarar för behandlingen av momenten, har man gjort bedömningen att dessa moment inte behöver återrapporteras till riksdagen.
Utskottet anser att jämförelse kan göras med de nya mål för jämställdhetspolitiken som föreslogs i proposition 2005/06:155 och godkändes av riksdagen, bet. 2005/06:AU11, rskr. 2005/06:257. I den efterföljande skrivelsen (skr. 2006/07:75) redovisade regeringen att riksdagsskrivelsen lagts till handlingarna.
Stockholm den 17 april 2008
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Hillevi Engström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hillevi Engström (m), Sven-Erik Österberg (s), Tomas Tobé (m), Sylvia Lindgren (s), Elisabeth Svantesson (m), Lars Lilja (s), Maria Stenberg (s), Jan Ericson (m), Désirée Pethrus Engström (kd), Anna König Jerlmyr (m), Josefin Brink (v), Ann-Christin Ahlberg (s), Hans Backman (fp), Ulf Holm (mp), Patrik Björck (s), Lennart Levi (c) och Solveig Hellquist (fp).
Avvikande mening
ILO-konvention nr 94 (s, v, mp) |
Sven-Erik Österberg (s), Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Stenberg (s), Josefin Brink (v), Ann-Christin Ahlberg (s), Ulf Holm (mp) och Patrik Björck (s) anför: |
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att Sverige snarast ska ratificera ILO:s konvention 94, som slår fast att offentliga myndigheters upphandling ska innehålla klausuler som garanterar löntagare villkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma sort i den bransch och i den sektor som arbetet utförs.
Vi menar att en ratificering skulle förbättra möjligheterna att motverka social dumpning, eftersom företag som konkurrerar med undermåliga villkor för sin personal då kan utestängas från offentliga upphandlingar. Mot bakgrund av EG-domstolens beslut i Lavalmålet bör regeringen verka för att hinder på EU-nivå för en svensk ratificering av ILO nr 94 undanröjs. Därmed anser vi att riksdagsskrivelserna 2005/06:174 och 175 bör slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål.