Justitieutskottets betänkande 2007/08:JuU5 | |
Särskild utlänningskontroll | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2007/08:42 2007 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. I skrivelsen redogör regeringen för tillämpningen av lagen samt för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.
I ärendet finns ett särskilt yttrande (v, mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll |
Riksdagen lägger skrivelse 2007/08:42 till handlingarna. |
Stockholm den 21 februari 2008
På justitieutskottets vägnar
Thomas Bodström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Thomas Bodström (s), Inger Davidson (kd), Krister Hammarbergh (m), Margareta Persson (s), Elisebeht Markström (s), Karl Gustav Abramsson (s), Inge Garstedt (m), Christer Adelsbo (s), Helena Bouveng (m), Lena Olsson (v), Kerstin Haglö (s), Mehmet Kaplan (mp), Anders Hansson (m), Karin Nilsson (c), Kjell Eldensjö (kd), Andreas Norlén (m) och Camilla Lindberg (fp).
Utskottets överväganden
Tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2007/08:42 till handlingarna.
Särskilda bestämmelser som syftar till att bekämpa terrorism har funnits i svensk lagstiftning sedan år 1973. Bestämmelserna har ändrats vid flera tillfällen under årens lopp. Sedan år 1991 återfinns de i lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Parlamentarisk kontroll över regeringens tillämpning av bestämmelserna utövas genom att regeringen lämnar en årlig redogörelse till riksdagen. I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2007/08:42 2007 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll. Skrivelsen omfattar perioden den 1 juli 2006–30 juni 2007. Till grund för regeringens redogörelse ligger ett underlag från Säkerhetspolisen (dnr Ju2007/7622/PO).
I skrivelsen anger regeringen att ett beslut enligt lagen om särskild utlänningskontroll har fattats under den aktuella redovisningsperioden. Beslutet avsåg omprövning av tidigare meddelad anmälningsplikt. Beträffande detta ärende kan följande nämnas. Regeringen beslutade den 20 december 2004 att en person med irakiskt ursprung skulle utvisas och förbjudas att återvända till Sverige. Regeringen förordnade vidare att verkställighet tills vidare inte fick ske (inhibition), att personen skulle fullgöra anmälningsplikt samt att de särskilda bestämmelserna om tvångsmedel fick tillämpas. Personen inkom under den aktuella perioden med en begäran om att anmälningsplikten skulle begränsas på visst sätt. Säkerhetspolisen yttrade sig i ärendet. Regeringen biföll i november 2006 delvis framställningen.
Regeringen redovisar i skrivelsen även sin syn på utvecklingen av den internationella terrorismen. Regeringen konstaterar i det sammanhanget att under perioden den 1 juli 2006 till och med den 30 juni 2007 har inga terroristattentat riktats specifikt mot Sverige. Risken för att terroristattentat ska komma att riktas direkt mot Sverige och svenska intressen bedöms av Säkerhetspolisen för närvarande vara liten.
Skrivelsen innehåller också en beskrivning av Sveriges medverkan i det internationella arbetet för att motverka terrorism.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna.
Särskilt yttrande
Upphävande av lagen om särskild utlänningskontroll (v, mp) |
Lena Olsson (v) och Mehmet Kaplan (mp) anför: |
Lagen om särskild utlänningskontroll är enligt vår mening en diskriminerande lagstiftning som bygger på ett misstänkliggörande av utländska medborgare. Om det finns misstankar om brottslig verksamhet kan rättsliga åtgärder vidtas även utan denna lag, precis som i de fall svenska medborgare misstänks för terroristbrott. Några särskilda möjligheter att utvisa utländska medborgare motsvarande dem i lagen om särskild utlänningskontroll behövs inte. Lagen uppfyller inte heller de krav på rättssäkerhet som bör ställas vid ett utvisningsbeslut. Det ställs inga krav på konkreta brottsmisstankar, och även om en muntlig förhandling ska hållas i domstol och domstolen ska yttra sig, är det regeringen som ensam avgör ärendet. Detta innebär ett olämpligt sammanblandande av den verkställande och den dömande makten. Samtidigt saknas grundläggande rättssäkerhetskrav, såsom tvåpartsförfarande och offentlighet, i den instans där ärendet slutligen avgörs. Vi hade i 2007 års betänkande om regeringens tillämpning av lagen om särskild utlänningskontroll en reservation med innebörden att lagen borde avskaffas. Det är alltjämt vår uppfattning. Vi kommer även fortsättningsvis att noga följa denna fråga.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2007/08:42 2007 års redogörelse för tillämpningen av lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll.