Justitieutskottets betänkande 2007/08:JuU11 | |
Utvidgad rätt till biträde vid förhör, m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2007/08:47 Utvidgad rätt till biträde vid förhör under förundersökning, m.m. jämte en motion som väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslår regeringen att alla som förhörs under en förundersökning ska ha rätt att ha ett biträde närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredningen. Vidare föreslås att underrättelse till närstående om ett frihetsberövande ska lämnas tidigare och i flera fall än enligt nuvarande ordning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2008.
I motionen föreslås att personer som förhörs under förundersökning rörande särskilt allvarliga brott ska ha rätt till rättshjälp för att bekosta anlitande av ett biträde.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår motionen.
I ärendet finns en reservation (s, v och mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Bifall till propositionen |
| Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i rättegångsbalken, 2. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., 3. lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom, 4. lag om ändring i polislagen (1984:387). Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:47. |
2. | Rättshjälp för anlitande av biträde vid förhör |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Ju13. |
Reservation (s, v, mp)
Stockholm den 31 januari 2008
På justitieutskottets vägnar
Thomas Bodström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Thomas Bodström (s), Inger Davidson (kd), Hillevi Engström (m), Krister Hammarbergh (m), Margareta Persson (s), Ulrika Karlsson i Uppsala (m), Johan Linander (c), Elisebeht Markström (s), Cecilia Wigström i Göteborg (fp), Karl Gustav Abramsson (s), Inge Garstedt (m), Christer Adelsbo (s), Lena Olsson (v), Kerstin Haglö (s), Otto von Arnold (kd), Mehmet Kaplan (mp) och Anders Hansson (m).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Europarådets antitortyrkommitté (The European Committee for the Prevention of Torture and Inhuman or Degrading Treatment or Punishment, CPT) har kritiserat den svenska utformningen av rätten till biträde vid förhör under förundersökning och gjort gällande att alla som är skyldiga att stanna kvar hos de brottsutredande myndigheterna ska ha en formell rätt att anlita juridiskt biträde, oavsett om personen hålls kvar i egenskap av målsägande, misstänkt eller vittne. Enligt CPT ska rätten till biträde alltså inte gälla enbart misstänkt som har underrättats om brottsmisstanke.
Även när det gäller underrättelse till närstående om frihetsberövande har CPT kritiserat den svenska ordningen och angett att bestämmelserna ska gälla alla personer som berövas friheten och att gruppen frihetsberövade ska definieras brett. Förutom anhållna menar CPT att underrättelseskyldigheten, som ska gälla från den tidpunkt då personen är skyldig att stanna kvar hos polisen, även ska gälla exempelvis den som grips, tas om hand eller är vittne. CPT har vidare uttalat att underrättelse inte ska lämnas mot den frihetsberövades vilja utom i exceptionella fall, t.ex. om personen är mentalt sjuk, och att undantag från regeln ska vara klart begränsade och omgärdade av skyddsregler vad gäller dokumentation och beslutsbehörighet.
Med anledning av den av CPT utdelade kritiken överlämnade regeringen till Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) att ta fram lagförslag i syfte att åtgärda påtalade brister i den svenska lagstiftningen. BRU behandlade dessa frågor i sitt femte delbetänkande, Ökad effektivitet och rättssäkerhet i brottsbekämpningen (SOU 2003:74). En sammanställning av remissvaren med anledning av delbetänkandet finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr Ju2003/6674/PO).
Lagrådet har inte haft någon erinran mot lagförslagen.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen behandlas rätten till biträde vid förhör under förundersökning. Regeringen föreslår att alla som förhörs under en förundersökning ska ha rätt att ha ett biträde närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredningen.
I propositionen behandlas vidare frågan om underrättelse till närstående vid frihetsberövande. Det föreslås att underrättelse till närstående om ett frihetsberövande ska lämnas tidigare och i flera fall än enligt nuvarande ordning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2008.
Utskottets överväganden
Utvidgad rätt till biträde vid förhör
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar de lagförslag som innebär att alla som förhörs under en förundersökning ska ha rätt att ha ett biträde närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredningen. Vidare avslår riksdagen en motion om att den som förhörs under en förundersökning om särskilt allvarliga brott ska ha rätt till rättshjälp för att täcka sina biträdeskostnader. Jämför reservation (s, v, mp).
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen en ändring av 23 kap 10 § rättegångsbalken som innebär att alla som förhörs under förundersökning ska ha en formell rätt att ha ett biträde närvarande vid förhöret, om det kan ske utan men för utredningen. Denna rätt ska gälla oavsett anledningen till förhöret. I fråga om biträdets kvalifikationer ska samma krav gälla som för en försvarare enligt 21 kap. 3 § rättegångsbalken, dvs. biträdet ska uppfylla de lämplighetskrav som uppställs i 12 kap. 2 § rättegångsbalken om redbarhet, insikt och tidigare verksamhet.
Motionen
I motion Ju13 (v) föreslås att personer som förhörs under förundersökning rörande särskilt allvarliga brott utan att vara skäligen misstänkta för brottet bör ha rätt till rättshjälp för att bekosta anlitande av ett biträde. Motionärerna anför att denna rätt bör vara begränsad till förhör under förundersökning rörande brott med ett minimistraff om minst två års fängelse.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att regeringen med anledning av CPT:s kritik mot Sverige nu lagt fram ett förslag till ändringar i reglerna om rätten till biträde vid förhör. Som regeringen anför torde risken vara liten för att det uppstår negativa konsekvenser av en sådan utökad rätt; möjligheterna att genomföra förhör kan i stället förbättras av en sådan utökad rätt.
Utskottet anser att den föreslagna regleringen är adekvat utformad och delar regeringens bedömning att det inte är lämpligt att begränsa rätten att ha biträde närvarande vid förhör till personer som kan misstänkas för brott. Något bärande skäl att hindra målsägande och vittnen från att ha biträde närvarande vid förhör finns inte, även om det som regeringen anför torde vara få förhörspersoner i dessa kategorier som kommer att låta sig biträdas vid förhör. Utskottet tillstyrker lagförslagen i denna del.
Utskottet kan konstatera att för de kategorier av mycket allvarliga brott för vilka motionärerna föreslår en rätt till offentligfinansierat biträde har skäligen misstänkta personer en absolut rätt att få en offentlig försvarare förordnad för sig (se 21 kap. 3 a § första stycket rättegångsbalken). Omfattningen på de förhör som under en förundersökning sker upplysningsvis med en person som sedermera blir skäligen misstänkt för så allvarliga brott kan i flertalet förekommande fall antas vara begränsad. Mot bakgrund härav och då det just rör sig om förhör upplysningsvis anser utskottet att det utifrån ett rättssäkerhetsperspektiv inte föreligger något angeläget behov av att införa en sådan utökad rätt till offentligfinansierat biträde vid förhör. Inte heller i övrigt föreligger några tungt vägande skäl att införa en sådan rätt. Motion Ju13 bör avslås av riksdagen.
Underrättelse till närstående vid frihetsberövande
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar de lagförslag som innebär att en underrättelse till närstående om ett frihetsberövande ska lämnas tidigare och i fler fall än enligt nuvarande reglering.
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen ändringar i 24 kap. rättegångsbalken och polislagen (1984:387) som i huvudsak innebär följande. En underrättelse till närstående om ett frihetsberövande ska lämnas tidigare och i flera fall än enligt nuvarande ordning. En sådan underrättelse ska som huvudregel lämnas redan vid gripandet. Underrättelseskyldigheten ska vidare omfatta fall där rätten häktar en icke anhållen person i hans eller hennes närvaro och fall där man verkställer ett häktningsbeslut som har meddelats i den häktades frånvaro. Underrättelse ska också lämnas när den som har omhändertagits eller på annan grund är skyldig att stanna kvar hos polisen eller annan myndighet begär det eller det annars finns skäl för det. Vid pågående brottsutredning får, precis som gäller sedan tidigare i samband med anhållanden, underrättelse inte lämnas förrän det kan ske utan men för utredningen. Den befintliga regeln om krav på synnerliga skäl för att mot den frihetsberövades vilja underrätta närstående föreslås fortsätta gälla och omfatta samtliga i propositionen föreslagna underrättelsesituationer. Underrättelse behöver inte lämnas om frihetsberövandet har upphört. Underrättelseskyldigheten begränsas till att gälla underrättelse till en person.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar att de brister i regleringen av underrättelser till närstående om frihetsberövanden som CPT har pekat på nu åtgärdas. Genom de föreslagna lagändringarna införs enligt utskottets mening en mer heltäckande reglering av underrättelseskyldigheten vid frihetsberövanden. Utskottet ser positivt på att denna skyldighet infaller tidigare och i fler fall än enligt nu gällande rätt. Det föreslagna breda tillämpningsområdet, som i princip omfattar alla situationer där enskilda berövas sin frihet mer än endast helt kortvarigt, tillgodoser enligt utskottets mening intresset av att begränsa den ovisshet som den frihetsberövade och dennes anhöriga ska behöva känna i samband med frihetsberövanden.
Utskottet noterar att skyldigheten att underrätta närstående eller annan som står den frihetsberövade särskilt nära uttryckligen begränsas så att endast en person behöver underrättas. Utskottet har i och för sig inget att erinra mot en sådan ordning och kan instämma i vad regeringen anför om att den praktiska tillämpningen av bestämmelsen förutsätter att det formella kravet begränsas till att endast en person behöver underrättas. Utskottet vill dock peka på att minderåriga personer som frihetsberövas kan ha föräldrar som båda är vårdnadshavare utan att för den skull leva tillsammans. Utskottet vill inte bortse från risken att i förekommande fall endast den ena av vårdnadshavarna får vetskap om frihetsberövandet. Utskottet utgår från att berörda myndigheter vid frihetsberövanden av unga hanterar dessa situationer på ett i det enskilda fallet lämpligt sätt (jfr 5 § och 33 § lagen [1964:167] med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare).
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag även såvitt avser underrättelseskyldighet till närstående. Propositionen bör alltså bifallas i dess helhet.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.
Rättshjälp för anlitande av biträde vid förhör, punkt 2 (s, v, mp) |
av Thomas Bodström (s), Margareta Persson (s), Elisebeht Markström (s), Karl Gustav Abramsson (s), Christer Adelsbo (s), Lena Olsson (v), Kerstin Haglö (s) och Mehmet Kaplan (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om rätt till rättshjälp för anlitande av biträde vid förhör. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Ju13.
Ställningstagande
Vi är positiva till förslagen i propositionen såväl vad gäller utökad rätt att ha biträde närvarande vid förhör som den utvidgade skyldigheten att underrätta anhöriga om frihetsberövanden.
När det gäller den utökade möjligheten till biträde vid förhör under förundersökning anser vi dock att det finns ett problem med att det är den enskilde förhörspersonen som ska stå för kostnaden för biträdet. Med en sådan ordning kommer den hörda personens ekonomiska situation att avgöra om ett biträde alls anlitas. Det är inte tillfredsställande ur ett rättssäkerhetsperspektiv och mot bakgrund av att allas likhet inför lagen ska gälla. Staten bör här ta ett ekonomiskt ansvar. Mot bakgrund av att budgetmedlen för rättsliga biträden m.m. är begränsade kan det enligt vår mening dock inte bli fråga om någon generell rätt till offentligfinansierat biträde vid förhör. I stället bör en sådan rätt begränsas till förhör under förundersökning rörande brott för vilka straffminimum är två års fängelse eller mer.
Det får ankomma på regeringen att låta utreda hur en sådan reglering bör utformas och skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning i enlighet med vad vi nu anfört.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2007/08:47 Utvidgad rätt till biträde vid förhör under förundersökning, m.m.:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i rättegångsbalken,
2. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,
3. lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom,
4. lag om ändring i polislagen (1984:387).
Följdmotionen
2007/08:Ju13 av Lena Olsson m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta utreda om den föreslagna utvidgade rätten till biträde vid förhör under förundersökning kan omfattas av den allmänna rättshjälpen, vid förundersökningar rörande brott med ett minimistraff på två års fängelse.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
