Finansutskottets betänkande 2007/08:FiU2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning i budgetpropositionen (prop. 2007/08:1 volym 2). Finansutskottet tillstyrker propositionens förslag till fördelning av utgifter på anslag inom utgiftsområde 2. Förslaget innebär att de samlade utgifterna för utgiftsområdet hamnar på ca 11,1 miljarder kronor. Utöver regeringens förslag till anslag för sina myndigheter inkluderar detta även ett förslag från Riksrevisionens styrelse om anslag för Riksrevisionen.

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrat mål för politikområdet Effektiv statsförvaltning men anser samtidigt att det finns potential att utveckla målet ytterligare.

I budgetpropositionen lägger regeringen fram förslag om låneramar samt investeringsplaner för Statens fastighetsverk och för Fortifikationsverket. Utskottet tillstyrker dessa förslag.

Utskottet tillstyrker också budgetpropositionens förslag om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret (RGK) för Premiepensionsmyndighetens räkning.

Därutöver förordar utskottet regeringens förslag om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Förslaget innebär att skrivelsen med regeringens samlade utvärdering lämnas vartannat år i stället för årligen.

Utskottet tillstyrker delvis regeringens föreslagna lagändringar till följd av avvecklingen av Insättningsgarantinämnden. Lagändringarna innebär i huvudsak att namnet ”Insättningsgarantinämnden” ersätts med det mer allmänna begreppet ”garantimyndigheten” i ett antal lagtexter. Finansutskottet instämmer i regeringens förslag i sak men föreslår smärre korrekturändringar i vissa lagtexter. Lagändringarna rör lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, lagen (1999:158) om investerarskydd, sekretesslagen (1980:100), inkomstskattelagen (1999:1229) samt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om att Riksgäldskontorets förvaltning av köpeskillingen för Arvfurstens palats överförs till Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertina.

2007/08:FiU2

Motionsyrkanden om delvis andra anslagsnivåer för utgiftsområde 2 avstyrks. Detsamma gäller ett antal motioner om fastighetsfrågor, statistikfrågor, information om förhållanden i den finansiella sektorn, konkurrensutsättning av SCB, nationell e-strategi, tillsyn av valutaväxlare samt utredning om alternativa välfärdsmått.

I betänkandet finns 4 reservationer (s, v) samt 3 särskilda yttranden (s, v, mp).

2007/08:FiU2

Innehållsförteckning
Sammanfattning ..............................................................................................		1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................		5
Redogörelse för ärendet ..................................................................................		8
Utskottets överväganden .................................................................................		9
1 Mål och resultat inom utgiftsområde 2 ........................................................		9
1.1	Politikområdet Effektiv statsförvaltning ................................................	9
1.2	Politikområdet Finansiella system och tillsyn .....................................	17
1.3	Mål och resultat för Riksrevisionen .....................................................	21
2 Anslag och bemyndiganden inom utgiftsområde 2 ...................................		23
2.1	Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2 ............................................	23
2.2	Bemyndigande för bidragsfastigheter ..................................................	31
3 Avgiftsfinansierad verksamhet inom utgiftsområde 2 ...............................		32
3.1	Statens fastighetsverk ..........................................................................	32
3.2	Fortifikationsverket ..............................................................................	33
3.3 Premiepensionsmyndigheten ...............................................................		35
4 Övriga förslag inom utgiftsområde 2 .........................................................		37
4.1	Statens upplåning och skuldförvaltning ...............................................	37
4.2	Avveckling av Insättningsgarantinämnden ..........................................	38
4.3	Förvaltningen av Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertinas
tillgångar .................................................................................................		39
4.4	Fastighetsfrågor ...................................................................................	40
4.5	Lägenhetsregistret ................................................................................	42
4.6	Den offentliga statistiken .....................................................................	43
4.7	Information om förhållandena i den finansiella sektorn ......................	44
4.8	Konkurrensutsättning av SCB .............................................................	45
4.9	Nationell e-strategi ...............................................................................	46
4.10 Tillsyn av valutaväxlare .....................................................................		47
4.11 Utredning om nytt välfärdsmått .........................................................		48
Reservationer ................................................................................................		50
1. Fastighetsfrågor, punkt 10 (s) ................................................................		50
2. Lägenhetsregistret, punkt 11 (v) ............................................................		50
3. Information om förhållandena i den finansiella sektorn, punkt 13
(s) ............................................................................................................		51
4. Utredning om nya välfärdsmått, punkt 17 (v) ........................................		52
Särskilda yttranden .......................................................................................		53
1. Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2 (s) .........................................		53
2. Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2 (v) .........................................		53
3. Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2 (mp) .....................................		55
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag ............................................................		56
Propositionen .............................................................................................		56
Motion från allmänna motionstiden hösten 2006 ......................................		57
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007 ...................................		58
Bilaga 2
Regeringens och oppositionens anslagsförslag .............................................		61

2007/08:FiU2

Bilaga 3
Utskottets anslagsförslag ..............................................................................	62
Bilaga 4
Regeringens lagförslag .................................................................................	63
Tabeller
Tabell 2.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till fördelning
av utgifter 2008 inom utgiftsområde 2 ......................................................	24
Tabell 2.2 Regeringens föreslagna anslagsbelopp 2008 i förhållande till
innevarande års anslagsbelopp ...................................................................	25
Tabell 3.1 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2008–2010 ..............	33
Tabell 3.2 Utnyttjad låneram för Statens fastighetsverk ...............................	33
Tabell 3.3 Investeringsplan för FortV 2008–2010 ........................................	34
Tabell 3.4 Utnyttjad låneram för Fortifikationsverket ..................................	34

2007/08:FiU2

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Mål för politikområdet Effektiv statsförvaltning

Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrat mål för politikområdet Effektiv statsförvaltning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkt 7.

2.Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2

a)Fördelning av anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2

Riksdagen anvisar anslag för 2008 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkterna 15 och 17 samt avslår motionerna

2007/08:Fi228 av Fredrik Olovsson m.fl. (s),

2007/08:Fi235 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Fi262 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp) yrkande 1.

b)Låneram för Riksrevisionen

Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2008 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten till ett belopp om högst 30 miljoner kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkt 16.

3.Bemyndigande för bidragsfastigheter

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslag 1:12 Bidragsfastigheter ingå ekonomiska avtal för underhåll av bidragsfastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 miljoner kronor under 2009–2010. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkt 8.

4.Statens fastighetsverk

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt bemyndigar regeringen att för 2008 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 11 900 miljoner kronor för investeringar i fastigheter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkterna 9 och 10.

5.Fortifikationsverket

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan samt bemyndigar regeringen att för 2008 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret inom en ram av högst 9 090 mil-

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

joner kronor för investeringar i mark, anläggningar och lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 12.

6.Premiepensionsmyndigheten

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 4,5 miljarder kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkt 14.

7.Statens upplåning och skuldförvaltning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkt 1.

8.Avveckling av Insättningsgarantinämnden

Riksdagen antar regeringens förslag till

a)lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),

b)lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,

c)lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd,

d)lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) med den ändringen att ordet ”skall” i 55 kap. 5 § ska bytas ut mot ”ska” samt

e)lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter med den ändringen att ordet ”skall” i 10 kap. 8 § ska bytas ut mot ”ska”.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkterna 2–4 och bifaller delvis proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkterna 5 och 6.

9.Förvaltningen av stiftelsen Prinsessan Sofia Albertinas tillgångar

Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om förvaltningen av Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertinas tillgångar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:1 utgiftsområde 2 punkt 13.

10.Fastighetsfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Fi253 av Fredrik Schulte (m) yrkandena 1–3, 2007/08:Fi255 av Tomas Tobé (m),

2007/08:Fi260 av Fredrik Schulte (m) yrkandena 1–3 och 2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 25 och 94.

Reservation 1 (s)

11.Lägenhetsregistret

Riksdagen avslår motionerna

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

2007/08:FiU2

2007/08:C263 av Egon Frid m.fl. (v) yrkandena 3 och 4, 2007/08:C301 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 5 och 2007/08:So382 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 3 och 4.

Reservation 2 (v)

12.Den offentliga statistiken

Riksdagen avslår motion

2007/08:Fi206 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 1.

13.Information om förhållandena i den finansiella sektorn

Riksdagen avslår motion

2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 6.

Reservation 3 (s)

14.Konkurrensutsättning av SCB

Riksdagen avslår motion

2007/08:Fi265 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m).

15.Nationell e-strategi

Riksdagen avslår motion 2007/08:Fi231 av Mats Gerdau (m).

16.Tillsyn av valutaväxlare

Riksdagen avslår motion

2007/08:Ju431 av Andreas Norlén (m) yrkande 3.

17.Utredning om nya välfärdsmått

Riksdagen avslår motion

2007/08:Fi208 av Jacob Johnson m.fl. (v).

Reservation 4 (v)

Stockholm den 6 december 2007

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Johan Pehrson (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m), Jörgen Hellman (s), Christina Zedell (s) och Per Åsling (c).

2007/08:FiU2

Redogörelse för ärendet

Riksdagen har den 21 november 2007 godkänt regeringens förslag till ram för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning. I detta betänkande tar utskottet ställning till hur anslagen inom utgiftsområde 2 ska fördelas inom ramen. I detta sammanhang behandlas också mål och resultat för utgiftsområdet, den avgiftsfinansierade verksamheten samt ett antal andra förslag som rör utgiftsområdet och som väckts dels av regeringen, dels i motioner. De behandlade förslagen återges i bilaga 1. I bilaga 2 presenteras regeringens och oppositionspartiernas förslag till beslut om anslag för utgiftsområdet. Vidare presenteras i bilaga 3 utskottets förslag till beslut om anslag. Slutligen återges i bilaga 4 ett antal lagförslag från regeringen. Det gäller dels förslag om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, dels lagförslag till ändringar som följer av avvecklingen av Insättningsgarantinämnden. Sistnämnda lagförslag gäller lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning, sekretesslagen (1980:100), lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, lagen (1999:158) om investerarskydd, inkomstskattelagen (1999:1229) samt lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Under utskottets beredning av utgiftsområde 2 har två interna utfrågningar hållits med företrädare för myndigheter under utgiftsområdet. Den 23 oktober 2007 utfrågades Finansinspektionens generaldirektör Ingrid Bonde av utskottet. Vidare utfrågades de tre riksrevisorerna av utskottet den 20 november 2007.

2007/08:FiU2

Utskottets överväganden

1 Mål och resultat inom utgiftsområde 2

I detta avsnitt behandlas mål och resultat för utgiftsområdets båda politikområden, Effektiv statsförvaltning respektive Finansiell styrning och tillsyn. Därutöver behandlas mål och resultat för Riksrevisionen. Då Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen ingår den inte i politikområdesindelningen.

1.1 Politikområdet Effektiv statsförvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till ändrat mål för politikområdet Effektiv statsförvaltning. Finansutskottet uppskattar att regeringen i samband med föreslagen ändring i målet för politikområdet betonar vikten av en fungerande resultatredovisning. Samtidigt anser finansutskottet att det finns potential att utveckla målet ytterligare.

I politikområdet ingår myndigheterna Ekonomistyrningsverket (ESV), Verket för förvaltningsutveckling (Verva), Statskontoret, Kammarkollegiet (KamK), Arbetsgivarverket (AgV), Statens pensionsverk (SPV), Statistiska centralbyrån (SCB), Konjunkturinstitutet (KI), Statens fastighetsverk (SFV), Fortifikationsverket (FortV) samt vissa nämnder. Ny myndighet från den 1 augusti 2007 är Finanspolitiska rådet. Ekonomiska rådet upphör den 1 november 2007. Vidare ingår anslag för statliga tjänstepensioner m.m. samt ytterligare några sakanslag som regeringen eller berörda myndigheter disponerar.

Propositionen

Regeringen föreslår nytt mål för politikområdet

Nuvarande mål för politikområdet är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas av hög produktivitet, god kvalitet och bra service till nytta för beslutsfattare, medborgare och näringsliv.

Regeringen föreslår att nuvarande mål upphävs och ersätts av följande mål: Målet för politikområdet är att stärka statsförvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter rättssäkert och effektivt till nytta för medborgare, näringsliv och beslutsfattare.

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Det främsta skälet till den föreslagna ändringen är enligt regeringen att den nya formuleringen gör det lättare att redovisa åtgärder och resultat i förhållande till målet. I samband med förändringen av mål för politikområdet har regeringen även reviderat vissa mål för verksamhetsområdena.

Mål och resultat för politikområdet och respektive verksamhetsområde

Enligt regeringen har den löpande verksamheten och utvecklingsinsatserna inom politikområdet i allt väsentligt bedrivits enligt plan. Till vissa delar har både verksamhetsvolym, kvalitet och produktivitet ökat. Politikområdets myndigheter har nöjda kunder, hög efterfrågan på sina tjänster och uppvisar goda ekonomiska resultat inom givna finansiella ramar. Detta sammantaget indikerar enligt regeringen politikområdets och de fem verksamhetsområdenas måluppfyllelse.

Målet för verksamhetsområdet styrning, ledning och verksamhetsutveckling är att svensk statsförvaltning ska vara rättssäker, effektiv och medborgarorienterad. Det saknas dock enligt regeringen tillräckligt bra mått och mätmetoder för att följa upp och beskriva den offentliga förvaltningens samlade förmåga och utveckling. Regeringen hänvisar till ett arbete inom OECD som syftar till att tillhandahålla ett antal nyckeltal för god styrning och effektiv offentlig service. Tanken är att ge regeringarna möjlighet att jämföra den egna förvaltningen med andras. Om arbetet blir framgångsrikt, kan det enligt regeringen på sikt ge bättre förutsättningar för kvalitativ uppföljning av förvaltningens utveckling. OECD räknar med att under 2009 publicera en första rapport.

Målet för verksamhetsområdet statliga arbetsgivarfrågor är en samordnad statlig arbetsgivarpolitik som säkerställer att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. Följande delmål har vidare satts upp för de statliga arbetsgivarna:

•Den statliga sektorn ska totalt sett inte vara löneledande.

•Andelen kvinnor på ledande befattningar i staten ska öka.

•Löneskillnaderna mellan kvinnor och män i staten ska minska.

•Den etniska och kulturella mångfalden bland de anställda i staten ska öka på alla nivåer.

•Arbetsmiljön i staten ska vara god.

•De statsanställda ska ha kunskap om och förståelse för grundläggande värden i statsförvaltningen och rollen som statstjänsteman (nytt delmål).

Alla de arbetsgivarpolitiska delmålen utvecklas enligt regeringen positivt, bl.a. när det gäller mångfald, ohälsa och jämställdhet. Bland annat konstaterar regeringen att andelen kvinnor på chefspositioner i staten ökat kontinuerligt och att andelen 2006 uppgick till 34 %.

Målet för verksamhetsområdet statistik är statistik av god kvalitet som är lättillgänglig för användarna. Villkor är att kostnaderna för uppgiftslämnandet ska minska och att statistikproduktionen ska vara effektiv. Reger-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN	2007/08:FiU2
ingen konstaterar att produktion, spridning och utveckling av statistik har
skett enligt plan samtidigt som statistikens innehåll, aktualitet och tillförlit-
lighet utvecklats positivt.
Målet för verksamhetsområdet prognos- och uppföljningsverksamhet är
tillförlitliga och väldokumenterade prognoser, analyser och uppföljning av
den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. Regeringen kon-
staterar att ESV:s verksamhet har resulterat i prognoser och utfallsinforma-
tion om den statliga ekonomin av god kvalitet. Målen för de makroekono-
miska prognosernas precision bedöms också vara uppfyllda.
Målet för verksamhetsområdet fastighetsförvaltning är en kostnadseffek-
tiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning. Det ska ske med rimligt
risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med
andra alternativ. Enligt regeringen har avkastnings- och soliditetskraven
uppfyllts samtidigt som vissa besparingar i verksamheten har genomförts.
Enligt regeringen har såväl SFV som FortV uppfyllt de mål som reger-
ingen ställt upp och genomfört sina uppdrag på ett tillfredsställande sätt.
Mätningar avseende kundernas uppfattning om myndigheterna visar på
nöjda kunder.
Förvaltningspolitikens fortsatta inriktning
Tre uppgifter står i fokus i regeringens översyns- och förändringsarbete:

•att klargöra statens roll och uppgifter,

•att sätta medborgare och företag i centrum genom ökad samverkan mellan myndigheterna,

•att förbättra styrningen genom tydligare rollfördelning och bättre dialog mellan regeringen och myndigheterna.

För att utveckla förvaltningen i önskad riktning har regeringen under 2006– 2007 tagit en rad nya initiativ. Dessa är exempelvis följande:

•Förvaltningskommittén har fått i uppdrag att se över den centrala statsförvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123).

•En särskild utredare har fått i uppgift att göra en översyn av stabsmyndigheterna (dir. 2007:20).

•Ett uppdrag att förbereda inrättandet av ett myndighetsregister över samtliga myndigheter under regeringen har lämnats till SCB (dnr Fi2005/3425).

•En särskild utredare har fått i uppdrag att utvärdera styrformen resultatstyrning (Styrutredningen dir. 2006:30).

•En ny myndighetsförordning träder i kraft den 1 januari 2008. Förordningen innebär bl.a. att det ansvar myndighetens ledning har inför regeringen tydliggörs.

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	• Regeringen har gett stabsmyndigheterna en rad uppdrag för att driva
	på arbetet med att skapa en e-förvaltning. Vidare har regeringen till-
	satt en statssekreterargrupp med uppgift att stärka samordningen av
	frågor som är av strategisk betydelse för utvecklingen av e-förvaltning.
	Regeringen vill se fortsatt utvecklingsarbete och förbättringar de kom-
	mande åren. Bland annat aviseras en förvaltningspolitisk skrivelse eller
	proposition samt insatser för fler kvinnor på ledande befattningar. Ett
	annat prioriterat område är den statliga tillsynen. Beredningen av en riktlin-
	jeproposition för tillsyn pågår i Regeringskansliet, och avsikten är att
	regeringen till riksdagen ska kunna presentera grundläggande och tydliga
	principer för tillsyn.
	Regeringen avser att ta fram en nationell handlingsplan för utvecklingen
	av den elektroniska förvaltningen.
	Regeringen planerar också att ge Statskontoret i uppdrag att lämna för-
	slag på hur ett mer löpande system för utvärdering av myndigheternas
	verksamhet kan utformas.
	Enligt regeringen finns det anledning att stärka de statsanställdas kun-
	skap om och förståelse för grundläggande värden i förvaltningen. Reger-
	ingen avser därför att ta initiativ i syfte att tydliggöra statstjänstemannens
	roll och ansvar.
	För att pröva möjligheten till en sekretessregel i samband med intres-
	seannonsering efter statliga myndighetschefer m.fl. bör enligt regeringen
	en översyn av sekretesslagstiftningen göras.
	Slutligen bör förbättringarna av den ekonomiska statistiken fortsätta
	enligt plan, prognoserna utvecklas och fördjupas samt åtgärder övervägas
	för att upprätthålla underhållet av bidragsfastigheterna på en långsiktigt
	hållbar nivå.
	Revisionens iakttagelser
	Samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet har av
	Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.
	Politikområdet har under åren 2003–2007 berörts av ett tiotal rapporter
	inom effektivitetsrevision. Av dessa bedöms följande rapporter vara i for-
	mell mening färdigbehandlade av regeringen:
	• Uppdrag statistik – Insyn i SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR
	2004:8),
	• Höga tjänstemäns representation och förmåner (RiR 2004:12),
	• Rätt avgifter? – Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17),
	• Vem styr den elektroniska förvaltningen? (RiR 2004:19),
	• Statliga myndigheters bemyndiganderedovisning (RiR 2005:20) samt
	• Granskning av SPV:s interna styrning och kontroll av informationssä-
	kerheten (RiR 2005:26).

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Vad gäller rapporten Rätt avgifter? – Statens uttag av tvingande avgifter (RiR 2004:17) hänvisar regeringen till Avgiftsutredningen (Fi 2005:11) som beräknas avsluta sitt arbete den 30 november 2007.

De effektivitetsrapporter som berör politikområdet och som återstår att behandla är följande:

•Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna (RiR 2006:23),

•Regeringens uppföljning av överskottsmålet (RiR 2006:27),

•Regeringens beredning och redovisning av skatteutgifter (RiR 2007:3),

•Regeringens skatteprognoser (RiR 2007:5) samt

•Regeringens styrning av informationssäkerhetsarbetet i den statliga förvaltningen (RiR 2007:10).

De fyra förstnämnda rapporterna behandlar regeringen i samband med finansplan m.m. i volym 1 i budgetpropositionen.

I rapporten Regeringens styrning av informationssäkerhetsarbetet i den statliga förvaltningen (RiR 2007:10) bedömer Riksrevisionen att regeringen inte tillräckligt följt upp samt ställt krav på myndighetsledningarna att arbeta systematiskt med informationssäkerhet. Riksrevisionen anser också att särskilt Försvarsdepartementet och Finansdepartementet närmare bör samordna sitt arbete i dessa frågor. I budgetpropositionen svarar regeringen att man tillsatt en statssekreterargrupp för frågor som är av strategisk betydelse för utvecklingen av elektronisk förvaltning. Vidare hänvisar regeringen till att Verva redovisat en delrapport inom ramen för ett uppdrag om säker kommunikation och säker dokumenthantering. Verva bereder dessutom en föreskrift om statliga myndigheters arbete med informationssäkerhet. Regeringen redovisar även insatser kring informationssäkerhet under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet respektive under utgiftsområde 22 Kommunikationer.

Kompletterande information – Styrutredningens betänkande

I budgetpropositionen skriver regeringen med hänvisning till det kommande betänkandet av Styrutredningen att man avser att återkomma till riksdagen under 2008 för att delge sin bedömning av hur det fortsatta arbetet med att utveckla resultatstyrningen inom staten bör ske (volym 1 s. 244).

Styrutredningens betänkande Att styra staten – regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75) publicerades den 6 november. Utredningen har formulerat två grundfrågor utifrån utredningens direktiv.

1.Hur ska regeringen styra och kontrollera sin förvaltning för att denna på bästa sätt ska förverkliga regeringens politik?

2.Vilken information kan och bör tas fram om statlig verksamhet, vilka krav kan ställas på informationen och vem ska ta fram den?

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Förvaltningens primära uppgift är enligt utredningen att förverkliga regeringens politik och att regeringen har att omvandla politiska ambitioner till konkreta uppdrag för myndigheterna. Verksamheter och myndigheter är olika. Styrsystemet bör därför göra det möjligt för politikerna att styra på ett varierat sätt, och innehållet i den årliga styrprocessen bör reduceras.

Utredningen känner stor tvekan inför föreställningen att effektorienterade och mer övergripande mål är ett bra sätt att transformera politiska ambitioner till styrning av förvaltningen. I stället bör en central del av arbetet inom Regeringskansliet vara att göra analyser av hur dessa övergripande mål kan översättas till uppdrag till myndigheterna.

Föreställningen att hela den statliga verksamheten ska omprövas i den årliga budgetprocessen är enligt utredningen orealistisk. Föreställningen har bidragit till en kortsiktig styrning samt till att orimliga och uniforma informationskrav ställts på myndigheterna.

Utredningen föreslår bl.a. följande:

•Instruktionen ska vara det centrala dokumentet för regeringens styrning av myndigheterna. Instruktionen saknar direkt koppling till den årliga budgetprocessen och gäller tills vidare. Detta skapar möjlighet för mindre ryckighet i styrningen.

•Verksamhetsdelen i regleringsbreven avskaffas generellt sett. Regeringen ska i fortsättningen ange endast de finansiella villkoren för respektive myndighet i regleringsbrevet. Mål- och resultatdialoger bör dock hållas årligen med alla myndigheter, vara väl förberedda på ömse håll och röra respektive myndighets kärnverksamhet.

•Verksamhetsstrukturen avskaffas.

•Myndigheterna ska i årsredovisningen redovisa inriktning, omfattning och kostnader vad gäller uppgifter som tilldelats dem genom lag, instruktion eller annat regeringsbeslut.

•Nuvarande budgetunderlag ersätts av ett beräkningsunderlag inför kommande budgetår som ska lämnas senast den 1 april.

•Underlag för omprövningar av en eller flera myndigheters uppdrag bör i huvudsak tas fram utanför den berörda myndigheten eller myndigheterna. Sådana omprövningar bör aktualiseras ad hoc. Kommittéväsendet bör nyttjas mer strategiskt.

•Budgetpropositionen bör renodlas till ett framåtriktat dokument. Årsredovisningen för staten bör vara det centrala redovisningsdokumentet om den statliga verksamheten.

•Regeringen ska till riksdagen i särskilda skrivelser beskriva utvecklingen på olika samhällsområden och analysera effekterna av statens verksamhet. Det är regeringen som måste bestämma vilka skrivelser den avser lämna. Dessutom kan riksdagen i lämplig form tillkännage sin mening om vilken information den önskar.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Enligt utredningen innebär förslagen bl.a. att arbetet inom Regeringskansliet kan förskjutas från det rutinmässiga till det strategiska och att det kommer att finnas en bättre överblick över relevant kunskap vid formandet av politiken på olika områden. Förslagen skapar enligt utredningen också förutsättningar för en effektivare informationsgivning till riksdagen.

Finansutskottets ställningstagande

Förslaget om nytt mål för politikområdet

Finansutskottet har vid upprepade tillfällen kritiserat bristen på resultatindikatorer för politikområdet Effektiv statsförvaltning. Regeringen konstaterar nu att det saknas tillräckligt bra mått och mätmetoder för att följa upp och beskriva den offentliga förvaltningens samlade förmåga och utveckling. Man föreslår också en förändring i politikområdets mål i syfte att göra det mer uppföljningsbart.

Enligt budgetlagen ska regeringen för riksdagen redovisa de mål som åsyftas och de resultat som uppnåtts på olika verksamhetsområden. Riksdagen beslutar om mål för politikområdena, medan regeringen beslutar om mål för verksamhetsområden och verksamhetsgrenar. Målen för politikområdena är tänkta att vara långsiktiga. Finansutskottet har vid olika tillfällen påtalat att de mål för politikområdena som anges i budgetpropositionen är mycket allmänt hållna och därför inte direkt uppföljningsbara (bet. 2005/06: FiU1). Det nya mål för politikområdet som regeringen nu föreslår är ”att stärka statsförvaltningens förmåga att lösa sina uppgifter rättssäkert och effektivt …”.

Regeringens ambition att ändra målformuleringen i syfte att göra det lättare att redovisa åtgärder och resultat i förhållande till det nya målet är enligt utskottet lovvärd. Utskottet anser också att tillägget ”att lösa sina uppgifter rättssäkert” gör målet mer konkret jämfört med tidigare. Samtidigt kan det möjligtvis framstå som överflödigt att ha rättssäkerhet som mål med tanke på att rättssäkerhet är ett krav enligt lag. Vidare noterar utskottet att det nya målet genom formuleringen ”att stärka statsförvaltningens förmåga” inte beskriver ett tillstånd som kan nås vid en viss tidpunkt utan snarare beskriver en riktning1. Ett tillståndsmål är enligt utskottets mening i allmänhet att föredra då det underlättar för analyser av måluppfyllelsen. Sammanfattningsvis anser utskottet att det är bra att regeringen i samband med föreslagen ändring i målet för politikområdet betonar vikten av en fungerande resultatredovisning. Utskottet tillstyrker regeringens för-

1 I rapporten Resultat och styrning i statsförvaltningen (2007:23) definierar ESV ett mål som en beskrivning av ett önskat resultat eller tillstånd vid en viss framtida tidpunkt. ESV har analyserat samtliga politikområdesmål 2006 och 2007 och samtliga mål för verksamhetsområden och verksamhetsgrenar för 30 myndigheter samma år. ESV har bedömt om målen verkligen är ”riktiga mål” eller snarare någon form av åtgärdskrav. Om målen inte är formulerade som riktiga mål är det enligt ESV inte fråga om målstyrning, och det går inte heller att göra någon måluppfyllelseanalys. Enligt ESV:s studie uppfyller sammanlagt 73 % av målen på politikområdesnivå kriterierna för ”riktiga mål” båda åren. Längre ned i verksamhetsstrukturen ökar den andel som snarare kan betecknas som åtgärdskrav.

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

slag om nytt mål för politikområdet men anser samtidigt att det finns potential att utveckla målet ytterligare i linje med vad som anförts ovan. Nu ligger också Styrutredningens betänkande på regeringens bord och i detta betänkande finns förslag som anknyter till politikområdesindelningen och målstyrningen. Regeringen har aviserat att man avser att återkomma till riksdagen under 2008 för att delge sin bedömning av hur det fortsatta arbetet med mål- och resultatstyrningen i staten bör ske. Det är enligt utskottet lämpligt att regeringen även återkommer till riksdagen i frågan om ytterligare utveckling av målet för politikområdet Effektiv statsförvaltning i anslutning till den fortsatta behandlingen av Styrutredningens förslag.

Styrningen av informationssäkerheten i staten

Riksrevisionens granskning av regeringens styrning av informationssäkerhetsarbetet i den statliga förvaltningen har föranlett en redogörelse från Riksrevisionens styrelse. Redogörelsen är hänvisad till försvarsutskottet som avser att behandla den under våren. En av slutsatserna i rapporten är att regeringen tydligare bör fokusera på informationssäkerhetsfrågorna och att särskilt Försvarsdepartementet och Finansdepartementet närmare bör samordna sitt arbete i dessa frågor. Regeringen redovisar i budgetpropositionen ingen samlad bild av arbetet med informationssäkerhet utan lämnar olika delredovisningar under utgiftsområdena 2, 6 och 22. Utskottet anser att regeringen bör lämna en samlad och fördjupad redogörelse för informationssäkerhetsarbetet i staten till riksdagen, en redogörelse som spänner över samtliga här berörda utgiftsområden.

Andelen kvinnor på chefspositioner

Regeringen skriver i budgetpropositionen att andelen kvinnor på chefspositioner i staten successivt ökat och att kvoten 2006 uppgick till 34 %. Regeringen aviserar också insatser för fler kvinnor på ledande befattningar. Utskottet noterar dock att nytillsättningarna av kvinnliga myndighetschefer 2006 var lägre procentuellt sett än året innan. I budgetpropositionens bilaga om statsförvaltningens utveckling framgår att 6 av 19, dvs. 32 %, av de nytillsatta myndighetscheferna var kvinnor 2006. Motsvarande siffror för 2005 var 12 kvinnor av totalt 29 tillsatta myndighetschefer, dvs. 41 %. Naturligtvis går det inte att dra långtgående slutsatser av ett enstaka års tillsättningar. Utskottet vill ändå poängtera vikten av att utvecklingen mot en jämnare könsfördelning bland statens chefer fortsätter. För övrigt kan nämnas att utskottet under våren planerar att hålla en utfrågning om statens arbetsgivarpolitik och jämställdhet.

Granskningen av SCB:s avgiftsbelagda verksamhet

Den granskningsrapport som rör SCB:s avgiftsbelagda verksamhet (RiR 2004:8) betraktas av regeringen som färdigbehandlad. I Riksrevisionens egen uppföljning av sin granskning, i en rapport från mars 2007, framgår

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

att SCB:s uppdragsverksamhet fortfarande bedrivs organisatoriskt integrerat med anslagsverksamheten. Det är enligt utskottet angeläget att regeringen tillsammans med den berörda myndigheten kommer till rätta med kvarvarande brister i redovisningen av den anslagsfinansierade respektive den uppdragsfinansierade verksamheten. Utskottet noterar också att den pågående översynen av den statliga förvaltningens uppgifter och organisation (dir. 2006:123) enligt direktiven ska behandla den principiella frågan om gränsdragningen mellan myndigheters konkurrensutsatta respektive anslagsfinansierade verksamhet.

1.2 Politikområdet Finansiella system och tillsyn

Politikområdet omfattar flera olika verksamheter som bedrivs inom Finansinspektionen (FI), Bokföringsnämnden (BFN), Riksgäldskontoret (RGK), Premiepensionsmyndigheten (PPM) och Lotteriinspektionen. Vidare ingår systemen för insättningsgaranti och investerarskydd. Insättningsgarantinämnden (IGN), som administrerar de båda systemen, kommer den 1 januari 2008 att inordnas i RGK som ett beslutsorgan. Till området räknas även vissa särskilda garantiåtaganden m.m.

Propositionen

Mål och resultat för politikområdet och respektive verksamhetsområde

Målet för politikområdet är

•att det finansiella systemet ska vara effektivt och tillgodose såväl samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott skydd,

•att reglering och tillsyn ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn,

•att tillsynen ska bedrivas effektivt,

•att statens finansförvaltning ska bedrivas effektivt – samt att kostnaderna för statsskulden långsiktigt minimeras samtidigt som risken i förvaltningen beaktas.

Målen för politikområdet och dess fem verksamhetsområden har enligt regeringen i allt väsentligt uppfyllts. Myndigheterna inom politikområdets resultat i Ekonomistyrningsverkets ekonomiadministrativa värdering har varit tillfredsställande och likvärdigt 2000–2006.

Verksamhetsområdet reglering och tillsyn av det finansiella systemet omfattar verksamhet inom ramen för Finansinspektionens och Bokföringsnämndens ansvarsområden. Målen för Finansinspektionens verksamhet är dels att bidra till ett stabilt och väl fungerande finansiellt system, dels att bidra till konsumentskyddet inom det finansiella systemet. Bokföringsnämnden ska vara statens expertorgan på redovisningsområdet och ansvara för

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	utvecklandet av god redovisningssed. I likhet med tidigare år fortsätter
	internationaliseringen att påverka reglering och tillsyn. En stor del av regel-
	verket för de finansiella marknaderna och företagen baseras på EU-lagstift-
	ning, där reformtakten de senaste åren har varit hög. Särskilda åtgärder har
	genomförts för att stärka tillsynen och konsumentskyddet på de finansiella
	marknaderna. Regeringen bedömer att Finansinspektionen i förhållande till
	tilldelade resurser i stort levt upp till ställda mål. Dock används en bety-
	dande del av Finansinspektionens resurser till tillståndsprövning, där hand-
	läggningstiderna har ökat. Samtidigt har flera nya reformer beslutats på det
	finansiella området, och uppgiften att genomföra dem ligger till stor del på
	Finansinspektionen. Inför 2008 föreslår regeringen därför en förstärkning
	av Finansinspektionens resurser. Denna anslagsförstärkning behandlas i
	avsnitt 2.1.
	Verksamhetsområdet finans- och kapitalförvaltning omfattar verksamhet
	som bedrivs av Statens internbank inom Riksgäldskontoret och av Premie-
	pensionsmyndigheten (PPM). Målet för Statens internbank är att bidra till
	en effektiv finansförvaltning i staten. Målen för PPM är dels att administ-
	ration och förvaltning av premiepensionerna ska bedrivas med låga kostna-
	der och till nytta för pensionsspararna, dels att de erbjudna försäkringspro-
	dukterna över tiden var för sig ska bära sina egna kostnader. Sammantaget
	gör regeringen bedömningen att målen för såväl Statens internbank som
	PPM har uppnåtts.
	Målet för verksamhetsområdet statsskuldsförvaltning är att statens skuld
	ska förvaltas så att kostnaden för skulden långsiktigt minimeras samtidigt
	som risken i förvaltningen beaktas. Därtill ska förvaltningen ske inom
	ramen för de krav som penningpolitiken ställer. Regeringen anser att sta-
	ten har en väl fungerande upplåning och skuldförvaltning. Regeringen
	bedömer att såväl Riksgäldskontorets förvaltning som regeringens riktlinjer
	2002–2006 är i enlighet med målet för verksamhetsområdet.
	Verksamhetsområdet statliga garantier och särskilda åtaganden omfat-
	tar i dag verksamhet inom RGK och IGN. RGK ska bedriva garanti- och
	kreditverksamhet på ett för staten effektivt och riskbegränsande sätt. Målet
	för IGN:s verksamhet är att bidra till konsumentskyddet avseende insätt-
	ningar och till stabiliteten i det finansiella systemet. Regeringen avser att
	inordna IGN:s verksamhet med insättningsgarantin och investerarskyddet i
	RKG från kommande årsskifte. Med anledning av förändringen föreslår
	regeringen vissa lagändringar, vilka behandlas i avsnitt 2.2. Regeringen
	bedömer att arbetet med att samordna hanteringen av statens garantier har
	lett till en ökad helhetsbild och överblick över statens samlade kreditåta-
	gande. Detsamma gäller arbetet med rapporten om statens kredithantering,
	som regeringen på sikt bedömer kunna leda till en bättre överblick och
	styrning av krediterna i staten.
	Målet för spelpolitiken är en sund och säker spelmarknad där sociala
	skyddsintressen och efterfrågan på spel tillgodoses under kontrollerade for-
	mer. Överskottet från spel bör värnas och alltjämt vara förbehållet det

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

allmänna eller allmännyttiga ändamål, dvs. föreningslivet, hästsporten och staten. Detta mål är fastlagt av riksdagen (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03: KrU8, rskr. 2002/03:212). Regeringen bedömer att Lotteriinspektionen under året fortsatt att utveckla verksamheten i en riktning som innebär att myndigheten i allt högre grad bidrar till att motverka potentiella skadeverkningar av spel.

Fortsatt inriktning av politiken

Den övergripande inriktningen är att skapa förutsättningar för en stabil, effektiv och konkurrenskraftig finansiell sektor samt ett gott konsumentskydd. Sedan 2007 betonas vidare att politiken ska bidra till förtroendet för den finansiella sektorn.

När det gäller statsskuldsförvaltningen föreslår regeringen en ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Förslaget innebär att skrivelsen med regeringens samlade utvärdering lämnas vartannat år i stället för årligen. Den föreslagna lagändringen behandlas i avsnitt 4.1.

Regeringen tillsatte den 20 juni i år en utredning med uppdrag att redovisa ett förslag till en moderniserad och långsiktigt hållbar spelreglering.

Revisionens iakttagelser

Med undantag för IGN har samtliga årsredovisningar för myndigheterna inom politikområdet av Riksrevisionen bedömts vara i allt väsentligt rättvisande.

I revisionsberättelsen avseende IGN:s årsredovisning för 2006 lämnar Riksrevisionen en invändning mot ledningens förvaltning. Revisorerna anför att IGN har överskridit sitt ramanslag på grund av bristande intern styrning och kontroll (dnr Fi2007/2159). Enligt vad regeringen skriver i budgetpropositionen tydliggör invändningen behovet av en bredare organisatorisk bas för verksamheten vid IGN, vilket regeringen också tagit initiativ till.

Riksrevisionen har vidare uppmärksammat (dnr 32-2006-0476) att Lotteriinspektionen inte till fullo har återrapporterat i enlighet med vissa krav i regleringsbrevet.

Politikområdet berörs av fyra äldre rapporter från effektivitetsrevisionen. Alla dessa bedöms vara färdigbehandlade av regeringen, nämligen:

•Den statliga garantimodellen (RiR 2004:4),

•Premiepensionens första år (RiR 2004:16),

•Redovisning av myndigheters betalningsflöden (RiR 2006:6) och

•Konsumentskyddet inom det finansiella området – fungerar tillsynen? (RiR 2006:12).

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	I Riksrevisionens årliga rapport 2007 tas brister i tillsynen på det finansi-
	ella området upp som en av de viktigaste iakttagelserna under året.
	Finansutskottets bedömning
	Revisionens iakttagelser
	Utskottet noterar att samtliga effektivitetsrapporter från Riksrevisionen
	som rör politikområdet av regeringen bedöms vara färdigbehandlade. I
	granskningen av den statliga garantimodellen (RiR 2004:4) konstaterade
	Riksrevisionen att det saknades överblick över statens samlade riskta-
	gande, och regeringen fick rekommendationen att agera för att garantimyn-
	digheterna skulle ha enhetliga riskredovisningar. Riksrevisionens styrelse
	lämnade en redogörelse till riksdagen, som lades till handlingarna. Vid
	behandlingen av redogörelsen konstaterade finansutskottet att regeringen
	gett RGK i uppdrag att samordna ett arbete i syfte att få till stånd en
	gemensam redovisning av kostnader och risker inom det statliga garantiom-
	rådet (bet. 2003/04:FiU28). Samtliga garantimyndigheter skulle delta i
	detta arbete. En sådan redovisning skulle göras senast i Årsredovisning för
	staten 2005. I Riksrevisionens egen uppföljning av sin granskning, i en
	rapport från mars 2007, framgår att det uppdrag regeringen gav innebär att
	RGK, Exportkreditnämnden och Sida ska göra en riskbaserad redovisning
	som sammanställs i Årsredovisning för staten. Från och med 2006 års redo-
	visning ska även Bostadskreditnämnden göra detsamma. Riksrevisionen
	konstaterade dock att Insättningsgarantinämnden (IGN), som står för hälf-
	ten av statens kreditengagemang, ännu inte fått något sådant uppdrag. IGN
	kommer att avvecklas som en separat nämndmyndighet fr.o.m den 1 janu-
	ari 2008 och dess verksamhet kommer att inordnas som ett beslutsorgan i
	RGK (se avsnitt 4.2). Utskottet förutsätter att regeringen framöver i Årsre-
	dovisning för staten kommer att redovisa kostnader och risker också i det
	kreditengagemang som avser IGN:s verksamhet (i dess nya form som
	beslutsorgan inom RGK).
	Med anledning av Riksrevisionens granskning på det finansiella området
	(RiR 2006:12) kompletterade regeringen i juni 2006 instruktioner och regler-
	ingsbrev för Finansinspektionen och för Konsumentverket. Syftet var att
	utveckla och stärka myndigheternas insatser inom området och samarbetet
	mellan dem. Riksdagen avslog en framställning om granskningen från Riks-
	revisionens styrelse med hänvisning till att det inom Regeringskansliet
	pågick ett arbete som låg i linje med Riksrevisionens rekommendationer
	(bet. 2006/07:CU5).
	Finansinspektionen vill kunna förordna sakkunnig i
	tillsynsverksamheten
	Vid en internutfrågning i utskottet med Finansinspektionens generaldirek-
	tör Ingrid Bonde den 23 oktober framgick att myndigheten ville se en
	ändrad lagstiftning i syfte att kunna förordna sakkunnig i företag under

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Finansinspektionens tillsyn. Dessutom ville man se ändrade regler för förordnande av revisorer. I takt med att behovet av mer preciserade och anpassade uppdragsformer anser Finansinspektionen att det vid sidan av möjligheten att förordna en revisor även bör finnas en möjlighet att förordna en sakkunnig med annat uppdrag än det traditionella medrevisorsuppdraget. En sakkunnig kan vara t.ex. redovisningsexpert, aktuarie, IT- specialist eller annat. För att säkerställa att den sakkunnige kan få tillgång till de uppgifter han eller hon behöver för att utföra sitt uppdrag vill Finansinspektionen att det i lag föreskrivs att företaget i fråga är skyldigt att lämna de upplysningar om sin verksamhet som den sakkunnige begär. Finansinspektionen tog upp detta förslag som ett eget initiativ i ett remissvar till regeringen angående EG-direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFI). Direktivet beslutades i våras. Enligt uppgift från Regeringskansliet bereds frågan för närvarande. Utskottet anser att det vore önskvärt att regeringen återkommer till riksdagen under 2008 med sin bedömning av Finansinspektionens förslag på detta område.

1.3 Mål och resultat för Riksrevisionen

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ansvarar för granskning av statlig verksamhet. Granskningen omfattar såväl effektivitetsrevision som årlig revision.

Riksrevisionens styrelse

Mål för Riksrevisionens verksamhet

Riksrevisionen reviderar hela beslutskedjan i den verkställande makten och ska förse riksdagen med ett kvalificerat beslutsunderlag. Detta ställer stora krav på myndigheten. Riksrevisionen och dess verksamhet måste präglas av hög effektivitet och kvalitet. Riksrevisionen bör sträva efter att utföra sina uppgifter på ett sådant sätt att myndigheten utgör ett föredöme i statsförvaltningen.

Riksrevisionens resultat

Under året har 32 granskningsrapporter slutförts, vilket kan jämföras med målsättningen inför året som var 35 rapporter. Revisionsberättelser har avgetts i tid och enligt god revisionssed för samtliga myndigheter och övriga organisationer som omfattas av årlig revision.

Inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet pågick 2006 sex projekt. Helhetsintrycket av utvärderingarna är att samarbetet varit framgångsrikt, och verksamheten har under 2006 för första gången bedrivits i en omfattning som i det närmaste motsvarar anslaget.

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Resultaten av Riksrevisionens verksamhet redovisas i myndighetens årsredovisning. Riksrevisionen redovisar även i en särskild skrift resultaten av genomförda granskningar. Detta är bl.a. ett resultat av finansutskottets önskemål om en redovisning av effekterna av Riksrevisionens granskningar (bet. 2005/06:FiU25).

Den externa revisionens iakttagelser

Finansutskottet har uppdragit åt revisionsbyrån Lindebergs Grant Thornton AB att utföra extern revision av Riksrevisionen (dessa benämns nedan ”externrevisorerna”). Externrevisorerna har i sin revisionsberättelse bedömt Riksrevisionens årsredovisning som i allt väsentligt rättvisande.

I ett revisions-pm kommenterar externrevisorerna måluppfyllelsen och formuleringen av mål. Beträffande effektivitetsrevisionen konstateras att målet på 35 slutförda granskningsrapporter inte uppnåddes. Externrevisorerna har vidare noterat att olika begrepp används i framställningen rörande detta målbegrepp. Omväxlande anges begreppen ”slutföra” eller ”genomföra” granskningar samt ”producera granskningsrapporter”. Externrevisorerna rekommenderar att målbegreppet ses över så att det blir mer relevant för verksamheten och tydligare för läsaren. Vidare anser externrevisorerna att målen och graden av måluppfyllelse i den internationella verksamheten tydligare bör ses över.

Enligt externrevisorerna har andelen s.k. interna prestationer visserligen minskat något 2006 jämfört med 2005, men andelen framstår fortfarande som hög (42 %, vilket motsvarar 123 av totalt 294 årsarbetskrafter). Externrevisorerna efterlyser en utförligare förklaring av vad som innefattas i begreppet interna prestationer (enligt årsredovisningen ingår kompetensutveckling, verksamhetsutveckling samt allt internt stöd) samt kommentarer kring nivå och prestationer.

Finansutskottets bedömning

Riksrevisionens egen uppföljning av resultaten av sina granskningar publicerades för första gången i mars i år. Uppföljningen gjordes som svar på tidigare uttryckta önskemål från finansutskottets sida. Vid beredningen av Riksrevisionens årsredovisning 2006 kommenterade utskottet uppföljningsrapporten (bet. 2006/07:FiU18). Utskottet ansåg bl.a. att rapporten var en utmärkt början på en fördjupad uppföljning av huruvida staten får ett mer effektivt utbyte av sina insatser tack vare Riksrevisionens verksamhet. Finansutskottet betonade vikten av att fokus i uppföljningen, utöver regeringens åtgärder med anledning av granskningarna, ligger på effekterna i den granskade verksamheten. I vilken mån har exempelvis en myndighets verksamhet förbättrats som en följd av Riksrevisionens granskning? Utskottet skrev också att uppföljningen borde kunna fördjupas i takt med antalet

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

genomförda granskningar och också i takt med den tid regeringen och enskilda myndigheter och bolag har till sitt förfogande att vidta åtgärder med anledning av granskningarna.

Vid beredningen av Riksrevisionens årsredovisning för 2006 konstaterade utskottet också att antalet granskningsrapporter understeg volymmålet, vilket möjligen kunde antyda att tiden nedlagd på granskning varit otillräcklig (bet. 2006/07: FiU18).

2 Anslag och bemyndiganden inom utgiftsområde 2

I avsnitt 2.1 behandlas de förslag som påverkar anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2. Därefter i avsnitt 2.2 behandlas ett förslag om bemyndigande för bidragsfastigheter som medför behov av framtida anslag.

2.1 Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslag enligt regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag inom utgiftsområde 2. Därutöver bemyndigar riksdagen Riksrevisionen att för 2008 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar till ett belopp av högst 30 miljoner kronor.

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning består av 17 anslag i huvudsak fördelade på två politikområden, Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och tillsyn. Anslaget för Riksrevisionen har regeringen inte knutit till något politikområde, eftersom myndigheten har riksdagen som huvudman. I tabell 2.1 redovisas regeringens respektive oppositionspartiernas förslag till ramar för samtliga anslag inom utgiftsområde 2. (Socialdemokraterna har dock inget formellt yrkande om anslag på utgiftsområde 2.)

2007/08:FiU2 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Tabell 2.1 Regeringens och oppositionspartiernas förslag till fördelning av utgifter 2008 inom utgiftsområde 2

Tusental kronor

Anslag (ramanslag)		Regeringen	s	v	mp
Anslag PO Effektiv statsförvaltning
1:1	Konjunkturinstitutet	49 955		-20 000
1:2	Ekonomistyrningsverket	103 915
1:3	Statskontoret	56 579
1:4	Täckning av merkostnader för lokaler	422
1:5	Statistiska centralbyrån	476 901	+500	+22 000
1:6	Kammarkollegiet	33 378
1:7	Finanspolitiska rådet	5 975	-500	-5 975
1:8	Verket för förvaltningsutveckling	55 916
1:9	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443			+170 000
1:10	Statliga tjänstepensioner	9 226 000
1:11	E-legitimationer	10 890
1:12	Bidragsfastigheter	290 000
Anslag PO Finansiella system och tillsyn
2:1	Finansinspektionen	208 632	+10 000	+3 000
2:2	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	289 787
2:3	Bokföringsnämnden	8 276
2:4	Vissa garanti- och medlemsavgifter	1 800
Anslag vid sidan av PO-indelningen
90:1	Riksrevisionen	284 825
Summa		11 105 694	10 000	-975	170 000

Not. För sin verksamhet disponerar Riksrevisionen anslag 90:1 Riksrevisionen inom utgiftsområde 2 och anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen (punkt 15) att de sammanlagda anslagen inom utgiftsområdet 2008 ska uppgå till 11,1 miljarder kronor och fördelas enligt tabell 2.2. Av tabellen framgår också förändringen i anslag i förhållande till den budgeterade nivån 2007. Den sammanlagda anslagsnivån för 2008 motsvarar den av riksdagen, i steg ett i budgetprocessen, föreslagna ramen för utgiftsområdet. Vidare presenteras i propositionen Riksrevisionens styrelses förslag till anslag för Riksrevisionen (punkt 17) samt styrelsens förslag rörande lån i RGK för investeringar i anläggningstillgångar (punkt 16).

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Tabell 2.2 Regeringens föreslagna anslagsbelopp 2008 i förhållande till innevarande års anslagsbelopp

Miljoner kronor

Anslag (ramanslag)		Budget1 2007	Förslag 2008	Förändring
1:1	Konjunkturinstitutet	47,6	50,0	2,4
1:2	Ekonomistyrningsverket	105,3	103,9	-1,4
1:3	Statskontoret	56,7	56,6	-0,1
1:4	Täckning av merkostnader för lokaler	0,4	0,4	0,0
1:5	Statistiska centralbyrån	473,4	476,9	3,5
1:6	Kammarkollegiet	30,9	33,4	2,5
1:7	Finanspolitiska rådet	2,6	6,0	3,4
1:8	Verket för förvaltningsutveckling	55,5	55,9	0,4
1:9	Arbetsgivarpolitiska frågor	7,4	2,4	-5,0
1:10	Statliga tjänstepensioner	8 909,9	9 226,0	316,1
1:11	E-legitimationer	9,7	10,9	1,2
1:12	Bidragsfastigheter	247,0	290,0	43,0
2:1	Finansinspektionen	187,9	208,6	20,7
2:2	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader	270,1	289,8	19,7
2:3	Bokföringsnämnden	8,4	8,3	-0,1
2:4	Vissa garanti- och medlemsavgifter	1,8	1,8	0,0
90:1	Riksrevisionen	282,5	284,8	2,3
	Anslag 2007 som är borttagna 2008 2	1 182,3		-1 182,3
Summa		11 879,4	11 105,7	-773,7

1.Inklusive tilläggsbudget 1 i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition och tilläggsbudget 2 i budgetpropositionen för 2008.

2.Anslag från 2007 som är borttagna i 2008 års budgetförslag är: 1:7 Nämnden för offentlig upphandling, 1:9 Ekonomiska rådet, 1:12 Statliga kompetensöverföringsjobb, 2:2 Insättningsgarantinämnden, 90:2 Försök med trängselskatt.

Nedan kommenteras av regeringen föreslagna anslagsförändringar utöver de ändringar som följer av pris- och löneomräkningen.

Anslag 1:1 Konjunkturinstitutet ökar med 2,2 miljoner kronor bl.a. i syfte att fortsätta höja kvaliteten i prognos- och analysarbetet. Anslaget minskas samtidigt med 250 000 kr, vilket motsvarar KI:s delfinansiering av Ekonomiska rådet.

Anslag 1:2 Ekonomistyrningsverket ökar med 2,3 miljoner kronor för nya uppgifter då myndigheten från den 16 oktober 2007 blir attesterande organ för Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Anslagsförändringen finansieras genom att anslag 43:5 Räntekostnader för förskotterade gårdsstöd m.m. under utgiftsområde 23 minskas med motsvarande belopp.

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Anslag 1:3 Statskontoret ökar med 4 miljoner kronor med avsikten att
	Statskontoret löpande ska följa upp systemet för kommunalekonomisk
	utjämning. Förändringen finansieras genom att anslag 48:1 Kommunaleko-
	nomisk utjämning under utgiftsområde 25 minskas med motsvarande belopp.
	Anslag 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler är oförändrat jämfört
	med 2007. Utgifterna på anslaget har visserligen under flera år varit större
	än anslaget men detta har täckts av ett omfattande anslagssparande från
	tidigare år.
	Anslag 1:5 Statistiska centralbyrån minskas med 0,5 miljoner kronor
	som delfinansiering av Finanspolitiska rådets verksamhet (dvs. 250 000 kr
	utöver den neddragning som föreslagits i samband med tilläggsbudget 2
	för innevarande år). Vidare används 1,5 miljoner kronor till att finansiera
	kvalitetssatsningar i KI:s verksamhet. Slutligen används 0,2 miljoner kro-
	nor för delfinansiering av Sveriges årliga avgift till Europarådets utveck-
	lingsbank. SCB:s anslag tillförs också 1,7 miljoner kronor för övertagande
	av uppgifter med anledning av Integrationsverkets nedläggning.
	Anslag 1:6 Kammarkollegiet ökas med 2 miljoner kronor i samband
	med att Kammarkollegiet tar över kanslifunktionen åt Överklagandenämn-
	den för totalförsvaret. Anslagsförändringen finansieras genom att anslag
	7:8 Styrelsen för psykologiskt försvar under utgiftsområde 6 minskas med
	motsvarande belopp.
	Anslag 1:7 Finanspolitiska rådet föreslås uppgå till 6 miljoner kronor
	för 2008.
	Anslag 1:8 Verva föreslås, utöver pris- och löneomräkning, vara oföränd-
	rat jämfört med 2007
	Anslag 1:9 Arbetsgivarpolitiska frågor minskas med 5 miljoner kronor.
	Minskningen sker till följd av att ett tvåårigt projekt om åtgärder för ökad
	kulturell och etnisk mångfald i statsförvaltningen nu avslutas.
	Anslag 1:10 Statliga tjänstepensioner höjs främst till följd av makroeko-
	nomiska antaganden om volymförändringar i antalet förmånstagare.
	Anslag 10:11 E-legitimationer minskas med 2 miljoner kronor till följd
	av att ett treårigt program i syfte att stimulera användningen av e-legitima-
	tioner avslutas.
	Anslag 1:12 Bidragsfastigheter ökas med 43 miljoner kronor för 2008
	mot bakgrund av att behovet av underhållsåtgärder är stort på bidragsfastig-
	heterna.
	Anslag 2:1 för Finansinspektionen ökas med 20,5 miljoner kronor. Av
	beloppet utgör 13 miljoner kronor en varaktig förstärkning. Flera nya refor-
	mer har beslutats inom det finansiella området. Uppgiften att genomföra
	reformerna ligger till stor del på Finansinspektionen. Det krävs enligt reger-
	ingen ökade resurser för att genomföra öppenhetsdirektivet, ny redovis-
	ningstillsyn, de nya bestämmelserna på värdepappersområdet, nya EG-
	regler om solvens på försäkringsområdet och stärkt konsumentskydd.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Anslag 2:2 för Riksgäldskontoret ökas med 17,8 miljoner kronor fr.o.m. 2008 med anledning av att Insättningsgarantinämndens verksamhet med insättningsgarantin och investerarskyddet förs över till Riksgäldskontoret.

Anslag 2:3 Bokföringsnämnden föreslås, utöver pris- och löneomräkning, vara oförändrat jämfört med 2007.

Anslag 2:4 Vissa garanti- och medlemsavgifter ökas med 0,4 miljoner kronor per år för betalning av Sveriges årliga avgift till Europarådets utvecklingsbank. Finansiering sker genom att anslagen för SCB och Lotteriinspektionen (under utgiftsområde 17) vardera minskas med 0,2 miljoner kronor. Mot bakgrund av att anslagsändamålet sedan 2007 är utvidgat till att också finansiera en årlig medlemsavgift i Europarådets utvecklingsbank (CEB) föreslås anslaget byta namn från 2:5 Avsättning för garantiverksamhet till 2:4 Vissa garanti- och medlemsavgifter.

Anslag 90:1 Riksrevisionen

Riksrevisionens styrelse konstaterar att verksamhetens volym år 2006 inte har nått den av riksdagen anvisade nivån. Anslagssparandet på anslag 90:1 Riksrevisionen minskar något jämfört med de två föregående åren men ligger fortfarande över 3 % av anvisat anslag. Inriktningen för 2006 var att öka resursinsatsen inom effektivitetsrevisionen. Större personalavgångar än väntat inom granskningsverksamheten gjorde att de genomförda rekryteringarna endast kunde hålla resurserna på en oförändrad nivå. Riksrevisionen utnyttjade under budgetåret 96,4 % av anslaget. För anslag 8:6 Riksrevisionen: Internationella uppdrag har 96,7 % av anslaget utnyttjats. Detta är en betydande ökning jämfört med föregående år. Riksrevisionens styrelse bedömer att verksamheten fortsatt bör bedrivas på nuvarande nivå och att anslagstilldelningen de kommande åren endast bör påverkas av pris- och löneomräkning.

Riksdagsförvaltningen (riksdagsstyrelsen) ska yttra sig över Riksrevisionens budgetunderlag. Yttrandet från den 23 maj 2007 saknar invändningar mot förslagets innehåll.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi277, Vänsterpartiets motion Fi235 och Miljöpartiets motion Fi262 lämnas förslag till alternativa anslagsnivåer 2008 för utgiftsområde 2. Oppositionspartiernas förslag i förhållande till regeringens förslag framgår av tabell 2.1. Socialdemokraternas och Miljöpartiets sammanlagda anslagsnivå ligger över den av regeringen föreslagna och av riksdagen beslutade ramen för utgiftsområdet. (Socialdemokraterna har dock inget formellt yrkande om fördelningen av anslag för utgiftsområde 2.) Vänsterpartiets förslag till ramar för utgiftsområdet är lägre än regeringens föreslagna och av riksdagen beslutade ramnivå.

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Socialdemokraterna är emot inrättandet av Finanspolitiska rådet och
	anser att SCB ska behålla de 0,5 miljoner kronor som regeringen dispone-
	rar om till det Finanspolitiska rådet. Vidare vill Socialdemokraterna öka
	Finansinspektionens anslag med 10 miljoner kronor utöver regeringens för-
	slag i syfte att lägga mer resurser på att utöka Finansinspektionens kontroll-
	funktion. I motion Fi228 av Fredrik Olovsson m.fl. (s) anser motionärerna
	att insynen i KI:s verksamhet bör öka. Regeringen bör stärka allmänhetens
	och parternas insyn i KI:s verksamhet genom att inrätta ett insynsråd eller
	genom att ändra ledningsform för KI till en myndighet med en styrelse
	med begränsat ansvar.
	Vänsterpartiet föreslår att Konjunkturinstitutet avvecklas per den 1 juli
	2008. Motionärerna anser att KI på senare tid tagit på sig rollen som opi-
	nionsbildande myndighet utifrån ett strikt marknadsliberalt perspektiv. Sär-
	skilt anmärkningsvärt är myndighetens upptagenhet med begrepp som
	jämviktsarbetslöshet som står i bjärt kontrast till synen på arbetslöshetsbe-
	kämpning som den ekonomiska politikens viktigaste mål. Den del av
	myndighetens verksamhet som handlar om att följa upp läget i svensk eko-
	nomi genom enkätundersökningar till företag och hushåll är dock värdefull
	och bör fortsätta men kan enligt Vänsterpartiet med fördel överföras till
	SCB. Vänsterpartiet anser vidare att det finanspolitiska rådet bör upplösas
	med omedelbar verkan, då man anser att rådet kommer att bli ytterligare
	ett organ som ska klä regeringens högerpolitik i ett falskt vetenskapligt
	skimmer. Anslaget minskas med 6 miljoner kronor jämfört med regering-
	ens förslag. SCB:s verksamhet bör dock värnas, och Vänsterpartiet avvisar
	de besparingar på myndigheten som regeringen gör. Vänsterpartiet ökar
	även anslaget med anledning av att verksamhet föreslås flyttas från KI till
	SCB samt för att kompensera för den enligt motionärerna låga löneomräk-
	ningen. Sammantaget vill Vänsterpartiet lägga 22 miljoner kronor mer på
	SCB jämfört med regeringen. Slutligen vill Vänsterpartiet öka anslaget för
	Finansinspektionen med 3 miljoner kronor för att kompensera för den låga
	pris- och löneuppräkningen.
	Miljöpartiet är kritiskt till att regeringen inte satsar medel för att nå
	målet med jämställda löner. Motionärerna föreslår att anslag 1:9 Arbetsgi-
	varpolitiska frågor ökas med 170 miljoner kronor 2008 till en pott för
	jämställda löner i statens verksamhet.
	Finansutskottets ställningstagande
	Konjunkturinstitutet
	Vänsterpartiet anser att KI bör avvecklas, då de enligt motionärerna bedri-
	ver opinionsbildande verksamhet utifrån ett marknadsliberalt perspektiv.
	Utskottet har även tidigare behandlat liknande yrkanden från Vänsterpartiet
	om KI:s verksamhet (bet. 2006/07:FiU2). Liksom tidigare anser utskottet
	att motionärernas kritik av KI:s verksamhet är starkt missvisande. Utskot-
	tet menar att KI:s verksamhet ligger väl i linje med vad som framgår av

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

myndighetens regleringsbrev, dvs. att producerade prognoser över den ekonomiska utvecklingen ska vara tillförlitliga som beslutsunderlag. Att som KI gör använda sig av prognos- och analysmetoder grundade på vedertagen nationalekonomisk forskning kan inte, som motionärerna påstår, likställas med opinionsbildande verksamhet. Att bedriva opinionsbildande verksamhet är enligt utskottets uppfattning något helt annat. I det sammanhanget vill utskottet också framhålla att det av förvaltningskommitténs direktiv (dir. 2006:123) framgår att myndigheters opinionsbildande verksamhet särskilt ska granskas och omprövas.

Med anledning av motion Fi228 av Fredrik Olovsson m.fl. (s) om ökad insyn i KI:s verksamhet vill utskottet erinra om att en ny myndighetsförordning (2007:515) träder i kraft den 1 januari 2008. Den nya förordningen innebär bl.a. att det ansvar en myndighetschef har inför regeringen tydliggörs.

Finansinspektionen

Såväl Socialdemokraterna som Vänsterpartiet anser att anslaget till Finansinspektionen bör ökas med mer än de drygt 20 miljoner kronor som tillförs i regeringens förslag. Utskottet anser dock att regeringens anslagshöjning är väl avvägd. Vidare vill utskottet framhålla att Finansinspektionens generaldirektör Ingrid Bonde, vid en intern utfrågning i utskottet den 23 oktober 2007, inte uttryckte behov av ytterligare anslagsökningar utöver de höjningar som föreslagits av regeringen. Enligt Bonde krävs tid för att utvidga bl.a. tillsynsverksamheten från nuvarande nivå.

Finanspolitiska rådet

Socialdemokraterna är emot inrättandet av det Finanspolitiska rådet. Vänsterpartiet föreslår att rådet avvecklas då man anser att rådet endast kommer att bli ytterligare ett organ som ”ska klä regeringens högerpolitik i ett falskt vetenskapligt skimmer”. Utskottet avvisar motionärernas kritik och menar i stället att det Finanspolitiska rådet kan komma att bidra till en ökad offentlig diskussion om den förda ekonomiska politiken. Av rådets instruktion (SFS 2007:652) framgår att de analyser och bedömningar som rådet gjort av regeringens finanspolitik och ekonomiska politik ska framgå i den årliga rapporten. Eventuella avvikande meningar bland rådets ledamöter ska också de framgå av rapporten.

Om pris- och löneomräkningen

Vänsterpartiet anser att såväl SCB som Finansinspektionen bör kompenseras med höjda anslag för den enligt motionärerna låga pris- och löneomräkningen. I bet. 2007/08:FiU1 behandlade utskottet en motion från Vänsterpartiet om ett generellt yrkande om att se över modellen för pris- och löneomräkningen. Utskottet skrev bl.a. att man delar regeringens uppfattning som den uttrycks i budgetpropositionen att pris- och löneomräk-

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

ningssystemet på det stora hela fungerar bra och anser inte att det finns skäl att nu se över modellen. Utskottet noterade också att omräkningstalen för 2008 är lägre än normalt och att det framgår av budgetpropositionen att regeringen räknar med betydligt högre pris- och löneomräkning både 2009 och 2010.

Jämställda löner

Miljöpartiet föreslår en pott för jämställda löner i staten. Utskottet anser att jämställda löner såväl i staten som i andra delar av samhället är ett viktigt mål. Utvecklingen går också åt rätt håll. Arbetsgivarverket har analyserat löneskillnaderna mellan statsanställda kvinnor och män. Av kartläggningen framkommer att genomsnittslönerna för statsanställda kvinnor i september 2006 var 14,4 % lägre än för statsanställda män. Den totala löneskillnaden har minskat från 2000 då den var 17,7 %. Dessa siffror tar inte hänsyn till att män och kvinnor har olika yrken, att män oftare är chefer osv. Om man rensar bort sådana sakliga skäl för olika löner återstår enligt Arbetsgivarverkets studie en oförklarad löneskillnad på 1,1 % 2006. Motsvarande siffra låg 2005 på 1,7 %.

Riksrevisionens anslag

Riksrevisionens styrelse konstaterar att anslagssparandet 2006 på anslag 90:1 Riksrevisionen visserligen minskat något jämfört med tidigare men att det fortfarande ligger över 3 % av anvisat anslag. Den 20 november 2007 hölls en intern utfrågning i utskottet av de tre riksrevisorerna. Vid utfrågningen påpekade riksrevisorerna att det tagit tid att skaffa rätt kompetens för granskningsverksamheten men att man nu bedömde att anslaget för innevarande år skulle utnyttjas fullt ut vid årets slut. Utskottet välkomnar denna utveckling.

Finansutskottets sammanfattande ställningstagande

Finansutskottet ställer sig bakom regeringens och Riksrevisionens styrelses förslag till anslag inom utgiftsområde 2. Utskottet tillstyrker också Riksrevisionens styrelses förslag till låneram för Riksrevisionen. Samtliga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

2.2 Bemyndigande för bidragsfastigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslag 1:12 Bidragsfastigheter ingå ekonomiska avtal för underhåll av fastigheter som innebär behov av framtida anslag. Samtidigt beslutar riksdagen att tidsmässigt avgränsa omfattningen av bemyndigandet till perioden 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen delvis regeringens förslag.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 ingå ekonomiska avtal för underhåll på bidragsfastigheter som medför behov av framtida anslag på högst 50 miljoner kronor efter 2008 (punkt 8). Bemyndigandet avser anslag 1:12 Bidragsfastigheter och är enligt regeringen nödvändigt för att ett rationellt och planmässigt underhållsarbete ska kunna bedrivas. Enligt regeringen förutsätter vård och underhåll av fastigheter i det svenska kulturarvet att fleråriga åtaganden kan göras. De ekonomiska bindningar det gäller är större enskilda underhållsprojekt där kostnaden överstiger 10 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

I samband med beredningen av tilläggsbudget 2 för 2007 behandlade finansutskottet ett motsvarande bemyndigande för bidragsfastigheter avseende ekonomiska avtal 2007 (bet. 2007/08: FiU11). Utskottet betonade där vikten av att bemyndiganden prövas lika noga som anslagsbeslut eftersom ett bemyndigande är liktydigt med att ett anslag så småningom måste anvisas. Vidare underströk utskottet att det var lämpligt att avgränsa bemyndigandet tidsmässigt till perioden 2008–2010 i stället för att som regeringen föreslår ha ett öppet bemyndigande om att ingå ekonomiska åtaganden efter 2008. Utskottet förutsatte samtidigt att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ändring av bemyndigandeperioden om avtalens verkliga tidsomfattning ändras jämfört med den här föreslagna tidsperioden.

Utskottet anser att bemyndigandet för 2008 på motsvarande sätt bör avgränsas tidsmässigt till perioden 2009–2010. Dessutom ska det framgå att bemyndigandet inkluderar tidigare gjorda åtaganden. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till ändring av bemyndigandeperioden om avtalens verkliga tidsomfattning ändras i förhållande till här angiven period.

Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag.

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

3 Avgiftsfinansierad verksamhet inom utgiftsområde 2

I detta avsnitt behandlas investeringsplaner och låneramar för avgiftsfinansierad verksamhet under utgiftsområde 2. De avgiftsfinansierade myndigheterna är Statens fastighetsverk, Fortifikationsverket och Premiepensionsmyndigheten.

3.1 Statens fastighetsverk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Statens fastighetsverk samt förslaget att verkets låneram 2008 för investeringar i fastigheter ska vara 11 900 miljoner kronor.

Statens fastighetsverks (SFV) uppgift är att förvalta det fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten finansieras i huvudsak genom avgifter, dvs. hyresintäkter. SFV disponerar även anslag 1:12 Bidragsfastigheter för underhållskostnader och löpande driftsunderskott i sina bidragsfastigheter. SFV tillhör politikområdet Effektiv fastighetsförvaltning, vars mål och resultat behandlats under avsnitt 1.1.

Propositionen

Investeringsplaner och låneramar för SFV

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Statens fastighetsverk som redovisas i avsnitt 10.13 i propositionen (punkt 9). Regeringen föreslår också att Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter m.m. ska vara 11,9 miljarder kronor (punkt 10). Det sistnämnda innebär en utökad låneram med 0,9 miljarder kronor i förhållande till 2007 och motiveras med det fortsatta behovet av investeringar i fastigheterna. Tabellerna 3.1 och 3.2 visar SFV:s investeringsplan respektive utnyttjad låneram.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2007/08:FiU2

Tabell 3.1 Investeringsplan för Statens fastighetsverk 2008–2010

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010
Inrikes	299	586	724	703	653
Utrikes	109	454	91	86	111
Mark	11	17	38	20	12
Summa	419	1 057	853	809	776
Summa finansiering via lån	419	1 057	853	809	776

Not. I budgetpropositionens tabell över SFV:s investeringsplaner är delsumman för inrikes investeringar 2006 felaktig (tabell 10.33, UO 2 s. 77). Korrekt siffra framgår av tabell 3.1 ovan.

Förutom den översiktliga investeringsplan som framgår av tabell 3.1 redovisar regeringen också objektsvis (i tabell 10.33 i budgetpropositionen utg.omr 2) den årliga investeringskostnaden för investeringar som överstiger 20 miljoner kronor. Vad som hittills investerats per objekt framgår också.

Tabell 3.2 Utnyttjad låneram för Statens fastighetsverk

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos	Budget
	2003	2004	2005	2006	2007	2008
Utnyttjad låneram	5 948	7 248	8 462	8 462	9 500	11 900
Utnyttjad andel av låneram, %	85,0	72,5	84,6	87,0	86,4	100,0

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för SFV.

3.2 Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag till investeringsplan för Fortifikationsverket samt förslaget att verkets låneram 2008 för investeringar i mark, anläggningar och lokaler ska vara 9 090 miljoner kronor.

Fortifikationsverkets (FortV) huvuduppgift är att förvalta statliga fastigheter avsedda för försvarsändamål, s.k. försvarsfastigheter. Fortifikationsverkets verksamhet finansieras främst med hyresintäkter samt med lån hos RGK för investeringar i fastigheter och anläggningstillgångar. Fortifikationsverket tillhör politikområdet Effektiv statsförvaltning, vars mål och resultat behandlats under kapitel 1.1.

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Propositionen

Investeringsplaner och låneramar för Fortifikationsverket

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna den investeringsplan för Fortifikationsverket som redovisas i avsnitt 10.14 i propositionen (punkt 11). Regeringen föreslår också att Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler ska vara 9 090 miljoner kronor (punkt 12). Det sistnämnda innebär en utökad låneram med 915 miljoner kronor i förhållande till 2007 och motiveras med det fortsatta behovet av investeringar hos brukarna. Omstruktureringen till följd av tidigare försvarsbeslut innebär att Försvarsmakten har ett stort behov av nyinvesteringar i de förband som ingår i den nya organisationen. Tabellerna 3.3 och 3.4 visar Fortifikationsverkets investeringsplan respektive utnyttjad låneram.

Tabell 3.3 Investeringsplan för FortV 2008–2010

Miljoner kronor

	Utfall	Prognos	Beräknat	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010
Nybyggnad	922	652	900	450	350
Ombyggnad	523	553	660	430	500
Markanskaffning	15	45	40	20	20
Summa	1 460	1 250	1 600	900	870
Betalplan	91	105	100	100	70
Lån	1 369	1 145	1 500	800	800
Förskottshyra
Summa finansiering	1 460	1 250	1 600	900	870

Not. Delsummorna i budgetpropositionens tabell över FortV:s investeringsplaner är felaktiga för utfallsåret 2006 (tabell 10.35, utg.omr. 2 s. 78). Korrekta siffror framgår av tabell 3.3 ovan.

Förutom den översiktliga investeringsplan som framgår av tabell 3.3 redovisar regeringen också objektvis (i tabell 10.36 i budgetpropositionen utg.omr. 2) den totala investeringskostnaden för de investeringar som överstiger 20 miljoner kronor. Dock framgår inte den årliga investeringskostnaden och inte heller vad som hittills investerats.

Tabell 3.4 Utnyttjad låneram för Fortifikationsverket

Miljoner kronor

	Utfall	Utfall	Utfall	Utfall	Prognos	Budget
	2003	2004	2005	2006	2007	2008
Utnyttjad låneram	5 149	5 564	5 985	6 925	8 100	9 090
Utnyttjad andel av låneram, %	93,6	89,7	91,7	100,0	99,1	100,0

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har i en revisionsrapport (RiR dnr 32-2006-0468) om Fortifikationsverkets årsredovisning 2006 påtalat att myndigheten i ett tidigare skede borde ha begärt utökad låneram för investeringar i fastigheter. Under 2006 överskreds låneramen och myndigheten finansierade detta tillfälligt över räntekontot. Regeringen skriver i budgetpropositionen att man har följt upp myndighetens rutiner och anser att vidtagna åtgärdsprogram minimerar risken för liknande händelser i framtiden.

Vidare har Riksrevisionen i en revisionsrapport (RiR dnr 32-2006-0468) ifrågasatt om Fortifikationsverkets försäljning av viss fast egendom har skett affärsmässigt enligt kraven i förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom m.m. Regeringen skriver att man efter att ha erhållit myndighetens kommentarer anser att myndigheten handlat affärsmässigt och även vägt in alternativa kostnader för staten. Regeringen avser dock att följa upp Fortifikationsverkets dokumentationsrutiner.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram för Fortifikationsverket.

3.3 Premiepensionsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om en rörlig kredit i RGK för Premiepensionsmyndigheten om högst 4,5 miljarder kronor. Finansutskottet anser att det vore önskvärt att regeringen redovisade i budgetpropositionen vilket tak man avser att sätta för PPM:s driftskostnader det kommande budgetåret.

Premiepensionsmyndighetens (PPM) verksamhet finansieras främst med avgifter från pensionssparare. Vidare medges lån hos RGK för rörelsekapitalbehov och för investeringar i anläggningstillgångar. Därutöver har PPM en rörlig kredit för att kunna sköta handeln med fondandelar. PPM tillhör politikområdet Finansiella system och tillsyn, vars mål och resultat behandlats under avsnitt 1.2 ovan.

Propositionen

Regeringen föreslår ökad kredit för handel med fondandelar

PPM disponerar en särskild kredit för att tillgodose behovet av likviditet för den dagliga handeln med fondandelar. Antalet fondbyten som genomförs per dag ökar för varje år samtidigt som kontobehållningarna ökat.

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Under 2007 beräknas antalet fondbyten överstiga 2 miljoner. Ramen höjdes under 2005 från 250 miljoner kronor till 750 miljoner kronor. Under 2006 omfattade krediten 3 000 miljoner kronor och uppgår under 2007 till 4 000 miljoner kronor. Under perioden januari t.o.m. juni 2007 har krediten som mest utnyttjats under en enskild dag med ca 3 100 miljoner kronor. Den ökade handeln ställer enligt regeringen krav på en fortsatt höjning av den rörliga fondhandelskrediten för 2008.

Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret omfattande högst 4 500 miljoner kronor.

PPM vill begränsa antalet fonder och införa avgifter för fondbyten

PPM har redovisat ett uppdrag om vissa ändringar i premiepensionssystemet som syftar till att underlätta pensionsspararnas val av fonder och att rättvisare fördela kostnaderna inom systemet (dnr Fi2007/3718). PPM föreslår vissa åtgärder för att minska antalet fonder bl.a. genom att en årsavgift för fondbolagen på 100 000 kr införs. PPM föreslår dessutom en avgift på 20 kr för korttidshandel. Pensionsspararna föreslås kunna göra fyra avgiftsfria byten per år. Syftet är att få en mer rättvis fördelning av kostnaderna som i dag bärs av samtliga pensionssparare.

Statskontoret överlämnade den 23 april 2007 till regeringen rapporten Statens ansvar och åtagande inom premiepensionssystemet (2007:5). Statskontoret konstaterar här bl.a. att en begränsning av fondutbudet strider mot ursprungstanken med ett öppet och fritt system, de fördelar som ett marknadsliknande system har skulle gå förlorade och en begränsning riskerar att nya fondprodukter inte kommer premiepensionsspararna till del. Frågorna bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Tak i regleringsbrevet för PPM:s driftskostnader

Utgifterna för PPM:s administration täcks med avgifter som tas ut från pensionsspararna. I likhet med tidigare år avser regeringen att i regleringsbrevet för 2008 ange den maximala nivån för PPM:s driftskostnader.

Revisionens iakttagelser

I granskningsrapporten om Premiepensionens första år (RiR 2004:16) framgick att många sparare haft svårt att hantera sin roll som förvaltare, att andelen sparare som aktivt valt fonder successivt minskat, att fonderna i utbudet i många fall gett sämre avkastning jämfört med index och att informationsverksamheten behöver klargöras vad gäller inriktning och omfattning.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen anger att man i likhet med tidigare år avser att i regleringsbrevet ange den maximala nivån för PPM:s driftskostnader. Utskottet anser att det vore önskvärt att regeringen redovisade i budgetpropositionen vilket tak man avser att sätta för PPM:s driftskostnader det kommande budgetåret.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig kredit i RGK för PPM om högst 4,5 miljarder kronor.

4 Övriga förslag inom utgiftsområde 2

Inledningsvis i detta avsnitt presenteras tre förslag från regeringen. I avsnitt 4.1 behandlas ett lagförslag om skrivelsen om statens upplåning och skuldförvaltning. I 4.2 behandlas några lagändringar som följer av den tidigare beslutade avvecklingen av Insättningsgarantinämnden. I 4.3 behandlas ett förslag från regeringen rörande Stiftelsen Prinsessan Albertinas tillgångar. Därefter i 4.4–4.11 behandlas ett antal förslag från allmänna motionstiden.

4.1 Statens upplåning och skuldförvaltning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Förslaget innebär att skrivelsen med regeringens samlade utvärdering lämnas vartannat år i stället för årligen.

Propositionen

I skrivelsen 2006/07:104 presenterade regeringen förslag till förbättringar av nuvarande process och hur utvärderingen av statsskuldspolitiken kan breddas och fördjupas. Förslaget innebär att skrivelsen med regeringens samlade utvärdering lämnas vartannat år i stället för årligen. De främsta skälen för detta är enligt regeringen statsskuldens minskade budgetmässiga betydelse och skuldpolitikens långsiktiga natur. Utvärderingen bör, i möjligaste mån, även stödjas av externa bedömningar/analyser för att nå ökad bredd och djup i analysen. Det årliga inslaget i rapporteringen till riksdagen kvarstår eftersom regeringen på sedvanligt vis i detta avsnitt i budgetpropositionen avser att referera den samlade utvärderingen alternativt (för de år då ingen samlad utvärdering lämnas till riksdagen) kort redovisa regeringens riktlinjer och Riksgäldskontorets uppnådda resultat.

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	I riksdagens svar på regeringens skrivelse lämnades regeringens förslag
	utan erinran. Finansutskottet pekade bl.a. på att utvecklingen av statsfinan-
	serna och statsskulden är god samtidigt som processen för beslut i stats-
	skuldspolitiska frågor är väl etablerad. I det läget kan det finnas anledning
	att begränsa den mer djuplodande utvärderingen av skuldförvaltningen till
	vartannat år i stället för som nu varje år. Riksdagen välkomnade också
	förslaget att utvärderingarna framöver ska stödjas av externt utlagda utvär-
	deringar.
	Regeringen lämnar därför, i dessa delar, förslag till ändring i lagen
	(1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Ändringarna
	införs fr.o.m. den 1 januari 2008 och skrivelsen överlämnas senast den 25
	april till riksdagen.
	Finansutskottets ställningstagande
	Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag och förutser att utvärderingen
	av statsskuldspolitiken härigenom kan breddas och fördjupas.

4.2 Avveckling av Insättningsgarantinämnden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar delvis regeringens föreslagna lagändringar till följd av avvecklingen av Insättningsgarantinämnden. Finansutskottet instämmer i regeringens förslag i sak men föreslår några smärre korrekturändringar i vissa lagtexter.

Regeringen föreslår att frågor om insättningsgarantin och investerarskyddet ska handläggas av den myndighet som regeringen bestämmer (garantimyndigheten).

Riksdagen har godkänt regeringens förslag att avveckla Insättningsgarantinämnden (IGN) och att inordna verksamheten i en befintlig statlig myndighet (bet. 2006/07:FiU20, rskr. 2006/07:220). Regeringen har i ett beslut den 10 april 2007 gett RGK i uppdrag att förbereda och genomföra inordnande av IGN:s verksamhet som ett beslutsorgan i RGK per den 1 januari 2008. Denna proposition innehåller de förslag till lagändringar som behöver göras med anledning av myndighetsreformen.

Enligt regeringen saknas det skäl att direkt i lagtexten ange vilken myndighet som ska handlägga frågor enligt dessa lagar. I stället bör anges att frågor om insättningsgarantin respektive investerarskyddet ska handläggas av den myndighet regeringen bestämmer. I lagen (1995:1571) om insättningsgaranti och i lagen (1999:158) om investerarskydd bör den myndigheten benämnas garantimyndigheten. Även i sekretesslagen (1980:100), inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (2001:1227) om självdeklaratio-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

ner och kontrolluppgifter, bör de bestämmelser som innehåller namnet IGN hänvisa till garantimyndigheten. En övergångsbestämmelse är nödvändig för att sekretessen ska bestå i ärenden som arkiverats före ikraftträdandet.

De föreslagna lagändringarna innebär inte några ekonomiska konsekvenser för staten eller för någon annan. Lagrådets yttrande har inte inhämtats då lagändringarna har bedömts vara en fråga av enkel beskaffenhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens föreslagna lagändringar i sak. Smärre redaktionella ändringar i vissa lagtexter bör dock göras. Det gäller dels förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), dels förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter. I båda lagtexterna ska ordet ”skall” bytas mot ”ska” i de paragrafer som ändras. De redaktionella ändringarna framgår av förslaget till riksdagsbeslut.

Mot den bakgrunden tillstyrker utskottet delvis regeringens förslag.

4.3 Förvaltningen av Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertinas tillgångar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens förslag om att RGK:s förvaltning av köpeskillingen för Arvfurstens palats överförs till Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertina.

Propositionen

Regeringen föreslår att RGK:s förvaltning av köpeskillingen för Arvfurstens palats överförs till Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertina. Vidare ska regeringen inte längre utse en person som deltar i förvaltningen av stiftelsens tillgångar.

Genom ett förordnande den 17 mars 1783 förklarade sig Prinsessan Sofia Albertina efter sin död skänka fastigheten Arvfurstens palats till Sveriges Arvfurste. En stiftelse bildades samma dag vars syfte var att förvalta fastigheten. Palatsets användning kom inte att motsvara vad Prinsessan Sofia Albertina hade avsett och frågan om en försäljning aktualiserades. 1902 års riksdag beslutade (prop. 1902:67, SU 92, rskr. 70) att en försäljning inte mötte några hinder under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda. Bland annat skulle fastigheten köpas in för statsverkets räkning för en köpeskilling av högst 2 250 000 kr. Köpeskillingen skulle för stiftelsens räkning förvaltas av RGK som årligen skulle betala 4% ränta på köpeskillingen till den som var berättigad enligt Prinsessan Sofia Alberti-

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	nas förordnande. Efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall skulle
	också köpeskillingen kunna användas för fastighetsförvärv för stiftelsens
	räkning. Riksdagen bemyndigade RGK att dels verkställa den årliga rän-
	teutbetalningen, dels tillhandahålla nödvändiga medel för stiftelsens fram-
	tida fastighetsköp. Räntan på köpeskillingen är skattebefriad. 1911 års
	riksdag beslutade (prop. 1911:153, SU 74, rskr. 154) att något hinder inte
	förelåg för försäljning av fastigheten nr 19 i kvarteret Blasieholmen (stall
	tillhörande Arvfurstens palats) till AB Nya Grand Hotel under villkor bl.a.
	att en av Kungl. Maj:t utsedd person skulle delta i förvaltningen av försälj-
	ningsintäkten. Medlen förvaltas av Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertina.
	Stiftelsens tillgångar förvaltas således för närvarande av både RGK och
	stiftelsen. En lämpligare ordning är enligt regeringen att stiftelsen får till
	uppgift att förvalta hela tillgångsmassan. RGK:s förvaltning av köpeskil-
	lingen om 2 250 000 kr för Arvfurstens palats bör därför överföras till
	Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertina den 1 januari 2008. Någon årlig utbe-
	talning av ränta ska därmed heller inte ske. I ärendet har samråd skett med
	Riksmarskalksämbetet som inte har haft något att invända mot förslaget.
	Finansutskottets ställningstagande
	Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag om att RGK:s förvaltning av
	köpeskillingen för Arvfurstens palats överförs till Stiftelsen Prinsessan
	Sofia Albertina.

4.4 Fastighetsfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om myndigheternas lokalförsörjning. Riksdagen avslår också motionsyrkanden om statens fastighetsförvaltning och fastighetsbestånd.

Jämför reservation 1 (s).

Motionerna

Myndigheternas lokalförsörjning

I motionerna 2006/07:Fi253 och 2007/08:Fi260, båda av Fredrik Schulte (m), framhåller motionären behovet av att sänka myndigheternas lokalkostnader. Enligt motionären har trycket på effektivisering av statliga verksamheter ökat, men trots detta har inte mycket gjorts för att verka för en effektivare lokalanvändning. Myndigheterna bör enligt motionären redovisa nyckeltal, i form av t.ex. hyra eller kvadratmeter kontorsareal per anställd, för sin lokalanvändning. Vidare anser motionären att ett sparbeting på lokal-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

kostnaderna bör läggas på samtliga myndigheter. Eftersom myndighetsanslag baseras på föregående års utfall finns inga motiv att effektivisera lokalförsörjningen.

Statens fastighetsförvaltning och fastighetsbestånd

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkande 25 anförs att regeringen bör se över hur fastighetsförvaltningen kan effektiviseras och förbättras genom att skötas av färre myndigheter. I samma motion yrkande 94 begär motionärerna en översyn av Försvarsmaktens mark i syfte att öppna för försäljning av mark för bostadsändamål.

I motion Fi255 av Tomas Tobé (m) påpekas att statliga myndigheters, verks och bolags fastighetsbestånd borde avyttras där behovet av staten som ägare är lågt. Bland annat en förändrad inriktning för Försvarsmakten minskar behovet av att ägandet kvarstår hos staten, skriver motionären.

Finansutskottets ställningstagande

Det är enligt utskottet viktigt att myndigheternas lokalförsörjning är effektiv. Det är därför bra att regeringen har fattat beslut om ändringar i några förordningar som innebär att myndigheterna genom ESV kommer att erbjudas stöd i lokalförsörjningsfrågor. Myndigheterna kommer även att få bättre underlag om hyresnivåer i den statliga sektorn. Samtidigt får regeringen genom ESV mer fyllig information om hur statens kostnader för lokaler utvecklas över tiden och skälen för det. Ändringarna gäller förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning, förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt förordningen (2003:884) med instruktion för Ekonomistyrningsverket.

Utskottet noterar att regeringen bedömer att de principer som i dag ligger till grund för hyressättningen i allt väsentligt bidrar till ökad effektivitet i fastighetsförvaltningen och myndigheternas lokalförsörjning. Regeringen har inte för avsikt att förändra de grundläggande principerna för hyressättningen för statliga myndigheter. Regeringen har dock för avsikt att följa utvecklingen för att långsiktigt säkerställa en effektiv fastighetsförvaltning och lokalförsörjning inom staten.

Som renodlade fastighetsförvaltande myndigheter räknas i dag endast två myndigheter: Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket. Verksamhetsområdet fastighetsförvaltning omfattar förvaltning av de fastigheter som av försvarspolitiska, kulturhistoriska eller andra skäl inte ansetts lämpliga att förvalta i bolagsform.

Angående det motionärerna skriver om avyttring av bl.a. Försvarsmaktens mark kan konstateras att regeringen i budgetpropositionen anger att Fortifikationsverket ska anpassa sin verksamhet till följd av försvarspolitiska beslut. Vidare skriver regeringen att omställningen av försvaret innebär att ett stort antal fastigheter och mark kommer att behöva avyttras under de kommande åren. Fortifikationsverkets bokförda värde på sina fas-

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	tigheter har redan minskat med 21 % sedan 1998. Vasallen AB utvecklar
	nedlagda regementen och andra försvarsfastigheter så att de blir intressanta
	förvärvsobjekt på den kommersiella marknaden. Sedan starten 1997 har 24
	försvarsanläggningar förvärvats, varav 12 har omvandlats och sålts.
	Slutligen kan nämnas att det finns både pågående och planerade avytt-
	ringar på regeringens bord för närvarande. Sveaskog har mellan 2002 och
	2006 sålt 3,4 % av sitt innehav. Enligt riksdagens beslut ska 5–10 % av
	markinnehavet säljas. Vasakronan AB är ett av de statliga bolag som reger-
	ingen uttryckt sin avsikt att minska ägandet i (prop. 2006/07:57).
	Mot denna bakgrund avstyrks de här aktuella motionsyrkandena.

4.5 Lägenhetsregistret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om att införa fler uppgifter i lägenhetsregistret samt att utvidga ändamålet med registret till att omfatta kontroll av svarthandel med hyresrätter.

Jämför reservation 2 (v).

Motionerna

I Vänsterpartiets motion C263 yrkandena 3 och 4 föreslår motionärerna att uppgifter om värme- och ventilationssystem samt upplåtelseform ska föras i lägenhetsregistret. Enligt Vänsterpartiets motion So368 yrkandena 3 och 4 bör lägenhetsregistret innehålla uppgifter om hiss samt våningsplan. Denna typ av statistik är enligt motionärerna nödvändig dels för att förbättra planeringsprocessen i kommunerna, dels för att underlätta för forskning på området.

Vidare i Vänsterpartiets motion C301 yrkande 5 anförs att ändamålet för lägenhetsregistret även ska omfatta möjligheten att kontrollera svarthandel med och skenbyten av hyresrätter.

Finansutskottets ställningstagande

Motionären vill ha in uppgifter om värme- och ventilationssystem i lägenhetsregistret. Utskottet vill här erinra om att lagen (2006:985) om energideklarationer för byggnader föreskriver att i en energideklaration ska man bl.a. ange uppgifter om byggnaders energiprestanda och om när funktionskontroll av ventilationssystemet utförts. Boverket för ett register över de uppgifter som lämnas i energideklarationerna.

Motionären vill även ha med upplåtelseformen i lägenhetsregistret. Här vill utskottet påpeka att fastighetsägarens juridiska form framgår av lägenhetsregistret. Av detta går att utläsa vilken upplåtelseform som gäller för själva fastigheten. Det är emellertid endast hushållet som bebor lägenheten

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

som säkert vet hur en viss lägenhet i fastigheten är upplåten. Uppgiften är svår att uppdatera om upplåtelseformen ändras genom att exempelvis bostadsrätter upplåts som hyresrätter eller hyresrätter hyrs ut i andra hand.

När det gäller frågan om lägenhetsregistret ska innehålla uppgift om hiss har SCB och Lantmäteriverket fått i uppdrag att utreda möjligheten att samla in uppgifter om hiss och i så fall till vilken kostnad. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2008.

När det gäller våningsplan innebär utformningen av lägenhetsnumret att våningsplanet framgår.

Beträffande motionärernas förslag om att använda lägenhetsregistret i syfte att stävja svarthandeln med lägenheter har finansutskottet tidigare uttalat att samhället i stället för att bekämpa brotten direkt snarare bör motverka grundorsaken för svarthandeln: bristen på lägenheter (bet. 2005/06: FiU8). Ett utvidgat ändamål till att omfatta kontroll av svarthandel skulle också vara olämpligt från integritetssynpunkt. Genom att i lagtexten ange ändamålet med lägenhetsregistret anges den yttre ramen för vad uppgifter som finns i registret får användas till. Ändamålsbestämningen har en avgörande betydelse för vilka uppgifter som får tas in i registret och hur uppgifterna får behandlas. Lägenhetsregistret ska enligt lagen endast innehålla uppgifter om bostadslägenheten, entrén, byggnaden och fastigheten. Uppgifter om vem som bor i lägenheten ska inte finnas med i registret. Ändamålsbestämmelsen är därmed av central betydelse för skyddet för den personliga integriteten.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet de här aktuella motionsyrkandena.

4.6 Den offentliga statistiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att förstärka den officiella statistiken på områden som rör äldre. Finansutskottet anser att det är viktigt att det finns relevant beslutsinformation om äldre, men betonar att det är den statistikansvariga myndigheten som bestämmer innehåll och omfattning inom sitt statistikområde.

Motionen

I motion Fi206 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkande 1 påpekas att den officiella statistiken borde förstärkas på områden som rör uppgifter om äldre. Enligt motionärerna är kunskapsunderlaget för politiska och andra beslut som rör äldre tunt. Motionärerna menar att tillgänglig statistik ofta inte går längre fram än till 64 år, ibland till 74 eller 84, trots att vår livslängd ökat kraftigt under 1900-talet.

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet har tidigare behandlat ett motsvarande yrkande i betänkande 2006/07:FiU2. Utskottet anser att det är viktigt att det finns relevant beslutsinformation om de äldre. Efter den statistikreform som genomfördes i mitten av 1990-talet är ansvaret för den officiella statistiken fördelat på ett 20-tal statistikansvariga myndigheter. Det är den statistikansvariga myndigheten som bestämmer innehåll och omfattning inom sitt statistikområde med hänsyn till användarnas behov, statistikens kvalitet och kostnad. Utskottet utgår från att syftet med statistikreformen fortfarande efterlevs, dvs. att användarnas inflytande över statistiken sätts i fokus vid beslut om omfattning och inriktning. Utskottet anser att det är tillfredsställande att SCB:s årliga undersökning av levnadsförhållanden, inte längre innehåller någon övre åldersgräns. Det är också positivt att SCB fr.o.m. oktober 2007 i sina månatliga arbetskraftsundersökningar (AKU) publicerar resultaten för åldersgruppen 15–74 år i stället för som tidigare 16–64 år. De genomförda ändringarna innebär att AKU kan ansluta till andra länders redovisning av den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Utskottet anser att användarnas behov måste sättas i centrum även fortsättningsvis när det gäller beslut om omfattning och innehåll i statistiken.

Mot den bakgrunden avstyrks det här aktuella motionsyrkandet.

4.7 Information om förhållandena i den finansiella sektorn

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att regeringen kontinuerligt ska informera oppositionspartierna om förhållandena i den finansiella sektorn.

Jämför reservation 3 (s).

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkande 6 framhålls att regeringen kontinuerligt ska informera oppositionspartierna om förhållandena i den finansiella sektorn. Enligt motionärerna är Sverige ett litet land som är beroende av omvärlden. Även om Sverige visserligen är väl rustat för att klara en ökad turbulens på finansmarknaderna är det viktigt att kunna agera om det behövs. För att göra det möjligt för oppositionspartierna att ta sitt ansvar vid en krissituation måste regeringen framöver kontinuerligt informera om förhållandena i den finansiella sektorn.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen har löpande informerat riksdagen (i EU-nämnden och i finansutskottet) om de diskussioner kring finansiell stabilitet som förs i bl.a. Ekofin och i samband med IMF-årsmöte.

Vidare publiceras regelbundet ett antal rapporter om de aktuella förhållandena i den finansiella sektorn. Exempelvis publicerar Riksbanken två gånger per år rapporten Finansiell stabilitet som innehåller en analys och bedömning av stabiliteten i det svenska finansiella systemet. Finansinspektionen publicerar Finanssektorns stabilitet i oktober varje år. Konjunkturinstitutet publicerar fyra gånger per år en analys av finansmarknaderna i rapporten ”Konjunkturläget”.

Slutligen vill utskottet framhålla den möjlighet som finns att i utskottsarbetet begära att information hämtas från olika källor genom det s.k. minoritetsskyddet. Om minst fem ledamöter i ett utskott begär att upplysningar eller yttrande ska hämtas från någon statlig myndighet vid behandlingen av ett ärende, ska utskottet göra detta (4 kap. 11 § RO).

Om vi skulle hamna i en situation av omfattande finansiell instabilitet är vikten av nationell sammanhållning stor, enligt utskottet. Utskottet förutsätter att regeringen i ett sådant läge skulle ta initiativ till information och samråd med riksdagen som helhet.

Mot denna bakgrund avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

4.8 Konkurrensutsättning av SCB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om att undersöka möjligheten att bolagisera SCB.

Enligt motion Fi265 av Ulrika Karlsson (m) bör möjligheterna att bolagisera SCB:s verksamhet undersökas. Vidare anser motionären att SCB:s verksamhet omgående bör konkurrensutsättas och statistiktjänster upphandlas på en fri marknad. Många av SCB:s uppgifter kan skötas minst lika bra, om inte bättre, av andra aktörer, skriver motionären. Genom att öppna för andra aktörer inom statistikområdet kan staten avlastas och i stället fokusera på sina kärnuppgifter.

Finansutskottets ställningstagande

I samband med den statistikreform som trädde i kraft den 1 juli 1994 fördelades ansvaret för den officiella statistiken på 25 statliga myndigheter som fick ansvaret för den statistik som låg inom deras verksamhetsområde. SCB fortsatte att ha samordningsansvar för den officiella statistiken och ansvara för sektorsövergripande statistik.

2007/08:FiU2	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Ett huvudsyfte med reformen var att öka användarnas inflytande över
	statistiken. Man förväntade sig att reformen skulle leda till att statistiken
	blev mer relevant för användarna och att statistiksystemet blev mer flexi-
	belt och att statistikproduktionen blev mer effektiv. För att stärka samord-
	ningen och överblicken över systemet finns sedan 2002 ett råd för
	Sveriges officiella statistik vid SCB.
	De statistikansvariga myndigheterna måste vid en upphandling följa
	LOU. SCB har inget företräde till uppdraget utan måste i sådana fall kon-
	kurrera med andra statistikproducenter.
	Mot den bakgrunden avstyrker utskottet den här aktuella motionen.

4.9 Nationell e-strategi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår en motion om en nationell e-strategi mot bakgrund av att ett omfattande arbete kring att utveckla e-förvalt- ningen redan pågår i statsförvaltningen.

Motionen

I motion Fi231 av Mats Gerdau (m) framhålls behovet av en nationell e- strategi från statens sida i syfte att utveckla e-tjänsterna i Sverige. Motionären hänvisar till en ny rapport om e-tjänster från EU-kommissionen som visar att Sverige från att ha lett utvecklingen nu halkat ned till en sjunde plats. Enligt motionären måste myndigheternas e-tjänster på såväl statlig som kommunal nivå graderas upp på bred front. Med fler e-tjänster kan servicen förbättras för medborgarna samtidigt som resurserna används mer effektivt, vilket är bra också ur ett skattebetalarperspektiv, skriver motionären.

Finansutskottets ställningstagande

Ett omfattande arbete kring e-förvaltning i den riktning motionären efterfrågar pågår redan i statsförvaltningen. Regeringen skrev exempelvis i budgetpropositionen för 2007 att en strategi för fortsatt utveckling av elektronisk förvaltning har beslutats. I strategin fastställs tre mål som förvaltningen gemensamt ska uppnå. Den statliga förvaltningen bör 2010 ha

• en effektiv informationshantering som gör informationen lättillgänglig och användbar,

• en i lämpliga delar automatiserad ärendehantering samt

• kapacitet att hantera sina inköpsprocesser elektroniskt.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

Regeringen har under året beslutat om att införa elektronisk fakturahantering i statlig förvaltning. ESV har fått i uppdrag att leda och samordna införandet som beräknas spara in närmare 4 miljarder kronor på fem år. Verva har under året redovisat ett uppdrag om ökad användning av offentlig elektronisk handel, vilket förväntas kunna leda till betydande administrativa besparingar för myndigheter.

Regeringen skriver i budgetpropositionen för 2008 att man avser att ta fram en nationell handlingsplan för utvecklingen av den elektroniska förvaltningen. Regeringen anser att det går att uppnå högre effektivitet när det gäller utvecklingen av IT om staten och kommunerna samarbetar. Regeringen avser därför att se över förbättringsmöjligheter i samarbetet med den kommunala sektorn gällande kommunala e-förvaltningsplaner för utveckling, rationaliseringar och medborgarnytta i den offentliga sektorns e-för- valtning.

En särskild utredare har i betänkandet Utökat elektroniskt informationsutbyte (SOU 2007:45) lämnat förslag som syftar till att minska felaktiga utbetalningar, effektivisera myndigheterna samt förbättra servicen och förutsebarheten för enskilda. Betänkandet är nu föremål för remiss och regeringen har som ambition att överlämna en proposition i ärendet till riksdagen under våren 2008.

Mot den bakgrunden avstyrker utskottet motionen.

4.10 Tillsyn av valutaväxlare

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att stärka Finansinspektionens tillsyn av valutaväxlare. I Regeringskansliet pågår ett arbete med anknytning till dessa frågor i beredningen av det s.k. tredje penningtvättsdirektivet.

Motionen

I motion Ju431 yrkande 3, av Andreas Norlén (m), anförs att Finansinspektionens tillsyn av valutaväxlare bör stärkas i syfte att förhindra penningtvätt. Motionären skriver att Finansinspektionen för vissa företag som valutaväxlare, inlåningsföretag och betalningsförmedlare endast har begränsad tillsyn. Finansinspektionen kan t.ex. begära in uppgifter men inte genomföra traditionella platsundersökningar. Det är enligt motionären tänkbart att brottssyndikat väljer att försöka tvätta pengar där kontrollen är svagast. Därför bör Finansinspektionens tillsyn av valutaväxlare m.fl. göras lika omfattande som tillsynen över t.ex. banker.

2007/08:FiU2

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Finansutskottets ställningstagande

Enligt lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet framgår att företag som ägnar sig åt valutaväxling ska anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen. Finansinspektionen ska också föra ett register över sådana företag.

I det här sammanhanget vill utskottet erinra om utredningen om det tredje penningtvättsdirektivet (SOU 2007:23) som publicerades i våras. Utredningens huvuduppgift har varit att lämna förslag till genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet (2005/60/EG). Utredningen föreslår ändringar i penningtvättslagen och annan lagstiftning som rör administrativa åtgärder för att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering. Utredningen föreslår också en utökad tillsyn av företag utanför den finansiella sektorn på området. Förslaget bereds för närvarande av regeringen.

Mot den bakgrunden avstyrker utskottet det aktuella motionsyrkandet.

4.11 Utredning om nytt välfärdsmått

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar att avslå en motion om att tillsätta en parlamentarisk utredning om ett nytt välfärdsmått.

Jämför reservation 4 (v).

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi208 (v) anser motionärerna att en parlamentarisk beredning bör tillsättas med uppdrag att studera frågan om ett nytt välfärdsmått för att beskriva en hållbar utveckling. Den ensidiga fokuseringen på BNP leder fel för samhällsdebatt och beslutsfattare, enligt motionärerna. Även om BNP bör behållas för att redovisa penningströmmarnas omfattning i ett samhälle bör det kompletteras med ett eller flera mått som är bättre utformade för att beskriva en hållbar samhällsutveckling

Finansutskottets ställningstagande

Det finns i dag ett tiotal länderjämförande välfärdsindex som fått större spridning. De publiceras av bl.a. FN och av olika forskningsinstitut och universitet världen runt. Ett grovt mått på ett lands välfärd är Human Development Index (HDI) som tagits fram av FN:s biståndsorgan, UNDP. HDI publiceras varje år och grundar sig på sammansatt statistik över bl.a. förväntad livslängd, BNP per capita och utbildningsnivå. GDI (Gender-related development index) mäter samma saker som HDI men tar även hänsyn till skillnader mellan könen.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:FiU2

FN:s välfärdsmått HDI och GDI publiceras på Nuteks hemsida. I den senaste rankingen från december 2006 ligger Sverige på femte plats i väfärdsligan enligt både HDI och GDI. Skillnaderna mellan länderna i toppen på välfärdsligan är mycket små. De länder som har högst välfärd ligger även i det övre skiktet när det gäller BNP per invånare. Sverige ligger högt när det gäller förväntad livslängd och utbildning, men har lägst BNP per invånare av de tio länder som toppar välfärdsligan. Också SCB har publicerat internationella välfärdsindex vid några tillfällen i sin tidskrift Välfärdsbulletinen.

Det finns således enligt utskottets mening goda möjligheter att ta del av kompletterande mått på Sveriges välfärd vid sidan av BNP-måttet. Utskottet avstyrker den här aktuella motionen.

2007/08:FiU2

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.Fastighetsfrågor, punkt 10 (s)

av Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Jörgen Hellman (s) och Christina Zedell (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkandena 25 och 94 samt avslår motionerna

2006/07:Fi253 av Fredrik Schulte (m) yrkandena 1–3, 2007/08:Fi255 av Tomas Tobé (m) och 2007/08:Fi260 av Fredrik Schulte (m) yrkandena 1–3.

Ställningstagande

Statens fastighetsbestånd förvaltas av flera olika myndigheter. Vi anser att regeringen bör se över hur förvaltningen kan effektiviseras och förbättras genom att skötas av färre myndigheter.

Vi anser också att viss militär mark bör kunna frigöras för exempelvis bostadsändamål. Försvarsmakten äger mycket mark. En del är viktiga naturområden som måste värnas inför framtiden. Annan mark används inte alls eller bara delvis och skulle kunna användas för bostadsbyggande eller andra offensiva satsningar i respektive kommun. Vi vill därför se en översyn av Försvarsmaktens mark.

2.Lägenhetsregistret, punkt 11 (v) av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2007/08:C263 av Egon Frid m.fl. (v) yrkandena 3 och 4,

RESERVATIONER 2007/08:FiU2

2007/08:C301 av Egon Frid m.fl. (v) yrkande 5 och 2007/08:So382 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Jag föreslår att antalet uppgifter i lägenhetsregistret utökas till att även innehålla information om tillgången till hiss, antalet våningsplan i flerbostadshus, värme- och ventilationssystem samt upplåtelseform.

Inte minst den demografiska utvecklingen med ett ökat antal äldre gör att det för samhällsplaneringen är viktigt att tillgängligheten i bostäder på ett enkelt sätt kan åskådliggöras genom uppgifter om hiss och våningsplan för att kompensera de brister som finns i den redan byggda miljön. Utskottsmajoriteten skriver nu att SCB och Lantmäteriverket har fått i uppdrag att undersöka möjligheten att samla in uppgifter om hiss och i så fall till vilken kostnad. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december. Jag ser detta uppdrag som högst angeläget.

Om vi på allvar ska kunna påbörja arbetet med att nå uppsatta mål om att minska bostadssektorns totala energiförbrukning är det nödvändigt att samhällsplanerare och forskare får tillgång till uppgifter om ventilations- och värmesystem. Utifrån detta menar jag att det är nödvändigt att uppgifter om ventilation och värme samlas in i ett lägenhetsregister.

Vänsterpartiet vill se en fastighetsbeskattning som är neutral och som bygger på upplåtelseform, i stället för som i dag på hustyp. För att underlätta detta skulle uppgifter om upplåtelseform i lägenhetsregistret vara en stor fördel. Även för forskningen och samhällsplaneringen är ett register, där man enkelt kan få fram uppgifter om upplåtelseform, att föredra.

Vidare har Vänsterpartiet under en rad år motionerat om att regeringen bör se över möjligheterna att använda lägenhetsregistret i syfte att bekämpa svarthandel och skenbyten med hyreslägenheter. Lägenhetsregistret skulle kunna bli ett kraftfullt verktyg för att komma åt dessa kriminella lägenhetsaffärer, och registrets ändamål bör därför utvidgas till att även omfatta detta syfte.

3.Information om förhållandena i den finansiella sektorn, punkt 13 (s)

av Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Jörgen Hellman (s) och Christina Zedell (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s) yrkande 6.

2007/08:FiU2 RESERVATIONER

Ställningstagande

Under hösten har bl.a. utvecklingen på den amerikanska bostadsmarknaden skapat oro på de internationella finansmarknaderna. I likhet med 1998 har riskpremier stigit och räntespreadar ökat. En utbredd oro påverkar aktiviteterna i ekonomin. Sveriges starka ekonomi, som byggts upp under de senaste 12 åren, är relativt väl rustad för att klara en ökad turbulens på finansmarknaderna. Samtidigt är Sverige ett litet land, som är beroende av omvärlden. Därför är det viktigt att kunna agera om det behövs. Utskottsmajoriteten skriver att om vi skulle hamna i en situation av omfattande finansiell instabilitet är vikten av nationell sammanhållning stor och man förutsätter att regeringen i ett sådant läge skulle ta initiativ till information och samråd med riksdagen. Detta är i och för sig bra men sådana ad hocinsatser räcker inte. Vi socialdemokrater är beredda att ta vårt ansvar vid en krissituation. För att det ska vara möjligt måste regeringen framöver kontinuerligt informera oppositionspartierna om förhållandena i den finansiella sektorn.

4.Utredning om nya välfärdsmått, punkt 17 (v) av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2007/08:Fi208 av Jacob Johnson m.fl. (v).

Ställningstagande

I en ekonomi är det nödvändigt att hushålla med knappa resurser. Därför är det viktigt att få en god bild av vilka dessa resurser är och hur de förändras. Bruttonationalprodukten (BNP) mäter endast de värden som mäts i penningflöden. Ingen hänsyn tas till vare sig ekologiska, sociala eller kulturella värden. Den ensidiga fokuseringen på BNP leder fel för samhällsdebatt och beslutsfattare. Även om BNP bör behållas för att redovisa penningströmmarnas omfattning i ett samhälle bör det kompletteras med ett eller flera mått som är bättre utformade för att beskriva en hållbar samhällsutveckling i dess olika aspekter. Ett exempel på andra mått som används för att jämföra länder är FN:s Human Development Index (HDI), som även tar in sådant som hälsa.

Jag anser att en parlamentarisk beredning bör tillsättas med uppdrag att studera denna fråga, ta fram olika underlag och lämna förslag på välfärdsmått för att beskriva en hållbar utveckling.

2007/08:FiU2

Särskilda yttranden

1.Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2 (s)

Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Jörgen Hellman (s) och Christina Zedell (s) anför:

Riksdagen har den 21 november 2007 i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom den borgerliga regeringens budgetförslag för 2008. Det innebär att riksdagen nu har låst såväl utgiftstak som ramar för de 27 utgiftsområdena samt fattat beslut om skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i kraft nästa år. För 2008 gäller därmed att de samlade utgifterna för utgiftsområde 2 inte får överstiga 11 105,7 miljoner kronor under riksdagens fortsatta behandling.

Socialdemokraternas förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå med 10 miljoner kronor och kan således inte tas upp till formell behandling. Vårt budgetalternativ ska också ses som en helhet. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha utformats i enlighet med det som framgår av Socialdemokraternas budgetmotion Fi277.

Vi Socialdemokrater är emot införandet av regeringens finanspolitiska råd. Vi anser att Statistiska centralbyrån ska få behålla de 500 tkr som regeringen disponerar om till det finanspolitiska rådet.

Vidare anser vi att Finansinspektionen behöver mer resurser för att kunna utöva sin kontrollfunktion. För samhällsekonomin i stort är det viktigt med en väl fungerande finansmarknad.

Sammantaget står vi fast vid de ändringar på utgiftsområdet som presenterades i vår budgetmotion Fi277 och som framgår av tabell 2.1 i betänkandet.

2.Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2 (v)

Ulla Andersson (v) anför:

Vänsterpartiets förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå med 975 000 kr och kan således formellt tas upp till behandling. Vårt budgetalternativ ska dock ses som en helhet. Då riksdagsmajoriteten fattat rambe-

2007/08:FiU2	SÄRSKILDA YTTRANDEN
	slut om en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken än den som
	Vänsterpartiet presenterat deltar vi inte i detta beslut om fördelningen av
	anslag inom utgiftsområde 2.
	Vänsterpartiet menar att Sverige behöver ett spårbyte för ökad rättvisa,
	förstärkt välfärd och kloka investeringar för framtiden. Vi presenterar i vår
	budgetmotion Fi276 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken
	än vad riksdagsmajoriteten fattat övergripande beslut om. Vårt budgetalter-
	nativ avvisar regeringens politik, som är närsynt och oansvarig, som
	systematiskt ger mer till dem som har mest och som i grunden angriper
	och eroderar den svenska välfärdsmodellen. Vi avvisar regeringens kraf-
	tiga skattesänkningar, attackerna på de gemensamma trygghetssystemen
	och urgröpningen av det gemensamma ägandet. Vänsterpartiet gör en radi-
	kalt annorlunda bedömning än regeringen och riksdagsmajoriteten av de
	långsiktiga behoven för svensk ekonomi. Vi ifrågasätter de nyliberalt inspi-
	rerade penning- och finanspolitiska ramverk som underbygger en omfat-
	tande överföring av resurser till de rikaste och förhindrar en politik för full
	sysselsättning.
	Vänsterpartiets politik innebär i stället en välfärdsoffensiv. Vi gör en
	kraftfull satsning på fler anställda i välfärden. Vi presenterar också omfat-
	tande investeringar för att stärka samhällets infrastruktur och bemöta de
	allvarliga klimathoten. Vi ser jämställdheten som en strukturell fråga om
	makt och resurser och föreslår en rad politiska insatser – saknade i reger-
	ingens budgetproposition – för att förändra ojämlika strukturer. Vi genom-
	för ett omfattande socialt reformprogram på en rad områden. Detta är i
	kontrast till regeringens politik, som försitter goda chanser och vrider
	klockan tillbaka, ett ansvarsfullt budgetalternativ, som använder de gemen-
	samma resurserna bättre, nämligen mer rättvist och mer framtidsinriktat.
	Vänsterpartiet anser att Konjunkturinstitutet bör avvecklas per den 1 juli
	2008. KI har på senare tid tagit på sig rollen som opinionsbildande myn-
	dighet utifrån ett strikt marknadsliberalt perspektiv. Särskilt anmärknings-
	värt är myndighetens upptagenhet med begrepp som jämviktsarbetslöshet
	som står i bjärt kontrast till synen på arbetslöshetsbekämpning som den
	ekonomiska politikens viktigaste mål. Den del av myndighetens verksam-
	het som handlar om att följa upp läget i svensk ekonomi genom enkätun-
	dersökningar till företag och hushåll är dock värdefull och bör fortsätta
	men kan med fördel överföras till SCB. Vi anser vidare att det finanspoli-
	tiska rådet bör upplösas med omedelbar verkan, då rådet sannolikt kom-
	mer att bli ytterligare ett organ som ska klä regeringens högerpolitik i ett
	falskt vetenskapligt skimmer. Anslaget minskas med 6 miljoner kronor jäm-
	fört med regeringens förslag. SCB:s verksamhet bör dock värnas och jag
	avvisar de besparingar på myndigheten som regeringen gör. Vänsterpartiet
	anser också att SCB:s anslag ska öka med anledning av att verksamhet
	föreslås flyttas från KI till SCB samt för att kompensera för den låga pris-
	och löneomräkningen. Sammantaget vill vi lägga 22 miljoner kronor mer

SÄRSKILDA YTTRANDEN

2007/08:FiU2

på SCB än regeringen. Slutligen vill vi öka anslaget för Finansinspektionen med 3 miljoner kronor för att kompensera för den låga pris- och löneuppräkningen.

Sammantaget står jag fast vid de ändringar på utgiftsområdet som presenterades i vår motion Fi235 och som framgår av tabellen i bilaga 2 i betänkandet.

3.Anslagen för 2008 inom utgiftsområde 2 (mp)

Mikaela Valtersson (mp) anför:

Miljöpartiets förslag på utgiftsområdet överstiger denna nivå med 170 miljoner kronor och kan således inte tas upp till formell behandling. Vårt budgetalternativ ska också ses som en helhet. Vi vidhåller vår uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 borde ha utformats i enlighet med det som framgår av Miljöpartiets motion Fi262.

Miljöpartiet är, till skillnad från regeringen, berett att verka för att statskassan ska bidra med sin del för att skapa jämställda löner. När regeringen i vårpropositionen deklarerade målet att jämställda löner ska ha genomförts inom den statliga sektorn till 2010, kan vi konstatera att det inte finns några medel aviserade till detta mål. Miljöpartiet föreslår att 170 miljoner kronor avsätts 2008, 340 miljoner kronor 2009 och 500 miljoner kronor 2010 till en särskild pott för jämställda löner i statens verksamheter.

Sammantaget står jag fast vid de ändringar på utgiftsområdet som presenterades i vår motion Fi262 och som framgår av tabellen i bilaga 2 i betänkandet.

2007/08:FiU2

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2007/08:1 Budgetpropositionen för 2008 utgiftsområde 2:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 2.1 och 14.4.1).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) (avsnitt 2.2 och 15.6).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti (avsnitt 2.3 och 15.6).

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd (avsnitt 2.4 och 15.6).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 2.5 och 15.6).

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (avsnitt 2.6 och 15.6).

7.Riksdagen godkänner det mål för politikområde Effektiv statsförvaltning som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet (avsnitt 4.3).

8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för anslaget 1:12 Bidragsfastigheter ingå ekonomiska avtal för underhåll på bidrags-

fastigheter som medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor efter 2008 (avsnitt 10.12).

9.Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Statens fastighetsverk för perioden 2008–2010 (avsnitt 10.13).

10.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2008 besluta att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 11 900 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.13).

11.Riksdagen godkänner förslaget till investeringsplan för Fortifikationsverket för perioden 2008–2010 (avsnitt 10.14).

12.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2008 besluta att Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram av högst 9 090 000 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och lokaler i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.14).

13.Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om förvaltningen av Stiftelsen Prinsessan Sofia Albertinas tillgångar (avsnitt 15.7)

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2007/08:FiU2

14.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 4 500 000 000 kronor för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 17.5).

15.Riksdagen anvisar för 2008 anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning:

16.Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2008 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 30 000 000 kronor (avsnitt 18.5.1).

17.Riksdagen anvisar anslag för 2008 under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslaget som är avsett för Riksrevisionen, enligt följande uppställning:

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag	Regeringens förslag
01:1 Konjunkturinstitutet	49 955
01:2 Ekonomistyrningsverket	103 915
01:3 Statskontoret	56 579
01:4 Täckning av merkostnader för lokaler	422
01:5 Statistiska centralbyrån	476 901
01:6 Kammarkollegiet	33 378
01:7 Finanspolitiska rådet	5 975
01:8 Verket för förvaltningsutveckling	55 916
01:9 Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443
01:10 Statliga tjänstepensioner m.m.	9 226 000
01:11 E-legitimationer	10 890
01:12 Bidragsfastigheter	290 000
02:1 Finansinspektionen	208 632
02:2 Riksgäldskontoret	289 787
02:3 Bokföringsnämnden	8 276
02:4 Vissa garanti- och medlemsavgifter	1 800
90:1 Riksrevisionen1	284 825
Summa	11 105 694

1 Anslag avsett för Riksrevisionen

Motion från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Fi253 av Fredrik Schulte (m):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att sänka myndigheternas lokalkostnader.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att myndigheter bör redovisa nyckeltal för sin lokalanvändning.

2007/08:FiU2	BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG
	3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motio-
		nen anförs om behovet av sparbeting på lokalkostnaderna för samt-
		liga myndigheter.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007

2007/08:Fi206 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om förändring av den offentliga statistiken.

2007/08:Fi208 av Jacob Johnson m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en parlamentarisk beredning bör tillsättas med uppdrag att studera frågan om ett nytt välfärdsmått för att beskriva en hållbar utveckling.

2007/08:Fi228 av Fredrik Olovsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ökad insyn i Konjunkturinstitutets verksamhet.

2007/08:Fi231 av Mats Gerdau (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en nationell e-strategi.

2007/08:Fi235 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.Riksdagen beslutar att Konjunkturinstitutet avvecklas per den 1 juli 2008.

2.Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:

Anslag		Regeringens förslag (tkr)	Anslagsförändring
			(tkr)

1:1	Konjunkturinstitutet	49 955	–20 000
1:5	Statistiska centralbyrån	476 901	22 000
1:7	Finanspolitiska rådet	5 975	–5 975
2:1	Finansinspektionen	208 632	3 000
	Summa:		–975

2007/08:Fi255 av Tomas Tobé (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statliga myndigheters, verks och bolags fastighetsbestånd borde avyttras där behovet av staten som ägare är lågt.

FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG BILAGA 1

2007/08:FiU2

2007/08:Fi260 av Fredrik Schulte (m):

1.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att sänka myndigheternas lokalkostnader.

2.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att myndigheter bör redovisa nyckeltal för sin lokalanvändning.

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av sparbeting på lokalkostnaderna för samtliga myndigheter.

2007/08:Fi262 av Mikaela Valtersson m.fl. (mp):

1.Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt uppställning:

Anslag (nr)		Anslagsförändring (miljoner kronor)
		2008	2009	2010
Summa för utgiftsområdet		170	340	500
1:9	Arbetsgivarpolitiska frågor	170	340	500

2007/08:Fi265 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om privatisering, bolagisering och konkurrensutsättning av Statistiska centralbyrån (SCB).

2007/08:Fi277 av Mona Sahlin m.fl. (s):

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen kontinuerligt ska informera oppositionspartierna om förhållandena i den finansiella sektorn.

25.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om effektiviserad fastighetsförvaltning.

94.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av Försvarsmaktens mark i syfte att öppna för försäljning av mark till bostadsändamål.

2007/08:Ju431 av Andreas Norlén (m):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om tillsyn av valutaväxlare m.fl.

2007/08:C263 av Egon Frid m.fl. (v):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppgifter om värme och ventilationssystem ska föras i lägenhetsregistret.

2007/08:FiU2

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att uppgifter om upplåtelseform ska föras i lägenhetsregistret.

2007/08:C301 av Egon Frid m.fl. (v):

5.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändamålet för lägenhetsregistret även ska omfatta möjligheten att kontrollera svarthandel med och skenbyten av hyresrätter.

2007/08:So382 av Lars Ohly m.fl. (v):

3.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i lägenhetsregistret ska föras uppgifter om hiss.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att i lägenhetsregistret ska föras uppgifter om våningsplan i flerfamiljshus.

2007/08:FiU2

BILAGA 2

Regeringens och oppositionens anslagsförslag

Förslag till anslag för år 2008 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag (om inget annat anges avses		Regeringens	Avvikelser i förhållande till reger-
ramanslag)		förslag		ingens förslag

			v	mp

01:1	Konjunkturinstitutet	49 955	-20 000
01:2	Ekonomistyrningsverket	103 915
01:3	Statskontoret	56 579
01:4	Täckning av merkostnader	422
	för lokaler
01:5	Statistiska centralbyrån	476 901	+22 000
01:6	Kammarkollegiet	33 378
01:7	Finanspolitiska rådet	5 975	-5 975
01:8	Verket för förvaltningsut-	55 916
	veckling
01:9	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443		+170 000
01:10	Statliga tjänstepensioner	9 226 000
	m.m.
01:11	E-legitimationer	10 890
01:12	Bidragsfastigheter	290 000
02:1	Finansinspektionen	208 632	+3 000
02:2	Riksgäldskontoret	289 787
02:3	Bokföringsnämnden	8 276
02:4	Vissa garanti- och medlems-	1 800
	avgifter
90:1	Riksrevisionen	284 825
	Summa	11 105 694	-975	+170 000

Anm. Socialdemokraterna har inget formellt yrkande om anslag på utgiftsområde 2. I deras budgetmotion Fi277 redovisas dock en fördelning på anslag. Denna fördelning framgår av tabell 2.1 i betänkandet.

2007/08:FiU2

BILAGA 3

Utskottets anslagsförslag

Förslag till anslag för år 2008 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.

Företrädarna för s, v och mp har avstått från att ta ställning i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 1–3).

Belopp i 1 000-tal kronor

Anslag (om inget annat anges avses ramanslag)		Utskottets förslag
01:1	Konjunkturinstitutet	49 955
01:2	Ekonomistyrningsverket	103 915
01:3	Statskontoret	56 579
01:4	Täckning av merkostnader för lokaler	422
01:5	Statistiska centralbyrån	476 901
01:6	Kammarkollegiet	33 378
01:7	Finanspolitiska rådet	5 975
01:8	Verket för förvaltningsutveckling	55 916
01:9	Arbetsgivarpolitiska frågor	2 443
01:10 Statliga tjänstepensioner m.m.		9 226 000
01:11 E-legitimationer		10 890
01:12 Bidragsfastigheter		290 000
02:1	Finansinspektionen	208 632
02:2	Riksgäldskontoret	289 787
02:3	Bokföringsnämnden	8 276
02:4	Vissa garanti- och medlemsavgifter	1 800
90:1	Riksrevisionen	284 825
Summa		11 105 694