Civilutskottets betänkande 2007/08:CU3

Ändringar i plan- och bygglagen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/07:122 Ett första steg för en enklare plan- och bygglag samt två motioner som väckts med anledning av propositionen.

Lagförslaget innebär sammanfattningsvis följande. I plan- och bygglagen förtydligas att det vid planläggning ska tas hänsyn till den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling och att det vid prövningen av lokalisering av bebyggelse till viss mark ska tas hänsyn bl.a. till risker för översvämning och erosion. Även reglerna om ändring av översiktsplan förtydligas. Vidare införs en möjlighet att i detaljplanen bestämma att det får ges bygglov för viss markanvändning med förbehåll att en förekommande markförorening har avhjälpts. Bygglovspliktens omfattning för en- och tvåbostadshus minskas bl.a. för s.k. friggebodar. Den maximala bygglovsfria ytan ökas från 10 till 15 kvadratmeter. Förutsättningarna för s.k. tidsbegränsade bygglov förtydligas. Dessutom blir det möjligt att under vissa förutsättningar upprepa en byggnadsåtgärd årligen utan någon ny bygglovsansökan. Sanktionsavgifterna höjs och knyts till prisbasbeloppets utveckling. Därutöver införs en möjlighet för miljöorganisationer att överklaga vissa beslut om detaljplaner. Samtidigt moderniseras språket i de berörda bestämmelserna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag; dock att utskottet på eget initiativ föreslår vissa justeringar i två paragrafer för att säkerställa bestämmelsernas avsedda innebörd.

I betänkandet finns fem reservationer och ett särskilt yttrande.

2007/08:CU3

Innehållsförteckning
Sammanfattning ..............................................................................................	1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................	3
Redogörelse för ärendet ..................................................................................	5
Ärendet och dess beredning .........................................................................	5
Propositionens huvudsakliga innehåll .........................................................	5
Utskottets överväganden .................................................................................	7
Inledning ......................................................................................................	7
Den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling m.m. ............................	7
Beaktande av miljö- och riskfaktorer ...........................................................	9
Kungörelse om utställning av planförslag .................................................	12
Bygglovspliktens omfattning .....................................................................	13
Talerätt för miljöorganisationer .................................................................	16
Regeringens lagförslag i övrigt ..................................................................	20
Ytterligare ändringar i plan- och bygglagen ..............................................	20
Reservationer ................................................................................................	23
1. Den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling m.m., punkt 1 (v,
mp) ..........................................................................................................	23
2. Beaktande av miljö- och riskfaktorer, punkt 2 (v, mp) ..........................	24
3. Kungörelse om utställning av planförslag, punkt 3 (v, mp) ..................	26
4. Talerätt för miljöorganisationer, punkt 5 (v, mp) ..................................	27
5. Ytterligare ändringar i plan- och bygglagen, punkt 7 (v, mp) ...............	28
Särskilt yttrande ............................................................................................	31
Reformeringen av plan- och bygglagen, punkterna 1–6 (s) ......................	31
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag ............................................................	33
Propositionen .............................................................................................	33
Följdmotioner .............................................................................................	33
Bilaga 2
Regeringens lagförslag .................................................................................	35
Bilaga 3
Utskottets lagförslag .....................................................................................	54

2007/08:CU3

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.Den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling m.m.

Riksdagen antar 2 kap. 2 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och avslår motion 2006/07:C7 yrkandena 1 och 5.

Reservation 1 (v, mp)

2.Beaktande av miljö- och riskfaktorer

Riksdagen antar 4 kap. 1 § första stycket och 5 § regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och avslår motion 2006/07:C7 yrkandena 2 och 6–8.

Reservation 2 (v, mp)

3.Kungörelse om utställning av planförslag

Riksdagen antar 4 kap. 7 § första stycket regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och avslår motion 2006/07:C7 yrkande 12.

Reservation 3 (v, mp)

4.Bygglovspliktens omfattning

Riksdagen antar 8 kap. 4 och 4 b §§ regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) med de ändringarna att bestämmelserna får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och avslår motion 2006/07:C8 yrkande 1.

5.Talerätt för miljöorganisationer

Riksdagen dels antar 13 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10), dels godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkterna 1 i denna del och 2 samt avslår motion 2006/07:C7 yrkande 13.

Reservation 4 (v, mp)

2007/08:CU3

UTSKOTTETS FÖRSLAG TILL RIKSDAGSBESLUT

6.Regeringens lagförslag i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) i den mån det inte omfattas av vad utskottet föreslagit under punkterna 1–5. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del.

7.Ytterligare ändringar i plan- och bygglagen

Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C7 yrkandena 3, 4 och 9–11 samt 2006/07:C8 yrkande 2.

Reservation 5 (v, mp)

Stockholm den 22 november 2007

På civilutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger René (m), Ewa Thalén Finné (m), Johan Löfstrand (s), Andreas Norlén (m), Lennart Pettersson (c), Christina Oskarsson (s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Christine Jönsson (m), Gunnar Sandberg (s), Yvonne Andersson (kd), Anti Avsan (m), Ameer Sachet (s), Lars Tysklind (fp), Eva Sonidsson (s), Lise- Lotte Olsson (v) och Christopher Ödmann (mp).

2007/08:CU3

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Den 27 juni 2002 beslutade regeringen att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att se över plan- och bygglagstiftningen samt lämna förslag till de lagändringar som behövs (dir. 2002:97). Kommittén antog namnet PBL-kommittén. I september 2005 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77). Betänkandet har remissbehandlats.

I propositionen Ny instansordning för PBL-ärenden (prop. 2006/07:98) föreslog regeringen att riksdagen skulle godkänna en inriktning för det fortsatta arbetet med en ny instansordning för PBL-ärenden som utgår från det av PBL-kommittén föreslagna s.k. miljödomstolsalternativet. Riksdagen antog förslaget den 1 juni 2007 (bet. 2006/07:CU31, rskr. 191).

I förevarande proposition behandlas ytterligare delar av kommitténs förslag. Regeringen föreslår – efter att ha hört Lagrådet – att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till ändringar i plan- och bygglagen (1987:10). I propositionen föreslås vidare att riksdagen godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning. Århuskonventionens fullständiga beteckning är Konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Konventionen undertecknades den 25 juni 1998.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1 och dess lagförslag i bilaga 2.

Med anledning av propositionen har två motioner väckts. Förslagen i motionerna finns i bilaga 1.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändringar i plan- och bygglagen (PBL). Förslaget är första steget i regeringens arbete med att förenkla och förtydliga reglerna i plan- och bygglagen för att underlätta planerings- och byggprocessen för alla berörda.

Lagförslaget innebär i huvudsak följande. I lagen förtydligas att det vid planläggning ska tas hänsyn till den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling och att det vid prövningen av lokalisering av bebyggelse till viss mark ska tas hänsyn bl.a. till risker för översvämning och erosion. Reglerna om ändring av översiktsplan förtydligas. Det införs en möjlighet att i detaljplanen bestämma att det får ges bygglov för viss markanvänd-

2007/08:CU3	REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET
	ning med förbehåll att en förekommande markförorening har avhjälpts.
	Bygglovspliktens omfattning för en- och tvåbostadshus minskas bl.a. för
	komplementbyggnader, s.k. friggebodar, på upp till 15 kvadratmeter. Förut-
	sättningarna för s.k. tidsbegränsade bygglov förtydligas. Dessutom blir det
	möjligt att under vissa förutsättningar upprepa en byggnadsåtgärd årligen
	utan någon ny bygglovsansökan. Plan- och bygglagens sanktionsavgifter
	höjs och knyts till prisbasbeloppets utveckling. Det införs en möjlighet för
	miljöorganisationer att överklaga vissa beslut om detaljplaner. Den änd-
	ringen gör det möjligt att återkalla en tidigare gjord reservation för Sve-
	riges tillträde till Århuskonventionen. I propositionen föreslås att riksdagen
	godkänner en sådan återkallelse.
	Regeringens lagförslag innebär också att språket moderniseras i de
	berörda bestämmelserna.
	Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

2007/08:CU3

Utskottets överväganden

Inledning

Utskottet behandlar propositionens förslag och bedömningar i allt väsentligt endast i de delar de mött invändningar i de med anledning av propositionen väckta motionerna. Betänkandets disposition följer dispositionen i propositionen.

Avslutningsvis behandlas i betänkandet motionsyrkanden väckta med anledning av propositionen vari föreslås ytterligare ändringar i plan- och bygglagen.

Den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag om att tydliggöra att målet om en hållbar utveckling också har en ekonomisk dimension och avslår därmed ett motstående motionsförslag. Riksdagen avslår vidare ett motionsförslag om att kopplingen till miljömålen ska stärkas.

Jämför reservation 1 (v, mp) och särskilt yttrande (s).

Propositionen

Regeringen föreslår att den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling ska komma till uttryck i 2 kap. 2 § första stycket PBL genom det allmänna kravet att en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens ska främjas vid planläggning och byggande.

Enligt regeringen är ekonomisk tillväxt och ett starkt näringsliv baserat på konkurrenskraftiga företag en förutsättning för hållbar utveckling. Det finns därför skäl att i PBL tydliggöra att målet om en hållbar utveckling också har en ekonomisk dimension. För att säkerställa att såväl planläggning som byggande sker med beaktande av de olika dimensionerna i hållbar utveckling bör, enligt regeringen, den ekonomiska dimensionen komma till uttryck tillsammans med de andra dimensionerna i PBL:s grundläggande krav på planeringsarbetet. Bestämmelsen i 2 kap. 2 § första stycket kommer på så sätt, enligt regeringens mening, att ge ett uttryckligt stöd för krav avseende såväl de sociala som de ekologiska och ekonomiska dimensionerna vid alla typer av beslut enligt lagen.

2007/08:CU3

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motionen

Jan Lindholm m.fl. (mp) föreslår i motion 2006/07:C7 att riksdagen ska avslå regeringens förslag till ändring i 2 kap. 2 § första stycket PBL (yrkande 1). Enligt motionärerna tycks regeringen ha förbisett att den ekonomiska dimensionen redan täcks av paragrafens formulering att ”Planläggning skall … främja en ändamålsenlig struktur … av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar”. Det av regeringen föreslagna tillägget om en god ekonomisk tillväxt och effektiv konkurrens blir en onödig förstärkning som riskerar att skapa en obalans eller otydlighet vid tillämpningen.

I motionen föreslås vidare sådana ändringar i PBL att kopplingen till miljömålen stärks (yrkande 5). Motionärerna anser att både de nationella och de regionala miljömålen bör göras bindande. Det kan ske genom att det i PBL ställs krav på att de planer vars genomförande innebär att möjligheten att uppfylla miljömålen motverkas måste innehålla en handlingsplan med kompensatoriska åtgärder. Som en följd av en sådan lagändring bör länsstyrelsen få ett särskilt uppföljningsansvar att se till att åtgärdsplaner tas fram. Genomförandet bör också följas. Enligt motionärerna bör kommunen vidare redovisa konsekvenserna för miljömålsuppfyllelsen i översiktsplanen (4 kap. 1 §). Länsstyrelsen bör tillhandahålla underlag för detta (4 kap. 5 §) och kommentera konsekvenserna för miljömålsuppfyllelsen i sitt granskningsyttrande (4 kap. 9 §). I motionen föreslås ett tillkännagivande med detta innehåll.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anför kan PBL:s grundläggande bestämmelser sägas spegla den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling. Till skillnad från de sociala och ekologiska dimensionerna i hållbar utveckling har den ekonomiska dimensionen hittills inte kommit till erforderligt tydligt uttryck i bestämmelserna. I likhet med regeringen anser utskottet att ekonomisk tillväxt och ett starkt näringsliv baserat på konkurrenskraftiga företag är en förutsättning för hållbar utveckling och att det därför finns skäl att i PBL tydliggöra att målet om en hållbar utveckling också har en ekonomisk dimension. Någon risk för att det föreslagna tillägget i 2 kap. 2 § skulle skapa obalans eller otydlighet vid tillämpningen kan utskottet inte finna.

Utskottet ställer sig således bakom regeringens förslag till den ändrade lydelsen av 2 kap. 2 § första stycket PBL. Ställningstagandet innebär att utskottet avstyrker bifall till motion 2006/07:C7 yrkande 1.

I motionen lämnas även förslag om att kopplingen till miljömålen ska stärkas. I likhet med regeringen vill utskottet peka på att planeringsprocessen och instrumenten i bygglagstiftningen ger goda förutsättningar att uppfylla flertalet av de grundläggande kriterier som ryms i innebörden av hållbar utveckling. Utskottet anser att plan- och bygglagstiftningens syfte, grundläggande struktur, ansvarsfördelning och beslutsprocesser i allt väsent-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:CU3

ligt stämmer överens med de grundläggande komponenterna för hållbar utveckling. Mot denna bakgrund kan konstateras att plan- och bygglagstiftningen i stort sett är väl ägnad att konkretisera innebörden av hållbar utveckling i sitt sammanhang, att hantera de målkonflikter som hållbar utveckling rymmer samt att säkerställa åtgärder för genomförandet. Detta är också regeringens uppfattning.

Regeringen pekar särskilt på att den generella karaktär som bestämmelsen i 2 kap. 2 § PBL har gör att de långsiktiga och allmänna målen normalt behöver konkretiseras i olika avseenden. När det gäller detaljplaner och områdesbestämmelser ska en avvägning mot eventuella motstående enskilda intressen göras. I översiktsplanen ska däremot endast beskrivas vilka allmänna intressen som finns i olika områden och ibland också hur starka dessa intressen är. De av riksdagen fastlagda nationella målen är en form av konkretisering. Genom att sådana mål successivt revideras och utvecklas underlättas också en lagtillämpning som beaktar förändringarna i samhällsutvecklingen. Även de nationella målen behöver konkretiseras med hänsyn bl.a. till skilda regionala och lokala förutsättningar. Detta sker främst i ett regionalt och kommunalt sammanhang där målen kan anpassas till behoven i den fysiska planeringen.

Enligt utskottets mening finns det mot bakgrund av det anförda inte heller anledning att gå motionärerna till mötes såvitt avser yrkande 5.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till ny lydelse av 2 kap. 2 § första stycket PBL och avstyrker motion 2006/07:C7 både vad gäller yrkandena 1 och 5.

Beaktande av miljö- och riskfaktorer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om att i samband med förtydliganden i PBL av kommunens och länsstyrelsens skyldighet att beakta miljö- och riskfaktorer ta bort vissa särskilda hänvisningar till sådana faktorer och avslår därmed ett motstående motionsförslag. Riksdagen avslår vidare motionsförslag om att behovet av en minskning av utsläpp av växthusgaser ska komma till starkare uttryck i PBL.

Jämför reservation 2 (v, mp) och särskilt yttrande (s).

Propositionen

I propositionen konstateras att det finns en ökad medvetenhet om och vilja att uppmärksamma risken för olyckor, översvämningar, erosion och andra störningar i den fysiska planeringen och under byggandet. De grundläggande reglerna i PBL innebär också krav på hänsyn till olika miljö- och riskfaktorer. Samtidigt finns det, bl.a. mot bakgrund av de ökade riskerna

2007/08:CU3

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

för översvämningar, enligt regeringens mening anledning att i PBL ställa tydligare krav på att beakta möjligheterna att undvika olyckor och förebygga risker. För att förtydliga vilka krav som bör ställas och för att få överensstämmelse mellan kommunernas och länsstyrelsernas prövningsprocesser, föreslår regeringen att det i de allmänna reglerna om vad som ska beaktas vid planläggning och lokalisering av bebyggelse (2 kap. 3 § PBL), i reglerna om översiktsplan (4 kap. 9 §) och i reglerna om statlig kontroll (12 kap. 1 §) ska framgå att hänsyn ska tas inte bara till människors hälsa utan även till deras säkerhet. Risken för olyckor, översvämningar och erosion ska också beaktas. Samtidigt föreslås att det i de allmänna reglerna i 2 kap. 3 § uttryckligen anges att hänsyn även ska tas till risken för olyckor. Tillägget behövs, anför regeringen, för att få överensstämmelse med reglerna om länsstyrelsens granskning enligt 4 kap. 9 § och prövning enligt 12 kap. 1 §.

I 4 kap. 1 § första stycket PBL anges i dess nuvarande lydelse att i översiktsplanen ska redovisas de allmänna intressen enligt 2 kap. och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Enligt kapitlets 5 § 1 ska under samrådet länsstyrelsen särskilt ta till vara och samordna statens intressen och därvid bl.a. tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden.

Regeringen föreslår såvitt nu är i fråga att hänvisningen till miljö- och riskfaktorer i 4 kap. 1 och 5 §§ PBL tas bort. Förslaget till ändringen i denna del är en följd av att miljö- och riskfaktorerna, särskilt om förslaget att förtydliga 2 kap. 3 § genomförs, helt kommer att tas om hand i 2 kap. och därför inte behöver nämnas särskilt i dessa paragrafer. I propositionen konstateras att den nuvarande regleringen har lett till en del oklarheter avseende de allmänna intressena i 2 kap. och om vissa miljö- och riskfaktorer verkligen ingår i de allmänna intressena. Genom att ta bort hänvisningen till miljö- och riskfaktorer kan denna otydlighet undanröjas. Att hänvisningen till miljö- och riskfaktorer tas bort, anför regeringen, innebär inte att kommunernas eller länsstyrelsernas redovisningsskyldighet minskas (jfr 4 kap. 9 §).

Motionen

Jan Lindholm m.fl. (mp) yrkar i motion 2006/07:C7 att riksdagen ska avslå regeringens förslag att ta bort ”miljö- och riskfaktorer” som aspekter som ska redovisas i översiktsplanen och tillhandahållas i länsstyrelsens underlag och råd till kommunerna enligt 4 kap. 1 § första stycket och 5 § 1 PBL (yrkande 2). Motionärerna anför att enligt den nuvarande lydelsen av 4 kap. 1 § ska de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden redovisas. Detta är, enligt motionärernas mening, en viktig information till allmänheten och myndig-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:CU3

heter och bör därför stå kvar i lagen. Enligt 4 kap. 5 § 1 i dess nuvarande lydelse ska länsstyrelsen tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Ett samråd i dessa frågor är ett viktigt stöd för kommunens arbete med t.ex. genomförandet av miljömålen och bör stå kvar som en uppgift för länsstyrelsen.

Motionärerna anser vidare att översiktsplaner bör redovisa effekten på utsläpp av växthusgaser och att länsstyrelsen särskilt ska uppmärksamma klimatpåverkande effekter av översikts- och detaljplaner. Riksdagen bör därför, enligt motionärernas mening, förtydliga att behovet av en kraftig minskning av utsläpp av växthusgaser är en sådan miljöfaktor som ska redovisas i översiktsplanen enligt 4 kap. 1 § första stycket och även förtydliga att behovet av en kraftig minskning av utsläpp av växthusgaser är en sådan miljöfaktor där länsstyrelsen särskilt ska tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd enligt 4 kap. 5 § 1 i dess nuvarande lydelse. I motionen föreslås ett tillkännagivande med detta innehåll (yrkande 6).

Motionärerna föreslår även att riksdagen ska besluta om ett tillägg till 4 kap. 9 § andra stycket PBL som innebär att det av det granskningsyttrande länsstyrelsen under utställningstiden ska avge över ett planförslag ska framgå om förslaget inte tillgodoser behovet av att bidra till en minskning av utsläpp av växthusgaser (yrkande 7). Vidare föreslås ett tillägg till 12 kap. 1 § PBL innebärande att länsstyrelsen även ska pröva kommunens beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att behovet av att minska utsläpp av växthusgaser inte tillgodoses (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

Den invändning som motionärerna gör mot förslaget att ta bort hänvisningen till miljö- och riskfaktorer i 4 kap. 1 och 5 §§ PBL bygger på en tanke om att skyldigheten att ta hänsyn till dessa faktorer därmed kommer att försvagas. Regeringen anför att hänvisningen inte fyller någon egen funktion eftersom alla miljö- och riskfaktorer omfattas av och därmed beaktas vid en tillämpning av bestämmelserna i 2 kap. PBL, något som blir särskilt tydligt mot bakgrund av regeringens förslag till ny lydelse av 2 kap. 3 §.

Dessutom har den nuvarande dubbelregleringen i bestämmelserna om översiktsplan i 4 kap. 1 och 5 §§ lett till en del oklarheter avseende de allmänna intressena i 2 kap. och om vissa miljö- och riskfaktorer verkligen ingår i dessa intressen. Regeringen anser att denna otydlighet kan undanröjas genom att hänvisningen till miljö- och riskfaktorer tas bort. Från regeringens sida betonas vidare att förslaget inte innebär att kommunernas eller länsstyrelsernas redovisningsskyldighet minskas (jfr 4 kap. 9 § PBL).

2007/08:CU3	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att hänvisningen till
	miljö- och riskfaktorer i 4 kap. 1 och 5 §§ PBL inte fyller någon egen
	funktion och därför inte behöver nämnas särskilt i de aktuella paragraferna.
	När det gäller motionsförslagen i övrigt som tar sikte på minskade
	utsläpp av växthusgaser och länsstyrelsens roll i detta sammanhang anser
	utskottet att denna miljöfaktor inte bör särbehandlas i föreslagna avseen-
	den. Utskottet vill i sammanhanget erinra om vad som i föregående avsnitt
	sagts om den generella karaktär bestämmelserna i 2 kap. om hållbar utveck-
	ling har och om hur målet om en sådan utveckling konkretiseras.
	Därtill kommer, enligt utskottets mening, att frågan om växthusgaser
	och andra till klimatet relaterade frågor i andra sammanhang ägnas fortlö-
	pande uppmärksamhet. Bland annat ska en parlamentariskt sammansatt
	beredning genomföra en övergripande översyn av klimatpolitiken. I uppdra-
	get för den s.k. Klimatberedningen ingår att utveckla den svenska klimat-
	politiken avseende mål och åtgärder. Beredningen ska belysa hur det
	regionala och lokala klimatarbetet kan befrämja klimatpolitiken. De av riks-
	dagen fastlagda miljökvalitetsmålen ska tas i beaktande (dir. 2007:59).
	I sammanhanget bör vidare nämnas att Klimat- och sårbarhetsutred-
	ningen nyligen till regeringen överlämnat sitt slutbetänkande Sverige inför
	klimatförändringarna – hot och möjligheter (SOU 2007:60). Enligt utred-
	ningen bör den fysiska planeringen anpassas efter de framtida riskerna.
	Som stöd för planeringen och förebyggande åtgärder i övrigt bör staten
	informera och ta fram underlag. Det föreslås bl.a. att kommunernas skyl-
	dighet att ta hänsyn till risker för översvämningar m.m. i den fysiska
	planeringen bör bli tydligare i lagstiftningen och att länsstyrelserna får en
	central roll i anpassningsarbetet och att en särskild klimatanpassningsdele-
	gation bör inrättas på länsstyrelserna.
	Med det anförda och redovisade föreslår utskottet att riksdagen antar
	regeringens lagförslag till nya lydelser av 4 kap. 1 § första stycket och 5 §
	PBL samt avslår motion 2006/07:C7 yrkandena 2 samt 6–8.

Kungörelse om utställning av planförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag i fråga om krav på när en kungörelse om utställning av ett planförslag ska ske och avslår därmed ett motstående motionsförslag.

Jämför reservation 3 (v, mp) och särskilt yttrande (s).

Propositionen

Regeringen föreslår att det nuvarande kravet i 4 kap. 7 § första stycket PBL på att en kungörelse om utställning av ett planförslag ska ske minst en vecka före utställningstidens början tas bort.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:CU3

I propositionen anförs att nuvarande krav anses leda till att både medborgare och berörda intressenter förväntar sig att utställningen börjar inom en vecka från kungörelsen.

Av den föreslagna bestämmelsen bör det, enligt regeringens mening, endast framgå att kungörelsen ska ske före utställningstidens början. På så sätt kan kommunen själv välja om den vill att utställningen ska starta redan dagen efter att kungörelsen skett eller senare. En sådan ändring hindrar inte att en kommun kungör utställningen en vecka innan utställningens början.

Motionen

Jan Lindholm m.fl. (mp) föreslår i motion 2006/07:C7 att riksdagen ska avslå regeringens förslag också i denna del (yrkande 12). Motionärerna framhåller att ett viktigt syfte med PBL är att öka allmänhetens möjligheter att delta i planprocessen. Kravet på information en vecka innan utställningen börjar anser motionärerna inte vara betungande för kommunen. Resultatet av regeringens förslag är i praktiken att utställningstiden förkortas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att det nuvarande kravet i 4 kap. 7 § första stycket PBL som gäller att en kungörelse om utställning ska ske minst en vecka före utställningstidens början ska tas bort. Riksdagen bör således anta regeringens lagförslag också i denna del och avslå motion 2006/07:C7 yrkande 12.

Bygglovspliktens omfattning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag om att bygglovspliktens omfattning minskas för en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader med en av utskottet på eget initiativ föreslagen justering av lagtexten. Därmed avslår riksdagen ett motstående motionsförslag.

Jämför särskilt yttrande (s).

Propositionen

Regeringen föreslår att bygglovspliktens omfattning minskas för en- och tvåbostadshus och till dem hörande fristående uthus, garage och andra mindre byggnader (komplementbyggnader). Enligt regeringsförslaget ska bygglov inte krävas för att bl.a.

2007/08:CU3

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

–med mur eller plank anordna skyddade uteplatser inom 3,6 m från bostadshuset, om muren eller planket inte är högre än 1,8 m och inte placeras närmare en annan fastighet eller tomt än 4,5 m,

–anordna skärmtak över sådana uteplatser eller över altaner, balkonger eller entréer, om skärmtaken tillsammans inte täcker en större area än 15,0 kvm och inte placeras närmare en annan fastighet eller tomt än 4,5 m, eller

–i närhet av bostadshuset uppföra komplementbyggnader (s.k. friggebodar) som tillsammans inte innebär en större byggnadsarea än 15,0 kvm, har en taknockshöjd som inte överstiger 3,0 m och inte placeras närmare en annan fastighet eller tomt än 4,5 m.

Enligt förslaget till ny lydelse av 8 kap. 4 § och den föreslagna nya bestämmelsen i 8 kap. 4 b § får de nu nämnda åtgärderna vidtas närmare en annan fastighet eller tomt än 4,5 meter om de grannar som berörs medger det.

Förslaget omfattar också att kommunen i en detaljplan eller områdesbestämmelser får bestämma att bygglov krävs för att inom ett område som utgör en värdefull miljö uppföra komplementbyggnader.

Motionen

I motion 2006/07:C8 föreslår Sonia Karlsson (s) att riksdagen antar regeringens förslag avseende 8 kap. 4 § PBL med de ändringarna att det i regeringsförslaget använda uttrycket ”inte placeras närmare en annan fastighet eller tomt än 4,5 meter” ersätts av ”inte placeras närmare fastighetsgränsen än 4,5 meter” (yrkande 1). Enligt motionären finns det en risk att allmänheten kommer att missuppfatta ”gräns mot annan fastighet eller tomt” och tolka det som att de inte behöver grannens medgivande om deras tomt gränsar mot kommunens gata eller park. Det kan finnas mycket starka skäl att inte placera en friggebod mot gata, t.ex. gällande sikt och trafiksäkerhet. För att åtgärda denna otydlighet bör ordet ”gränsen” i bestämmelsernas nuvarande lydelse ersättas med ”fastighetsgränsen”. I motivtexten bör anges att för fastigheter som inte följer en detaljplans användningsgräns är det denna gräns som gäller.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att bygglovspliktens omfattning behöver förenklas och förtydligas, dels för att ge fastighetsägare större frihet i utformningen av sin omedelbara närmiljö, dels för att underlätta kommunernas hantering av bygglovsärenden. Ytterligare lättnader bör därför kunna medges från bygglovsplikten för en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Regeringsförslaget i denna del har inte mött invändningar i någon motion, och utskottet delar regeringens uppfattning att de föreslagna lättnaderna bör genomföras.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:CU3

När det gäller den närmare utformningen av bestämmelserna bör utgångspunkten vara att dessa får en enkel, enhetlig och tydlig utformning. Bygglovsplikten måste kunna förstås av vanliga husägare, inte minst av det skälet att misstag kan bli ekonomiskt kännbara. Motionen väcker frågan om de föreslagna bestämmelsernas tydlighet.

I propositionens förslag till ny lydelse av 8 kap. 4 och 4 b §§ PBL – där de nu av utskottet behandlade lättnaderna i bygglovsplikten regleras – anges på flera ställen ett placeringsavstånd på 4,5 meter i förhållande till ”en annan fastighet eller tomt”. I den nuvarande lagtexten används i stället uttrycket ”gränsen”.

I propositionen anförs om de nuvarande bestämmelsernas innebörd bl.a. följande. I samtliga fall där en byggnad eller byggnadsdel tillkommer gäller att den inte får sträcka sig närmare gränsen än 4,5 meter, om de grannar som berörs inte medger detta. Det senare villkoret har emellanåt missuppfattats på så sätt att kommunens gatuförvaltning har uppfattats som granne och därmed kan medge att friggebodar och annat får placeras närmare gräns mot gata eller väg än 4,5 meter. Detta har dock aldrig varit avsikten. Inom denna zon är bygglovsplikten inte undantagen och prövningen förbehållen byggnadsnämnden, vilket framgår av förarbetena till PBL (prop. 1985/86:1 s. 256). Vad som gäller vid gräns mot park har betraktats som en öppen fråga.

I den förevarande propositionen sägs vidare i fråga om regeringsförslagets avsedda innebörd att åtgärderna inte är fria från bygglovsplikt i de fall komplementbyggnader eller andra byggnadsåtgärder placeras närmare gräns mot granne, gata eller park än 4,5 meter. Enligt regeringen kan som de nuvarande bestämmelserna är formulerade ordet ”gränsen” betyda vilken gräns som helst, vilket naturligtvis aldrig har varit avsikten med bestämmelserna. Den otydligheten anser regeringen bör åtgärdas. Det bör därför framgå att undantaget från bygglovsplikten inte gäller närmare gränsen mot annan fastighet eller tomt än 4,5 meter.

Inför ett ställningstagande till regeringens förslag i denna del vill utskottet erinra om att uttrycket ”gränsen” vid tillkomsten av PBL infördes i 8 kap. 4 § på Lagrådets inrådan och då ersatte det i lagrådsremissens lagtext föreslagna uttrycket ”tomtgränsen”. Lagrådet anförde i denna fråga följande (prop. 1985/86:1, bil. s. 289, jfr s. 697).

Vad som avses med ”tomtgräns” synes osäkert. Syftet med kravet på medgivande måste vara att grannar inte annat än efter eget medgivande skall besväras av närgången bebyggelse. I allmänhet torde därför tomtgränsen vara att förstå som gränsen mellan den byggandes och grannens fastigheter. Det behöver emellertid inte alltid vara fråga om fastigheter. I specialmotiveringen sägs också att, om anläggningen eller byggnaden skall uppföras på arrenderad mark, avståndet lämpligen bör räknas från gränsen för den tomtplats som arrenderas. Sammansättningsledet ”tomt” för tanken fel. Ordet ”tomt” har nämligen i PBL närmast betydelsen ”byggplats” eller ”tomtplats” (se t.ex. 3 kap. 15 och 17 §§). I detta sammanhang kan knappast avses tomt i den betydelsen. Eftersom uttrycket ”fastighetsgränsen” inte täcker alla fall förordar lagrådet uttrycket ”gränsen”.

2007/08:CU3	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	När det nu gäller förslaget att i 8 kap. 4 och 4 b §§ PBL ersätta det i
	nuvarande 4 § använda uttrycket ”gränsen” med ”en annan fastighet eller
	tomt” anser utskottet att det nya uttrycket är mindre väl valt. Av bestäm-
	melserna kommer inte att direkt kunna utläsas vad som gäller i förhållande
	till t.ex. en angränsande samfällighet eller till allmänt vatten. Med hänsyn
	till detta bedömer utskottet det som mest lämpligt att det nuvarande
	uttrycket ”gränsen” i vart fall tills vidare behålls. Utskottet utgår från att
	regeringen, om den finner det behövligt att förtydliga bestämmelsen, i lämp-
	ligt sammanhang återkommer till riksdagen.
	Utskottet har genom sitt nu gjorda ställningstagande i ett avseende vis-
	serligen gått motionären till mötes, men i stället för att – som motionären
	föreslagit – snäva in bestämmelsens tillämpningsområde ännu mer än vad
	regeringens förslag innebär, utvidga dess tillämpningsområde av samma
	skäl som Lagrådet tidigare förordat.
	Med det anförda föreslår utskottet på eget initiativ att riksdagen antar
	regeringens förslag till ändring i 8 kap. 4 och 4 b §§ PBL med de ändring-
	arna att bestämmelserna får den lydelse som framgår av utskottets i bilaga
	3 framlagda lagförslag. Därmed bifaller riksdagen delvis propositionen och
	avslår motion 2006/07:C8 yrkande 1.

Talerätt för miljöorganisationer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag såvitt gäller möjligheten för miljöorganisationer att överklaga vissa beslut om detaljplaner. Riksdagen godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning. Riksdagen avslår därmed ett mot regeringens lagförslag stående motionsförslag.

Jämför reservation 4 (v, mp) och särskilt yttrande (s).

Bakgrund

Sverige ratificerade Århuskonventionen år 2005 (jfr prop. 2004/05:65, bet. MJU11, rskr. 193). Den s.k. tredje pelaren i Århuskonventionen innebär att allmänheten ska ha en rätt att få vissa frågor prövade av en självständig instans. Enligt Århuskonventionen presumeras att miljöorganisationer alltid är berörda av de beslut som faller inom konventionens tillämpningsområde. Miljöorganisationer ska därför ha en mycket vidsträckt rätt till prövning.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN	2007/08:CU3
Århuskonventionens krav på tillgång till rättslig prövning av vissa miljö-
beslut gäller beslut om tillstånd till de verksamheter som anges i bilaga 1
till konventionen. Det rör sig i första hand om stora miljöfarliga verksam-
heter och infrastrukturprojekt. Kraven på tillgång till rättslig prövning
gäller även sådana beslut som omfattas av krav på miljökonsekvensbeskriv-
ning liksom andra beslut som kan ha betydande påverkan på miljön.
Konventionen ställer därutöver krav på tillgång till prövning av beslut som
strider mot nationell miljölagstiftning. Om konventionens närmare inne-
börd hänvisas till propositionen, avsnitt 12.
I samband med att riksdagen godkände konventionen beslutade riksda-
gen om vissa lagändringar som ansågs nödvändiga för att leva upp till
åtagandena enligt konventionen och de två EG-direktiv som har koppling
till den. Bland annat infördes en rätt för miljöorganisationer att föra talan
mot tillståndsbeslut enligt flera lagar, bl.a. väglagen (1971:948) och lagen
(1995:1649) om byggande av järnväg. Eftersom det var angeläget att Sve-
rige inte skulle vänta med ratificeringen och då en nödvändig ändring i
PBL inte skulle hinna genomföras dessförinnan, beslutades att Sverige
skulle ratificera konventionen med en reservation för PBL:s förenlighet
med konventionen (prop. 2004/05:65 s. 116 f. och 125 f., bet. MJU11,
rskr. 193). Avsikten var att ta tillbaka reservationen efter det att den nöd-
vändiga lagändringen kommit till stånd.
Det gemenskapsrättsliga genomförandet av Århuskonventionen innebar
bl.a. att även rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedöm-
ning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-
direktivet) med krav på att icke-statliga miljöorganisationer som uppfyller
kraven i nationell lagstiftning ska anses ha sådant intresse av ett beslut, en
handling eller en underlåtenhet att den ska ha rätt att få det prövat av dom-
stol eller annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag. Av
både Århuskonventionen och MKB-direktivet följer alltså ett krav på rätt
till prövning för miljöorganisationer avseende beslut som omfattas av förfa-
rande med miljökonsekvensbeskrivning i MKB-direktivets mening och
som regleras i miljöbalken.
MKB-direktivet reglerar tillståndsprocesser för vissa särskilt angivna pro-
jekt eller projekt som efter bedömning utifrån särskilda kriterier kan anses
ha betydande miljöpåverkan. Tillståndsprocessen enligt MKB-direktivets
krav är som huvudregel reglerad i miljöbalken och avslutas med besked
rörande tillstånd för en viss verksamhet. PBL har egentligen inte någon
tillståndsprocess för verksamheter av det slag som direktivet syftar på. EG-
kommissionen har dock kritiserat Sverige för att inte ha genomfört MKB-
direktivet på rätt sätt.
Regeringen och riksdagen har därefter gjort bedömningen att PBL:s
detaljplaneprocess är den enda tillståndsprocessen för vissa särskilt
angivna projekt och riksdagen beslutade i mars 2005 att krav motsvarande
MKB-direktivets ska gälla för vissa beslut om detaljplaner och enligt
5 kap. 18 § PBL (prop. 2004/05:59, bet. BoU6, rskr. 169). Bestämmelsen,

2007/08:CU3

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

som trädde i kraft den 1 maj 2005 och som fått sin nuvarande utformning efter kritik från EG-kommissionen om att Sverige inte genomfört MKB- direktivet på rätt sätt, gäller ianspråktagande för (1) industriändamål, (2) köpcentrum, parkeringsanläggning eller annat projekt för sammanhållen bebyggelse, (3) skidbacke, skidlift eller linbana med tillhörande anläggningar, (4) hamn för fritidsbåtar, (5) hotellkomplex eller fritidsby med tillhörande anläggningar, utanför sammanhållen bebyggelse, (6) permanent campingplats, (7) nöjespark, eller (8) djurpark.

Klagorätten för en ideell förening som enligt sina stadgar har till ändamål att tillvarata naturskydds- eller miljöskyddsintressen regleras i 16 kap. 13 § miljöbalken. För att få överklaga ska föreningen ha bedrivit verksamhet i Sverige under minst tre år och ha lägst 2 000 medlemmar.

Propositionen

Enligt regeringsförslaget till den nya paragrafen 13 kap. 6 § PBL ska ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 5 kap. 18 § tredje stycket PBL få överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken.

Den nya paragrafen innebär att Sverige kan återkalla den del av den reservation som gjordes i samband med ratificeringen av Århuskonventionen (protokollsbeslut nr 37 vid regeringssammanträde den 28 april 2005, dnr M2005/2902/R). Regeringen har därför föreslagit att riksdagen godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning.

Motionen

I motion 2006/07:C7 av Jan Lindholm m.fl. (mp) lämnas förslag om att riksdagen beslutar att 13 kap. 6 § PBL ska ges följande lydelse (yrkande 13). ”Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan får överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken.”

I motionen anförs att det av proposition 2005/06:56 En moderniserad rättsprövning, m.m. framgår att vid införlivandet av Århuskonventionen i svensk lagstiftning bör miljöorganisationer ges rätt att överklaga beslut där nationell lagstiftning kräver miljökonsekvensbeskrivningar. Motionärerna pekar på att talerätten i kommitténs och regeringens förslag begränsas till vissa detaljplaner och inte ens alla som kräver en miljökonsekvensbeskrivning. Begränsningen till verksamheter eller åtgärder som anges i 5 kap. 18 § tredje stycket är olycklig. PBL-kommitténs och regeringens tolkning av Århuskonventionen och EG-rätten rimmar illa med konventionens inten-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:CU3

tioner och regeringens uttalanden i det ovannämnda lagstiftningsärendet. Enligt motionärerna bör rätten att överklaga gälla alla detaljplaner som kan antas ha en betydande miljöpåverkan.

Utskottets ställningstagande

Såsom regeringen anför i propositionen vill utskottet understryka PBL-syste- mets huvudprincip att det är kommunerna som har uppgiften att göra de slutliga avvägningarna när det gäller samhällets intressen. Den huvudprincipen ska hållas fast även fortsättningsvis, men med hänsyn till MKB- direktivet och Århuskonventionen behöver det göras ett avsteg från principen genom att införa en möjlighet för miljöorganisationer att överklaga vissa beslut. Utskottet delar regeringens uppfattning i denna fråga.

Enligt regeringsförslaget bör rätten för miljöorganisationerna att klaga föras in i en ny bestämmelse i 13 kap. 6 § PBL och begränsas till beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan på grund av att planområdet får tas i anspråk för verksamheter eller åtgärder som anges i 5 kap. 18 § tredje stycket. Rätten att överklaga begränsas alltså enligt propositionen till och aktualiseras vid planläggning för vissa särskilt angivna åtgärder där ett normalt förfarande tillämpas och en miljökonsekvensbeskrivning enligt bestämmelserna för projekt ska upprättas.

Regeringen anför i fråga om förslagets konventionsförenlighet följande. I samband med tillträdet till Århuskonventionen (prop. 2004/05:65) och i senare lagstiftningsärenden (prop. 2006/07:95) har kritik framförts mot det svenska genomförandet. Bland andra Lagrådet har anfört att kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken begränsar antalet klagoberättigade på ett sätt som gör det tveksamt om Århuskonventionens krav verkligen är tillgodosedda. Även i detta lagstiftningsärende har Lagrådet framfört denna synpunkt. I propositionen om Århuskonventionen (prop. 2004/05:65) förklarade den förra regeringen sin avsikt att återkomma i frågan om miljöorganisationers talerätt och då ta hänsyn till den utveckling som sker på gemenskapsrättens område där ett förslag till direktiv om tillgång till rättslig prövning fortfarande diskuteras. Det finns därför anledning för regeringen att komma tillbaka till denna fråga längre fram.

Som framgår har regeringen och Lagrådet särskilt behandlat regeringsförslagets konventionsförenlighet, men det har gällt hänvisningen till 16 kap. 13 § miljöbalken – en helt annan fråga än den motionärerna tagit upp. När det gäller avgränsningen av de beslut som en miljöorganisation ska kunna överklaga finner utskottet inte mot bakgrund av vad som anförs i motionen skäl till tveksamhet till regeringens förslag.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag både i vad de avser lydelsen av PBL i denna del och godkännandet av att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är fören-

2007/08:CU3	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	ade med krav på miljökonsekvensbeskrivning. Därmed avstyrker utskottet
	den motstående motionen 2006/07:C7 yrkande 13 om en annan lydelse av
	13 kap. 6 §.

Regeringens lagförslag i övrigt

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag i övrigt.

Jämför särskilt yttrande (s).

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag i övrigt i den mån de inte omfattas av utskottets förslag ovan.

Ytterligare ändringar i plan- och bygglagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag som gäller överklagande m.m., lågstrålande zoner, bygglovsplikt för basstationer för mobiltelefoni, externa köpcentrum, transportplaner, vindkraft samt järnväg och annan kollektivtrafik. Utskottet hänvisar till pågående berednings- och utredningsarbete.

Jämför reservation 5 (v, mp).

Inledning

I de motioner som väckts med anledning av propositionen föreslås ytterligare ändringar i PBL. Förslagen gäller förutsättningar för överklagande m.m., lågstrålande zoner, bygglovsplikt, externa köpcentrum och transportplaner. Vidare gäller förslagen vindkraft samt järnväg och annan kollektivtrafik.

Motionerna

Sonia Karlsson (s) anför i motion 2006/07:C8 att det bör ställas krav på att den som lämnat synpunkter i ett planärende ska lämna sådana uppgifter om sig själv att det tydligt framgår vem han eller hon är (yrkande 2). Kravet ska omfatta att namnet är läsbart samt att adress, fastighetsbeteckning eller personnummer anges. Brist i detta avseende ska undanta kommunen från skyldighet att lämna underrättelse om sitt utlåtande över framförda synpunkter på ett förslag till ny plan m.m. och att lämna anvisningar för överklagande. Det ska vid en sådan brist inte heller föreligga någon rätt att överklaga. Motionären har lämnat förslag till nya lydelser av 5 kap. 27 och 30 §§ samt 13 kap. 5 § PBL.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2007/08:CU3

Motionen omfattar i denna del ytterligare en fråga. I 13 kap. 5 § PBL anges i dess nuvarande lydelse, liksom i motionärens förslag till ny lydelse, att endast den får överklaga som ”senast under utställningstiden” skriftligen har framfört synpunkter som inte blivit tillgodosedda. Enligt motionen bör i motivtext till den nya lydelsen av bestämmelsen klargöras att med ”senast under utställningstiden” avses yttranden som kommit in under det egentliga planarbetet för den aktuella platsen men inte under programarbetet. Enligt motionären diskuteras ofta under programskedet olika alternativa lokaliseringar och det är inte rimligt att t.ex. ett förord i detta skede för en viss lokalisering långt senare ska ge rätt till överklagande då en detaljplan för ett av de andra alternativen antagits.

I motion 2006/07:C7 av Jan Lindholm m.fl. (mp) lämnas förslag om att sådana ändringar görs i PBL att det blir möjligt för kommunen att ange lågstrålande zoner i översikts- och detaljplaner (yrkande 3).

Enligt ett annat förslag i motionen ska bygglovsplikt för basstationer/ antenner för mobiltelefoni införas (yrkande 4).

Vidare begärs i samma motion förslag om ett moratorium avseende externa köpcentrum och att en utredning tillsätts med ändamål att åstadkomma en mer balanserad utveckling av handeln (yrkande 9). Utredningen bör enligt motionärerna även lägga fram ett förslag om tillståndsplikt enligt miljöbalken. Utredningen ska syfta till att behålla och utveckla stadskärnorna, minimera transportbehovet för handelsändamål och öka jämställdheten.

I motionen lämnas dessutom förslag om att 5 kap. 7 § PBL bör kompletteras med en ny punkt som ger möjlighet för kommunen att skriva in krav på transportplaner i detaljplaner för transportgenererande verksamheter (yrkande 10). Enligt motionen bör regelverket ändras för att det ska bli lättare för kommunerna att ställa krav på transportplaner vid nyetablering.

Slutligen föreslås i motionen att en prioritering ska ske av vindkraft samt järnväg och annan kollektivtrafik (yrkande 11). Motionärerna påpekar betydelsen av utbyggnaden av vindkraft som en viktig del av omställningen av energisystemet samt att utbyggnaden av järnvägen och annan kollektivtrafik är en viktig del av klimatanpassningen av transportsystemet. Järnvägsutbyggnaden har särskild betydelse för att minska den snabbt ökande lastbilstrafiken. Kommunen bör mot denna bakgrund i sin planering särskilt lyfta fram möjligheterna att bygga ut vindkraft samt infrastruktur för järnväg och annan kollektivtrafik. Länsstyrelsen bör bistå med underlag för denna planering samt uppmärksamma dessa frågor i sitt granskningsyttrande.

Pågående och planerat arbete

Regeringen har på grundval av PBL-kommitténs arbete i två propositioner lämnat förslag till riksdagen. Den nu av riksdagen behandlade propositionen är det första steget för konkreta förenklingar av PBL. Kommitténs betänkandet bereds vidare inom Regeringskansliet.

2007/08:CU3

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

En särskild utredare har i slutet av september 2007 fått regeringens uppdrag att se över vissa frågor i plan- och bygglagstiftningen. Utredaren ska undersöka möjligheterna att ytterligare förenkla och förtydliga de regler som styr den fysiska planeringen och vissa byggrelaterade frågor. Utredaren ska bl.a. när det gäller förenklat planförfarande m.m. se över bestämmelserna 5 kap. PBL i sin helhet. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 31 maj 2008 (dir. 2007:136).

Miljöprocessutredningen, som tillkallades den 20 juni 2007, ska utreda och föreslå de organisations- och författningsändringar som behövs för en ändrad instansordning för vissa mål och ärenden enligt miljöbalken och PBL. Översynen omfattar även de processuella reglerna för PBL-, miljö- och fastighetsmålen. Utredaren får fritt ta upp och föreslå ändringar som har samband med uppdraget, som ska slutredovisas senast den 31 december 2008 (dir. 2007:94).

Regeringen har uttalat att det är viktigt att det nuvarande regelverket som påverkar förutsättningarna för produktion av förnybar energi utreds och att författningsändringar vid behov föreslås. Regeringen avser att återkomma med tilläggsdirektiv i bl.a. denna fråga under hösten 2007. Tilläggsdirektiven kommer att omfatta också vissa övriga frågor enligt miljöbalken och PBL.

Utskottets ställningstagande

Samtliga motionsförslag har, enligt utskottets mening, en sådan koppling till de överväganden som nu görs i fråga om PBL:s framtida utformning att det inte finns skäl för riksdagen att nu i sak ta ställning till dem. Riksdagen bör i stället avvakta resultatet av det fortsatta arbetet. Utskottet avstyrker motionerna 2006/07:C7 yrkandena 3, 4 och 9–11 samt 2006/07: C8 yrkande 2.

2007/08:CU3

Reservationer

1.Den ekonomiska dimensionen i hållbar utveckling m.m., punkt 1 (v, mp)

av LiseLotte Olsson (v) och Christopher Ödmann (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) såvitt avser 2 kap. 2 § första stycket och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C7 yrkandena 1 och 5 samt avslår proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del.

Ställningstagande

Vi avstyrker regeringens förslag till ändring av 2 kap. 2 § första stycket PBL. Förslaget synes bygga på ett missförstånd. Regeringen utgår från att det råder en obalans mellan å ena sidan de ekologiska och sociala dimensionerna och å andra sidan den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling i styckets nuvarande utformning. Regeringen tycks ha förbisett att den ekonomiska dimensionen redan täcks av paragrafens formulering att ”planläggning skall … främja en ändamålsenlig struktur … av bebyggelse, grönområden, kommunikationsleder och andra anläggningar”.

Kommunernas praxis visar också att den ekonomiska dimensionen av hållbar utveckling redan tillgodoses mer än väl. Det av regeringen föreslagna tillägget i 2 § om ”en god ekonomisk tillväxt och effektiv konkurrens” blir en onödig förstärkning som riskerar att skapa en obalans eller otydlighet vid tillämpningen.

Vidare är ”ekonomisk tillväxt” en dålig indikator på en ekonomiskt hållbar utveckling. Tvärtom kan ekonomisk tillväxt i stället ofta medföra ökad förbrukning av naturresurser och utsläpp, utan motsvarande förbättring av medborgarnas välfärd eller livskvalitet. Däremot är en ekonomisk hushållning med resurser en viktig ingrediens i ett hållbart samhälle. Väl så viktigt är även den ekonomiska aktivitetens innehåll.

Möjligheten att uppfylla de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen påverkas på ett avgörande sätt av den fysiska planeringen. Kopplingen mellan miljömålen och PBL är alltför svag. Miljömålen har inte ett tillräckligt stöd i de nuvarande bestämmelserna.

Vi anser att övergripande vattenfrågor bör få en mer framträdande roll i översiktsplaneringen samt att potentiellt förorenade områden ska redovisas i översiktsplanerna.

2007/08:CU3 RESERVATIONER

Denna skyldighet bör, enligt vår mening, breddas till miljömålen mer generellt. Användningen av mark och vatten får konsekvenser för mål som Frisk luft, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Ett rikt växt- och djurliv, m.fl. Åtgärder för att uppfylla olika miljömål kan också ha en positiv effekt på utsläppen av växthusgaser. Åtgärderna kan också vara nödvändiga för anpassningen till ändrade klimatförhållanden.

Miljömålen – både de nationella och de regionala – bör göras bindande. Det kan ske genom att det i PBL ställs krav på att de planer vars genomförande innebär att möjligheten att uppfylla miljömålen motverkas måste innehålla en handlingsplan med kompensatoriska åtgärder. Som en följd av en sådan lagändring bör länsstyrelsen få ett särskilt uppföljningsansvar att se till att åtgärdsplaner tas fram. Genomförandet bör också följas upp.

Vidare bör kommunen redovisa konsekvenserna för miljömålsuppfyllelsen i översiktsplanen (enligt 4 kap. 1 § PBL). Länsstyrelsen bör tillhandahålla underlag för detta (enligt 4 kap. 5 § PBL) och i sitt granskningsyttrande kommentera konsekvenserna för miljömålsuppfyllelsen (enligt 4 kap. 9 § PBL).

Regeringen bör efter sedvanlig beredning återkomma till riksdagen med de förslag till lagändring som vi förespråkar.

Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) såvitt avser 2 kap. 2 § första stycket och tillkännager för regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed avslår riksdagen proposition 2006/07:122 i denna del och bifaller motion 2006/07: CU7 yrkandena 1 och 5.

2.Beaktande av miljö- och riskfaktorer, punkt 2 (v, mp) av LiseLotte Olsson (v) och Christopher Ödmann (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a)avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) såvitt avser 4 kap. 1 § första stycket,

b)antar 4 kap. 5 § regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) förutom att punkten 2 ska erhålla lydelsen ”tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och riksfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,” samt

c)tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C7 yrkandena 2 och 6–8 samt bifaller delvis proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del.

RESERVATIONER 2007/08:CU3

Ställningstagande

Regeringen föreslår att 4 kap. 1 § första stycket och 5 § 1 PBL ändras på så sätt att uttrycken ”de miljö- och riskfaktorer” respektive ”sådana miljö- och riskfaktorer” tas bort. Vi avstyrker de ändringarna.

I 4 kap. 1 § första stycket PBL anges vad översiktsplaner ska redovisa. Enligt lagrummets nuvarande lydelse ska de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden redovisas. Detta är viktig information till allmänheten och myndigheter.

I 4 kap. 5 § 1 PBL i dess nuvarande lydelse (4 kap. 5 § 2 regeringsförslaget) föreskrivs vad länsstyrelsen särskilt ska göra under samrådet. Den nuvarande utformningen innebär att länsstyrelsen ska tillhandahålla underlag för kommunens bedömning och ge råd i fråga om sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden. Regeringen anser således inte att länsstyrelsen ska fullgöra dessa uppgifter längre. Dessa uppgifter utgör dock, enligt vår mening, ett viktigt stöd i kommunens arbete med t.ex. genomförandet av miljömålen och bör behållas.

Den ökade risken för översvämning och erosion beror som bekant på utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Det är viktigt att hantera den klimatrubbning som redan har påbörjats. Det är också viktigt att kraftigt minska de utsläpp som orsakar klimatstörningar. Detta är ett prioriterat samhällsintresse, kanske vår tids största utmaning.

Sedan PBL-kommittén lämnade sina förslag i september 2005 har kunskapen om klimatförändringarnas orsaker och effekter samt medvetenheten om klimatproblematiken ökat påtagligt. Insikten om att det är angeläget och bråttom att minska utsläppen av koldioxid har vuxit. Det finns nu en bred politisk enighet om att hotet om klimatstörningar är allvarligt och fordrar handling. Detta bör komma till starkare uttryck i PBL.

Det räcker alltså inte, som regeringen föreslår, att ökad hänsyn ska tas till risker som förvärras av klimatförändringen; det gäller att också minska utsläppen.

Den fysiska planeringen kan få konsekvenser för utsläpp av växthusgaser genom bl.a. lokalisering av bebyggelse för olika ändamål, transportinfrastruktur och energiinfrastruktur. Bebyggelsens lokalisering kan påverka förutsättningarna för både transport- och energisystemet (t.ex. fjärrvärme).

Åtgärder för att minska transportbehovet måste komma till stånd betydligt mer systematiskt och målinriktat än hittills. Vi föreslår därför som ett nästa steg i reformeringen av PBL att översiktsplanen ska redovisa effekten av utsläpp av växthusgaser samt att länsstyrelsen särskilt ska uppmärksamma klimatpåverkande effekter av översikts- och detaljplaner. I lagen bör förtydligas att behovet av en kraftig minskning av utsläpp av växthusgaser är en sådan miljöfaktor som ska redovisas i översiktsplanen enligt 4 kap. 1 § första stycket PBL. Det bör också förtydligas att behovet av en kraftig minskning av utsläpp av växthusgaser är en sådan miljöfaktor där

2007/08:CU3 RESERVATIONER

länsstyrelsen särskilt ska tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd enligt 4 kap. 5 § 1 PBL (nuvarande lydelse; 4 kap. 5 § 2 regeringsförslaget).

Vidare bör i 4 kap. 9 § PBL läggas till en ny punkt (5) med innebörden att av länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska framgå om förslaget inte tillgodoser behovet av att bidra till en minskning av utsläpp av växthusgaser.

Slutligen bör i 12 kap. 1 § PBL läggas till en ny punkt (5) om att länsstyrelsen ska pröva kommunens beslut rörande detaljplan och områdesbestämmelser, om det kan befaras att beslutet innebär att kravet att minska utsläpp av växthusgaser inte tillgodoses.

Regeringen bör efter sedvanlig beredning återkomma till riksdagen med de förslag till lagändringar som vi nu förespråkat.

Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) såvitt avser 4 kap. 1 § första stycket och antar förslaget till ändring i 5 §, dock att punkten 2 ska erhålla lydelsen ”tillhandahålla underlag för kommunens bedömningar och ge råd i fråga om sådana allmänna intressen enligt 2 kap. och sådana miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark- och vattenområden,” vilket i sak innebär ett avslag på regeringsförslaget även i denna del. Vi föreslår också att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi i övrigt framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07: CU7 yrkandena 2 och 6–8 samt bifaller delvis proposition 2006/07:122 i denna del.

3.Kungörelse om utställning av planförslag, punkt 3 (v, mp) av LiseLotte Olsson (v) och Christopher Ödmann (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) såvitt avser 4 kap. 7 § första stycket. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C7 yrkande 12 och avslår proposition 2006/07: 122 punkt 1 i denna del.

Ställningstagande

Enligt regeringsförslaget slopas kravet på att en kungörelse om utställningen av ett planförslag ska anslås på kommunens anslagstavla och införas i ortens tidning minst en vecka före utställningstidens början (4 kap. 7 § första stycket PBL). Vi avstyrker förslaget.

Allmänheten är i ett underläge i planprocessen. Ett viktigt syfte med plan- och bygglagen är därför att öka allmänhetens möjligheter att delta i planprocessen. Kravet på information en vecka innan utställningen börjar

RESERVATIONER 2007/08:CU3

är inte betungande för kommunen. Resultatet av regeringens förslag är i praktiken att utställningstiden förkortas. Allmänhetens underläge bör inte förstärkas, tvärtom bör medborgarinflytandet stärkas.

Vi föreslår att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen såvitt avser 4 kap. 7 § första stycket. Därmed avslår riksdagen proposition 2006/07:122 i denna del och bifaller motion 2006/07: CU7 yrkande 12.

4.Talerätt för miljöorganisationer, punkt 5 (v, mp) av LiseLotte Olsson (v) och Christopher Ödmann (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen

a)antar 13 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),

b)avslår regeringens förslag till godkännande att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt

c)tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och motion 2006/07:C7 yrkande 13 och avslår proposition 2006/07:122 punkt 2.

Ställningstagande

Regeringen föreslår att talerätten utökas genom att det för miljöorganisationer som uppfyller kriterierna i 16 kap. 13 § miljöbalken införs en rätt att överklaga beslut om detaljplaner (13 kap. 6 § PBL regeringsförslaget). Förslaget är bra, men otillräckligt.

Av proposition 2005/06:56 En moderniserad rättsprövning, m.m. framgår att vid införlivandet av Århuskonventionen i svensk lagstiftning bör miljöorganisationer ges rätt att överklaga beslut där nationell lagstiftning kräver miljökonsekvensbeskrivningar. Som framhålls i Uppsala universitets remissyttrande begränsas talerätten i kommitténs – liksom i regeringens – förslag till vissa detaljplaner och inte ens alla som kräver miljökonsekvensbeskrivning.

2007/08:CU3 RESERVATIONER

Begränsningen till verksamheter eller åtgärder som anges i 5 kap. 18 § tredje stycket PBL är olycklig. Som Naturskyddsföreningen påpekar rimmar kommitténs (och regeringens) tolkning av Århuskonventionen och EG- rätten illa med konventionens intentioner och regeringens uttalanden i den ovannämnda propositionen.

Rätten att överklaga bör gälla alla detaljplaner som kan antas ha en betydande miljöpåverkan. Bestämmelserna i 13 kap. 6 § PBL bör således ges följande utformning: ”Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan får överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken.”

Regeringen bör efter sedvanlig beredning återkomma till riksdagen med ett förslag till lagändring i enlighet med vad vi anför. Vi förutsätter att detta kan ske skyndsamt. Riksdagen bör först i samband med att den antar den av oss förordade lagändringen godkänna att Sverige återkallar sin reservation för genomförande av Århuskonventionen.

Vi föreslår att riksdagen antar 13 kap. 6 § regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10) och avslår regeringens förslag till godkännande att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning samt tillkännager för regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:122 punkt 1 i denna del och motion 2006/07:C7 yrkande 13 och avslår proposition 2006/07: 122 punkt 2.

5.Ytterligare ändringar i plan- och bygglagen, punkt 7 (v, mp) av LiseLotte Olsson (v) och Christopher Ödmann (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C7 yrkandena 3, 4 och 9–11 samt avslår motion 2006/07:C8 yrkande 2.

Ställningstagande

PBL-kommitténs betänkande är nu föremål för vidare beredning inom Regeringskansliet.

Vi anser att riksdagen nu, genom ett tillkännagivande, bör styra det pågående beredningsarbetet enligt följande.

En av de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas enligt 4 kap. 1 och 5 §§ PBL är den risk som elöverkänsliga utsätts för av stark elektromagnetisk strålning.

RESERVATIONER 2007/08:CU3

Det finns i vårt land en växande personkrets som upplever obehag av stark elektromagnetisk strålning, och det bör därför finnas i lag reglerade möjligheter för kommunerna att införa begränsningsregler för den högsta nivån av den elektromagnetiska strålningen.

Det hävdas att kommunerna har möjlighet att skapa s.k. lågstrålande zoner. Alltfler kommuner har också fattat beslut om sådana zoner i sin översiktsplan. Det finns emellertid inget lagrum som tydligt ger kommunerna mandat att peka ut lågstrålande zoner.

Många kommuner försöker på olika sätt freda områden. Det råder oklarheter beträffande kommunens möjlighet att införa bestämmelser om maximala övre gränser för elektromagnetisk strålning i vissa begränsade områden. I ett prejudicerande avgörande förra hösten har Miljööverdomstolen upphävt ett sådant beslut från Södertälje kommun. Domstolen förklarade att det inte är förenligt med PBL att kommuner inför sådana begränsningar.

På grund av Miljööverdomstolens avgörande måste rätten till hälsa – att inte ofrivilligt utsättas för elrelaterad skada – stärkas i PBL. I det fortsatta översynsarbetet är det därför av största vikt att kommunerna ges rätt att införa bestämmelser om högsta tillåtna strålningsnivåer i utpekade områden. Lagstiftningen måste ändras så att kommuner kan reservera sådana områden i översikts- och detaljplaner.

Också den påverkan och den oro som många upplever i samband med basstationer för mobiltelefoni måste tas på allvar. För att kommuninvånare och politiker ska kunna styra utvecklingen på detta område måste en bygglovsplikt införas för basstationer/antenner för mobiltelefoni.

Regeringens förslag till ändring av 2 kap. 2 § första stycket PBL synes också omfatta ett syfte att underlätta för externa handelsetableringar. Externa etableringar som inrättas med uttalad avsikt att ge bättre konkurrens och lägre priser för konsumenter kan motverka målen att minska behovet av transportarbete och underlätta för kollektivtrafiken.

Det befintliga plansystemet har inte räckt till för att stävja expansionen av externa köpcentrum. Naturskyddsföreningen påpekar att externhandeln har ökat från 8 % av omsättningen i detaljhandeln år 1993 till över 30 % i dag. Utbyggnaden ökar i mycket hög takt.

Några förslag att begränsa denna typ av etableringar har inte lämnats av PBL-kommittén trots att de många negativa effekter som dessa fört med sig väl belyses. Vi föreslår därför att det skyndsamt införs ett moratorium mot externa köpcentrum; något som man gjort i t.ex. Danmark.

Samtidigt bör en särskild utredning tillsättas med uppgift att ta fram förslag till en reglering av planeringen som ger en mer balanserad utveckling inom handelsområdet. Utredningsuppdraget bör även omfatta ett förslag till tillståndsplikt enligt miljöbalken. Utredningen ska syfta till att behålla och utveckla stadskärnorna, minimera transportbehovet för handelsändamål och öka jämställdheten.

2007/08:CU3 RESERVATIONER

Ett sätt att motverka ett ökande bilberoende är att ge kommunerna stöd för transportsnål planering genom krav på transportplaner. Regelverket bör ändras för att underlätta för kommunerna att ställa krav på transportplaner vid nyetablering. Bestämmelserna i 5 kap. 7 § PBL bör således kompletteras med en ny punkt som ger möjlighet för kommunen att skriva in krav på transportplaner i detaljplaner för transportgenererande verksamheter.

En viktig del av omställningen av energisystemet är utbyggnaden av vindkraft. En viktig del av klimatanpassningen av transportsystemet är utbyggnaden av järnvägen och annan kollektivtrafik. Järnvägsutbyggnaden är särskilt viktig för att minska den snabbt ökande lastbilstrafiken. Kommunen bör därför särskilt lyfta fram möjligheten att bygga ut vindkraft samt möjligheter att bygga ut infrastruktur för järnväg och annan kollektivtrafik i sin planering. Länsstyrelsen bör bistå med underlag för denna planering samt uppmärksamma dessa frågor i sitt granskningsyttrande.

Regeringen bör efter sedvanlig beredning återkomma med förslag till de förändringar av PBL som vi anser ska genomföras.

I fråga om motionsförslaget om förutsättningarna för överklagande anser vi att riksdagen inte bör föregripa de utredningsinsatser som nu görs i fråga om en ändrad instansordning för vissa mål och ärenden enligt miljöbalken och PBL, en översyn som också omfattar de processuella reglerna. Motion 2006/07:C8 bör således inte bifallas.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:CU7 yrkandena 3, 4 och 9–11 samt avslår motion 2006/07:C8 yrkande 2.

2007/08:CU3

Särskilt yttrande

Reformeringen av plan- och bygglagen, punkterna 1–6 (s)

Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s), Ameer Sachet (s) och Eva Sonidsson (s) anför:

Den socialdemokratiska regeringen tillsatte år 2002 en parlamentariskt sammansatt kommitté som fick i uppgift att se över plan- och bygglagstiftningen. Kommitténs slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77) lades fram hösten 2005, och remissbehandlingen avslutades i februari 2006. Ett beredningsarbete har sedan dess pågått inom Regeringskansliet. Regeringen har under våren 2007 lagt fram två propositioner på grundval av utredningens arbete (prop. 2006/07:98 och prop. 2006/07:122) där regeringen har föreslagit en del förändringar på området. Dessa förändringar är i mångt och mycket bra, men propositionerna saknar många av de viktigaste förslagen som kommittén lämnat.

Det finns en stor enighet om de grundläggande syftena för kommitténs arbete, och kommittén har på många punkter konstaterat att det ofta är oklarheter och brister i tillämpningen som är problemet snarare än de grundläggande principerna. Vi anser det angeläget att ett samlat förslag till en förbättrad och förstärkt lagstiftning snarast kan läggas fram för riksdagen. Proposition 2006/07:122 är i och för sig endast ett första steg, men det hade varit avsevärt bättre om regeringen i stället lagt fram en mer heltäckande och genomarbetad proposition. Detta skulle skapa tydligare och mer lättöverskådliga förändringar, vilket skulle underlätta både för kommuner och allmänhet i plan- och byggprocessen.

Genom att regeringen inte har tagit ett helhetsgrepp, dvs. lagt fram sin proposition utan att bereda färdigt de mer komplicerade delarna i kommitténs förslag, riskerar lagstiftningsarbetet att splittras, vilket kan ge otydlighet och ”spretighet”. Det kommer för många kommuner att innebära ökade kostnader eftersom regelverket under en tid kommer att bli diffust och ostrukturerat.

Det finns ett antal frågor där kommittén var helt enig och där det är mycket angeläget att förslagen skyndsamt genomförs i stället för att skjutas på framtiden. Det är olyckligt att regeringen inte lyckats samla alla dessa viktiga delar och sätta ihop dem till en övergripande proposition.

Vi anser att de förändringar som föreslås i PBL-kommitténs betänkande är bra och att det är viktigt att så många som möjligt av förslagen bereds i ett sammanhang i Regeringskansliet för att skapa en enklare och tydligare plan- och bygglag. Några av de förslag som vi således anser borde ha omfattats av den proposition som nu är föremål för riksdagens beredning gäller en enklare och mer strategisk översiktsplanering, ett underlättande av detaljplaneringen med fokus på strukturella frågor, en slopad bygganmälan som ska ersättas av ett samordnat förfarande med bygglovsprövningen

2007/08:CU3	SÄRSKILT YTTRANDE
	samt samordnade besked för såväl PBL som miljöbalken jämte ett tydlig-
	görande av både rätten att överklaga och överprövningens omfattning.
	Dessutom borde regeringens propositionen ha omfattat kommitténs förslag
	om att PBL:s krav på bygglov för anläggningar och andra fasta anord-
	ningar i miljön ska få en generell utformning. Förslaget omfattar att
	regeringen i en förordning närmare får ange vilka anläggningar och fasta
	anordningar som ska omfattas av lovplikten. Genom att lagregleringen
	hålls på en mer övergripande nivå och regeringen i stället får precisera
	innehållet underlättas regelsystemets anpassning till nya behov.
	Enligt vår mening är det av stor vikt att regeringen nu tar ett samlat
	grepp om den framtida plan- och bygglagstiftningen och återkommer till
	riksdagen snarast möjligt med sitt lagförslag.

2007/08:CU3

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:122 Ett första steg för en enklare plan- och bygglag:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).

2.Riksdagen godkänner att Sverige i fråga om tillträde till Århuskonventionen återkallar sin reservation för genomförandet av konventionens krav i artikel 9.2 om tillgång till rättslig prövning för miljöorganisationer avseende sådana beslut om detaljplan som är förenade med krav på miljökonsekvensbeskrivning (avsnitt 12).

Följdmotioner

2006/07:C7 av Jan Lindholm m.fl. (mp):

1.Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 2 kap. 2 § första stycket plan- och bygglagen.

2.Riksdagen avslår regeringens förslag att ta bort ”miljö- och riskfaktorer” som aspekter som ska redovisas i översiktsplanen och tillhan-

dahållas i länsstyrelsens underlag och råd till kommunerna enligt 4 kap. 1 § första stycket samt 4 kap. 5 § 1 plan- och bygglagen.

3.Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av plan- och bygglagen för att göra det möjligt för kommunen att ange lågstrålande zoner i översikts- och detaljplan.

4.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om byggplikt för basstationer för antenner för mobiltelefoni.

5.Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till sådan ändring av plan- och bygglagen att kopplingen till miljömålen stärks.

6.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förtydligandet av att en minskning av utsläpp av växthusgaser är en sådan miljöfaktor som avses i 4 kap. 1 § första stycket och i 4 kap. 5 § 1 plan- och bygglagen.

7.Riksdagen beslutar att 4 kap. 9 § andra stycket plan- och bygglagen (1987:10) tillförs en ny punkt 5 som ges följande lydelse: ”förslaget inte tillgodoser behovet av att bidra till en minskning av utsläpp av växthusgaser.” som framgår av bilaga 1.

2007/08:CU3

BILAGA 1 FÖRTECKNING ÖVER BEHANDLADE FÖRSLAG

8.Riksdagen beslutar att 12 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10) tillförs en ny punkt 5 som ges följande lydelse: ”behovet av att minska utsläpp av växthusgaser inte tillgodoses” som framgår av bilaga 1.

9.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ett moratorium mot externa köpcentrum och en utredning om mer balanserad utveckling av handel.

10.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en komplettering av 5 kap. 7 § med krav på transportplaner i detaljplaner för transportgenererande verksamheter.

11.Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om prioritering av vindkraft samt järnväg och annan kollektivtrafik.

12.Riksdagen avslår regeringens förslag att i 4 kap. 7 § första stycket plan- och bygglagen slopa kravet att kungörelse om utställningen av planförslaget ska anslås och införas i ortstidning minst en vecka före utställningstidens början.

13.Riksdagen beslutar att 13 kap. 6 § plan- och bygglagen (1987:10) ska ges följande lydelse: ”Ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan som kan antas medföra betydande miljöpåverkan får överklagas av en sådan ideell förening som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken.” som framgår av bilaga 1.

2006/07:C8 av Sonia Karlsson (s):

1.Riksdagen beslutar att anta regeringens förslag avseende 8 kap. 4 § med de ändringar som föreslås i motionen.

2.Riksdagen beslutar de ändringar i 5 kap. 27 §, 5 kap. 30 § och 13 kap. 5 § plan- och bygglagen enligt vad som framgår av motionen.

2007/08:CU3

BILAGA 2

Regeringens lagförslag