Patent och innovationer för tillväxt och välfärd

Till statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

Genom beslut den 15 april 2004 bemyndigade regeringen statsrådet och dåvarande chefen för Näringsdepartementet Leif Pagrotsky att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt.

Med verkan från och med den 20 juli 2004 förordnade statsrådet och vikarierande chefen för Näringsdepartementet Ulrika Messing professorn i industriell organisation och ekonomi vid Chalmers tekniska högskola Ove Granstrand som särskild utredare. Som ex- perter förordnades den 12 oktober 2004:

Namn	Titel/företag (huvudsaklig tillhörighet
	under utredningsarbetet)
Anna Rogmark	Jurist, Biovitrum AB
Anne Weiner Jiffer	Civ.ing., VD, Ellen AB
Anneli Skoglund	Hovrättsassessor, Justitiedepartementet
Bengt Domeij	Jur. dr, docent, Kungliga tekniska hög-
	skolan (KTH)
Charlotte Brogren	Tekn.dr., FoU-chef, ABB AB
Christer Östlund	Vice VD, jurist, Företagarna
Gösta Karlsson	Förbundsekonom, Svenska industri-
	tjänstemannaförbundet (SIF)
Lars Björklund	Civ.ing., överdirektör, Patent- och regi-
	streringsverket (PRV)
Lena Stridsberg	Departementssekreterare, Närings-
	departementet
Sven Christer Nilsson	Fil.kand., direktör, Startupfactory AB
Werner Fröhling	Dr.(fysik), patentchef, Volvo
	Technology Corporation AB

Efter detta har ytterligare en expert kallats att ingå i kommittén, jur.kand. Eva Jarnvall, Svenskt Näringsliv, den 30 november 2004.

Till statsrådet och chefen för Näringsdepartementet

SOU 2006:80

Departementssekreteraren, jur.kand. Elisabeth Kristensson, När- ingsdepartementet, förordnades som expert den 2 maj 2005. Pro- fessorn i juridik vid Stockholms universitet och ordförande i ut- redningen om rätten till resultaten av högskoleforskningen (SOU 2005:95) Marianne Levin adjungerades dessutom till expertkom- mittén.

Utredningen, som antagit namnet Patent/tillväxt-utredningen, får härmed till statsrådet och nuvarande chefen för Näringsdepar- tementet överlämna betänkandet ”Patent och innovationer för till- växt och välfärd”.

Stockholm i december 2005

Ove Granstrand

Innehåll

Tabellförteckning ...............................................................	13
Figurförteckning ................................................................	17
Textruteförteckning ............................................................	19
Förteckning över förkortningar .............................................	21
Förord...............................................................................	25
Översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för
företags tillväxt – sammanfattning och rekommendationer......	29
Review of the economic aspects of patenting for company
growth – summary and recommendations .............................	51

Del I Utredningens uppdrag, bakgrund, referensram, uppläggning och metod

1	Uppdraget .................................................................	77
1.1	Utredningens direktiv..............................................................	77
1.2	Utredningens bedrivande ........................................................	78
2	Inledning...................................................................	81
2.1	Allmänt .....................................................................................	81
2.2	Bakgrund enligt utredningsdirektivet.....................................	82
2.3	Behov av en översyn enligt utredningsdirektivet...................	82
		5

Innehåll SOU 2006:80

2.4	Tolkningar för uppdragets genomförande..............................		83
3	Uppdragets referensram, uppläggning och metod...........		85
3.1	Uppdragets referensram ..........................................................		85
	3.1.1	Grundläggande samband ..............................................	85
	3.1.2	Grundläggande begrepp................................................	86
	3.1.3	Patent/tillväxt-spiraler..................................................	86
	3.1.4	Innovationstyper...........................................................	90
	3.1.5	Entreprenörskap............................................................	90
3.2	Sammanfattning av uppdragets uppläggning och metod .......		93
3.3	Läsanvisningar ..........................................................................		96
3.4	Sammanfattning........................................................................		97

Del II Introduktion till kunskaps-, patent-, innovations- och tillväxtekonomi och samband mellan patentering och tillväxt

4	En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-
	regim växer fram.......................................................	101
4.1	Inledning.................................................................................	101
4.2	Det intellektuella kapitalets nya dominans...........................	102
4.3	Framväxten av en ny IP-regim ..............................................	103
	4.3.1 En ny immaterialrättsordning och en pro-patent-
	era utvecklas ................................................................	103
	4.3.2 Nya skyddsteknologier utvecklas ..............................	106

4.4Vad blir då effekterna av en alltmer kunskapsbaserad

	ekonomi med en ny IP-regim? ..............................................	107
4.5	Asiatisk patentpolitik – ett tänkvärt scenario.......................	108
4.6	Sammanfattning......................................................................	110
5	Innovations- och patentekonomi – en introduktion .......	111
5.1	Inledning.................................................................................	111

Innehåll SOU 2006:80

5.2	Grundläggande begrepp.........................................................		111
5.3	Grundläggande modeller .......................................................		113
	5.3.1	Produktlivscykelmodellen..........................................	113
	5.3.2	Aktivitetsmodeller......................................................	116
5.4	Teknikstrategier, licensiering och finansiering ....................		118
	5.4.1	Investering och exploatering......................................	118
	5.4.2	Finansiering.................................................................	120
	5.4.3	Licensiering .................................................................	122
5.5	Patentsystemets struktur och processer...............................		125
	5.5.1	Struktur .......................................................................	125
	5.5.2	Processer .....................................................................	127
5.6	Samhällsekonomiska motiv för patentsystemet...................		130
5.7	Sammanfattning .....................................................................		135
6	Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning......................		137
6.1	Inledning.................................................................................		137
6.2	Makronivå...............................................................................		138
6.3	Mikronivå ...............................................................................		139
6.4	Sammanfattning .....................................................................		149
7	Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för
	innovationer och patent ............................................		151
7.1	Inledning.................................................................................		151
7.2	Utländska studier...................................................................		151
7.3	Svenska studier.......................................................................		152
7.4	Utländska utredningar...........................................................		156
	7.4.1 Varför så många nu? ...................................................		156
	7.4.2	Europa .........................................................................	157
	7.4.3	Japan ............................................................................	159
	7.4.4	Korea ...........................................................................	160
	7.4.5	USA .............................................................................	161
7.5	Sammanfattning .....................................................................		162
			7

Innehåll SOU 2006:80

Del III Utredningens empiriska studier

8	Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en
	beskrivning och analys ..............................................		167
8.1	Inledning.................................................................................		167
8.2	Sveriges största innovationer (SSI-studien) .........................		168
	8.2.1	Perioden 1945–1980....................................................	168
	8.2.2 Sammanfattning av resultat angående Sveriges
		största innovationer 1945–1980 .................................	170
	8.2.3	Perioden 1980–2005....................................................	171
8.3	Viktiga svenska patents tillväxteffekter (PEST-studien).....		176
8.4	Produkt- och processpatent (PPP-studien) .........................		180

8.5Sveriges snabbväxande småföretag i allmänhet (GAZ-

studien) ...................................................................................

182

8.6Sveriges snabbväxande teknikbaserade SMF (HIT-

studien) ...................................................................................

182

8.7Sveriges små och medelstora företag i en viktig

tillväxtregion (GGVV-studien).............................................

186

8.8Innovations- och patentfrågor i mjukvaru- och IT-

företag (IT-SMF-studien) .....................................................

187

8.9Stora företags patent, innovationer och tillväxt (PEX4-

	L-studien) ...............................................................................	193
8.10	Patentbyråstudien (PEX4-PB) ..............................................	197
8.11	Utbud av patent- och IP-utbildning i Sverige (IPE-
	studien) ...................................................................................	199
8.12	Sammanfattning......................................................................	202
9	Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet,
	varför? .....................................................................	205
9.1	Inledning.................................................................................	205
9.2	Förändringar i patenteringsfrekvens .....................................	205
8

Innehåll		SOU 2006:80
9.2.1	Allmänt........................................................................	205
9.2.2	Patenteringsfrekvens och konjunktursvängningar...	207

9.3Förändringar i antal ansökningar inlämnade till svenska

	PRV	.........................................................................................	209
	9.3.1	Syfte och bakgrund .....................................................	209
	9.3.2 .............................................................	Datainsamling	212
	9.3.3 ..........................................................	Databeskrivning	213
9.4	Förklaringsfaktorer .............................bakom förändringar		222
	9.4.1 .......................................................................	Metodik	222
	9.4.2 ........................................................................	Resultat	224
9.5	Svenska ...............................storföretags patentering i USA		233
9.6	Sammanfattning .....................................................................		234
Del IV Utredningens rekommendationer
10	Diskussion ...............och allmänna rekommendationer		239
10.1	Inledning.................................................................................		239
10.2	Förändrad ...............................ekonomi – förändrade roller		241
10.3	Bygg upp en nationell kultur för IP och
	affärsutveckling/entreprenörskap.........................................		242
10.4	Stärk ..............................det svenska entreprenörssystemet		245
	10.4.1 ..........................Stärk det statliga entreprenörskapet		245
	10.4.2 Stärk det innovationsbaserade företagandet i små-
	...............................................	och medelstora företag	249

10.4.3Värna om svenska storföretags vilja och förmåga att skapa nya affärsområden utöver att förnya

existerande...................................................................

253

10.4.4Stärk samverkan mellan innovationsverksamheterna i svenska stora och

små företag..................................................................	256
10.4.5 Stärk det regionala entreprenörskapet.......................	259

10.4.6Höj den ekonomiska kompetensen i det svenska entreprenörssystemet och renodla dess

stödstruktur ................................................................	260
10.5 Värna om den svenska tillväxtapproprieringen....................	261
	9

Innehåll	SOU 2006:80
10.6	Stärk det nordiska samarbetet inom området för IP och
	affärsutveckling ......................................................................	262
10.7	Befrämja engelska som internationellt språk, parallellt
	med svenska ............................................................................	264
10.8	Verka för effektivisering av det internationella
	patentsystemet........................................................................	266
	10.8.1 Inledning......................................................................	266
	10.8.2 Harmonisera det internationella patentsystemet......	267
	10.8.3 Rationalisera den internationella
	patentverksorganisationen..........................................	268
	10.8.4 Stöd utvecklingen av PCT-systemet..........................	269
	10.8.5 Stöd utvecklingen av ett europeiskt
	gemenskapspatent .......................................................	270
	10.8.6 Stöd utvecklingen av ett enhetligt europeiskt
	domstolsförfarande med specialinriktning på
	patentmål .....................................................................	271
	10.8.7 Förändra patenterbarhetsbedömningen i några
	avseenden.....................................................................	274
10.9	Omvandla PRV offensivt mot internationalisering,
	diversifiering och rationalisering ...........................................	280
10.10Tillskapa en interministeriell strategiberedning för IP
	och innovationer.....................................................................	285
10.11Sammanfattning......................................................................		287
11	Speciella rekommendationer för att öka
	patentförståelse och benägenhet att patentera.............	291
11.1	Inledning.................................................................................	291
11.2	Hur kan förståelse och insikt om patentekonomi skapas
	hos företagen? ........................................................................	292
	11.2.1 Grundläggande svårigheter.........................................	292
	11.2.2 Brister i patenteringskompetens ................................	293
	11.2.3 Hur har förståelse och insikt skapats hittills?...........	294
	11.2.4 Nya redovisningskrav för immateriella tillgångar.....	296
	11.2.5 Rekommendationer för att höja medvetenhet,
	förståelse och insikt om patentekonomi ...................	298

Innehåll			SOU 2006:80
11.3	Hur kan företagens möjligheter och vilja att patentera
	stimuleras/ökas?.....................................................................		305
	11.3.1 Inledning .....................................................................		305
	11.3.2 Rekommendationer för att stimulera företagens
		patentering ..................................................................	307
11.4	Sammanfattning .....................................................................		320
Del V Bilagor
Bilaga 1 Kommittédirektiv.............................................................			327
Bilaga 2		Tilläggsdirektiv.................................................................	331
Bilaga 3 Kronologi över utredningen............................................			333
Bilaga 4 Medlemmar i expertkommittén och kommittémöten...			335
Bilaga 5		Hearings och studiebesök (agendor, deltagare,
		sammanfattningar)...........................................................	337
Bilaga 6		Konferensdeltagare ..........................................................	345
Bilaga 7		Lista över personer som intervjuats för utredningen.....	347
Bilaga 8		Patentlagen (1967:837) ....................................................	351
Bilaga 9.1 Förteckning över svenska SOU med anknytning
		till patentfrågor åren 1930–2005 ..................................	367
Bilaga 9.2 Övriga SOU åren 2003–2005 med anknytning till
		innovationer och ekonomisk tillväxt ...........................	371
Bilaga 9.3 Förteckning över departements PM med
		anknytning till patentfrågor åren 1960–2005 ..............	373
Bilaga 9.4 Övriga departements PM åren 2003–2005 med
		anknytning till innovationer och ekonomisk
		tillväxt ............................................................................	375
Bilaga 10		Väsentliga svenska innovationspolitiska dokument
		sedan år 2000 .................................................................	377
Bilaga 11		Några betydelsefulla händelser i det svenska
		patentsystemets historia ...............................................	379
			11

Innehåll	SOU 2006:80
Bilaga 12.1 Förfaranden med kirurgisk, terapeutisk eller
	diagnostisk effekt, Bengt Domeij ..............................	381
Bilaga 12.2 Nämnd för bedömning av svenska patentfrågor,
	Bengt Domeij ..............................................................	385
Bilaga 13 Om begreppet ’teknisk karaktär’, Lars Björklund........		391
Bilaga 14 Övriga inkomna rekommendationer och enkät- och
	intervjusvar.....................................................................	401
Bilaga 15	Förteckning över särskilda bakgrundsrapporter och
	PM ..................................................................................	417
Bilaga 16	Statistikuppgifter ............................................................	421
Bilaga 17 Ekonomisk konsekvensberäkning.................................		439
Litteraturreferenser...........................................................		441
Index ..............................................................................		451

Tabellförteckning

Tabell 3.1 Övergripande metod och design av utredningens delstudier

Tabell 3.2 Olika delstudier i utredningen

Tabell 5.1 Huvudsakliga fördelar och nackdelar med patent- systemet

Tabell 5.2 Ekonomiskt teoretiska skäl för ett patentsystem Tabell 6.1 Inverkan av olika slags innovationer på olika slags

tillväxt

Tabell 7.1 Firmors patentering av produktteknologi i förhål- lande till försäljningstillväxt i ett urval av mindre svenska firmor

Tabell 7.2 Den empiriska huvudstudiens allmänna utformning och delstudiernas syften inom IVA/PRV-studien 1992–1993

Tabell 7.3 The development of international patenting in various countries 1) 2) (average annual percentage change)

Tabell 8.1 Strategier för exploatering av en innovationstek- nologi

Tabell 8.2 Faktorer av betydelse för FoU och kommersialise- ring

Tabell 8.3 Intervjuade företag av typ tillväxt Pest-studien Tabell 8.4 Översikt över studerade uppfinningar

Tabell 8.5 Karaktäristik av 80 plus 80 kemiuppfinningar som patenterats vid EPO år 1990 och år 2000

Tabell 8.6 Översikt av intervjuresultat I HIT-studien (N=12) Tabell 8.7 Innovationers och patents betydelse för företags

tillväxt

Tabell 8.8 Hur patenterings respektive PRV:s betydelse för företag förväntas förändras i framtiden

Tabell 8.9 Andel studerade företag som bedriver licenshandel

Tabellförteckning

SOU 2006:80

respektive utnyttjar information om andras patent Tabell 8.10 Medvetenhet om och tilltro till patent samt patent

som konkurrens- och marknadsföringsmedel Tabell 8.11 Programvarupatent

Tabell 8.12 Patentbyråer och patentkonsulter

Tabell 8.13 Produktutvecklingstakt och patentskydd i svenska storföretag

Tabell 8.14a Kommersialiseringsstrategier för nya produkter Tabell 8.14b Kommersialiseringsstrategier för nya produkter

enligt tidigare studier

Tabell 8.15 Bedömningar av relative styrkan i olika kopplingar i patent/tillväxtspiralen

Tabell 8.16 Påverkan på företagens FoU av andras patentering Tabell 8.17 Patentsystemets påverkan på företagens FoU, nya

produkter och tillväxt

Tabell 8.18a Förändringar i patentbyråernas uppdragsverksam- het

Tabell 8.18b PRVs andel av förstagångsansökningar

Tabell 8.18c Anledningar enligt patentbyråerna till PRVs mins- kade andel av förstagångsansökningar

Tabell 9.1 Antal SFA, dvs. nationella förstagångsansökningar mottagna av PRV under åren 1998–2004

Tabell 9.2 SFA fördelade på sökandens nationalitet åren 1998–2004

Tabell 9.3 SFA fördelade på företag och individuella sökande åren 1998–2004

Tabell 9.4 SFA fördelade på företag med olika patenterings- frekvens

Tabell 9.5 Totala patentansökningar från de 20 främsta svenska patentinnehavarna (1998–2004)

Tabell 9.6 20 främsta patenterare i Sverige 1969–1971 efter antal beviljade patent

Tabell 9.7 Rangordning av enkätsvarande efter absolut storlek på nedgång (rang 1) och relativ storlek på nedgång (rang 2) i FA från år 2000 till år 2004

Tabell 9.8a Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en ned- gång av FA under åren 1998–2004

Tabell 9.8b Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en upp- gång av FA under åren1998–2004

Tabell 9.8c Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en upp- gång av FA under 1990-talet

SOU 2006:80

Tabellförteckning

Tabell 9.9 Svenska PCT- och svenska EPO-ansökningar (1997–2004)

Tabell 9.10 Orsaker bakom en minskad SFA-andel av första- gångsansökningar

Tabell 9.11 Antal förstagångsansökningar på olika vägar för svenska storföretag

Tabell 9.12 Svenska storföretags bedömningar av patentverks- service

Tabell 9.13 De tio största svenska patenterarna i USA

Tabell 9.14 De tio topprankade länderna med avseende på be- viljade patent i USA 1995, 1999, 2003

Tabell 10.1 Element i byggandet av en patent- och IP-kultur Tabell 10.2 Svenska PCT- och svenska EPO-ansökningar

(1997–2004)

Tabell 11.1 Faktorer som påverkar patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens

Figurförteckning

Figur 3.1 Ömsesidigt samband mellan utredningens huvudva- riabler patentering och tillväxt

Figur 3.2a Patent/tillväxt-spiralen med mellanliggande variabler Figur 3.2b Patent/tillväxt-spiralen med ytterligare mellanlig-

gande variabler

Figur 3.3 Patent/tillväxt-spiralen över tiden

Figur 3.4 Ömsesidig påverkan av olika företags patent/tillväxt- spiraler

Figur 3.5 Ett nationellt innovations- och entreprenörssystem med inbäddade patent/tillväxt-spiraler

Figur 3.6 Grundläggande urvalsprincip för olika delstudier Figur 3.7 Kapitelstruktur och läsanvisningar

Figur 5.1 Produktlivscykel-modellen med årliga kassaflöden Figur 5.2 Köpar- och säljarspridning vid temporärt monopol Figur 5.3 Interaktiv modell av innovationsprocessen

Figur 5.4 Generiska strategier för förvärv och exploatering av teknologi

Figur 5.5 Olika finansieringsformer för ett nystartat innova- tionsföretag

Figur 5.6 Effekter av licensiering på kassaflöde och tillväxt hos licenssäljaren (licensor) och licensköparen (licensee)

Figur 5.7 Den socioekonomiska kontraktsnaturen hos ett patent

Figur 5.8 Vägar att patentera i Europa – förenklat schema från ansökan om grundpatent till patentets utgång med typiska tidsintervall

Figur 6.1a Tillväxtstrategier för multitekniska företag Figur 6.1b Test av en modell för tillväxt och diversifiering

(n=55)

Figur 8.1 Strukturen hos Sveriges största innovationer 1945– 1980

Figurförteckning

SOU 2006:80

Figur 8.2 Tillväxt i förhållande till antal grundpatent (= prioritetsgrundande patent)

Figur 8.3 Antal anställda i förhållande till antal grundpatent (= prioritetsgrundande patent)

Figur 8.4 Leverantörer och avnämare av IP-utbildning i Sverige Figur 8.5 Översikt av den svenska IP-utbildningens medel,

innehåll och omfattning

Figur 9.1 Antalet nationella ansökningar för patent i olika länder samt inlämnade till EPO och PCT åren 1985– 2004.

Figur 9.2 Antal sökande i serie under 1998–2004

Figur 9.3 Omsättning av sökanden från år 2000 till år 2004 Figur 9.4 Detaljerad översikt för omsättning av sökanden från

år 2000 till 2004

Figur 9.5 SFA fördelade på olika IPC-sektioner åren 1998 till 2000 (nedgång i % från 2004 till 2004)

Figur 9.6 Fördelning av svenska storföretags förstagångsan- sökningar över olika patenteringsvägar

Figur 10.1 Aktörer i det svenska militära innovationssystemet

Textruteförteckning

Textruta 7.1 Huvudresultat från IVA/PRV-studien om Sveriges patentpositioner i början av 1990-talet

Textruta 7.2 Japanese Basic Law on Intellectual Property Textruta 7.3 Korea’s nationella patentsatsning

Textruta 8.1 Losec-patenten – värdefullt formulerade

Textruta 8.2 Osseointegration – en patenterad generisk teknik som ger tusentals jobb (BIO-M studien)

Textruta 8.3 The role of patents for the remarkable growth of HL-Display

Textruta 8.4 Att spela med patent år 2005

Textruta 8.5 Att söka med patent (Google)

Textruta 9.1 Nokias nya vägval till patent – en trend? Textruta 10.1 En het fråga (CAFC)

Textruta 10.2 Exempel på terapeutisk metod

Textruta 11.1 Spridda föreställningar bland vissa företag om patentering

Textruta 11.2 SMF-Patent-Initiativ

Förteckning över förkortningar

BERD	Business Enterprise Expenditure on R&D
BIO-M	Biomaterial
BMBF	Bundesministerium für Bildung und Forschung
BMWA	Bundesministerium für Wirtschaft und Arbeit
BNP	Bruttonationalprodukten
BT	Bioteknik
CAFC	United States Court of Appeals for the Federal
	Circuit
CAPM	Capital Asset Pricing Model
CASRIP	Center for Advanced Study and Research in
	Intellectual Property
CIP	Center for Intellectual Property Studies
	(Chalmers)
CIS	Community Innovation Survey
CP	Community Patent
DPMA	Deutsches Patent- und Markenamt
E-området	Elektrotekniska området
EC	European Commission
EP	European Patent
EMU	Ekonomiska och monetära unionen
EPA	European Patent Attorney
EPC	European Patent Convention
EPI	European Patent Institute
EPIP	European Policy for Intellectual Property
EPLA	European Patent Litigation Agreement
EPO	European Patent Office
EQE	European Qualifying Examination
EU	European Union
EU15	De 15 medlemsländerna i EU innan utvidgningen i
	maj 2004
EUR	European Union Report
	21

Förteckning över förkortningar

SOU 2006:80

FMV	Försvarets materielverk
FoI	Totalförsvarets forskningsinstitut
FoU	Forskning och utveckling
FTC	Federal Trade Commission
GATT	General Agreement on Tariffs and Trade
GAZ	Studie av snabbväxande Gasell-företag
GDP	Gross Domestic Product
GERD	Gross Domestic Expenditure on R&D
GGVV	Studie av Gnosjö-regionen (Gislaved, Gnosjö,
	Vaggeryd och Värnamo)
GOVERD	Government Intramural Expenditure on R&D
GPTs	General Purpose Technologies
HERD	Higher Education Expenditure on R&D
HIT	Studie av high-tech-företag
IAS	International Accounting Standards
IFRS	International Financial Reporting Standards
INT	Studie av internationella förhållanden
IP	Intellectual Property (intellektuell/immateriell
	egendom/tillgång)
IPC	International Patent Classification
IPM	IP-management
IPO	Initial Public Offering
IPR	Intellectual Property Right (immateriell rättighet)
IPU	Studie av utbud av patent- och IP-utbildning
IT	Informationsteknik
IT-SMF	Enkätstudie av små och medelstora företag i IT-
	sektorn
IVA	Ingenjörsvetenskapsakademin
JPTO	Japan Patent and Trademark Office
K-området	Kemitekniska området
KIPO	Korean Industrial Property Office
LES	Licensing Executives Society
M-området	Maskintekniska området
MSEK	Miljon svenska kronor
NAE	National Academy of Engineering
NAS	National Academy of Science
NGOs	Non-governmental Organizations
NIR	Tidskrift och förening för Nordiskt immateriellt
	rättsskydd
NMT	Nordic Mobile Telephony System
NP	Nationella patent
22

SOU 2006:80 Förteckning över förkortningar

NPOs	National Patent Offices
NRC	Nokia Research Center
Nutek	Verket för näringslivsutveckling
PCT	Patent Cooperation Treaty
PEST	Studie av viktiga patents exploatering
PEX	Patent/tillväxt-utredningen
PEX4-L	Enkätstudie av stora företag
PEX4-S	Enkätstudie av små och medelstora företag
PEX4-PB	Enkätstudie av patentkonsultbyråer
PEX4-PRV	Studie av PRVs patentstatistik
PNP	Private non-profit
PPP	Purchasing power parity
PPP-kemi	Studie av produkt- och processpatent inom
	kemiområdet
PRV	Patent och registreringsverket
R&D	Research and Development
RoI	Return on Investment
SFAs	Swedish first filings (svenska
	förstagångsansökningar)
SIPF	Svenska industriens patentingenjörers förening
SMF	Små och medelstora företag
SPOF	Svenska Patentombudsföreningen
SSF	Stiftelsen för strategisk forskning
SSI	Studie av Sveriges största innovationer
TBS	Teknikbaserad servicenäring
TBI	Teknikbaserad industri
TRIPs	Trade related aspects of intellectual property rights
TTO	Technology Transfer Office
TQM	Total Quality Management
USPTO	United States Patent and Trademark Office
VINNOVA	Verket för innovationssystem
WIPO	World Intellectual Property Organization
WTO	World Trade Organization

Förord

Judging from the share which the subject of patents has had in the lite- rary output of economists of the last fifty years, and from the share which economists have had in the literature on the subject of patents, one may say that economists have virtually relinquished the field. Pa- tent lawyers were probably glad to see them go; some said as much with disarming frankness.

Fritz Machlup (in Penrose 1951, p.viz)

Although the patent system has developed primarily to promote eco- nomic ends, economists have devoted very little attention to it and none at all to the international patent system.

Edith Penrose (in Penrose 1951, p.xi)

De två citaten ovan är över 50 år gamla men är i stort sett fortfa- rande tyvärr giltiga. Det är därför glädjande att den svenska reger- ingen tagit initiativ till föreliggande statliga utredning och därvidlag anlagt ett ekonomiskt perspektiv på patentfrågor, frågor som i grunden har ekonomisk karaktär. Samtidigt växer nu intresset för patentfrågor snabbt bland ekonomer, liksom bland allmänheten i stort. Ett växande antal ekonomiskt inriktade utredningar och stu- dier av patentsystemet görs också internationellt, vilket i sin tur skapar ökade möjligheter för internationella jämförelser och sam- arbeten. Detta är inte minst viktigt på grund av patentfrågornas internationella karaktär. Detta växande intresse, och då inte bara bland ekonomer, för patentfrågor och immaterialrättsliga frågor i allmänhet hänger samman med framväxten av en ekonomi som i dominant utsträckning baseras på forskning, utveckling, uppfin- ningar, innovationer, nya teknologier, informationstjänster och kunskap – dvs. en ekonomi baserad på intellektuell kapitalbildning.

Intresset för patentfrågor kan därmed i grunden förväntas bli av bestående karaktär, även om modesvängningar naturligtvis också förekommer. Patentfrågors nära samband med immaterialrätt och innovationer och innovationers starka samband med ekonomisk

Förord

SOU 2006:80

utveckling medför vidare att patentfrågor i ökad utsträckning gri- per in i många andra ekonomiska frågor och således får en genom- gripande karaktär.

Förutom att vara ekonomiska, internationella, intresseväckande och genomgripande till sin karaktär så är patentfrågor också kon- troversiella och har så alltid varit under patentsystemets mer än 500 år långa historia. Dessa kontroverser kan förväntas bli fler och större allteftersom patentsystemets vikt och uppmärksamheten på detsamma ökar, samtidigt som kunskapsläget om patentfrågor fort- farande är bristfälligt.

På olika sätt har jag försökt att ta hänsyn till ovanstående för- hållanden och utvecklingstendenser i arbetet med föreliggande ut- redning. Mot bakgrund av det bristfälliga kunskapsläget i Sverige vad gäller ekonomiska aspekter på patentering så har en bred ansats valts med ett batteri av delstudier som utformats på ett för ekono- misk analys metodmässigt sätt. Flera av dessa delstudier är av re- sursskäl begränsade men syftet har varit att skapa ett någorlunda gott underlag för ekonomiskt-politiska beslut och samtidigt initiera en kunskapsutveckling som kan ge bättre framförhållning för kommande utredningar. Med samma syfte har en hel del litteratur och relaterade studier presenterats tillsammans med visst läro- boksmaterial. Utredningens rapportmaterial har därvid blivit ganska omfattande, varför också läsanvisningar givits och en hel del sammanfattningar gjorts.

I ett tidigt stadium valdes engelska som arbetsspråk i utred- ningen för att underlätta kommunikation med experter inom EU och i omvärlden i övrigt. Tyvärr visade det sig halvvägs i utred- ningsarbetet ej vara möjligt av juridiska skäl att använda engelska som utredningsspråk i en svensk statlig utredning. Mycket av ut- redningsmaterialet har därför fått översättas och skrivas om till svenska. Föreliggande slutrapport från utredningen skall nu genomgående kunna läsas utan kunskaper i engelska, förutom visst källmaterial. I flera fall där en lämplig svensk översättning för en vedertagen engelsk fackterm saknas har den engelska termen givits inom parentes som hjälp för såväl fackmannen som lekmannen, t.ex. för ytterligare informationssökning. I ett fåtal fall har jag valt att berika det svenska språket med en anglicism, också för att fästa uppmärksamhet på ett nyckelbegrepp. Detta gäller begreppet ap- propriering (’appropriation’) som avser processer och verktyg för att som investerare tillgodogöra sig den ekonomiska nyttan i någon form av en investering, vanligtvis i form av vinst men i detta utred-

SOU 2006:80

Förord

ningssammanhang också i form av ekonomisk tillväxt. Förkort- ningen ’IP’ för intellektuell eller immateriell egendom (’intellectual property’) har också använts eftersom den förefaller redan vara på väg att införlivas i levande svenska.

Den genomgripande karaktären hos såväl patentfrågor som till- växtfrågor och den ömsesidiga kopplingen mellan dessa frågor – dvs. att ökad patentering (med vissa variationer och undantag) bi- drar till tillväxt och tillväxt i sin tur bidrar till ökad patentering – har motiverat formulering av en mängd förslag, också sådana som i första hand avser att stimulera tillväxt. Dessa förslag faller på grund av den ömsesidiga kopplingen följaktligen också inom utredning- ens direktiv. Sammantaget utmynnar således utredningen i en korg av olika förslag, mer eller mindre genomgripande och mer eller mindre direkt patent-, respektive tillväxtinriktade.

Som särskild utredare och tillika utredningssekreterare tar jag naturligtvis ensamt ansvar för alla utredningens resultat och re- kommendationer, inklusive eventuella brister och fel. Jag har dock fått ovärderlig hjälp från ett stort antal människor och organisatio- ner, inklusive en referensgrupp med experter varav ungefär hälften har varit jurister och en tredjedel tekniker. (Se förteckning i sär- skild bilaga.)

Jag vill således tacka alla de över 200 personer och de över 200 företag som på ett eller annat sätt genom intervjuer, enkäter, hea- rings och diskussioner bidragit i utredningsarbetet (se bilagor).

Till min hjälp har jag vidare haft en projektarbetsgrupp med allt som allt ett 10-tal assistenter. Till dessa vill jag framföra ett samlat tack för ett mycket gott arbete, med ett speciellt tack till Eva Burford som projektsekreterare och Frank Tietze, som på ett ut- märkt sätt fungerat som koordinator för ett projekt med många delprojekt, nationaliteter, resor och vistelseorter.

Utredningstexten har tillställts experter med kompletterande kompetenser som i olika utsträckning efter hand lämnat många värdefulla synpunkter och förslag för vilka jag till framföra ett samlat stort tack. Ett speciellt tack går till docent Bengt Domeij som noggrant och kunnigt läst och kommenterat texten utifrån ett patentjuridiskt och rättsekonomiskt perspektiv. Bengt Domeij har också fungerat som mötessekreterare vid expertkommitténs sam- manträden. Jag vill också tacka professor Bengt-Arne Vedin, som ledde innovationsutredningen 1993 (SOU 1993:84), civilingenjör Katarina Pinnekamp-Vannesjö, f.d. koncernansvarig för IP-frågor inom ABB, och civilingenjör Henrik Olsson, SKF, för värdefulla

Förord

SOU 2006:80

synpunkter på rekommendationerna. Ett tack bör också riktas till juristerna Elisabeth Kristensson och Kent Ladvall som omsorgs- fullt läst, kommenterat och korrigerat utredningstexten utifrån ju- ridiska och formella språkliga aspekter. Granskning av engelska och viss översättning till svenska har gjorts av Jon van Leuven. En full- ständig genomläsning och kontroll utifrån innehållsliga aspekter har vidare gjorts av Marcus Holgersson, som också ingått i utred- ningens projektarbetsgrupp. Jag vill slutligen tacka de personer på Näringsdepartementet som på olika sätt medverkat i utredningsar- betet, främst departementsrådet Eva Agevik och departementssek- reterare Lena Stridsberg.

Avslutningsvis är det självklart min förhoppning att utrednings- arbetet och dess rekommendationer leder inte bara till ökad upp- märksamhet på och förståelse för patentfrågor utan också till ökad tillväxt och utvecklingskraft i svenskt näringsliv. För detta krävs olika former av gränsöverskridande arbete. För min egen del ser jag fram mot ett fortsatt arbete med dessa frågor över akademiska di- sciplingränser, också i syfte att bidra till att inledningscitaten kan ogiltigförklaras.

Ove Granstrand

Professor i Industriell organisation och ekonomi

Institutionen för teknikens ekonomi och organisation

Chalmers tekniska högskola

Översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt – sammanfattning och rekommendationer

Del I

Utredningens uppdrag, bakgrund, referensram, uppläggning och metod

I.1 Utredningens direktiv

Den svenska regeringen beslutade den 15 april 2004 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av de ekonomiska aspek- terna av patentering för företags tillväxt. Enligt direktivet (Dir. 2004:55) är patentskyddet av mycket stor betydelse för företagande och tillväxt. Utredaren skall enligt direktivet ”göra en analys av hur de skyddade intellektuella kapitalen kan bidra till export och han- del. Utredningen skall inhämta synpunkter från både näringsliv och andra aktörer.

Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska företag han- terar patentering som konkurrensmedel i jämförelse med företag i andra länder i Europa och den övriga världen, samt hur den fördelar sig på företag av olika storlek. Här skall även den senaste utveck- lingen inom EU-området vägas in. Studien skall även innefatta en nordisk jämförelse och skall identifiera problem och möjligheter på den nordiska patentmarknaden.

Uppdraget skall

leda fram till förslag som kan skapa förståelse och insikt hos främst de små kunskapsintensiva företagen om de ekono- miska vinsterna – och kostnaderna – med patentering,

leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innova- tioner,

belysa sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt,

innehålla en analys av nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige och de viktigaste orsakerna till denna.”

Sammanfattning

SOU 2006:80

I tilläggsdirektiv beslutades att uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005.

I.2 Tolkningar för uppdragets genomförande

I ett tidigt skede gjordes följande tolkningar och upplägg av utred- ningsuppdraget:

1.Direkt insamling av nya empiriska data kan avgränsas till Sverige. För andra länder kan tillgängligt sekundärmaterial an- vändas. En evidensbaserad ansats bör eftersträvas, dvs. en poli- cyanalys bör i möjligaste mån inom givna resursramar baseras på empirisk och teoretisk evidens (snarare än på olika intresse- grupperingars åsikter).TPF1FPT

2.Vad gäller begreppet intellektuellt kapital fokuseras på patent och närliggande rättigheter, t.ex. affärshemligheter vid licensie- ring.

Uttrycket svensk patentansökan är mångtydigt och kan avse dels en patentansökan inlämnad av ett svenskt företag eller av en uppfinnare som är svensk eller är verksam i Sverige, dels en patentansökan som är inlämnad till svenska PRV. Uttrycket får preciseras närmare i det sammanhang där det används.

Begreppet patent används i vedertagen bemärkelse. Formella definitioner av patent varierar något internationellt men i stort sett avser patent på en uppfinning en tidsbegränsad, överförbar, lagstadgad ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen, dvs. en ensamrätt till den kommersiella nyttan av uppfinningen. Denna ensamrätt ger innehavaren rätt att via ett domstols- förfarande hindra andra att tillverka, använda eller sälja upp- finningen.

3.Export och handel skall avse såväl produkter som tjänster, samt teknologi och aktier i teknikbaserade företag.

1TP PT En genomgång av ett drygt tjugotal SOU:er inom området visar att forskningsbaserat material traditionellt har insamlats i ganska liten om än ökande utsträckning, speciellt vad gäller primärmaterial, dvs. material som insamlats via studier utförda inom utredningens tidsram. (Se t.ex. SOU (1977:64), SOU (1983:52), SOU (1993:84) och SOU (2003:66).) Möjligheterna att genomföra en evidensbaserad ansats måste emellertid anpassas till kun- skapsläget och resurstillgång, inklusive tidstillgång. En god framförhållning inom policy- forskning är därvid en fördel. En sådan framförhållning har inte förelegat vad gäller ekonomiska aspekter på patentering, dvs. inom patentekonomi, på grund av bland annat den snabba utvecklingen på patentområdet och ekonomers traditionella brist på intresse för patentfrågor.

SOU 2006:80

Sammanfattning

4.Begreppet industri skall tolkas brett och motsvara näringsliv, och därmed inkludera t.ex. tjänstenäringar (dvs. serviceindu- stri).

5.Begreppet svenska företag skall omfatta företag med svenskt majoritetsägande, multinationella företag med en tydlig svensk nationalitet eller bi-nationalitet (t.ex. ABB, AkzoNobel, AstraZeneca, StoraEnso) och utlandsägda bolag lokaliserade i Sverige. Om inget annat anges har stora företag minst 500 an- ställda och små företag mindre än 50 anställda med medelstora företag däremellan.

6.Begreppet konkurrensmedel skall också avse medel för exploate- ring och tillväxt när så är lämpligt.

7.Begreppet den nordiska patentmarknaden skall avse den nor- diska marknaden för teknologihandel, dvs. handel med patent- licenser, know-how-licenser, FoU-tjänster och FoU-bolag eller motsvarande.

8.Uttrycket nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige skall tolkas som nedgången i nationella förstagångsansökningar in- lämnade till Patent- och registeringsverket (PRV).

9.Uppdragets tredje uppgift att belysa sambandet mellan patente- ring och ekonomisk tillväxt kan breddas till att även omfatta patentrelaterade rekommendationer för öka tillväxten. Att öka tillväxten är dessutom ett medel att generera resurser för FoU och därmed öka patentering inom kunskapsintensiva företag. Sambandet mellan patentering och tillväxt är således ömsesi- digt. Att belysa detta ömsesidiga samband är en huvuduppgift för utredningen. Tillväxt, som då främst får avse omsättnings- tillväxt, blir därmed centralt för utredningen.

I.3 Uppdragets referensram, uppläggning och metod

En enkel referensram för utredningen i form av en s.k. pa- tent/tillväxt-spiral har utvecklats i flera steg för studier av olika samband mellan patentering och tillväxt, se figur 1. Mellanliggande variabler relaterade till FoU och innovationer har införts och ömse- sidig påverkan mellan olika företag har beaktats. Referensramen har också breddats med en modell av det svenska innovations- och ent- reprenörssystemet.

Sammanfattning SOU 2006:80

Figur 1 Patent/tillväxt-spiralen med mellanliggande variabler

Diffusion/	Tillväxt/välfärd	Investering/
Diffusion/		Investering/
spridning		finansiering
Innovationer/		FoU/kunskap
nya affärer
Exploatering/		Patent/IP-
kommersialisering	Patent/IP	strategier
	Patent/IP

Ett förhållandevis stort antal delstudier har sedan utformats med olika analysnivåer och analysenheter (länder, sektorer, företag, in- novationer, teknologier och patent) med olika datainsamlingsme- toder (intervjuer, fallstudier, enkäter, statistik m.fl.). Av tids- och kostnadsskäl har en grundläggande urvalsprincip varit att välja analysenheter som i någon mening representerar höga tillväxtnivåer eller höga patenterings- och FoU-nivåer. Ett flertal delstudier med relativt små urval har föredragits framför ett fåtal med stora urval. En stor enkätstudie av stora företag har dock genomförts. Sam- manlagt har cirka 75 personer intervjuats på plats i längre intervjuer utöver ett stort antal kortare telefonintervjuer och samtal och cirka 200 företag har varit kontaktade med enkäter. Deltagande har vi- dare skett i 14 konferenser, mestadels internationella, se bilaga 6. Utredningens delstudier har involverat ett 10-tal projektassistenter. De olika delstudierna ligger till grund för utredningen i enlighet med en evidensbaserad ansats för policyutformning. De viktigaste resultaten redovisas speciellt i del III, samt därutöver i särskilda bilagor och bakgrundsrapporter.

SOU 2006:80

Sammanfattning

Del II

Introduktion till kunskaps-, patent-, innovations- och tillväxt- ekonomi och samband mellan patentering och tillväxt

II.1	En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-
	regim växer fram

Få bedömare ifrågasätter numera framväxten av en alltmer kun- skapsbaserad ekonomi. Däremot kan uttrycket ”den nya ekono- min” ifrågasättas. Det nya består i att ekonomin har kommit att domineras av intellektuellt kapital i olika former, definierat som icke-fysiskt, icke-finansiellt kapital. Samtidigt har gamla kapitalis- tiska grundinstitutioner levt kvar. Immateriell (intellektuell) egen- dom (”Intellectual Property” – IP) och rättigheter därtill (IPR) har följdriktigt fått starkt ökad betydelse och en ny IP-regim med en ”pro-patent-era” har växt fram sedan 1980-talet. Dess verkningar är genomgripande på olika plan, inte minst internationellt. Länder och företag rustar sig med förstärkta IP-rätter som konkurrensmedel med för närvarande USA och Japan i spetsen. Från att ha varit un- danskymda sekundära specialistfrågor har patent- och IP-frågor därigenom blivit strategiska och förts upp på hög politisk och in- dustriell ledningsnivå. Samtidigt skapas svårigheter att integrera dessa frågor med ekonomisk politik och företagsstrategier i övrigt, svårigheter som dock i stort är tillfälliga. En utveckling mot en mer aggressiv patentpolitik kan förväntas i länder som Kina, Taiwan och Korea, vilka därmed ytterligare ökar sin teknikbaserade konkur- renskraft och därför särskilt bör bevakas.

II.2	Innovations- och patentekonomi – en introduktion

Ett särskilt kapitel ger en allmän introduktion till innovations- och patentekonomi utifrån såväl ett företagsekonomiskt som ett sam- hällsekonomiskt perspektiv. En genomgång har därvid gjorts av grundläggande begrepp, som innovationer av olika slag (tekniska, organisatoriska, finansiella, produkt- och processinnovationer etc.) och storlek, innovationsspridning bland köpare och säljare, imita- tion och uppfinning. En genomgång har också gjorts av grundläg- gande modeller som produktlivscykel-modellen och en interaktiv innovationsaktivitetsmodell. Vidare har en typologi av generiska strategier för investering i ny teknik och teknikexploatering redovi- sats varvid speciellt in- och utlicensiering behandlats. Dessa strate-

Sammanfattning

SOU 2006:80

gier blir allt vanligare och har viktiga effekter på tillväxt. Olika fi- nansieringsformer har också redovisats.

Patentsystemets struktur och processer har beskrivits och sam- hällsekonomiska motiv för patentsystemet har gåtts igenom, med dess för- och nackdelar på olika plan och de teorier som ligger till grund för systemet. I det sammanhanget har också gängse såväl som ny kritik mot patentsystemet redovisats. Den gängse kritiken av patentsystemet avser dess samhällskostnader i form av statisk konkurrensbegränsning och monopolistisk prissättning, administ- rativa kostnader och transaktionskostnader, inklusive höga tviste- kostnader, dess snedvridande effekter och dess möjligheter till missbruk. Den nyare kritiken förstärker den gamla samt kritiserar förhållanden som att alltför många patent, också av dålig kvalitet, beviljas på alltför många områden där de mer hämmar än främjar utvecklingen, t.ex. på mjukvaruområdet (= programvaruområdet). Vidare missgynnas småföretag, liksom utvecklingsländer, vilka blir alltför beroende av storföretagens och i-ländernas teknik. Systemet som det utvecklats under pro-patent-eran kritiseras också för att ta för mycket hänsyn till storindustrins intressen i i-världen, främst i USA. Samhällsintressen, t.ex. av öppen tillgång till FoU-resultat, har därvid fått stå tillbaka. Sammanfattningsvis avser den nyare kritiken att inte bara den statiska konkurrensen utan även den dy- namiska konkurrensen begränsas av ett alltför starkt patentsystem. Patentsystemet skulle därmed motverka sitt grundläggande syfte, nämligen att främja den dynamiska konkurrensen, dvs. den inno- vationsbaserade konkurrensen, även om detta sker på bekostnad av den statiska konkurrensens effektivitet.

II.3	Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

Tillväxtstudier av olika slag (empiriska, teoretiska) har tämligen entydigt pekat på den tekniska och organisatoriska utvecklingens avgörande roll för ekonomisk tillväxt på makronivå i form av inno- vationer av olika slag. Patentsystemet, som historiskt varit svagt, har traditionellt spelat en sekundär roll med vissa viktiga undantag.

SOU 2006:80

Sammanfattning

teknikdiversifiering, generiska teknologier och konvergenta tek- nologier, och ’creative cumulation’ för teknikbaserade företags till- växt, företag som därmed blir multitekniska. Strukturförändringar i form av företagsförvärv och avknoppningar har också stor tillväxt- potential.

Teoretiskt kan slutligen visas att innovationer av olika slag oftast bidrar till företags tillväxt, men inte alltid, speciellt inte processin- novationer även om dessa har perfekt patentskydd eller sekre- tesskydd.

II.4	Tidigare studier och övriga utredningar

Kunskapsläget om patenteringens roll för företagens tillväxt och utveckling är i allmänhet svagt, vilket sammanhänger med ett tidi- gare svagt patentsystem och ett svagt intresse bland ekonomer för patentfrågor, vilka traditionellt har hanterats av jurister och ingen- jörer. Olika utländska och svenska studier har dock visat på vissa positiva om än svaga samband och en ”patenteringsparadox” i sam- band därmed, dvs. att företag, speciellt inom kemi och läkemedel, ändå patenterar i betydande utsträckning trots osäkerhet om pa- tentens företagsekonomiska betydelse. Att tillväxt genererar FoU som i sin tur genererar patent har påvisats mera klart, dock återigen med branschvariationer. Tillväxt genererar således patent medan det omvända sambandet är svagare och mer otydligt.

Kunskapsläget kommer emellertid med all sannolikhet att stär- kas framöver, liksom att sambanden mellan patentering och eko- nomisk utveckling troligen också stärkts genom framväxten av pro- patent-eran. Faktum kvarstår samtidigt att variationerna mellan olika patents ekonomiska betydelse är mycket stor, vilket försvårar eller ibland rentav omintetgör statistisk slutledning med rimlig konfidens.

En stor svensk studie i IVA:s och PRV:s regi i början av 1990- talet pekade på den svenska ”tillväxtparadoxen” med stark FoU- utveckling och svag tillväxtutveckling. Samtidigt var utvecklingen av svensk patentering mycket svag, speciellt i jämförelse med Japan. Vidare pekade studien på ett antal svagheter vad gäller teknikexplo- atering i det svenska innovations- och entreprenörssystemet.

Ett stort antal utländska utredningar och reformer genomförs nu efter inträdet av pro-patent-eran. Utredningsarbetet kring många frågor i Europa rörande t.ex. gemenskapspatent, patenttvister,

Sammanfattning

SOU 2006:80

översättningar och datorrelaterade uppfinningar, har endast gjort små framsteg, medan man i länder som Japan och Korea genomfört kraftfulla åtgärder. En genomgripande patentreform är också san- nolikt på väg att genomföras i USA. Nationella ekonomiska aspekter spelar en stor roll i alla dessa reformarbeten. Läget i Kina och Indien är mera oklart men måste bevakas och jämförande stu- dier beredas. IP-frågor har, speciellt i Kina, förts upp till den högsta politiska ledningen, mycket på grund av USA:s internationella ak- tivism mot piratkopiering, men också på grund av kinesiska aktö- rers växande egenintressen i patentering.

Del III

Utredningens empiriska studier

III.1 Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

De många delstudierna i utredningen har gjorts för att belysa de ofta komplexa sambanden mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt i Sverige. Resultaten belyser på olika sätt många olika sam- band och låter sig därför inte enkelt sammanfattas. En delstudie av de viktigaste svenska innovationerna pekade på flera strukturella problem i det svenska innovationssystemet, nämligen SMFs sam- mantaget låga innovationsfrekvens och innovationsandel, stora fö- retags låga frekvens av radikala innovationer på nya affärsområden och det snabbt ökande utlandsägandet av innovativa svenska före- tag, speciellt inom läkemedelsindustrin. Samspelet mellan stora och små företag, liksom samspelet mellan företag och universitet, var viktigt i innovations- och spridningsprocesserna, samtidigt som tillväxttakt och snabbhet till internationella marknader inte skilde sig nämnvärt mellan små och stora företag. En annan delstudie av hur viktiga svenska patent har exploaterats pekade återigen på stora företags dominans och hur sällsynt det är att stora företag byggs upp från att ha varit små, även om patentskyddet är gott. Också här har utlandsägandet av viktiga svenska patenterare ökat markant.

SOU 2006:80

Sammanfattning

allmänhet behövs. Däremot hade patent föga överraskande ett tyd- ligare samband med tillväxt i snabbväxande små teknikföretag, som också var patentmedvetna även om patentkunnandet var lågt. I dessa företag hade patent också stor betydelse för att attrahera riskkapital. Studien av småföretag i IT-sektorn, inklusive mjukva- ruföretag, visade på produktinnovationernas stora betydelse för mjukvaruföretagens tillväxt medan patenteringens betydelse för tillväxt var mindre. Andelen IT-företag som bedriver licenshandel var jämförelsevis stor. En huvuddel av mjukvaruföretagen ansåg att det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara, i likhet med vad nästan alla tillfrågade patentbyråer ansåg i en separat del- studie. Ett antal korta fallbeskrivningar gav mera situationsspeci- fika belysningar. Man bör också komma ihåg att flera av delstudi- ernas urvalsstorlekar varit relativt små, varför försiktighet måste iakttas vid tolkningar.

En stor enkätstudie av 50 st. stora företag i Sverige, varav 38 st., svarade, visade sammanfattningsvis vilken betydelse patent och patenteringsmöjligheter har för dessas FoU, innovationer och till- växt.

Företagens produktutvecklingstakt är hög i nordisk jämförelse. En stor del av företagens försäljning och en huvuddel av deras uppfinningar, såväl produkt- som processuppfinningar, skyddas av patent. Patentering för att fördröja eller förhindra imitationskon- kurrens är också den viktigaste kommersialiseringsstrategin för nya produkter, och anses numera viktigare i svenska storföretag än ti- digare och också viktigare i jämförelse med företag i USA.

Den relativa styrkan (elasticiteten) i olika variabelsamband i fö- retagens patent/tillväxtspiraler är också genomgående tydligt posi- tiva.

Företagens egna FoU ökar också ofta genom andra företags pa- tentering vilken tvingar till extraarbete för att gå runt hindrande patent. Samtidigt men betydligt mindre frekvent så reduceras också egen FoU genom andras patent och patentinformation genom att dubbelarbete undviks men också genom att egen FoU hindras så mycket att den läggs ner.

Själva patentsystemets påverkan är till sist stor på de stora före- tagens uppfinningar, nya produkter och FoU-satsningar, vilka grovt sett skulle reduceras med en tredjedel och produktförsäljning med en fjärdedel om möjligheter till patentering föll bort.

Studien av storföretagen avsåg också frågan om anledningar till nedgången i patentansökningar till PRV. Denna del av storföre-

Sammanfattning

SOU 2006:80

tagsstudien redovisas i kapitel 9. En enkätstudie av 12 st. svarande av 14 stora patentbyråer med liknande fokus redovisades dock i detta kapitel. Denna patentbyråstudie bekräftade i stort sett mot- svarande delar av den bild som redovisas i kapitel 9, dvs. att PRVs andel av förstagångsansökningar sjunker, främst på grund av ökad användning av PCT- och EP-ansökningar samt att främsta anled- ningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är mer selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för kvan- titet. Omsättningen i patentbyråbranschen minskade dock inte i perioden 2001–2004.

En kartläggning av utbudet av IP-utbildning i Sverige pekade bl.a. på att mindre än cirka 10 % av utexaminerade master-studen- ter i teknik, ekonomi och juridik fått någon kurs i IP; att knappast någon kvalificerad utbildning i IP-ekonomi förekommer; kvalifice- rad rådgivning inom hela IP-områdets kompetensbredd endast finns i ringa utsträckning trots närvaron av en mängd aktörer inom innovations- och entreprenörsområdet; samt att affärsansvariga i svenska teknikbaserade företag inte får någon utbildning av bety- delse i IP-frågor. Dessutom finns en stor brist av certifierade pa- tentspecialister i Sverige. Dessa förhållanden står långt ifrån i pari- tet med dominansen av intellektuellt kapital i en alltmer kunskaps- baserad och IP-orienterad ekonomi.

III.2 Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Som en av utredningens fyra huvuduppgifter har en beskrivning och analys gjorts av förändringar i svenska företags patenterings- frekvens och förändringar i antal av svenska PRV mottagna patent- ansökningar, speciellt antal mottagna förstagångsansökningar. Pa- tenteringsfrekvens kan då som begrepp avse såväl patentansök- ningsfrekvens som patentbeviljningsfrekvens, där ’frekvens’ i regel står för antal per år. Ett antal faktorer ligger bakom företagens pa- tenteringsfrekvens och patenteringsbenägenhet, dvs. benägenhet att patentera en given patenterbar uppfinning, samt patentansök- ningsfrekvens till PRV. Vid räkning av patentansökningar är det viktigt att åtminstone hålla isär de fyra huvudvägar på vilka en för- stagångsansökan kan lämnas in, dvs. som nationell ansökan i Sverige eller i något utland, som EPO-ansökan eller som PCT-an- sökan. Dessa vägar kan sedan kombineras på flera sätt.

SOU 2006:80

Sammanfattning

Stora multinationella företag som t.ex. Nokia med stor, interna- tionaliserad FoU och stora patentportföljer internationaliserar i växande utsträckning sitt patenteringsarbete och sina ansöknings- förfaranden. Detta leder, allt annat lika, till en nedgång i inkomna patentansökningar för patentverk i små länder med många stora multinationella företag som Sverige. Statistiken visar också att en nedgång skett för nationella ansökningar i Sverige, Norge och Finland de senaste fem åren samtidigt med en stadig uppgång i stort sett under hela pro-patent-eran sedan 1980-talet i USA och Japan samt för PCT-ansökningar. Nedgången i Sverige var främst hänförbar till svenska sökanden och till stor del till storföretagens patentering. Den procentuella nedgången var dock grovt sett likartad för de år 1998 ungefär lika stora grupperna patentsökande företag och individuella uppfinnare. Omsättningen i populationen av sökanden var vidare mycket stor. Av de sökanden som åtminstone något år under 7-årsperioden 1998–2004 hade inlämnat en förstagångsansökan till PRV så hade enbart cirka 5 % lämnat in ytterligare förstagångsansökningar under vart och ett av fyra eller fler år av de sju, dvs. ca 95 % av de sökande lämnade i stort sett in förstagångsansökningar mer sällan än vartannat år. Flödet av patenterbara uppfinningar för en aktör att ta ställning till blir därmed av stor betydelse. Detta flödes storlek beror främst på FoU-resurser och patenteringsresurser.

Nedgången i Sverige varierade också mycket med teknikområde med en markant nedgång inom elektroområdet (E-området) från år 2000 till år 2004. De stora företagen inom detta område – Ericsson, ABB och TeliaSonera – dominerade nedgången inom detta område liksom nedgången bland de 20 företag som var störst mätt i antal förstagångsansökningar till PRV under perioden 1998–2000. Detta indikerar att nedgången mycket berodde på en konjunkturnedgång inom IT- och telekomområdet, dock inte enbart med tanke på öv- riga specifika företagsproblem inom främst Ericsson och ABB.

Man kan förenklat säga att IT-bubblan brast och därmed brast också en patentbubbla. Samtidigt ökade konjunkturkänsliga verk- stadsföretag inom det maskintekniska området (M-området) som Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco sin patentan- sökningsfrekvens. Om Ericsson och ABB räknas bort så uppväger uppgången bland M-företagen i stort sett nedgången bland övriga företag på 20-i-topp-listan över mest frekventa patenterare hos PRV.

Sammanfattning

SOU 2006:80

En enkätstudie bland de största FoU-tunga företagen med en kontrollgrupp bland SMF visade sedan att förändringar i FoU-re- surser och patenteringsresurser är viktiga faktorer bakom föränd- ringar såväl uppåt som neråt i patenteringsfrekvens för stora såväl som små företag i linje med tidigare studier. Vad som förutom dessa faktorer främst anges som förklaringar till en nedgång i pa- tenteringsfrekvens är en nedgång i patenteringsbenägenhet i form av en mer selektiv och kvalitetsinriktad patentstrategi som i flera företag avlöste en period av kvantitetsinriktad patentering under 1990-talet. Denna bild bekräftades i stort sett av en enkätstudie bland de största patentbyråerna i Sverige. För SMF spelade dess- utom patent en mycket mindre roll för finansiering efter att IT- bubblan brast då riskkapitaltillgången snabbt minskade överhu- vudtaget i Sverige.

PRVs kvalitet och kostnadseffektivitet ansågs tillfredsställande av de flesta storföretagen även om en stor förbättringspotential av kundtillfredsställelsen kunde noteras. PRVs andel av de svenska storföretagens förstagångsansökningar var också i stort sett kon- stant under perioden 1998–2004, samtidigt som USPTOs andel sjönk betydligt enligt studien. Andelen PCT-ansökningar har också växt bland storföretagen under perioden och av dessa ansökningar gick de flesta till PRV. PRVs andel av PCT-ansökningarna totalt globalt sjönk dock. Allt fler svenska ansökare väljer också antingen EPO eller WIPO som mottagare av PCT-ansökningar.

Svenska storföretag minskade i genomsnitt inte sin patentering i USA i någon väsentlig omfattning under perioden 1998–2004 i ab- soluta tal däremot andelsmässigt. Sverige har också i stort sett se- dan 1994 behållit sin 10e plats på 20-i-topp-listan av mest högfre- kventa patenterare i USA. Däremot har flera asiatiska länder klätt- rat upp på denna lista – Taiwan, Korea, Kina och Singapore – och dominerar tillsammans med Japan och Hong Kong över europeiska länder på listan, mätt i antal patent i USA.

Del IV

Utredningens rekommendationer

IV.1 Diskussion och allmänna rekommendationer

Utredningens allmänna rekommendationer är i hög grad rekom- mendationer som rör patenteringens större sammanhang av FoU, innovationer, affärsutveckling och tillväxt och det ömsesidiga sam-

SOU 2006:80

Sammanfattning

bandet mellan patentering och tillväxt. De mer specifika rekom- mendationerna rör utredningens två första uppgifter att öka förstå- else och insikt i patentekonomi samt att öka företagens patente- ring. Eftersom denna patentering i sin tur tenderar att öka när till- växten ökar så kommer de allmänna och de specifika rekommenda- tionerna att hänga intimt samman. Ett antal gemensamma principer har också legat till grund för rekommendationerna.

En ekonomi som förändras mot att bli alltmer kunskapsbaserad, IP-orienterad och globaliserad skapar större och annorlunda möj- ligheter men också styrproblem. Detta kräver i sin tur förändring av roller för och rollspel mellan staten och näringslivet för att uppnå höga tillväxt- och välfärdsmål.

Sveriges ekonomi har flera goda möjligheter att utvecklas gynn- samt mot en alltmer kunskapsbaserad ekonomi genom goda kun- skapsresurser i form av god utbildning och hög FoU-intensitet, en i hög grad diversifierad och internationaliserad industri m.m., men också genom en god tillgång på egna naturresurser per capita som ekonomier som Japans och Koreas saknar. För att bättre tillvarata dessa möjligheter, t.ex. i form av synergier mellan kunskapsresurser och naturresurser, bör en nationell kultur för IP och affärsutveck- ling, inklusive entreprenörskap, byggas upp och stärkas på olika sätt. Härvid är fokusering på patent- och IP-frågor inget självän- damål. Däremot är en sådan fokusering instrumentell för att skapa en ekonomiskt effektivare innovationsverksamhet i näringsliv och förvaltning, på liknande sätt som fokuseringar på kvalitetsfrågor och ledtider tidigare varit instrumentella för bredare syften i när- ingslivets vitalisering och omvandling.

Det svenska entreprenörssystemet, inklusive det svenska inno- vationssystemet, bör stärkas genom att stärka såväl det statliga ent- reprenörskapet som det privata entreprenörskapet. Att staten di- rekt verkar som entreprenör och inte bara indirekt främjar entre- prenörskap är exempel på en förändrad roll i en förändrad eko- nomi. Denna roll är speciellt stark i ett litet land med en stor och viktig teknikbaserad tjänstesektor, som till stor del är offentlig. Denna sektor är heterogen och inkluderar universitets- och hög- skolesektorn, telekom- och energisektorn, finanssektorn, försvars- och säkerhetssektorn, medicin- och hälsosektorn m.fl. Dessa tek- nikbaserade tjänstesektorer har betydande innovationspotential och affärsmöjligheter. Patent- och IP-orientering är dock i allmän- het svagt utvecklad.

Sammanfattning

SOU 2006:80

Det privata entreprenörskapet bör stärkas på olika sätt. Det in- novationsbaserade företagandet i små- och medelstora företag be- höver stärkas, liksom de svenska storföretagens vilja och förmåga att skapa nya affärsområden och radikala innovationer utöver att förnya existerande affärsområden, vilka de historiskt varit bra på. Dessutom behöver samverkan mellan innovationsverksamheterna i svenska stora och små företag vidmakthållas och stärkas. En diver- gens mellan teknikbaserat nyföretagande och storföretagande kan t.ex. befaras, liksom en förtunning i övrigt av det inhemska nätver- ket av köpar/säljar-relationer. Vidare bör det regionala entrepre- nörskapet stärkas genom att bättre tillvarata tillväxtmöjligheterna i redan starka, entreprenöriella regioner och längs geografiska till- växtaxlar.

Slutligen bör den ekonomiska kompetensen höjas i det svenska entreprenörssystemet, liksom att den svenska tillväxtapproprie- ringen bör höjas. Till exempel skapas tillväxt i FoU-sektorn (som är en tjänstesektor) samtidigt som teknikförsäljning av licenser och aktier i FoU-bolag sker till utlandet och utlandstillverkning inte genererar inhemsk tillväxt i övrigt i tillräcklig utsträckning. Det är inte troligt att en kunskapsbaserad ekonomi i internationell kon- kurrens kan baseras på en dominant FoU-tjänstesektor.

Ett antal allmänna rekommendationer för IP-området kan sedan formuleras, som att fortsatt verka för a) nordiskt samarbete; b) engelska som affärsspråk och patent- och IP-språk; c) effektivise- ring och utveckling av det internationella patentsystemet i olika gamla och nya avseenden, t.ex. avseende internationell harmonise- ring och rationalisering, utveckling av PCT-systemet och dom- stolssystemet samt förändring av patenterbarhetsbedömning, främst i form av höjning av kravet på uppfinningshöjd och omfor- mulering av kravet på teknisk karaktär; och d) offensiv omvandling av PRV mot ökad internationalisering, diversifiering och rationali- sering. I detta sammanhang föreslås en lagändring så att patentan- sökningar till PRV tillåts vara avfattade på engelska utan krav på senare översättning. PRV bör också pröva att utfärda icke-bin- dande validitets- och intrångsprövningar enligt brittisk modell.

Slutligen rekommenderas, på grund av frågornas framtida vikt och generiska karaktär, att en interministeriell strategiberedning för IP och innovationer skapas direkt under statsledningen. Ett ak- tivt, tydligt stöd från näringslivsledare och statsledare är av avgö- rande betydelse för genomförandet av rekommendationerna ovan.

SOU 2006:80 Sammanfattning

IV.2 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

En korg av specifika rekommendationer har utformats för att dels öka förståelse och insikt hos företagen om patentekonomi, dels öka företagens möjlighet och vilja att patentera. Ökad patentekono- misk förståelse kan antas öka patenteringsbenägenheten, som i sin tur ökar patenteringsfrekvensen, allt annat lika. Patenteringsfre- kvensen påverkas dock av ett antal ytterligare faktorer inom och utom såväl företagens som statens kontroll, faktorer som också har legat till grund för struktureringen av rekommendationerna.

Att förstå patentekonomi involverar några grundläggande svå- righeter. Dels är patentfrågor komplexa och tvärvetenskapliga med många sammanvävda ekonomiska, juridiska och tekniska aspekter, dels är kostnader och intäkter långsiktiga och därmed av invester- ingskaraktär samtidigt som patentkostnaderna är mycket tydligare än patentintäkterna. Dessutom är patentintäkterna i högsta grad skevt fördelade och så skevt fördelade att ren patenträkning ofta blir missvisande. Ett antal primära brister i patenteringskompetens i svenska företag redovisades också, bl.a. brister i affärsstrategisk och affärsekonomisk kompetens, och därmed brister i integration av och samspel mellan affärsstrategier och IP-strategier i företagen. Därutöver finns en utbredd brist på grundläggande patentmedve- tenhet inom näringslivet, speciellt inom SMF, inom högskolevärl- den och inom den politiska världen.

Problemen att höja medvetenhet och förståelse om patent och patentekonomi är vare sig nya eller enbart svenska, men har ac- centuerats av pro-patent-utvecklingen, vilket lett till insatser av olika slag i olika länder. Erfarenheter pekar på att patenttvister, stora skadestånd och aggressiva patentbeteenden hos konkurrenter har stor betydelse för att höja patentmedvetenhet och patentförstå- else. Stor betydelse har också goda exempel på nya affärsmöjlighe- ter, liksom nationella studier med konkurrentjämförelser (”bench- marking”-studier). Statliga och/eller statsstödda program och in- satser för rådgivning och stöd kan spela stor roll, bl.a. för att redu- cera dyra lärpengar i företagen.

Ett antal statsstödda program och åtgärder för dels ökad pa- tentmedvetenhet och patentrådgivning, dels ökad patentförståelse föreslås. En serie program, kampanjer, priser, studier och mediain- satser för ökad medvetenhet (”awareness programs”) bör specifice- ras, upphandlas, genomföras och utvärderas genom Näringsdepar-

Sammanfattning

SOU 2006:80

tementets försorg. Dessa program bör sammankopplas med dels program och insatser för affärsutveckling, innovationer och entre- prenörskap i allmänhet. Programmen bör också sammankopplas med patentrådgivningsinsatser i form av subventionerad men kva- lificerad rådgivning och subventionerad ansökningsavgift till för- sta- och andragångsansökare inom en femårsperiod. Ett antal tjänster motsvarande 15–20 heltidstjänster till en början bör inrät- tas för IP och affärsutveckling och placeras vid nationella kompe- tenscentra, inklusive PRV, och regionala utvecklingscentra. Ett sy- stem för kvalitetssäkring av att tillräcklig patent- och licenskom- petens finns tillgänglig vid statsstödda FoU-program och FoU- samarbeten bör också utformas.

Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör ligga på När- ingsdepartementet i samverkan med i övrigt berörda departement. Näringsdepartementet bör därför förstärkas, speciellt med ekono- misk kompetens i patent-, IP- och innovationsekonomi.

De åtgärder som föreslås för att öka förståelsen av patent och patentekonomi – dock återigen i ett större sammanhang av affärs- utveckling och entreprenörskap – är att inrätta 3–4 nationella kom- petenscentra för utbildning, rådgivning och forskning; 3–4 nya professurer i IP- och innovationsekonomi med ansvar för lärar- och forskarutbildning; inrättande av olika specialiserande och diffe- rentierande mastersprogram för tekniker, ekonomer och jurister; obligatorisk ”värnpliktsutbildning” i patentekonomi (inklusive li- censekonomi), patentjuridik och patentteknik i universitets- och högskoleutbildningen samt i all utbildning i entreprenörskap, inno- vationsfrågor och dylikt; samt finansiellt stöd till företagens intern- och fortbildning inom IP, inklusive stöd till IP-chefsutbildning och IP-trainee-utbildning. Därutöver bör två koncentrerade utbild- ningsinsatser snarast genomföras, en för att täcka ett utbildnings- behov för de IP-rådgivare som nämnts ovan, och en för att utbilda patentspecialister för certifiering som European Patent Attorneys, en kategori specialister som Sverige har en allvarlig och växande brist av. Alla dessa utbildningsinsatser skall kvalitetssäkras och ett certifieringssystem för IP-specialister utvecklas utöver certifie- ringen av European Patent Attorneys.

Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Utbild- nings- och kulturdepartementet i nära samverkan med Näringsde- partementet.

De direkta åtgärder som föreslås för att öka företagens möjlig- heter och vilja att patentera innefattar, förutom åtgärderna ovan,

SOU 2006:80

Sammanfattning

att ge ett särskilt statligt stöd för investeringar i patent och patent- utbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt; att ge särskild stimulans åt anställning av interna patent- och IP-specialister; att komplettera företagens egna stimulansåtgärder i form av särskilda belöningssystem; att stödja framtagning av riktlinjer för företags- styrelsers och affärsledningars patent- och IP-hantering samt ett antal särskilt riktade insatser, speciellt till teknikbaserade tjänste- sektorer med stor offentlig del. Speciella utredningar av IP- och affärsutvecklingsfrågor inom den militära sektorn och den medi- cinska sektorn bör härvid genomföras, bl.a. för att bedöma poten- tial och former för teknikupphandling och teknikhandel.

För de åtgärder ovan som kan kopplas till övriga aktuella statliga åtgärder för att stödja och öka FoU-resurserna i det svenska FoU- systemet, bör en öronmärkning ske i form av ett 4 %-mål för kost- naderna för patent- och IPR-arbete som andel av FoU-kostna- derna, med variationer på ± 1% beroende på sektor och företags- typ.

Vidare föreslås förbättrade finansieringsmöjligheter för inve- steringar i patent i SMF, speciellt i tidiga faser, där också en häv- stång kan fås för finansiering via privat riskkapital. För detta ända- mål föreslås särskilda patentlån med förmånliga villkor, avgiftsre- ducering vid första- och andragångsansökan till PRV, möjlighet till en snabbare, prioriterad handläggning av PRV och förstärkt råd- givning, inklusive språklig sådan. För detta krävs ändring i PRVs instruktioner.

I god tid inför en regelöversyn inom EU, vilken förhoppningsvis snart kommer, bör härvid förberedas en vidgning av det patenter- bara området genom en omformulering av kravet på teknisk ka- raktär med syfte att bättre ta hänsyn till behovet att avväga och ko- ordinera innovationsinvesteringar i allmänhet och därmed också innovationsinvesteringar inom tjänstesektorn. Oavsett formule-

Sammanfattning

SOU 2006:80

ringen av detta krav bör en höjning av kravet på uppfinningshöjd ske.

Slutligen föreslås en ökad användning av patentinformation och patentanalyser för utformning av patentpolitik och dennas integra- tion med FoU-, innovations- och tillväxtpolitik. Exempel på vik- tiga områden för detta är biohälsoteknik och nanoteknik.

IV.3 Sammanfattning av rekommendationerna

En kort sammanfattning av utredningens rekommendationer i punktform ges slutligen nedan.

IV.3.1 Allmänna rekommendationer

1.Förändra roller för och samspel mellan stat och näringsliv i en ekonomi som förändras mot ökad kunskapsbasering, ökad in- ternationalisering och ökad orientering mot intellektuell egen- dom (IP-orientering).

2.Bygg upp en nationell kultur för IP och affärsutveck- ling/entreprenörskap.

3.Stärk det svenska entreprenörssystemet.

3.1Stärk det statliga entreprenörskapet, speciellt inom den tek- nikbaserade tjänstesektorn, speciellt

Universitets- och högskolesektorn

Telekom- och energisektorn

Finanssektorn

Försvars- och säkerhetssektorn

Medicin- och hälsosektorn

3.2Stärk det innovationsbaserade företagandet i små och me- delstora företag (SMF) med anpassning till villkoren för

SMF utanför universitets- och högskoleorter

SMF med anknytning till universitet och högskolor

3.3Värna om svenska storföretags vilja och förmåga att skapa nya affärsområden utöver att förnya existerande

3.4Stärk samverkan mellan innovationsverksamheterna i svenska stora och små företag

3.5Stärk det regionala entreprenörskapet

3.6Höj den ekonomiska kompetensen i det svenska entrepre- nörssystemet och renodla dess finansiella stödinstitutioner

SOU 2006:80

Sammanfattning

4.Värna om den svenska tillväxtapproprieringen.

5.Stärk det nordiska samarbetet inom IP-området och inom af- färsutveckling.

6.Befrämja engelska som internationellt språk, parallellt med svenska.

7.Verka för effektivisering av det internationella patentsystemet, speciellt vad gäller

Harmonisering av det internationella patentsystemet

Rationalisering av det internationella patentverkssyste- met

Stöd till utvecklingen av PCT-systemet

Stöd till utvecklingen av ett enhetligt patentsystem i Europa

Stöd till utvecklingen av ett enhetligt europeiskt dom- stolsförfarande med specialinriktning på patentmål

Patenterbarhetsbedömningen i några avseenden, nämli- gen

Höj kravet på uppfinningshöjd

Omformulera kravet på teknisk karaktär och kom- plettera med ekonomiskt och etiskt motiverade krav

Utarbeta ekonomiska principer för patentering av terapeutiska metoder inom etiska ramar

8.Omvandla Patent- och registreringsverket offensivt mot inter- nationalisering, diversifiering och rationalisering. PRV bör här-

vid uppdras att genomföra en utredning av rättsläge och behov av lagändring och instruktionsändring för att

a.PRV skall kunna behandla ansökningar på engelska utan krav på översättning till svenska

b.PRV skall kunna använda prisdifferentiering och sub- ventionering av ansökningskostnad i linje med utred- ningens rekommendationer

c.PRV ska kunna utföra icke bindande validitets- och in- trångsbedömningar enligt brittisk modell

d.kravet på teknisk karaktär skall kunna ersättas av en omformulerad tolkning av begreppen ”industriellt tillämpningsbar” och ”investeringskaraktär”.

9.Tillskapa en interministeriell strategiberedning för IP och inno- vationspolitik på högsta politiska nivå.

Sammanfattning

SOU 2006:80

IV.3.2 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

1.Öka patentmedvetande och rådgivningsinsatser

1.1Öka patentmedvetande genom att:

Genomföra statsstödda program för höjning av IP- medvetande (”IP awareness programs”)

Genomföra ett särskilt ”patentår”

Instifta tävlingar och priser

Upphandla breda nationella studier och utredningar som också i sig ger ökat patentmedvetande

Ge medialt stöd för IP-orienterad publicering

Genomföra särskilda programinsatser riktade mot ”undermedvetna” företagstyper och sektorer

1.2Öka rådgivning genom att:

Subventionera rådgivning

Inrätta och utlokalisera cirka 15–20 tjänster som rådgivare i IP- och affärsutveckling

Samordna insatser med EU-insatser

Säkra patent- och licenskompetens vid avtal och främja svensk jurisdiktion

2.Öka patentförståelse genom att:

Bygga upp utbildning i IP- och innovationsekonomi med insatser i form av:

Masterprogram

Forskar- och lärarutbildning

Obligatorisk minimiutbildning (”värnpliktsut- bildning”)

Framtagning av läromedel och informations- material

Specialistutbildning för certifiering som Euro- pean Patent Attorneys

Utbildning av IP-rådgivare och IP-chefer

Fortbildning

Företagsintern utbildning

Inrätta 3–4 st. nationella kompetenscentra för ut- bildning, rådgivning och forskning inom IP- och innovationsekonomi

Inrätta 3–4 st. nya professurer inom IP- och inno- vationsekonomi kopplade till nationella kompe- tenscentra

SOU 2006:80

Sammanfattning

Utveckla och införa ett certifieringssystem för IP- kompetens

3.Stimulera företagens möjligheter och vilja att patentera genom att:

Skapa ökad patentmedvetenhet och patentekono- misk förståelse enligt ovan

Införa ett särskilt statligt patentstöd för invester- ingar i patent och patentutbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt

Ge särskild stimulans åt anställning av interna pa- tentspecialister

Komplettera företagens interna stimulansåtgärder och belöningssystem

Stödja framtagning av riktlinjer för företagsstyrel- sers och affärsledningars patent- och IP-hantering

Göra särskilt riktade insatser

Öka FoU-resurserna

Förbättra finansieringsmöjligheterna för patente- ring i SMF, speciellt i tidiga innovationsfaser

Förbättra patentekonomin vid tvistemål

Verka för att vidga det patenterbara uppfinnings- området på sikt

Integrera en aktiv patentpolitik med allmän FoU-, innovations- och tillväxtpolitik, genom bl.a. bättre utnyttjande av patentinformation

Öronmärka 4 % ± 1 % av statlig FoU för patent- och IPR-arbete (4 %-målet)

Review of the economic aspects of patenting for company growth – summary and recommendations

Part I

The inquiry’s commission, background, frame of reference, design and method

I.1 The directive for the inquiry

The Swedish Government decided on 15 April 2004 to appoint a special investigator to survey the economic aspects of patenting for corporate growth and development. According to the directive (Dir. 2004:55), patent protection is of great importance for entre- preneurship and growth, and the investigator is to:

Make an analysis of how protected intellectual capital can contri- bute to export and trade. The inquiry must procure opinions from both industry and other actors.

The directive further specified that the inquiry must include an analysis of how Swedish companies deal with patenting as a means of competition, especially in comparison with companies in other European countries and the rest of the world, as well as how pat- enting is distributed among companies of different sizes. Here, the latest developments in the EU region were to be considered. The study was also tasked with including a Nordic comparison and identifying problems and opportunities on the Nordic patent mar- ket.

According to the directive, the commission’s remit was to:

lead to proposals that can create understanding and insight, particularly in small knowledge-intensive firms, about the economic profits – and costs – of patenting;

lead to proposals of how knowledge-intensive firms can be stimulated to patent their innovations to a greater extent;

illuminate the relationship between patenting and economic growth;

Summary

SOU 2006:80

contain an analysis of the decline of the patenting frequency in Sweden and the most important causes of this trend.”

The entire directive is given in Appendix 1. Supplementary directi- ves stated that the commission was to be reported upon by 31 De- cember 2005.

I.2 Interpretations for carrying out the commission

At an early stage, the following interpretations and plans were made in regard to the commission:

1.Direct collection of new empirical primary data can be limited to Sweden. For other countries, available secondary material can be used. An evidence-based approach for policy design should be sought; that is, a policy analysis should be based, as far as possible within given resource limits, on empirical and theoretical evidence (rather than on different interest groups’ opinions).TPF1FPT

2.Concerning the concept of intellectual capital, the focus lies upon patents and neighboring rights, such as trade secrets in li- censing.

The expression “Swedish patent application” is ambiguous and can refer partly to a patent application submitted by a Swedish company (regardless of where the inventors happen to be located) or by an inventor who is Swedish (regardless of where he happens to be located) or by an inventor active in Sweden (regardless of his precise nationality), as well as to a patent application submitted to the Swedish PRV. The expres- sion will be defined more precisely in its context.

The concept of a patent is used in its accepted sense. Formal definitions of a patent vary somewhat internationally, but in general a patent on an invention refers to a time-limited, transferable exclusive legal right to use the invention commer-

1TP PT A review of just over twenty SOU reports in the area shows that research-based material has traditionally been collected to a rather small though growing extent – especially regarding primary material, i.e. material collected via studies made during the inquiry’s time framework. (See e.g. SOU 1977:64, SOU 1983:52, SOU 1993:84 and SOU 2003:66.) The possibilities of carrying out an evidence-based approach must, however, be adapted to the state of knowledge and the access to resources, including time. A good time margin in policy research is advantageous here. Such a margin has not existed regarding economic aspects of patenting, i.e. within patent economics, due among other things to the rapid progress in the patent field and to economists’ traditional lack of interest in patent issues.

SOU 2006:80

Summary

cially, i.e., an exclusive right to the invention’s commercial utility. This exclusive right entitles the holder to act through a court procedure to prevent others from manufacturing, using or selling the invention, and in some jurisdictions from importing infringing products as well.

3.Export and trade will refer to both products and services, as well as technology and shares in technology-based firms.

4.The concept industry is to be interpreted widely and corres- pond to the business sector, thereby including, e.g., the service industry.

5.The concept Swedish companies is to comprise companies with Swedish majority ownership, multinational companies with a clear Swedish nationality or bi-nationality (e.g., ABB, Akzo Nobel, AstraZeneca, Stora Enso), and foreign-owned compa- nies located in Sweden. Unless stated otherwise, large compa- nies have at least 500 employees and small companies fewer than 50 employees, with medium-sized companies falling between these ranges.

6.The concept of competitive means will also refer to means for exploitation and growth when appropriate.

7.The concept of the Nordic patent market will refer to the Nor- dic market for technology trade, i.e., trade with patent licenses, know-how licenses, R&D services and R&D companies, or corresponding activities.

8.The expression decline of the patenting frequency in Sweden is to be interpreted as the decline in national first filings (i.e., prior- ity filings) submitted to PRV (Swedish Patent and Trademark Office).

9.The commission’s third task, illuminating the reciprocal rela- tionship between patenting and economic growth, can be broadened to include patent-related recommendations for inc- reasing growth. The increasing of growth is also a means of ge- nerating resources for R&D and thereby increasing patenting in knowledge-intensive companies. The connection between patenting and growth is thus reciprocal. Clarification of this re- ciprocal relationship is a main task of the inquiry. Growth, which then will chiefly refer to growth in turnover, is therefore made central to the inquiry.

Summary

SOU 2006:80

I.3 The commission’s frame of reference, design and method

A frame of reference for the inquiry, in the form of a so-called “pa- tent/growth spiral,” has been developed in several steps for studies of diverse links between patenting and growth; see, Figure 1. In- termediate variables related to R&D and innovations have been in- troduced, and the mutual influence between different companies has been taken into account. The frame of reference has also been broadened into a model of the Swedish system of innovation and entrepreneurship.

Figure 1 The patent/growth spiral with intermediate variables

	Growth/welfare
Diffusion	Investment/
	financing
Innovations/	R&D/knowledge
new business
Exploitation/	Patent/IP
commercialisation	strategies
	Patents/IP

A relatively large number of substudies have then been designed with different levels and units of analysis (countries, sectors, com- panies, innovations, technologies and patents), with different methods of data collection (e.g., interviews, case studies, question- naires, and/or statistics). For reasons of time and space, a basic sampling principle has been to choose units of analysis which, in some sense, represent high growth levels or high patenting and R&D levels. Several substudies with relatively small selections have been preferred to a few with large selections. A large questionnaire study of large companies has, however, been conducted. Totally, around 75 persons have been visited for long interviews, in addition to a large number of short telephone interviews and conversations, and around 200 companies have been approached with survey ques- tionnaires. Further, there has been participation in 14 conferences, mostly international; see, Appendix 6. The inquiry’s substudies have involved around 10 project assistants. The substudies are fun-

SOU 2006:80

Summary

damental to the inquiry, in accordance with an evidence-based ap- proach for policy design. The most important results are presented in Part III, specifically, as well as in special appendices and back- ground reports.

Part II

Introduction to the economics of knowledge, patents, innovation and growth – and relationships between patenting and growth

II.1	Emergence of an increasingly knowledge-based economy
	with a new IP regime

While few observers nowadays question the emergence of an ever more knowledge-based economy, the expression ‘the new eco- nomy’ can be questioned. “New” is the fact that the economy has come to be dominated by intellectual capital in different forms – defined as non-physical, non-financial capital. At the same time, fundamental old capitalistic institutions have survived. Intellectual property (IP) and legal rights to it (IPRs) have consequently be- come much more important, and a new IP regime, including a “pro-patent era,” has developed since the 1980s. Its effects are per- vasive on diverse levels, not least internationally. Countries and companies arm themselves with strengthened IP rights as com- petitive means, at present with the USA and Japan in the lead. Patent and IP issues, once obscure secondary questions for spe- cialists, have thereby become strategic and risen to high levels of political and industrial management. On the other hand, difficulties are created in integrating these issues with other economic policies and company strategies – although these difficulties appear by and large to be temporary. A trend toward more aggressive patenting policy can be expected in countries such as China, Taiwan and Korea, which are thus further increasing their technology-based competitive power and, therefore, should be watched closely.

II.2	Economics of innovation and patents – an introduction

A special chapter gives a general introduction to patent and inno- vation economics, from the perspectives of both business and soci- ety. In this regard an inventory has been made of basic concepts, such as innovations of different kinds (technical, organizational,

Summary

SOU 2006:80

financial, product and process innovations, etc.) and size (large/ small or radical/incremental), diffusion of innovations among buy- ers and sellers, imitation and invention. Another inventory has been made of fundamental models, such as the product life-cycle model and an interactive innovation-activity model. Moreover, a typology of generic strategies for investment in new technology and in technology exploitation has been described, with special treatment of in- and out-licensing. These strategies are becoming ever more common and have important effects on growth. Differ- ent forms of financing have also been presented.

The patent system’s structure and processes have been descri- bed, and social-economic motives for the patent system have been examined, along with their advantages and disadvantages on diverse levels and the theories underlying the system. In this connection, customary as well as new criticisms of the patent system’s draw- backs have been reported. The customary criticism of the patent system concerns its costs for society in the form of static limita- tions on competition and monopolistic pricing, administrative costs and transaction costs, including high costs of disputes, di- storting effects, and opportunities for abuse. This is reinforced by the more recent criticism that too many patents, also of poor qual- ity, are granted in too many sectors where they hinder progress more than promoting it, for example, in the electronics and tele- communications domain, especially the software sector. Further, critics argue that there is unfair treatment of small companies, and of developing countries which are becoming too dependent on the technology of large companies and developed countries. In addi- tion, the system as it has evolved during the pro-patent era is criti- cized for paying excessive attention to big industry’s interests in the developed world, notably in the USA. Society’s interest in, for example, open access to R&D results has been deferred in this respect. In sum, the recent criticism implies that not only static competition, but also dynamic competition, is restricted by an overly strong patent system, which thereby counteracts its funda- mental aim of promoting dynamic competition – that is, innova- tion-based competition – partly at the expense of static compe- tition. Of course, these critics acknowledge that each individual patent right expires completely after 20 years, and, therefore, focus their criticisms on the active 20-year period.

SOU 2006:80 Summary

II.3 Economic growth – general description

Growth studies of different kinds (empirical, theoretical) have rather unambiguously indicated the decisive role of technological and organizational development for economic growth on the mac- rolevel, in the form of different kinds of innovations. Here, the pa- tent system, historically weak, especially in Europe, has tradition- ally played a secondary role, with certain important exceptions.

On the microlevel, the links are more varied and unclear. No ge- neral results exist that point to a single size group of companies as being most important for growth. Rather, the synergies between companies and their strategies in an innovation system are of great importance. Studies during recent years have shown, for instance, the significance of technology diversification, generic technologies and convergent technologies, and “creative accumulation” for tech- nology-based companies’ growth – companies which thus become multi-technological. Structural changes in the form of company acquisitions and spin-offs also have high growth potential.

Finally, it can be demonstrated theoretically that innovations of different kinds usually contribute to companies’ growth – but not always, and especially not for process innovations even if these have perfect patent protection or secrecy protection.

II.4	Previous studies and other inquiries

The state of knowledge about the role of patenting in company growth and development is generally vague. This fact is connected with a formerly weak patent system and a low interest among eco- nomists in patent issues, which traditionally have been handled by lawyers and licensing executives. However, foreign and Swedish studies have revealed certain positive links, although weak, between patenting and corporate growth. These studies have also revealed a related “patenting paradox” – the fact that companies, especially in chemistry and pharmaceuticals, nonetheless do considerable paten- ting despite uncertainty about the economic value of any given pat- ent. That growth generates R&D, which in turn generates patents, has been shown more clearly across industries, albeit again with variations. Thus, growth generates patents while the opposite rela- tionship is weaker and less clear.

Summary

SOU 2006:80

Still, the state of knowledge will very probably be strengthened in the future, just as the links between patenting and economic de- velopment have probably been strengthened by the pro-patent era’s emergence. At the same time, the fact remains that the variations in economic importance between different patents are very large, and this hinders or sometimes totally frustrates statistical inference with reasonable confidence.

A major Swedish study conducted by the Royal Swedish Aca- demy of Engineering Sciences (IVA) and PRV during the early 1990s pointed to the Swedish “growth paradox” of strong R&D development and weak growth development. At the same time, the development of Swedish patenting was quite weak, especially in comparison with Japan. Further, the study identified a number of weaknesses regarding exploitation of technology in the Swedish system of innovation and entrepreneurship.

Abroad, numerous inquiries and reforms are being carried out after the advent of the pro-patent era. The investigative work on many issues in Europe, regarding, e.g., the proposal for a com- munity patent, common policies for patent dispute resolution, pro- posals to reduce the number of translations, and common policies for computer-related inventions, has made little progress, whereas strong measures have been introduced in countries such as Japan and Korea. A concerted patent reform effort began in the USA in 2000 and has been ongoing ever since, via continual implement- tation of a series of small changes. The ultimate shape of the reforms in the USA is still emerging and somewhat unknown as the reforms ultimate involve the competing interests of major eco- nomic players. National economic aspects play a great role in all this reform work. The situation in China and India is less clear, although both countries have experienced substantially increases in domestic patent filings, and they must be kept under surveillance via preparation of comparative studies. IP questions, especially in China, have been raised to the highest political level – largely be- cause of America’s international activism against pirate copying, but also due to Chinese actors’ growing self-interest in patenting.

SOU 2006:80

Summary

Part III

The inquiry’s empirical studies

III.1 Patents, innovations and growth in Sweden – a description and analysis

The many substudies in the inquiry have been performed in order to illuminate the often complex connections between R&D, pa- tents, innovations and growth in Sweden. The results shed light on many disparate connections that do not readily lend themselves to summarization. A substudy of the principal Swedish innovations pointed to several structural problems in the Swedish innovation system. These were the low overall frequency and proportion of innovations in SMFs (small and medium-sized firms), large com- panies’ low frequency of radical innovations in new business areas, and the rapidly increasing foreign ownership of innovative Swedish companies, especially in the pharmaceutical industry. The interplay between large and small companies, as well as that between com- panies and universities was important in the processes of inno- vation and diffusion, while the growth rate and the speed to inter- national markets did not differ much between large and small com- panies. Another substudy, of how exploitation has occurred for important Swedish patents, indicated once again the dominance of large companies and how seldom they arise from small companies, even from those small companies that have good patent protection. Here, too, foreign ownership of important Swedish patentees has increased markedly.

Fast-growing small companies in general grow for many diffe- rent reasons, and patents could not be proved to play any role in this group of companies. However, their patent awareness was stri- kingly low and the selection very small, with a large share of service companies. This result suggests further investigation of the role of patenting for fast-growing companies in general. On the other hand, and not surprisingly, patents had a clearer connection with growth in fast-growing small technology firms, which were also patent-aware even if their patent know-how was low. In these firms, patents also had great significance for attracting risk capital. The study of small companies in the IT sector, including software companies, demonstrated the great importance of product inno- vations for software companies’ growth, although patenting was less important for growth. The proportion of IT companies that

Summary

SOU 2006:80

engage in license trading was comparatively high. A major part of the software companies believed that legal patent protection should be extended to pure software, as did nearly all the patent bureaus asked in a separate substudy. A number of short case descriptions provided more situation-specific clarifications. Further, one should remember that several of the substudies’ sample sizes were rela- tively small, which calls for caution in their interpretation.

A large questionnaire survey of 50 large companies in Sweden, of which 38 answered, showed in sum what importance patents and patenting possibilities have for their R&D, innovations and growth.

The companies’ product development rate is high in a Nordic comparison. Much of the companies’ sales, and most of their in- ventions in both products and processes, are protected by patents. Patenting in order to delay or prevent competition by imitations is also the most important commercialization strategy for new pro- ducts, and is now considered more important in big Swedish com- panies than previously, as well as by comparison to companies in the USA.

The relative strength (elasticity) in different variable relation- ships in the companies’ patent/growth spirals is also clearly and consistently positive.

The companies’ own R&D also often grows through other com- panies’ patenting, which causes extra work in order to circumvent blocking patents. At the same time, although much less often, one’s own R&D is reduced through others’ patents and patent in- formation, since duplicate work is avoided but one’s own R&D is obstructed so much that it is discontinued.

Finally, the patent system itself has great influence on large companies’ inventions, new products and R&D efforts, which wo- uld be reduced by roughly one third – and product sales by a fourth

– if the possibilities of patenting were to disappear.

The study of large companies also concerned the question of reasons for the decline in patent applications to the PRV. This part of the study of large companies is reported in Chapter 9. A ques- tionnaire survey of 12 respondents from 14 large patent bureaus with a similar focus, however, was reported in this chapter. This patent bureau study confirmed, on the whole, corresponding parts of the picture reported in Chapter 9 – i.e. that the PRV’s share of first, or priority, filings is decreasing, mainly due to greater use of PCT and EP applications, and that the primary reasons for the

SOU 2006:80

Summary

decreasing number of first filings to the PRV are more selective patenting and more emphasis on quality instead of quantity. The turnover in the patent bureau business, though, did not decrease during 2001–2004.

A survey of the IP education offered in Sweden indicated, among other things, that fewer than 10 % of the graduate Master’s students in technology, economics, and law have been given any course in IP; that almost no qualified education exists in IP eco- nomics; that qualified advice is scarce throughout the IP sector’s range of competence, despite the abundance of actors in the area of innovations and entrepreneurship; and that business managers in Swedish technology-based companies do not receive any sub- stantial education in IP issues. Moreover, there is a great shortage of certified patent specialists in Sweden. These conditions are far from consistent with the dominance of intellectual capital in an ever more knowledge-based and IP-oriented economy.

III.2 Has Swedish patenting declined, and if so, why?

As one of the inquiry’s four main tasks, a description and analysis have been made of changes in Swedish companies’ patenting fre- quency and in numbers of patent applications received by the Swedish PRV, especially priority application filings. The patenting frequency as a concept can then refer to both patent-application frequency and patent-granting frequency, where as a rule “fre- quency” refers to number per year. Various factors lie behind com- panies’ patenting frequency and patent propensity – that is, the propensity to patent a given patentable invention – as well as the frequency of filing patent applications at PRV. When counting pat- ent applications, it is important at least to separate the four main paths by which a first filing can be submitted: as a national applica- tion in Sweden or in some foreign country, and as an EPO or a PCT application. These paths can then be combined in several ways, e.g., a patentee could co-file an application with the EPO and the UK Patent Office, with the intention of receiving an early search report from the UK Patent Office to show to investors or others but with the intention of ultimately protecting the invention via the EPO.

Large multinational companies such as Nokia, with large and internationalized R&D and large patent portfolios, are to an increa-

Summary

SOU 2006:80

sing extent internationalizing their patenting work and their appli- cation procedures. This leads, all things being equal, to a decline in the number of patent applications received by the national patent offices of small countries that have many large multinational com- panies, such as Sweden. But this does not necessarily mean a de- cline in the number of EPO applications designating Sweden, e.g., the application will be reviewed by the EPO and not the PRV. The statistics also show that a decline occurred for national filings in Sweden, Norway and Finland during the last five years, simultane- ously with a steady rise on the whole throughout the pro-patent era in filings in the USA, Japan, and the PCT. The decline in Sweden was attributable mainly to Swedish applicants and, to a greater extent, to large companies’ patenting. The percentage de- cline, though, was roughly similar for the two groups of patent- seeking companies and individual inventors, which were about equally large in 1998. The turnover in the population of applicants was moreover very high. Of the applicants who, at least in some year during the seven-year period 1998–2004, submitted a first fil- ing to PRV, only around 5 % had submitted further first filings during each of four or more of the seven years – i.e., around 95 % of the applicants submitted first filings less often than every other year. The flow of patentable inventions for an actor to consider is thus of great significance. This flow’s size depends mainly on R&D resources and patenting resources.

The decline in Sweden also varied a good deal according to the area of technology in question, with a striking drop in the electrical and electronics sector from 2000 until 2004. The large companies in this sector – Ericsson, ABB and TeliaSonera – dominated the decline both in this sector and among the 20 companies which were largest in terms of numbers of first filings to PRV during the pe- riod 1998–2000. This indicates that the decline owed much to a bu- siness recession within the IT and telecom sector, although not solely in view of other specific problems, chiefly at Ericsson and ABB.

To simplify, one can say that the IT bubble burst and, with it, a patent bubble. At the same time, companies sensitive to business cycles within the mechanical engineering sector, such as Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux and Atlas Copco, increased their pa- tent-application frequency. If Ericsson and ABB are counted out, the increase among these companies roughly compensates for the

SOU 2006:80

Summary

decline among other companies on the top-20 list of most frequent patentees at PRV.

A questionnaire study among the largest R&D-intensive compa- nies, with a control group among SMFs, then showed that changes in R&D resources and patenting resources are important factors behind changes both upward and downward in patenting frequency for both large and small companies, in line with previous studies. Besides these factors, a main explanation given for a decline in pa- tenting frequency is a decline in patent propensity, in the form of a more selective and quality-oriented patent strategy which, in seve- ral companies, followed a period of quantity-oriented patenting during the 1990s. This view was generally confirmed by a ques- tionnaire study among the largest patent bureaus in Sweden. Fur- ther, for SMFs, patents played a much smaller role in financing af- ter the IT bubble burst, when access to risk capital decreased sharply as a whole in Sweden.

The quality and cost-efficiency of PRV services were considered satisfying by most of the large companies, even though a substan- tial potential for improvement of customer satisfaction could be noted. The PRV’s share of the Swedish large companies’ first fil- ings was also generally constant during the period 1998–2004, while the USPTO’s share of Swedish large company priority filings dropped greatly, according to the study. The share of PCT app- lications has also grown among the large companies during the pe- riod, and most of these applications went to the PRV as the inter- national receiving office. However, the PRV’s share of the PCT applications as international receiving office has declined on the whole. More Swedish applicants are also electing either the Euro- pean Patent Office or the WIPO Internation Bureau as their inter- national receiving office.

Swedish large companies did not, on average, decrease their pa- tenting in the USA to any substantial extent during the period 1998–2004 in absolute numbers, although they did so proportio- nally. Sweden has also, on the whole since 1994, retained its tenth place on the top-20 list of most frequent patentees in the USA. On the other hand, several countries in Asia have climbed up this list – Taiwan, South Korea, China and Singapore – and dominate, to- gether with Japan and Hong Kong, over the European countries on the list, in terms of numbers of patents in the USA.

Summary

SOU 2006:80

Part IV

The inquiry’s recommendations

IV.1 Discussion and general recommendations

The inquiry’s general recommendations are largely concerned with the wider context of patenting – R&D, innovations, business de- velopment and growth, and the mutual relationship between pa- tenting and growth. The more specific recommendations address the inquiry’s first two tasks – to increase understanding and insight in patent economics and to increase companies’ patenting. Since this patenting, in turn, tends to increase when growth increases, the general and specific recommendations are intimately related to each other. A number of common principles also underlie these recommendations.

An economy that increasingly evolves in the direction of being ever more knowledge-based, IP-oriented and globalized creates greater and different opportunities, but also problems of control. These in turn require changes of roles for, and interplay between, the state and the business sector in order to achieve high goals of growth and welfare.

Sweden’s economy has several good possibilities for developing favorably toward an increasingly knowledge-based economy through good knowledge resources in the form of good education and high R&D intensity, highly diversified and internationalized industry, and so on – but also through good access to natural reso- urces per capita, which is lacking in economies such as those of Japan and South Korea. To take better advantage of these possibi- lities, for example, in the form of synergies between knowledge re- sources and natural resources, a national culture for IP and busi- ness development, including entrepreneurship, should be built up and strengthened in diverse ways. Here, focusing on patent and IP issues is no end in itself. On the other hand, such a focus is instru- mental for creating more economically efficient innovative activity in business and government, similarly to how focusing on quality issues and lead times was previously instrumental for broader aims in the business sector’s vitalization and transformation.

The Swedish entrepreneurial system, including the Swedish in- novation system, should be strengthened by reinforcing both state (public) and private entrepreneurship. That the state directly acts as an entrepreneur, and does not just indirectly promote entrepre-

SOU 2006:80

Summary

neurship, illustrates a changed role in a changed economy. This role is especially strong in a small country with a large and important technology-based service sector, which to a great extent is public. This sector is heterogeneous and includes the university and col- lege sectors, the telecom and energy sectors, the financial sector, the defense and security sector, the medical and health sector, and others. These technology-based service sectors have considerable innovation potential and business opportunities. Their patent and IP orientation is in general weakly developed, however.

Private entrepreneurship should be strengthened in various ways. The innovation-based entrepreneurship in small and me- dium-sized companies needs to be made stronger, as does the will and ability of Swedish large companies to create new business areas and radical innovations – activities beyond merely renewing their existing business areas, which has historically been a strength for these companies. Further, collaboration between the innovation activities in Swedish large and small companies needs to be main- tained and strengthened. A divergence between technology-based new firms and large firms can be feared, for instance, as well as a thinning in other respects of the domestic network of buyer/ seller relations. Moreover, regional entrepreneurship should be strength- ened by taking better advantage of the growth opportunities in already strong, entrepreneurial regions and along geographical axes of growth.

Finally, economic competence should be raised in the Swedish entrepreneurial system, just as the Swedish appropriation of growth should be increased. For example, growth is created in the R&D sector (which is a service sector) at the same time as tech- nology sales of licenses and shares in R&D companies occur to foreign buyers and manufacturing abroad does not generate other domestic growth to a sufficiently great extent. It is not credible that a knowledge-based economy in international competition can be based merely on a dominant R&D service sector.

A number of general recommendations for the IP sector can then be formulated, such as continuing to work for (a) Nordic collaboration; (b) English as the language for business, patents and IP; (c) further implementation and development of the interna- tional patent system in differing old and new respects, for example, regarding international harmonization and rationalization, devel- opment of the PCT system and the enforcement system – as well as change in patentability judgment, mainly in the form of raising

Summary

SOU 2006:80

the requirement of inventiveness and reformulating the require- ment of technical character; and (d) offensive transformation of the PRV toward greater internationalization, diversifycation and rationalization. In this context, a change of law is proposed so that patent applications to PRV are allowed to be written in English without requiring later translation (in other words, accepting the London Protocol without requiring its full ratifycation throughout Europe). The PRV should also test the issuing of non-binding ex- aminations of validity and infringement, according to the British model.

A final recommendation, due to the future importance and gene- ric character of these questions, is the creation of an interministe- rial Strategy Council for IP and innovations, directly under the Prime Minister’s office. Active, clear support from leaders in the business sector and in government is of decisive significance for implementation of the above recommendations.

IV.2 Special recommendations for increasing patent awareness, insight and propensity to patent

A basket of specific recommendations has been designed, partly in order to increase companies’ understanding and insight in patent economics, and partly to increase their possibilities and will to pa- tent. Greater understanding of patent economics can be assumed to increase patenting propensity, which in turn increases the patenting frequency, all things being equal. The patenting frequency, ho- wever, is influenced by a number of additional factors within and beyond both the companies’ and the state’s control, factors which also have been basic to structuring the recommendations.

Understanding patent economics involves some fundamental difficulties. Patent issues are complex and interdisciplinary, with many interwoven economic, legal and technical aspects. The costs and earnings are long-term and therefore of investment character, while the patent costs are much clearer than the patent earnings. In addition, patent earnings have such a highly skewed distribution that the simple counting of patents is often misleading. A number of primary deficiencies in the patenting competence of Swedish companies were also reported, such as deficient competence in bu- siness strategy and business economics, with consequent deficien- cies of integration and interplay between business strategies and IP

SOU 2006:80

Summary

strategies in companies. Additionally, there is a widespread lack of basic patent awareness within the business sector, especially in SMFs, as well as in the academic and the political spheres.

The problems of raising awareness and understanding of patents and patent economics are neither new nor solely Swedish, but have been accentuated by the pro-patent trend, which has led to efforts of different kinds in different countries. Experiences indicate that patent disputes, large awards of damages, and aggressive patent be- haviors of competitors have great importance for raising patent awareness and patent understanding – as do good examples of new business opportunities and national studies with competitor com- parisons (“benchmarking” studies). State and/or state-supported programs and efforts for advice and support can play a great role here, e.g. to reduce expensive learning within companies.

A number of state-supported programs and measures, partly for increased patent awareness and patent advice, and partly to increase patent understanding, are proposed. A series of programs, cam- paigns, prizes, studies, and media efforts for greater awareness (“awareness programs”) should be specified, purchased, conducted and evaluated through the Ministry of Industry, Employment and Communications. These programs should be coupled with pro- grams and efforts for business development, innovations and entre- preneurship in general. They should also be coupled with patent- advice efforts in the form of subsidized but qualified advice, and subsidized application fees for first- and second-time applicants within a five-year period. A number of positions, corresponding to 15–20 full-time positions at first, should be established for IP and business development, and placed at national competence centers, including the PRV, and regional development centers. A system for quality assurance that sufficient patent and license competence is available in state-supported R&D programs and R&D collabora- tion should also be designed.

The overall responsibility for these measures should rest upon the Ministry of Industry, Employment and Communications, in co-operation with other ministries which are involved. The Mi- nistry of Industry, Employment and Communications should be strengthened in this regard, especially with competence in patent, IP and innovation economics.

The measures proposed to increase understanding of patents and patent economics – although once again in a wider context of busi- ness development and entrepreneurship – are to establish 3–4 na-

Summary

SOU 2006:80

tional competence centers for education, advice and research; 3–4 new professorships in IP and innovation economics with responsi- bility for teacher and postgraduate education; diverse specialized and differentiated Master’s programs for technologists, economics and lawyers; obligatory “conscript education” in patent economics (including licensing economics), patent law and patent technology in the university and college education, and in all education for en- trepreneurship, innovation issues and the like; and financial sup- port to companies’ internal and further education in IP, including support for IP executive training and IP trainees. Moreover, two concentrated educational efforts should be carried out as soon as possible: one to cover an educational need for the IP advisers men- tioned above, and one to educate patent specialists for certification as European Patent Attorneys – a category of specialists in which Sweden has a serious and increasing shortage. All of these educa- tional efforts should be quality-assured, and a certification system for IP specialists should be developed in addition to certification of European Patent Attorneys.

The overall responsibility for these measures should rest upon the Ministry of Education, Research and Culture in close co-ope- ration with the Ministry of Industry, Employment and Communi- cations.

The direct measures proposed to increase companies’ possibili- ties and will to patent comprise, besides the above measures, also giving special state support for investments in patents and patent education coupled to other state support for R&D; giving special stimulation to employment of internal patent and IP specialists; supplementing companies’ own stimulation measures with special reward systems; supporting the design of guidelines for company boards’ and business managers’ handling of patents and IP; and a number of specially directed efforts, particularly to technology-ba- sed service sectors with a large public part. Special inquiries into issues of business development and IP within the military and me- dical sectors should be carried out, for instance to judge potential and forms of technology procurement and technology trade.

For those measures above which can be coupled to other current state measures for supporting and increasing the R&D resources in the Swedish R&D system, an ear-marking should be done in the form of a 4 % goal for costs of patent and IPR work as a share of the R&D costs, with variations of ±1 % depending on the sector and type of company.

SOU 2006:80

Summary

Also proposed are better financing opportunities for invest- ments in patents in SMFs, especially in early phases, where leverage can be obtained for financing via private risk capital. For this pur- pose, the proposals are special patent loans with advantageous con- ditions, reduced fees for first- and second-time priority applica- tions to PRV, the possibility of faster, prioritized handling by PRV, and stronger advisory assistance, including language assi- stance. This requires a change in the PRV’s rules and operating di- rectives.

In other respects, methods for IP evaluation need to be impro- ved and quality-assured, not least in connection with the utilization of new accounting rules for immaterial assets, that is, IP. At the same time, there is a need to increase the Swedish damages for pa- tent and IP infringement and to improve the grounds for calcula- ting damages. A review of these matters together with tax issues that bear upon patents and the licensing trade should be made. Likewise, a review of the patent system’s regulations, including rules for the area of patentable inventions, needs to be performed and coordinated with corresponding work in the EU.

In good time, before a review of rules within the EU, which ho- pefully will come soon, preparations should be made for a widening of the patentable area through a reformulation of the requirement of technical character – in order to take better account of the need to balance and coordinate investments in innovation in general, and thereby also investments in innovation within the service sector. Regardless of how this requirement is formulated, a raising of the requirement of inventiveness should take place.

Finally, it is proposed that there be an increased use of patent information and patent analyses for design of patent policies and their coupling to policies of R&D, innovation and growth. Exam- ples of important areas in this respect are nanotechnology and bio- health technology.

IV.3 Summary of the recommendations

A short summary of the commission’s recommendations is given below.

Summary

SOU 2006:80

IV.3.1 General Recommendations

1.Change the roles of, and the interplay between, state and indu- stry in an economy which is ever more knowledge-based, more internationalized, and more IP-oriented

2.Build up a national culture for IP and business development/ entrepreneurship

3.Strengthen the Swedish entrepreneur system by

3.1Strengthening state (public) entrepreneurship, especially within the technology-based service sector, and in particu- lar

the university and college sector (university entrepre- neurship)

the telecom and energy sector

the financial sector

the defense and security sector

the medical and health sector

3.2Strengthening the innovation-based entrepreneurship in small and medium-sized firms (SMFs), with adaptation to the conditions for

SMFs outside the seats of universities and colleges

SMFs connected with universities and colleges

3.3Safeguarding Swedish large companies’ will and ability to create new business areas in addition to renewing the exis- ting ones

3.4Strengthening the collaboration between innovation ef- forts in Swedish large and small companies

3.5Strengthening the regional entrepreneurship

3.6Raising the economic competence in the Swedish entre- preneur system and refining its financial support institu- tions

4.Safeguard the Swedish growth appropriation

5.Strengthen the Nordic cooperation within the IP sector and in business development

6.Promote English as an international language parallel with Swedish

7.Strive for greater effectiveness of the international patent sy- stem, especially regarding

Harmonization of the international patent system

Rationalization of the international system of patent offices

SOU 2006:80

Summary

Support for development of the PCT system

Support for development of a unified patent system in Europe

Support for development of a unified European court system specialized in patent cases

The assessment of patentability in some respects, na- mely

Raising the inventive step requirement

Reformulating the requirement of technical charac- ter and supplementing it with economically and ethically motivated requirements

Developing economic principles for patenting therapeutic methods within an ethical framework

8.Transform the Swedish Patent and Trademark Office (PRV) offensively towards internationalization, diversification and ra- tionalization. PRV should thereby be commissioned to investi- gate the legal situation and need of legislation and changed in- structions in order that:

a.PRV can handle applications in English without re- quiring translation into Swedish

b.PRV can use price differentiation and subsidy of application costs in line with the present inquiry’s recommendations

c.PRV can make non-binding assessments of validity and infringement according to the British model

d.The requirement of technical character can be re- placed by a reformulated interpretation of the con- cepts “industrially applicable” and “investment character.”

9.Create an interministerial Strategy Council for IP and innova- tion policies at the highest political level.

IV.3.2 Special recommendations to increase understanding, insight and propensity with regard to patenting

1.Raise the awareness of patents and the contribution of advice.

1.1Raise awareness of patents by

Conducting state-supported programs for raising IP awareness (“IP-awareness programs”)

Carrying out a special “patent year”

Summary

SOU 2006:80

Establishing competitions and prizes

Procuring broad national studies and inquiries which also in themselves yield increased awareness of patenting

Providing media support for IP-oriented publica- tion

Carrying out special program measures directed to “under-aware” company types and sectors

1.2Increase advice by

Subsidizing advisory activities

Establishing and locating about 15–20 positions for advisers in IP and business development

Coordinating the efforts with EU efforts

Ensuring patent and license competence for con- tract agreements and promoting Swedish jurisdic- tion

2.Improve the understanding of patents by

Building up education in IP and innovation econo- mics by means of:

Master programs

Graduate and teacher education

Obligatory minimum education (“conscript tra- ining”)

Procurement of teaching aids and information material

Specialist education for EPO certification

Education of IP advisers and IP managers

Continued education

Company-internal training

Establishing 3–4 national competence centers for education, advice and research in IP and innovation economics

Establishing 3–4 new professorships in IP and inno- vation economics, coupled to national competence centers

Developing and introducing a certification system for IP competence

3.Stimulate companies’ possibilities and will to patent by

Creating greater awareness of patents and under- standing of patent economics as specified above

SOU 2006:80

Summary

Introducing a special state patent-fund for invest- ments in patenting and patent education, coupled to other state R&D funding

Giving special stimulation to employment of inter- nal patent specialists

Supplementing companies’ internal stimulation measures and reward systems

Supporting the design of guidelines for handling of patents and IP by company boards and business managers

Carrying out specially focused measures

Increasing the resources for R&D

Improving the financing possibilities for patenting in SMFs, particularly during early innovation pha- ses

Improving the patent economy in cases of dispute

Striving to expand the area of patentable inventions in the long run

Integrating active patenting policies with general R&D, innovation and growth policies, for example through better utilization of patent information

Earmarking 4 % ± 1 % of state R&D for patent and IPR efforts

Del I

Utredningens uppdrag, bakgrund, referensram, uppläggning och metod

Kapitel 1: Uppdraget

Kapitel 2: Inledning

Kapitel 3: Uppdragets referensram, uppläggning och metod

1 Uppdraget

1.1Utredningens direktiv

Regeringen beslutade den 15 april 2004 att tillkalla en särskild utre- dare för att göra en översyn av de ekonomiska aspekterna av pa- tentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Enligt direktivet (Dir. 2004:55) är patentskyddet av mycket stor betydelse för företagande och tillväxt. Utredaren skall enligt direktivet ”göra en analys av hur de skyddade intellektuella kapitalen kan bidra till export och handel. Utredningen skall inhämta synpunkter från både näringsliv och andra aktörer.

Uppdraget skall

leda fram till förslag som kan skapa förståelse och insikt hos främst de små kunskapsintensiva företagen om de ekono- miska vinsterna – och kostnaderna – med patentering,

leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innova- tioner,

belysa sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt,

innehålla en analys av nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige och de viktigaste orsakerna till denna.”

Direktivet som helhet framgår av bilaga 1. Tiden för redovisning flyttades genom tilläggsdirektiv fram till senast den 31 december 2005, bilaga 2.

Uppdraget

SOU 2006:80

1.2Utredningens bedrivande

Utredaren förordnades den 20 juli 2004 varvid utredningsarbetet startade. Detta avslutades i slutet av december 2005. En refe- rensram utarbetades tidigt i utredningen för en första belysning av sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt, se kapitel 3. Denna referensram grundades på tidigare studier med anknytning till ämnet för utredningen samt litteratur och teori i anslutning därtill. Referensramen låg sedan till grund för utformning av ett antal empiriska delstudier, som beskrivs närmare i kapitel 3.

Arbetet har bedrivits genom överläggningar inom en tillkallad expertkommitté, vilken konstituerades 15 oktober 2004. Denna kommitté har sammanträtt åtta dagar under utredningens gång, se bilaga 4. Tre hearings med inbjudna företrädare för näringsliv, in- tresseorganisationer och myndigheter har vidare hållits, se bilaga 5. Därutöver har ett antal intervjuer med olika nyckelpersoner ge- nomförts, främst i perioden oktober 2004 – april 2005, se bilaga 7. Detta arbete låg sedan till grund för närmare utformning av delstu- dier och frågeformulär av olika slag. Delstudierna påbörjades i mars 2005 och pågick till november 2005. En studieresa i Gnosjö-regio- nen med företagsbesök, intervjuer och en hearing gjordes i augusti 2005. Utredaren och en projektassistent har fortlöpande under ut- redningen deltagit i ett antal konferenser, se bilaga 6. Ett tiotal assi- stenter, huvudsakligen civilingenjörer, ekonomer och teknologer från olika länder (6 st.) har varit involverade i genomförandet av olika delstudier och därvid tillsammans med utredaren bildat en projektgrupp.

Utredningsarbetet inriktades från början på att ta fram en utred- ningsrapport tillsammans med ett antal bakgrundsrapporter, samt- liga på engelska. Engelska valdes som utredningsspråk internt för att möjliggöra enkel kommunikation internt i projektgruppen samt externt med bl.a. utländska forskare och analytiker och relaterade utredningsarbeten, främst i Europa, Japan och USA. Därtill beak- tades att de flesta multinationella företag verksamma i Sverige har engelska som koncernspråk.

Ett antal promemorior och bakgrundsrapporter har utarbetats av projektarbetsgruppen och flera av kommittéledamöterna, se bilaga 12, 13 och 15. Allmänt tillgänglig statistik har slutligen samlats in och patentstatistik i olika databaser har utnyttjats. Genom diskus- sioner med flera ekonometriker stod det dock tidigt klart att det med stor sannolikhet inte skulle visa sig meningsfullt att försöka på

SOU 2006:80

Uppdraget

ekonometrisk väg identifiera kausalsamband mellan patentering och tillväxt genom tidsserieanalys. Detta på grund av det stora an- talet mellanliggande och bakomliggande variabler och återkopp- lingar över tiden mellan dessa.

En kronologi över uppdragets genomförandeprocess redovisas i bilaga 3. Uppdragets referensram, metodval och delstudiestruktur redovisas i kapitel 3.

Utredningen antog namnet patent/tillväxt-utredningen med för- kortningen PEX. De fyra uppräknade uppgifterna i utredningens direktiv ovan har därvid förkortats PEX 1–4.

2 Inledning

2.1Allmänt

Debatten och uppmärksamheten kring de sociala och politiska för- delarna med ekonomisk tillväxt, liksom dess orsaker, kostnader och begränsningar, har intensifierats i Sverige, Europa och många andra delar av världen under senare år. En sådan ökning av intresset för tillväxtfrågor är föga överraskande mot bakgrund av den senaste konjunkturnedgången. Politisk debatt om tillväxtfrågor tenderar med viss eftersläppning att växa när den ekonomiska tillväxten av- tar.

Debatten kring de tekniska och ekonomiska fördelarna med pa- tent och immateriella rättigheter (intellectual property rights – IPR) och dessas kostnader och begränsningar går långt tillbaka i tiden och har traditionellt involverat enbart en snäv krets av specia- lister inom området. Den debatt som förts under senare år har emellertid breddats till nya intressegrupper efterhand som världen inträtt i den s.k. pro-patent-eran, vilken började i USA på 1980-ta- let.

Debatterna om tillväxt- och patentfrågor har traditionellt varit relativt frikopplade från varandra. Frågorna har emellertid blivit närmare sammankopplade efterhand som sökandet efter tillväxt- främjande åtgärder breddats och förespråkare för ökad patentering samtidigt har breddat sökningen efter motiv härför. Politiska ut- redningar som direkt fokuserat på sambanden mellan patentering och tillväxt har dock hittills varit sällsynta. Ett flertal svenska ut- redningar av patentfrågor har genomförts, mestadels med huvud- sakligen ett juridiskt perspektiv. Den föreliggande utredningen med dess fokus på tillväxt och ekonomiska aspekter är hittills ganska ensam i sitt slag, även internationellt sett.

Inledning

SOU 2006:80

2.2Bakgrund enligt utredningsdirektivetTPF1FPT

”Patent spelar en viktig roll när det gäller innovationer och ekono- miskt agerande. Genom patentskyddet ges förutsättningar för fö- retagen att i högre utsträckning exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt. Det är från ett tillväxtperspektiv mycket viktigt att verka för att innovationer le- der till fler realiserbara affärsidéer, fler företag, utveckling av be- fintliga företag och ökad sysselsättning.

De senaste åren har tjänsteinnehållet i ekonomin blivit allt vikti- gare och avreglering av främst tjänstemarknaderna har påkallat nya sätt att hantera de ekonomiska riskerna som är karaktäristiska för denna sektor. De immateriella rättigheterna som upphovsrätt, va- rumärken, patent etc. har fått en större betydelse för bedömning av affärsrisker och framtida värde av investeringar. Betydelsen av att säkra immateriella rättigheter för ekonomiska aktörer har således ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Betydelsen av patenträtten har också ökat dramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig utan också i ökande omfattning den överlåtbara immateriella rät- tigheten som skapar värde. Internationell handel baserad på denna rättighet eller med licensiering av patent har medfört att patentens användning blir mer komplex än när uppfinnaren också tillverkar, marknadsför och exporterar.

Sverige har traditionellt sett haft en stor andel av patenteringarna i Europa. Patenten innehas dock främst av stora företag. På senare tid har dock patenteringen minskat starkt i Sverige både inom stora och små företag. Samtidigt ökade andelen patent som registrerades i Europa, Japan och USA med mer än 40 % mellan åren 1992 och 2002. Den ökade internationella användningen av patent hör nära samman med utvecklingen av de internationella regelverken på om- rådet.”

2.3Behov av en översyn enligt utredningsdirektivetTPF2FPT

”Tillväxt skapas i dag allt mer inom tjänsteekonomin där produk- tionen i hög grad baseras på användning av mjukvaror, bioteknik och finansiella tjänster. Sådana tjänstekoncept är svåra att säkra i Sverige och Norden, vilket har fått till följd att patenteringen sker

1TP PT Direktivtexten används ordagrant här.

2TP PT Direktivtexten används ordagrant här.

SOU 2006:80

Inledning

främst i andra länder, som USA och Storbritannien. Enligt uppgif- ter från PRV och branschen är orsaker till att patenteringen flyttas utomlands bl.a. en låg medvetenhet hos svenska företag om de ekonomiska möjligheter som finns, brist på riskvilligt kapital och att reglerna om patenteringen kan vara mer förmånliga i andra län- der utanför Europa.

För att långsiktigt kunna bygga upp en tjänste- och kunskapsba- serad ekonomi i Sverige behöver patenteringsfrågorna och de im- materialrättsliga frågorna få en mer framskjuten plats inom när- ingspolitiken.

Bland de små företagen uppfattas patentskyddet som svårt, komplicerat och dyrt. Få småföretag har en företagsstrategi och än färre en patentstrategi. I Sverige behöver främst de mindre företa- gen mer kunskaper och ett bättre strategiskt tänkande när det gäller immateriella rättigheter.”

2.4Tolkningar för uppdragets genomförande

I ett tidigt skede gjorde utredningen följande tolkningar och upp- lägg av utredningsuppdraget:

2.Vad gäller begreppet intellektuellt kapital fokuseras på patent och närliggande rättigheter, t.ex. affärshemligheter vid licensie- ring.

Uttrycket svensk patentansökan är mångtydligt och kan avse dels en patentansökan inlämnad av ett svenskt företag eller av en uppfinnare som är svensk eller är verksam i Sverige, dels en

3TP PT En genomgång av ett drygt tjugotal SOU:er inom området visar att forskningsbaserat material traditionellt har insamlats i ganska liten om än ökande utsträckning, speciellt vad gäller primärmaterial, dvs. material som insamlats via studier utförda inom utredningens tidsram. (Se t.ex. SOU (1977:64), SOU (1983:52), SOU (1993:84) och SOU (2003:66).) Möjligheterna att genomföra en evidensbaserad ansats måste emellertid anpassas till kun- skapsläget och resurstillgång, inklusive tidstillgång. En god framförhållning inom policy- forskning är därvid en fördel. En sådan framförhållning har inte förelegat vad gäller ekonomiska aspekter på patentering, dvs. inom patentekonomi, på grund av bland annat den snabba utvecklingen på patentområdet och ekonomers traditionella brist på intresse för patentfrågor.

Inledning

SOU 2006:80

patentansökan som är inlämnad till svenska PRV. Uttrycket får preciseras närmare i det sammanhang där det används.

Begreppet patent används i vedertagen bemärkelse. Formella definitioner av patent varierar något internationellt men i stort sett avser patent på en uppfinning en tidsbegränsad, överförbar, lagstadgad ensamrätt att yrkesmässigt utnyttja uppfinningen, dvs. en ensamrätt till den kommersiella nyttan av uppfinningen. Denna ensamrätt ger innehavaren rätt att via ett domstolsförfa- rande hindra andra att tillverka, använda eller sälja uppfin- ningen.

3.Export och handel skall avse såväl produkter som tjänster, samt teknologi och aktier i teknikbaserade företag.

4.Begreppet industri skall tolkas brett och motsvara näringsliv, och därmed inkludera t.ex. tjänstenäringar (dvs. serviceindu- stri).

6.Begreppet konkurrensmedel skall också avse medel för exploate- ring och tillväxt när så är lämpligt.

7.Begreppet den nordiska patentmarknaden skall avse den nor- diska marknaden för teknologihandel, dvs. handel med patent- licenser, know-how-licenser, FoU-tjänster och FoU-bolag eller motsvarande.

8.Uttrycket nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige skall tolkas som nedgången i nationella förstagångsansökningar in- lämnade till Patent- och registeringsverket (PRV).

3Uppdragets referensram, uppläggning och metod

3.1Uppdragets referensram

3.1.1Grundläggande samband

En referensram gjordes tidigt i utredningen för att ge en första be- lysning av sambanden mellan patentering och ekonomisk tillväxt. Som skall beskrivas närmare i följande kapitel så genereras tillväxt till största delen av FoU och innovationer. Möjligheter att paten- tera ger då ett extra incitament till företag, forskare, uppfinnare och finansiärer att investera i FoU och innovationer i en marknadseko- nomi. Samtidigt ger tillväxt resurser för ytterligare investeringar i FoU och innovationer. Det finns således ett ömsesidigt samband mellan tillväxt och patent enligt figur 3.1. De båda riktade samban- den är på det hela taget positiva men styrkan är oklar och varierar med land, bransch, företag, tidsperiod m.m.

Figur 3.1 Ömsesidigt samband mellan utredningens huvudvariabler patentering och tillväxt

Tillväxt

Patentering

Redan denna enkla bild innehåller ett viktigt budskap, nämligen att stimulansåtgärder för ökad tillväxt också innebär stimulans av pa- tentering. En av utredningens uppgifter är att föreslå hur företa- gens patentering kan stimuleras, och tillväxtstimulerande åtgärder utgör således en viktig del av dylika förslag. Patentering är dock

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

SOU 2006:80

inget självändamål. Det viktigaste är att åstadkomma en positiv in- verkan av patentering på tillväxt och på så sätt skapa en positiv till- växtspiral över tiden som visas i figur 3.3.

För att underlätta en stegvis analys av sambanden mellan paten- tering och tillväxt behöver mellanliggande variabler som forskning och utveckling (FoU) och innovationer föras in i referensramen. Härvidlag kan innovationer genereras av FoU (i bred mening) både med och utan patent.

3.1.2Grundläggande begrepp

Uppfinningar är intellektuella skapelser som är nya för världen. Fyller de vissa ytterligare lagstadgade krav som att t.ex. ha tillräck- lig uppfinningshöjd så kan de patenteras. (För definition av patent se avsnitt 2.4 ovan och för patenteringskrav se avsnitt 5.2 nedan.)

Innovationer är enkelt uttryckt nya och nyttiga ting, materiella såväl som immateriella. De skall vara nya för alla, dvs. för världen i stort, medan de inte behöver vara nyttiga för alla utan bara för några. Innovationer behöver vidare inte bara vara tekniska och vara baserade på teknisk FoU utan kan också genereras av kunskap i allmänhet. De kan också i allmänhet stimuleras av många olika im- materiella rättigheter, förutom patent t.ex. upphovsrätt (copy- right), affärshemligheter (know-how), varumärken, design och da- tabasskydd. Dessa rättigheter ingår då i begreppet intellektuell egendom i vidare mening (intellectual property – IP), som i sin tur ingår i begreppet intellektuellt kapital som kan enkelt definieras som icke-fysiskt, icke-finansiellt kapital (se vidare avsnitt 4.2). Yt- terligare viktiga begrepp presenteras i följande avsnitt i detta och följande kapitel, se t.ex. avsnitt 5.2 och index.

3.1.3Patent/tillväxt-spiraler

Om nya produkter och processer inte är nya för världen utan bara för ett företag är de inga innovationer, men kan likväl generera till- växt för företaget genom att skapa nya affärer. Tillväxt slutligen är inte ett självändamål vare sig för ett företag eller ett samhälle utan en väg till värdeskapande och välfärd.

Följaktligen kan det enkla ömsesidiga sambandet i figur 3.1 nu utvecklas till att inbegripa de mellanliggande variabler som visas i

SOU 2006:80

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

figur 3.2a. Denna referensram benämns patent/tillväxt-spiralen i utredningen. Själva variabelsambanden kan också beskrivas med hjälp av de processer som är involverade, vilket figur 3.2b visar. Det är härvid viktigt att notera att innovationer får betydelse för tillväxt först när de sprids på en marknad eller i en tillämpning. Därigenom förbättras de som regel också och följduppfinningar och följdinno- vationer skapas. Innovationsspridning kräver naturligtvis också in- vesteringar och exploateringsinsatser vilket dock inte visas explicit i figuren.

Figur 3.2a Patent/tillväxt-spiralen med mellanliggande variabler

Tillväxt/välfärd
Innovationer/	FoU/kunskap
nya affärer

Patent/IP

Figur 3.2b Patent/tillväxt-spiralen med ytterligare mellanliggande variabler

Diffusion/	Tillväxt/välfärd	Investering/
Diffusion/		Investering/
spridning		finansiering
Innovationer/		FoU/kunskap
nya affärer
Exploatering/		Patent/IP-
kommersialisering	Patent/IP	strategier
	Patent/IP

Genom de positiva sambanden och återkopplingarna i patent/till- växt-spiralen utvecklas denna över tiden och de ingående varia- blerna ökar i omfattning så som visas schematiskt i figur 3.3.

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

Figur 3.3 Patent/tillväxt-spiralen över tiden

Tillväxt/välfärd

			p
	U		a
	U	k
o		s
F		n
F		u
		k
	y
	N

				r
				e
				n
			o
		i
	t
	a			r
	v			r
	o			e
	n			r
n				ä
I			f
I			f
		a
	a
	y
	N

Patent/IP

SOU 2006:80

Tid

Ytterligare variabler och samband kan och bör beaktas. Varje före- tag, liksom varje land, har sina patent/tillväxt-spiraler och dessa påverkar varandra. Information om andras patent påverkar den egna FoU-satsningens omfång och inriktning. Till exempel kan andras patent reducera den egna FoUn genom att dubbelarbete undviks. Andras patent kan också tvinga till mer egen FoU för att hitta vägar att kringgå dem. Ett företags patent kan således få blan- dad effekt på ett annat företags FoU. En innovation från ett kon- kurrentföretag kan vidare konkurrera med en egen innovation, dvs. vara ett substitut och leda till lägre egen tillväxt, men den kan också vara ett komplement och leda till högre egen tillväxt. Ett företags innovationer kan alltså ge blandade effekter på andra företags till- växt. Tillväxt i sin tur kan ske på olika marknader för produkter, tjänster, teknologilicenser och aktier. Innovationer ger vidare, när de sprids, impulser till FoU, t.ex. om förbättringsmöjligheter.

När vi betraktar flera företag och flera variabler så berikas och kompliceras således bilden. Den blir också svårare att illustrera i en figur. Figur 3.4 är ett försök härtill. Man kan sedan föreställa sig hur dessa olika företagsspiraler är mer eller mindre hårt samman- flätade med varandra med ömsesidiga beroenden och därmed ut- vecklas över tiden som ett knippe av tillväxtspiraler. (Jfr hur mole- kylstrukturen i double-helix-spiralen brukar avbildas.)

SOU 2006:80

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

Figur 3.4 Ömsesidiga samband mellan olika företags patent/tillväxt-spiraler

Omgivande företag (konkurrenter, komplement- företag, leverantörer, kunder, nya företag etc.)

FoU/

/kunskap

Patent

patent- information

Innovationer/

/diffusion (marknads- penetration)

Tillväxt

produkter

tjänster

teknologier

aktievärde

Egna företaget (litet/stort, svenskt/ utländskt)

FoU/

/kunskap

Patent + patent- Information

Innovationer/

/diffusion (marknads- penetration)

Tillväxt av

produktertjänster

teknologieraktievärde

Många fler variabler eller faktorer påverkar naturligtvis FoU, inno- vationer och tillväxt, såväl bakomliggande omgivningsvariabler som mellanliggande variabler.

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

SOU 2006:80

3.1.4Innovationstyper

Innovationer är av flera slag – tekniska, organisatoriska, finansiella etc. – och kan vara stora eller små i någon mening. Tekniska inno- vationer kan vidare vara produkt- eller processinnovationer och vara patentskyddade i olika utsträckning. I typfallet tänker vi oss att en produktinnovation genom nya eller förbättrade funktioner och prestanda skapar försäljningstillväxt och vinst för företaget som lanserar den, medan en processinnovation kan ge ökad vinst genom kostnadssänkning och eventuell försäljningstillväxt genom prissänkningar. Försäljningstillväxten kan då mätas i pengar eller fysisk mängd.

3.1.5Entreprenörskap

Innovationer lanseras på en marknad eller i en företagsintern an- vändning av en entreprenör. Denne aktör, som inte behöver vara en enskild individ, kan också kallas innovatör i den mån vederbörande varit med i utvecklingen av innovationen fram till och med mark- nadslansering. I normalt språkbruk associeras entreprenören med den företagsamhet eller det företagande det innebär att lansera eller marknadsföra en innovation, dvs. kommersialisera den. Först vid en i någon mån framgångsrik kommersialisering eller användning kan man i strikt mening tala om att en uppfinning övergår till att bli en innovation.

Entreprenörskap kan emellertid också avse att skapa nya affärer i allmänhet genom att lansera eller marknadsföra en produkt eller process som är ny för ett företag men inte nödvändigtvis ny för marknaden, och således kan vara en mer eller mindre snarlik imita- tion eller variant på en redan existerande produkt eller process. Entreprenörsbegreppet är således brett och avser inte bara en aktör som exploaterar en innovation. Produkter som är radikalt nya för företaget innebär en produktdiversifiering av företaget, annars en produktförnyelse. Även härigenom kan tillväxt skapas.

Entreprenörskapet kan ske i små och stora företag, privata såväl som statliga. Med en vedertagen men lite olämplig terminologi kallas entreprenörskap i små företag ibland för autonomt. Som vi- sas i olika studier är entreprenörskap i små företag oftast inte auto- nomt utan beroende av samverkan med stora företag. Figur 3.5 ger slutligen en översikt av olika typer av innovationer och entrepre-

TP PT

SOU 2006:80

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

nörskap sett i ett nationellt perspektiv. Figuren ger en förenklad bild av ett nationellt entreprenörssystem. Ett sådant system innefat- tar ett nationellt innovationssystem, vilket i sin tur inbegriper olika sektorers, regioners och företags specifika innovationssystem.TPF1FPT Vid utvecklingen av utredningens referensram har det varit viktigt att få en nära koppling till nya affärer i allmänhet, inte bara till det inno- vationsbaserade företagandet, och dessa affärers koppling till såväl näringslivet som staten. Det statliga entreprenörskapet omfattar i Sverige universitetens entreprenörskap (’university entrepreneur- ship’) såväl som statligt entreprenörskap inom olika industri- och tjänstesektorer, inklusive försvaret och hälso- och sjukvården.

Begreppet innovationssystem sätter fokus på hur alla de institutioner och aktörer som påverkar eller är involverade i olika innovationsprocesser hänger samman och interagerar över tiden på olika nivåer och i olika avseenden. Begreppet har utvecklats och anammats på bred front under 1990-talet. För översikter, definitioner och studier se t.ex. Lundvall (1992), Nelson (1993), Edquist (1997), Granstrand (2000c) och Malerba (2004).

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

SOU 2006:80

Figur 3.5 Ett nationellt innovations- och entreprenörssystem (med inbäddade patent/tillväxt-spiraler)

Inhemska och internationella miljö- och marknadsförhållanden

Kulturella faktorer

Sociopolitiska attityder

Industriella, marknadsmässiga och institutionella strukturer

Statliga interventioner och politik, t.ex. om upphandling och skatter

Faktormarknadsförhållanden (arbetskraft, kapital osv.)

Produktmarknadsförhållanden

Investeringar

i privat/offentlig FoU, produktion och marknadsföring för innovation, imitation och teknikbaserad affärsutveckling, däribland förvärv av teknik eller nystartade företag – av firmor, individer och offentliga organ/verksamheter

Innovationer och imitationer

Större/mindre

Produkt/process

Autonomt		Korporativt				Statligt
entreprenörskap		entreprenörskap			entreprenörskap
Innovationsbaserat och		Innovationsbaserat och			Innovationsbaserat och
imitationsbaserat		imitationsbaserat			imitationsbaserat
Självständigt		Diversi-			Nya
	Spin-off		Förnyelse			Diversi-
start-up		fiering			firmor1	fiering
	Inträde till				Förnyelse inom
nya produktområden				befintliga produktområden
	Diversifieringsinträde				Produktinnovation
	Nya firmors inträde				Processinnovation
	Prestationer på				Förnyelse på
inhemska marknader				internationella marknader
Försäljning, tillväxt och vinster				Försäljning, tillväxt och vinster
	Förvärvstakt				Förvärvstakt
	Utträdesfrekvens				Utträdesfrekvens
Överlevnadsproportion				Överlevnadsproportion
Marknadsstrukturförändring				Marknadsstrukturförändring

1) Denna kategori av statligt entreprenörskap syftar på fall där staten direkt utför entreprenöriella handlingar under en ny start-up-firmas tidiga skeden (t.ex. genom att välja produkt, marknad, teknik). När den nya firman blir en livskraftig koncern kan en oberoende entreprenör ta över fullt ansvar.

Källa: Granstrand, O. och Alänge, S. (1995) i översättning

SOU 2006:80

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

3.2Sammanfattning av uppdragets uppläggning och metod

Uppdragets huvudfokus är det ömsesidiga sambandet mellan pa- tentering och tillväxt och hur patentering och tillväxt tillsammans kan befrämjas. Tidigare empiriska studier av detta samband är mycket få. En viktig uppgift har därför varit att på kort tid och med relativt små medel få olika belysningar av detta samband. Av tids- och kostnadsskäl har urval av studieobjekt (analysenheter) gjorts så att dessa representerar höga värden på någon form av skala för pa- tent- och tillväxtvariabler och mellanliggande variabler som FoU och innovationer. Denna grundläggande urvalsprincip illustreras i figur 3.6.

Figur 3.6 Grundläggande urvalsprincip för olika delstudier

Tillväxtnivåer

Höga

Låga

Patenteringsnivåer

Låga Höga

I linje med denna tankegång och utifrån referensramen som beskri- vits ovan har studier gjorts av snabbväxande företags patentbero- ende, FoU-intensiva företags patentberoende, viktiga patents till- växteffekter, viktiga innovationer, små och medelstora företag av olika slag, företag med stor försäljning, stor FoU och omfattande patentering samt framgångsfaktorer av olika slag.

Dessutom har ett betydande antal intervjuer och samtal genom- förts med olika svenska myndigheter som Patent- och registre- ringsverket (PRV), Verket för innovationssystem (Vinnova), Stif- telsen för strategisk forskning (SSF), Industrifonden, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), m.fl., samt med en del utländska myndigheter som de japanska, eu- ropeiska, amerikanska, norska och schweiziska patentverken (JPTO, EPO USPTO, Norwegian PTO, Swiss PTO), Europa- kommissionen (EC), m.fl., samt med universitet och företag inom olika sektorer – inklusive olika teknikbaserade tjänstesektorer – samt företagsbesök i en av Sveriges viktigaste regioner för små och medelstora företag (Gnosjö-regionen).

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

SOU 2006:80

Tabellerna 3.1 och 3.2 ger en översikt av metod och utformning av de olika delstudierna i utredningen. De viktigaste av dessa be- skrivs sedan närmare i följande kapitel.

Tabell 3.1 Övergripande metodik och utformning av utredningens delstudier

Analysnivå och analysenheter		1)		Datainsamlingsmetod
Analysnivå och analysenheter		DelstudieP	P	Datainsamlingsmetod

Internationell (Europa, Japan, USA, Norden)		INT		Offentlig statistik, litteratur, konferenser
Nationell (Sverige)		SWE		Offentlig statistik, litteratur, intervjuer
		IPE		Intervjuer, statistik, dokument
Industrisektorer		TBS		Intervjuer, statistik
	Tjänste (finans, medicin, telekom,	TBI		Intervjuer, statistik
	energi, universitet, militär)	TBI		Intervjuer, statistik

Övrig industri (spec. bio/medicin-teknik och infokom-teknik)

Företag
	Stora	PEX4-L	Enkät (post, mail)
	Små och medelstora	PEX4-SMF	Enkät (post, mail)
		GAZ	Intervjuer
		HIT	Intervjuer, enkät
		IPM	Intervjuer
		GGVV	Intervjuer
		IT-SMF	Enkät
	Patentkonsultbyråer	PEX4-PB	Enkät, intervjuer
	PRV	PEX4-PRV	Patentstatistik, intervjuer
Innovationer		SSI	Enkät, intervjuer, fallstudier
Teknologisystem		BIO-M	Intervjuer, fallstudier, statistik
Patent		PEST	Enkät, intervjuer, statistik
		PPP-kemi	Granskning av patentinformation
		Olika fall (Losec,	Intervjuer, statistik, patentinformation,
		Nokia etc.)	offentlig och privat dokumentation

Noter:

1) Förkortningarna står för:

INT = internationell, SWE = Sverige, IPE = Studie av utbudet av IP-utbildning i Sverige, TBS = Studie av tek-

nikbaserad serviceindustri, TBI = Studie av teknikbaserad tillverkningsindustri, PEX4-L = Studie av stora

företag, PEX4-SMF = Studie av små och medelstora företag (SMF), PEX4-PB = Studie av patentkonsultbyråer,

PEX4-PRV = Studie av PRVs patentstatistik, GAZ = Studie av snabbväxande Gasell-företag (baserad på tid-

ningen Dagens Industris urval), HIT = Studie av high-tech-företag (baserad på tidningen Ny Tekniks urval),

IPM = Studie av IP-management, GGVV = Studie av Gnosjö-regionen, IT-SMF = Studie av SMF i IT-sektorn, SSI

= Studie av Sveriges största innovationer, BIO-M = Studie av biomaterial, PEST = Studie av viktiga patents

exploateringsstrategi, PPP-kemi = Studie av produkt- och processpatent inom kemiområdet

SOU 2006:80 Uppdragets referensram, uppläggning och metod

Tabell 3.2	Olika delstudier i utredningen

	2)		Urval och urvalskriterium	Primära	Datainsamlingsmetod
Studiens beteckningP		P	Urval och urvalskriterium	Primära	Datainsamlingsmetod

variabelsamband

1.	1)	(Sveriges	Sveriges patenterade
1.	SSIP	(Sveriges	Sveriges patenterade
	P
största innovationer)			innovationer som genererat
			mest tillväxt1945–2004
2.		1)	Viktiga svenska patent från
2.	PESTP		Viktiga svenska patent från
		P
(Patentexploaterings-			1978 som upprätthållits
strategier)			maximalt (20 år), 57 st.
			Delurval av 12 st. för
			djupstudier.
3.	PPP-kemi (Produkt-		Urval av alla EP-patent
och processpatent)			inom kemiområdet 1990–
			2000
4.	GAZ (Gazellföretag)		Mest flerårigt snabbväx-
			ande småföretag (6 st.)
			baserat på urval i Dagens
			Industri
5.	HIT (Hi-tech företag)		Nya hi-tech företag med
			hög tillväxt i form av risk-
			kapital baserat på urval i
			Ny Teknik(29 st.)

6.GGVV (Gnosjö-regi- onsföretag)

7.IT-SMF (Små och medelstora företag i IT- sektorn)

8a. PEX 4-L (Stora företag)

8b. PEX 4-SMF (Små och medelstora före- tag)

8c. PEX4-PB (Patent- byråer)

8d. PEX4-PRV (Patent- och registreringsver- ket)

9.IPE (IP-utbildning)

10.BIO-M (Biomate- rial)

Entreprenöriell region med stabil tillväxt (Gnosjö- regionen).Företag med olika storlek och teknik(6 före- tagsbesök, inkl. hearing totalt 17 företag/org.) Slumpurval av SMF i IT- sektorn (datorrelaterade företag) (34 st.)

Urval av de största företa- gen m.a.p. värde, FoU och PF (ca 50 st.)

Slumpmässigt urval av små företag som kontrast- grupp till PEX4-L

Urval av de största pa- tent/IP byråerna (14 st.)

PRV

Kartläggning av leverantö- rer och avnämare av IP- utbildning i Sverige Teknikområde med hög innovationsbaserad tillväxt

Framgångsfaktorer	Enkät
bakom innovationer	Telefonintervjuer
Hög patentkvalitets till-	Patentstatistik
växteffekter. Exploate-	Enkät
ringsstrategier m.m.	Telefonintervjuer
Fördelning av patent på	Patentstatistik
olika kategorier	Expertbedömningar
Betydelse av patent och	Telefonintervjuer
innovationer för tillväxt.
Patenthantering (IPM)
Betydelse av patent och	Enkät
innovationer för utveck-	Telefonintervjuer
ling av nya hi-tech
företag. Patenthantering
(IPM)
Betydelse av patent,	Intervjuer
innovationer och regio-	Företagsbesök
nala faktorer för tillväxt.	Hearing
Patenthantering (IPM)
Betydelse av patent och	Enkät
innovationer för tillväxt.
Betydelse av mjukvaru-
patent för FoU. Patent-
hantering (IPM)
Samband mellan FoU,	Enkät
patent, innovationer och
tillväxt. Orsaker bakom
förändringar i PF.
Samband mellan FoU,	Enkät
patent, innovationer och
tillväxt. Orsaker bakom
förändringar i PF.
Samband mellan FoU,	Enkät
patent, innovationer och
tillväxt. Orsaker bakom
förändringar i PF.
Orsaker bakom föränd-	Patentstatistik
ringar i PF	Intervjuer
Utbud och efterfråge-	Statistik
struktur för IP-utbild-	Intervjuer
ning	Dokument
Samband mellan FoU,	Patentstatistik
patent, innovationer,	Intervjuer
företagsbildning och	Företagsuppgifter
tillväxt

Uppdragets referensram, uppläggning och metod					SOU 2006:80

2)			Urval och urvalskriterium	Primära	Datainsamlingsmetod
	Studiens beteckningP	P	Urval och urvalskriterium	Primära	Datainsamlingsmetod
				variabelsamband
	11. Case (Fallstudier)		Fallstudier av patent,	Speciellt intressanta	Intervjuer
			innovationer och företag	samband mellan FoU,	Företagsuppgifter
			(Losec, Nokia, KidCards, HL	patent, IPM, innovatio-
			Display, Pyrosequencing,	ner och tillväxt
			m.fl.)

Noter:

1)Studien påbörjades innan utredningen tillsattes.

2)För studieförkortningar, se tabell 3.1

PF = patenteringsfrekvens, IPM = IP-management (patenthantering)

Ett flertal av dessa delstudier har avrapporterats i form av särskilda bakgrundsrapporter, se bilaga 15.

3.3Läsanvisningar

Detta betänkande kan indelas i fem delar med en första del bestå- ende av kapitel 1, 2 och 3 vilka tjänar som inledning. Del II består av kapitel 4, 5, 6 och 7, vilka tjänar som en bakgrund och introduk- tion till ämnet patentering och tillväxt i ett såväl samhällsekono- miskt som företagsekonomiskt perspektiv. Dessa kapitel anknyter således också till uppgiften att belysa sambanden mellan patente- ring och tillväxt, dvs. uppgiften PEX3. Dessa samband redovisas mer ingående i kapitel 8, baserat på studier inom utredningens ram. Kapitel 9 ger sedan en redovisning i anslutning till utredningens uppgift att förklara nedgången i patenteringsfrekvens i Sverige, dvs. uppgiften PEX4. Kapitel 8 och 9 utgör därmed del III, bestående av utredningens egna empiriska studier. Del IV består av dels all- männa rekommendationer i kapitel 10 i anslutning till sambanden mellan patentering och tillväxt, dels speciella rekommendationer i kapitel 11 i anslutning till utredningens två första uppgifter att ge förslag som kan öka patentmedvetande, patentförståelse och pa- tenteringsbenägenhet i svenska företag, dvs. uppgifterna PEX1 och PEX2. Del IV är utformad så att den i stort sett skall kunna läsas fristående. Detta gäller också del II och för en läsare med vissa för- kunskaper även del III. Figur 3.7 ger en översikt av kapitalstruktur och läsanvisningar. Del V består slutligen av ett antal bilagor.

SOU 2006:80

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

Figur 3.7 Kapitelstruktur och läsanvisningar

Sammanfattning

Del I: Utredningens uppdrag, bakgrund, referensram, uppläggning och metod

Kapitel 1:	Uppdraget
Kapitel 2:	Inledning
Kapitel 3:	Uppdragets referensram, uppläggning och metod

Del II: Introduktion till kunskaps-, patent-, innovations- och tillväxtekonomi och samband mellan patentering och tillväxt

Kapitel 4: En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP- regim växer fram

Kapitel 5: Innovations- och patentekonomi – en introduktion Kapitel 6: Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

Kapitel 7: Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

Del III: Utredningens empiriska studier

Kapitel 8: Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Kapitel 9: Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Del IV: Utredningens rekommendationer

Kapitel 10: Diskussion och allmänna rekommendationer

Kapitel 11: Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

Del V: Bilagor

Förteckningar över möten, hearings, tidigare SOU, statistik, patentlagen m.m.

3.4Sammanfattning

En referensram för utredningen i form av en patent/tillväxt-spiral har utvecklats i flera steg för studier av olika samband mellan pa- tentering och tillväxt. Mellanliggande variabler relaterade till FoU och innovationer har införts och ömsesidig påverkan mellan olika företag har beaktats. Referensramen har också breddats med en modell av det svenska innovations- och entreprenörssystemet.

Uppdragets referensram, uppläggning och metod

SOU 2006:80

Olika delstudier har sedan utformats med olika analysnivåer och analysenheter (länder, sektorer, företag, innovationer, teknologisy- stem och patent) med olika datainsamlingsmetoder (intervjuer, fallstudier, enkäter, statistik m.fl.). Av tids- och kostnadsskäl har en grundläggande urvalsprincip varit att välja analysenheter som i någon mening representerar höga tillväxtnivåer eller höga patente- rings- och FoU-nivåer. Ett flertal delstudier med relativt små urval har föredragits framför ett fåtal med stora urval. En stor enkätstu- die av stora företag har dock genomförts. Sammanlagt har cirka 75 personer intervjuats på plats i längre intervjuer utöver ett stort an- tal kortare telefonintervjuer och samtal och cirka 200 företag har varit kontaktade med enkäter. Deltagande har vidare skett i 14 konferenser, mestadels internationella, se bilaga 6. Utredningens delstudier har involverat ett 10-tal projektassistenter. De olika del- studierna ligger till grund för utredningen och de viktigaste resul- taten redovisas i följande kapitel, speciellt i del III, och i särskilda bakgrundsrapporter.

Del II

Introduktion till kunskaps-, patent-, innovations- och tillväxtekonomi och samband mellan patentering och tillväxt

Kapitel 4: En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

Kapitel 5: Innovations- och patentekonomi – en introduktion

Kapitel 6: Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

Kapitel 7: Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

4En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

Folk pratar om en ny ekonomi – trams. Det finns ingen ny ekonomi, det finns ingen gammal ekonomi.

Percy Barnevik, Dagens Industri 6/6 2000

Jag tror att vi verkligen är på väg in i en rejält förändrad ekonomi, där snabbhet blir oerhört viktigt.

Birgitta Johansson-Hedberg, Dagens Industri 17/6 2000

Future competition in the world is IP competition.

Wen Jiabao, Chinese Prime Minister, June 2004

4.1Inledning

Detta kapitel ger en översikt av tre viktiga sammanhängande glo- bala utvecklingar nämligen

a.den gradvisa framväxten av en alltmer kunskapsbaserad eko- nomi med en nyligen inträdd dominans av kunskap och intel- lektuellt kapital i de flesta i-länder

b.den snabba framväxten av den s.k. pro-patent-eran inom ramen för en ny IP-regim

c.den fortsatta internationaliseringen och globaliseringen inom vars ram en trolig utveckling kommer att ske av en mer aggres- siv IP- och innovationspolitik i viktiga asiatiska länder (Japan, Kina, Korea, Indien m.fl.).

Kapitlet skall ses som en allmän bakgrund till kommande kapitel.

101

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

SOU 2006:80

4.2Det intellektuella kapitalets nya dominans

Framväxten av en alltmer – snarare än ny – kunskapsbaserad eko- nomi har skett gradvis under många sekel. Skall man peka ut en tidsperiod då ekonomierna i de viktigaste i-länderna började domi- neras i någon ekonomisk mening av kunskap och intellektuellt ka- pital så är det 1980- och 1990-talet. Ser man till orsakerna bakom denna utveckling så finns starka skäl att vara teknocentrisk och peka på betydelsen av nya teknologier som ackumulerats över lång tidTPF1FPT. I förhållande till kunskap i allmänhet har teknisk kunskap spe- ciella egenskaper som gör den särskilt kumulativ och värdeska- pande i ett ekonomiskt system. Speciellt nya informations- och kommunikationsteknologier har möjliggjort:

a.En radikalt ökad produktion och snabbare global distribution av data, information och kunskap;

b.En minskning av transaktionskostnader på informations- och kunskapsmarknader, inklusive teknologimarknader och infor- mationsmarknader med många små mikrotransaktioner, var- igenom gamla marknader växer och effektiviseras samtidigt som helt nya marknader skapas;

c.En ökad privatisering av intellektuellt kapital och dessas in- täktsströmmar genom såväl legala som tekniska medel (t.ex. kryptering och elektroniska lås).

Intellektuellt kapital kan enkelt definieras som icke-fysiskt, icke finansiellt kapital. Idéer, kunskap, kompetens, relationer och inno- vationer är viktiga källor till intellektuellt kapital, men enbart under förutsättning att intäkterna därifrån kan privatiseras av företag och andra aktörer, åtminstone delvis och temporärt. För detta krävs att management, ekonomi, immaterialrätter och teknik samverkar. Ett antal indikatorer visar således att denna kapitaltyp alltmer har kommit att dominera i företags tillgångar, investeringar och resul- tat i termer av tillväxt, vinst, sysselsättning m.m. Dominansen av intellektuellt kapital uttryckt i börsvärden världen över har inte heller rubbats av att den s.k. IT-bubblan sprack. Dominansen skulle i själva verket ”klara” ytterligare ett antal börsbubblor av motsvarande storlek. Vad som emellertid är nytt och förmodligen bestående är stora svängningar i finansmarknadernas företagsvärde- ringar.

1TP PT Se Granstrand (2000, 2000b) för en mer detaljerad beskrivning och analys.

102

SOU 2006:80

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

Vidare slits inte kunskap ut eller förbrukas om den används utan växer stadigt. Inte minst sker detta genom att möjligheter till nya kombinationer av existerande kunskapselement skapas, kombina- tioner som i sin tur utgör nya kunskapselement osv.TPF2FPT

Det går således att konstatera att en ny typ av kunskapsbaserad ekonomi har kommit för att stanna, en ekonomi som är ny i me- ningen att den nyligen kommit att domineras av kunskap och in- tellektuellt kapital. Uttrycket ’den nya ekonomin’ är emellertid missvisande genom att det indikerar att en helt ny typ av ekonomi skapats som snabbt har ersatt en gammal ekonomi. Man bör notera i detta sammanhang att alla gamla grundläggande institutioner i ett kapitalistiskt ekonomiskt system inte har förändrats i grunden (t.ex. privat företagsamhet, marknadskonkurrens, privata vinster och privat äganderätt). Snarare har dessa institutioner stärkts och internationaliserats under 1990-talet efter Sovjetimperiets fall.

4.3Framväxten av en ny IP-regim

4.3.1En ny immaterialrättsordning och en pro-patent-era utvecklas

4.3.1.1Begreppet IP-regim

Begreppet IP-regim avser ett allmänt styrningssätt eller styrsystem för immateriell egendom och immateriella rättigheter (intellectual property – IP, respektive intellectual property rights – IPRs). Styr- ningen omfattar då såväl den politiska styrningen på nationell och internationell nivå som styrningen genom marknader och manage- ment i företag och andra organisationer och omfattar alla hjälpme- del härför, t.ex. tekniska och legala. Styrningen omfattar också alla former av immateriell egendom och rättigheter, inte bara patent utan också affärshemligheter och know-how, varumärken, design, mönster, upphovsrätter (copyright), databaser m.m.

2TP PT Man kan förstås fördjupa resonemanget och ta hänsyn till risker att kunskap förstörs genom lagring i fysiska eller biologiska medier eller att kunskapsöverföring mellan genera- tioner försvåras eller att en så stor brist på en livsavgörande primär fysisk resurs uppstår att dess ekonomiska värdeökning bidrar till att dominansen av intellektuellt kapital rubbas. Dylika scenarier är dock för närvarande inte sannolika.

103

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

SOU 2006:80

4.3.1.2Historik

I början av 1980-talet men med rötter bakåt i tiden initierades i USA ett antal åtgärder som kom att leda till en förvånansvärt snabb och sedan internationellt bred övergång till en ny IP-regim. Möj- ligheterna att erhålla och utnyttja immateriella rättigheter stärktes på olika sätt, speciellt på patentområdet. Högsta domstolen i USA (Supreme Court) tillät patentering av levande organismer och mjukvara. En specialiserad appellationsdomstol (Court of Appeals for the Federal Circuit – CAFC) inrättades. Denna kom att döma oftare än tidigare till patenträttsinnehavarens fördel och samtidigt utdöma väsentligt högre skadeståndsbelopp, vilket sammantaget ökade värdet av en patenträttighet. En serie patenttvister startade bl.a. mellan USA och Japan vilka utvecklades till formliga ’patent- krig’. Konkurrensmyndigheter förändrade vidare sin syn på patent från att primärt vara hindrande för statisk konkurrens till att pri- märt vara främjande för innovationer och därmed dynamisk kon- kurrens. Högsta politiska och industriella ledningen med Ronald Reagan och ett antal kongressmän och storföretagsledare (t.ex. från Pfizer och IBM) m.fl. drev aktivt frågor och kampanjer, och nya förordningar och lagar instiftades, dock inga väsentligt större lag- ändringar. Bland annat underlättades universitetens patentering. Internationella IP-frågor lyftes över från WIPO till GATT och drevs aktivt av USA:s förhandlare som ett led i en s.k. ”trade rela- ted approach” för IP-frågor, vilket resulterade i det internationellt viktiga TRIPs-avtalet från 1994.

En viktig bakomliggande orsak till dessa händelser var den ho- tande ökningen av japansk och övrig asiatisk teknikbaserad kon- kurrenskraft relativt USA, ett hot som blev uppenbart på 1980-ta- let. Sammantaget innebar dessa händelser framväxten av den s.k. ”pro-patent-eran”, först i USA och sedan i resten av världen, där den kom att dominera under 1990-talet. Därmed markerades en tydlig och relativt snabb övergång från en gammal IP-regim med genomsnittligt svaga immateriella rättigheter i olika länder till en ny IP-regim.

Denna snabba framväxt av en ny IP-regim samspelade förstås med den långt mer gradvisa framväxten av en alltmer kunskapsba- serad ekonomi och man kan fråga sig vad som var hönan respektive ägget. En närmare analys indikerar att den nya IP-regimen mer var en konsekvens av än en orsak till den alltmer kunskapsbaserade

104

SOU 2006:80

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

ekonomins framväxt.TPF3FPT Man kan t.ex. notera att de industrier som producerade de informations- och kommunikationsteknologier som i hög grad bidragit till ökningen av intellektuell kapitalbildning (dator-, telekom-, halvledar-, mjukvaruindustrin m.m.) ursprungli- gen växte fram före pro-patent-eran utan starka immaterialrätts- skydd.

4.3.1.3Kritik

Slutligen har en allt starkare kritik mot den nya IP-regimen också växt fram från olika håll, t.ex. från utvecklingsländer och från an- hängare av den s.k. open source-rörelsen. Kritik mot patentsyste- met har alltid funnits men fått ökad styrka och delvis ny inriktning under senare år. Kritikerna hävdar att den nya IP-regimen har ut- formats alltför mycket i storföretagens intresse, speciellt de ameri- kanska, och att den blivit kontraproduktiv och snarare hindrar än främjar den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Bland annat kritiseras att man grovt sett får patent på alltför mycket (t.ex. mjukvara och affärsmetoder) och alltför lätt (dvs. med för låga krav på uppfinningshöjd), att patenttvister blir för många och för dyra, att små teknikbaserade och teknikberoende företag blir missgyn- nade, liksom utvecklingsländer, och att systemet helt enkelt blivit för dyrt om alla kostnader, inklusive transaktionskostnader, räknas in. En växande del av kritiken är informerad och seriös samtidigt som patent- och IP-områdets växande uppmärksamhet och popula- ritet lockar in många nya intressegrupper med högst varierande in- sikt och förståelse, inte minst ekonomer som liksom många andra i stort sett försummat patentfrågor under lång tid. Snabbheten i pendelrörelsen från en svag till en stark IP-regim ger i sig anledning att bevaka om denna utveckling gått för långt i vissa avseenden, vil- ket kan befaras. Kunskapsläget om dessa frågor är dock bristfälligt av historiska skäl, speciellt vad gäller empiriska studier och erfaren- heter. Se vidare kapitel 5.

3TP PT Se t.ex. Coriat och Orsi (2002), Granstrand (2000, 2004) och Jaffe (2000).

105

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

SOU 2006:80

4.3.2Nya skyddsteknologier utvecklas

Privatisering av intellektuellt kapital och dess intäktsströmmar kan ske, inte bara genom en förstärkning av privata äganderätter och ökade legala möjligheter till kontroll av intellektuell egendom, utan också genom olika tekniska hjälpmedel och strategier för att ut- nyttja dessa möjligheter. Balansen mellan privat och allmän (pu- blik) intellektuell egendom kan därvid rubbas av såväl teknikut- veckling som rättsutveckling och därvidlag leda till alltför starka eller alltför svaga privatiseringsmöjligheter för att skapa tillräckligt välavvägda incitament för investeringar i innovationer. Balans i dessa avseenden kan eftersträvas genom att t.ex. göra immaterial- rätter temporära och begränsade så att kunskap och intellektuella skapelser efter en tid övergår till att bli allmän egendom, dvs. ”soci- aliseras”. Den tekniska utvecklingen kan härvid på olika områden från tid till annan såväl öka som minska möjligheterna till privatise- ring, respektive socialisering. Omfattningen av teknikutvecklingens relativt motverkande effekter kan naturligtvis diskuteras, t.ex. vad gäller open source-rörelser, fildelning och lägre imitationskostna- der å ena sidan och nya skyddsteknologier som hela tiden utvecklas av privata aktörer å andra sidan. Dessa skyddsteknologier kombine- ras samtidigt med en lagstiftning som i stort hittills har utvecklats i privatiserande riktning, för att sedan ligga till grund för nya affärs- modeller. Exempel på detta finns inom industrier som t.ex. musik-, film- och databasindustrier (benämns ofta ”copyright-industrier”) liksom inom ”forskningsindustrier” inom bioteknik, IT m.m. Da- tabaser t.ex. produceras och privatiseras genom legalt databasskydd som är möjligt i Europa, plus kryptering och komplex arkitektur, som kräver specialgjorda analysverktyg i form av mjukvara som (speciellt i USA) kan skyddas med både patent, copyright och sek- retess. Dessa databaser och analysverktyg uppgraderas mer eller mindre löpande med olika kompatibilitet bakåt och framåt i tiden varvid t.ex. analysverktygen erbjuds med höga säljmarginaler, me- dan själva databaserna kanske nästan ges bort.

106

SOU 2006:80

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

4.4Vad blir då effekterna av en alltmer kunskaps- baserad ekonomi med en ny IP-regim?

Ser man på effekterna av den ekonomiska, rättsliga och tekniska utvecklingen ovan så kan några effekter ses tydligt medan många bara kan anas. Många andra effekter är troligen rent av oanade. Om dessa vet vi bara att vi kommer att bli överraskade. Detta på grund av att fundamentala skillnader mellan intellektuellt och fysiskt ka- pital kan förväntas ge många effekter på lång sikt och stor bredd, t.ex. vad gäller skalekonomi, synergier, kommunikationsekonomi, konstruktion och allokering av äganderätter samt transaktions- kostnader.

En specifik tydlig effekt vad gäller management är det gap som uppstått mellan företags- och affärsstrategier å ena sidan och stra- tegier för intellektuell kapitalbyggnad å andra sidan, speciellt då strategier för att bygga upp ett immaterialrättsskydd. Med den snabbt ökade betydelsen av frågor gällande immaterialrättsskydd och intellektuellt kapital sedan 1980-talet har dessa frågor blivit strategiska – låt vara med olika takt i olika industrier – från att mestadels ha varit operativa frågor för experter (förutom i kemi- och läkemedelsindustrin). Därmed har ett behov skapats att dels formulera IP-strategier, dels koppla dessa till företags- och affärs- strategier, dels skapa löpande involvering och engagemang av före- tags- och affärsledningar i IP-frågor. Ofta finns brister i kompetens för att tillfredsställa detta behov och ibland saknas också medve- tenhet därom.

Liknande bristsituationer har uppstått tidigare i industrin, t.ex. då teknik- och FoU-frågor växte fram som strategiska på 1960- och 70-talen, eller beträffande kvalitetsfrågor på 1980-talet. Situationer som dessa kan då bemötas med bl.a. utbildning och forskning i ma- nagement och ekonomi.

107

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

SOU 2006:80

4.5Asiatisk patentpolitik – ett tänkvärt scenario

Utvecklingen mot en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad ekonomi samverkar också med starka historiska tendenser mot ökad internationalisering och globalisering.TPF4FPT Den starka ekono- miska tillväxten i Asien är därvidlag välkänd. Flera skäl talar nu för att länder i olika utvecklingsstadier kommer att fortsätta föra inte bara en kraftfull innovations- och tillväxtpolitik utan också att koppla denna politik till en pro-aktiv patentpolitik. En övergång från en svag till en stark nationell IP-regim används också i ett lämpligt utvecklingsskede för att växla över från en upphämt- ningsfas (”catch-up”-fas) till en framträngningsfas (”forge-ahead”- fas), vilket samtidigt försvårar för länder längre ner på utvecklings- stegen att åka snålskjuts (”free-ride”) i sin upphämtning av andra länders tekniska försprång.TPF5FPT Detta har skett först i Japan, sedan i Korea och sker nu och framöver högst sannolikt i Kina och så små- ningom sannolikt också i Indien. Utvecklingen i Indien i detta av- seende är dock fortfarande av främst inhemska skäl osäker, men flera ekonomiska och politiska aspekter talar för att Indien kom- mer att gå samma väg.

Konsekvenserna av denna utveckling kommer att bli mycket stora och utmanande för svensk industri, inte minst dess små och medelstora företag (SMF). Det finns för närvarande en utbredd och befogad kluvenhet inom i-världen om hur Kina och Asien i öv- rigt skall betraktas från IP- och teknikprotektionistiska utgångs- punkter. Oron är stor över piratkopiering, inte minst bland svenska SMF. Oron borde förmodligen vara större för vad som händer när kinesiska och koreanska företag m.fl. börjar patentera i stor och strategiskt genomtänkt omfattning och svenska företag, stora såväl som små, möter deras patentmattor och strategiskt uppbyggda pa- tentportföljer.TPF6FPT Licensaffärer, ökad konkurrens, minskade margina- ler, överhyrningar (”hire-overs”), uppköp och samgåenden kom-

4TP PT Ett flertal definitioner av dessa begrepp förekommer. I korthet avser internationalisering en internationell expansion av en verksamhet med någon grad av bibehållen nationalitet och som kan ske utifrån någon form av centrum, medan globalisering avser en internationell integrationsprocess i vilken nationsgränser och nationaliteter spelar en alltmer underordnad roll.

5TP PT De engelska orden inom parentes är vanliga termer i litteraturen om dessa fenomen, se t.ex. Abramovitz (1986, 1991).

6TP PT I kapitel 9 redovisas patentstatistik som visar hur ett antal asiatiska länder klättrat upp på patenttoppen i USA under senare år.

108

SOU 2006:80

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

mer då troligen att öka liksom patenttvister, samtidigt som en hel del piratkopiering kommer att leva kvar.TPF7FPT

En föreställning om att man kan konkurrera framgångsrikt en- bart med innovationer och entreprenörskap blir då förrädisk, dels för att japanska, kinesiska, koreanska, indiska och andra företag i Asien och andra delar av världen kommer att göra det lika bra eller bättre och billigare, dels därför att de också i ökande grad konkur- rerar med patent och andra former av IP-skydd. De japanska stor- företagen har sedan länge visat prov på detta. Föreställningen att japansk industri enbart varit duktig på att imitera och skulle få svå- righeter att innovera har i stort sett kommit på skam. Den japanska nationella IP-satsningen för närvarande, en satsning som också fo- kuserar mycket på japanska SMF, kommer, förutom att ge resultat i Japan, att tjänstgöra som förebild för andra asiatiska länder även om satsningarna där ser olika ut (se kapitel 7).

I början av 1990-talet genomfördes en svensk studie i PRV:s och Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA:s) regi, en studie som bl.a. jämförde svenska och japanska storföretags patentering.TPF8FPT Studien med dess patentstatistik och analys av patentrelaterade affärshän- delser bidrog till att väsentligt höja medvetenheten om och insat- serna för ökad patentering i svensk storindustri. Denna höjning i Sverige kom ca 10 år efter uppstarten av pro-patent-eran i USA, där man tidigare identifierat och börjat åtgärda behovet av en nationell satsning på patent och IP-frågor. Innovationspolitiska åtgärder av detta slag är viktiga tidiga indikationer i ett scenario-byggande, lik- som tidiga insatser för utbildning av patentingenjörer samt omor- ganisationer. Patentstatistik med alla sina brister utgör trots allt efterföljande indikationer, även om sådan statistik allmänt sett är värdefull för analys av tekno-ekonomisk utveckling, men mestadels då på ett mer detaljerat plan. Forskar- och ingenjörsutbildningen i Japan, Kina, Korea och Indien m.m. är således viktig att bevaka i allmänhet och utbildningen av patentingenjörer och övriga patent- specialister i synnerhet i detta sammanhang.

7TP PT Man kan och bör utveckla scenarietänkandet genom att fråga sig vad som egentligen hindrar att t.ex. ett flertal företag i Gnosjö-regionen blir Kina-kontrollerade, en stor del av svensk FoU utförs i Indien, Volvo blir halv-indiskt och TeliaSonera blir koreanskt inom 20– 30 år, dvs. inom loppet av en generation. I patentsammanhang bör scenarietänkandet utveck- las genom att tänka 20 år, dvs. en normal maximal patentlivslängd, framåt och bakåt i tiden, dvs. att för 2006 jämföra utvecklingen under perioden 1986–2006 med en möjlig utveckling under perioden 2006–2026. I detta sammanhang är en varning befogad. I den mån en utveck- lingstakt stadigt ökar, dvs. utvecklingen accelereras, fås då lätt en underskattning av den framtida utvecklingsnivån.

8TP PT Se IVA (1993) och Granstrand (2000).

109

En alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en ny IP-regim växer fram

SOU 2006:80

4.6Sammanfattning

Få bedömare ifrågasätter numera framväxten av en alltmer kun- skapsbaserad ekonomi, däremot kan uttrycket ”den nya ekonomin” ifrågasättas. Det nya består i att ekonomin har kommit att domine- ras av intellektuellt kapital i olika former, definierat som icke-fy- siskt, icke-finansiellt kapital. Samtidigt har gamla kapitalistiska grundinstitutioner levt kvar. Immateriell (intellektuell) egendom och rättigheter därtill har därvid följdriktigt fått starkt ökad bety- delse och en ny IP-regim med en ”pro-patent-era” har växt fram sedan 1980-talet. Dess verkningar är genomgripande på olika plan, inte minst internationellt. Länder och företag rustar sig med för- stärkta IP-rätter som konkurrensmedel med för närvarande USA och Japan i spetsen. Från att ha varit undanskymda sekundära spe- cialistfrågor har patent- och IP-frågor därigenom blivit strategiska och förts upp på hög politisk och industriell ledningsnivå. Samti- digt skapas svårigheter att integrera dessa frågor med ekonomisk politik och företagsstrategier i övrigt, svårigheter som dock i stort är tillfälliga. En utveckling mot en mer aggressiv patentpolitik kan befaras i länder som Kina och Korea, vilka därmed ytterligare ökar sin teknikbaserade konkurrenskraft, och därför särskilt bör beva- kas.

110

5Innovations- och patentekonomi

– en introduktion

5.1Inledning

I detta kapitel skall en allmän introduktion till innovations- och patentekonomi ges utifrån först ett företagsekonomiskt (privat- ekonomiskt) perspektiv och sedan utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. I samband därmed redovisas också ytterligare delar av den referensram som legat till grund för utredningen för att be- skriva och analysera olika samband mellan FoU, patent, innovatio- ner och tillväxt. Tillväxt behandlas i nästa kapitel på samma sätt med en allmän introduktion.TPF1FPT

5.2Grundläggande begrepp

Som beskrivs inledningsvis i avsnitt 3.1.2 och 3.1.4 så kan en inno- vation definieras som en uppfinning som är ny för alla – inte bara för ett företag eller ett land – samt nyttig för någon eller några, t.ex. en kund som köpt produkten för att kundvärdet överstiger dess pris eller en användare som tagit innovationen i bruk, inte bara testat den. Innovationer kan vara av många olika slag – tekniska, organisatoriska, finansiella, sociala, politiska, kulturella etc. Med detta breda och vedertagna innovationsbegrepp blir innovationer definitionsmässigt en grundförutsättning för all utveckling – kultu- rell, social, ekonomisk, teknisk etc. Beroende på inflytandet på ut- vecklingen kan innovationer vara stora eller små. Den aktör som utvecklar och lanserar innovationen kallas innovatör eller entrepre-

1TP PT Ett stort antal studier och publikationer kan inte redogöras för här. Bland dessa märks Jaffe och Trajtenberg (2002), Kleinknecht och Mohnen (2002), Arora et al. (2003), Fagerberg et al. (2005), Scotchmer (2004), Stoneman (1983, 1987), Scherer (1984, 1999) m.fl. Mycket av framställningen här bygger på Granstrand, O. (2000), som också innehåller referenser till ytterligare litteratur, liksom Granstrand (2005).

111

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

nör, och de som anammar den kallas användare.TPF2FPT I samband med tillväxt i företag spelar innovationer av många slag olika roller, spe- ciellt tekniska, organisatoriska och finansiella. I detta sammanhang brukar storleken på en innovation bedömas i termer av försäljning, vinst, marknadsstrukturförändring etc., dvs. ekonomiska termer snarare än rent tekniska.

I samband med patent är det tekniska innovationer som står främst i fokus. Dessa kan vara produktinnovationer, dvs. nya eller förbättrade produkter eller processinnovationer, dvs. nya eller för- bättrade processer, eller en blandning av dessa båda.

En innovation sprids bland flera olika användare genom en spridningsprocess, ofta kallad diffusionsprocess, efter hand som inno- vationen anammas. I samband därmed genererar innovationen till- växt av olika slag, t.ex. som samlad värdetillväxt genom ökad total användarnytta och som volymtillväxt genom ökad användning. I fallet med köpare på en marknad kan man då tala om marknads- spridning eller marknadspenetration eller köparspridning av inno- vationen eller om marknadstillväxt för innovationen. Innovatio- nens tillväxt blir därmed nära kopplad till dess spridningsprocess bland köpare och användare. Tillväxten kan således vara av flera slag och avse dels fysisk försäljningsvolym (t.ex. antal sålda nya produkter), dels pengar (dvs. omsättning hos producenten, inno- vatören eller entreprenören). Denna omsättning kan vidare få ett överskott i form av producentnytta eller vinst, av vilken en del kan återinvesteras i FoU, produktion och marknadsföring. Härutöver fås en tillväxteffekt hos användaren/kunden i form av ökad använ- darnytta. En del av denna nytto- eller värdeökning kan också inve- steras i FoU, produktion och marknadsföring för bl.a. fler innova- tioner om kunden inte är slutkund. Samtidigt förbättras och för- ändras som regel själva innovationen under spridningen. Det kan då efterhand bli svårt att avgöra vad som bör betraktas som en ur- sprunglig innovation respektive en följdinnovation, t.ex. i fallet med en ny andra generation av en given produkt.

En innovation utsätts för mer eller mindre snarlika imitationer av aktörer av olika slag, oftast konkurrenter, vilka således anammar innovationen som producenter snarare än som användare. Innova- tionen sprids i denna mening också bland säljare/konkurrenter och man kan tala om en säljarspridning. Under denna spridning under

2TP PT Begreppet entreprenör används också i en bredare mening för en aktör som startar och genomför något nytt utan att detta nya behöver vara nytt för världen. Begreppet användare motsvarar i detta sammanhang engelskans ’adopter’.

112

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

konkurrens sker ofta såväl en prisreduktion (prispress) som en förbättring och differentiering av innovationen.

Sammanfattningsvis är en innovation en ny och nyttig uppfin- ning som lanserats av en innovatör eller entreprenör och därefter sprids bland användare eller kunder på en marknad, varvid tillväxt sker samtidigt med att en spridning sker bland imitatörer efter hand.

En uppfinning är en ny intellektuell skapelse, t.ex. en konstruk- tion av något slag, som är ny för världen. Som sådan skiljer sig en uppfinning från en upptäckt av något redan existerande. För att en uppfinning skall vara patenterbar krävs att den är ny för världen, har tillräcklig uppfinningshöjd, är nyttig i någon mening (som gör att den kan tillgodogöras industriellt) samt att den är tillräckligt dokumenterad.TPF3FPT I europeiska länder har kravet på att en uppfinning skall kunna tillgodogöras industriellt efter hand kommit att tolkas så att uppfinningen skall ha teknisk karaktär, något som inte krävs av en uppfinning för att den skall vara patenterbar i USA.

5.3Grundläggande modeller

Två grundläggande modeller skall kort beskrivas här, dels en tradi- tionell modell av en ny produkts utveckling som utgår från dess kassaflöde under sin livstid, den s.k. produktlivscykelmodellen, dels en modell av samband mellan olika aktiviteter under en innova- tionsprocess. Dessa båda modeller representerar två typer av mo- deller av nya produkter och innovationer, kassaflödesmodeller och aktivitetsmodeller.

5.3.1Produktlivscykelmodellen

En produktinnovation i form av en radikalt ny produkt skapar en egen marknad, som dock är inbäddad i andra större marknader. Produkten genererar ett penningflöde (kassaflöde), som förenklat kan se ut som i figur 5.1. Produkten går under sin livstid genom olika faser av tillväxt som kan identifieras och benämnas enligt fi- guren. Oftast pågår dock ett kontinuerligt utvecklingsarbete, även sedan produkten kommit ut på marknaden, och marknaden föränd-

3TP PT Flera viktiga variationer på dessa fyra huvudsakliga kravtyper finns i olika länder. Kraven har också varierat över tiden liksom begreppsdefinitioner. Se vidare kapitel 10.

113

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

ras dessutom, varför modellen många gånger kan vara svår att tillämpa vad gäller identifiering av olika utvecklingsfaser. Princi- perna för kassaflödesanalysen är emellertid allmängiltiga. Under produktinnovationens livstid skall dess totala rörelseresultat, base- rat på en försäljningsmarginal, betala tillbaka investeringarna och dessas kapitalkostnad, och ge åtminstone något överskott därut- över för att vara ekonomiskt framgångsrik för entreprenören. Om inte entreprenören i förväg kan förvänta sig en ekonomiskt fram- gångsrik innovation, saknas således ekonomiska incitament för in- novationsinvesteringar.

Figur 5.1 Produktlivscykelmodellen med årliga kassaflöden

TOTALA

INTÄKTER

Utveckling

Introduktion

Tillväxt

Mognad

Mättnad

Nedgång

Totala intäkter (försäljning)

Försäljningsmarginal

(rörelsemarginal)

Direkta och indirekta kostnader (rörelsekostnader)

tid

Marknadsinvesteringar

Forsknings- och utvecklings investeringar

Produktionsinvesteringar

TOTALA

INVESTERINGS-

UTGIFTER

Källa: Granstrand (2000) i översättning

114

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

Nämnda incitament reduceras av konkurrens från imitatörer vilka pressar priser och marginaler och tar marknadsandelar. Förväntas denna imitationskonkurrens bli för stark reduceras eller uteblir in- novationsinvesteringar. Ett marknadssystem med fullständigt fri konkurrens kan därvid misslyckas med att generera innovationer och därmed förknippad tillväxt. Innovatören kan emellertid an- vända flera strategier för att möta imitationskonkurrens. Det kan ske genom att stärka den egna konkurrenskraften och/eller redu- cera imitatörernas konkurrensmöjligheter. Den kanske viktigaste strategin för en innovatör är att skapa en ledtid på marknaden un- der vilken man är mer eller mindre ensam eller dominant och att vidmakthålla denna ledtid tillräckligt länge för att investeringen totalt sett skall bli lönsam. Under ledtiden blir det av stor betydelse att skapa marginaler, volymtillväxt och fortsatta konkurrensförde- lar för att uppnå ett tillräckligt rörelseresultat. Möjligheten att med marknadsledtid skapa ett mer eller mindre partiellt och temporärt monopol har avgörande betydelse för innovatörens benägenhet att investera. En marknadsledtid i sin tur kan skapas genom att öka den egna snabbheten (t.ex. i arbetet med produktutveckling och internationell marknadsföring) och/eller minska konkurrenternas. Det senare kan åstadkommas genom sekretesskydd av affärshem- ligheter (t.ex. av processteknik) och/eller patentskydd (t.ex. av produktteknik) och/eller vård av viktiga kund- och leverantörsre- lationer och/eller att skapa kostnadsfördelar (t.ex. genom inlär- ning) som kan utnyttjas i form av avskräckande prissänkningar. Detta illustreras schematiskt i figur 5.2.

115

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

Figur 5.2 Köpar- och säljarspridning vid temporärt monopol

Försäljningsvolym	Imitationsförsäljning
Försäljningsvolym
	Innovatörens försäljning

		tid (år)
	1
	2
	3	Marknadsledtid
		Marknadsledtid
	4	genom patent, sekretess
	5	och relativ snabbhet
	5	till marknaden
		till marknaden
	Antal försäljare (företag)
	Källa: Granstrand (2000)

5.3.2Aktivitetsmodeller

Modellen ovan har fokuserat på en innovationsutveckling över ti- den beskriven med hjälp av ekonomiska storheter såsom kassa- flöde, tillväxt, marginaler och avkastning. Man bör också fråga sig genom vilka aktiviteter eller processer som innovationer uppstår och utvecklas. Vad kommer först – idéer om marknadsbehov eller tekniska möjligheter? I vilken ordning kommer olika aktiviteter eller delprocesser in i innovationsprocessen? Långvariga och ingå- ende diskussioner har förts kring dessa frågor, diskussioner som grovt sett utmynnat i att processen är mycket varierad, osäker och oordnad. Alla varianter förekommer och vare sig en linjär kedja av aktiviteter eller en speciell typ av början och slut kan användas som dominant modell. Olika innovationer är dessutom inte så isolerat identifierbara i modeller som produktlivscykelmodellen ovan. Man kan istället se på innovationer som inbäddade i en mycket större och mer kontinuerlig process av utveckling av ny teknik i bredare mening. I denna process kan enskildheter som fysiska produkter, publikationer, patent, uppfinnare och entreprenörer och andra ak- törer särskiljas, men de hänger ihop så intimt att modeller över

116

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

diskreta företeelser blir missvisande. Inte desto mindre förekom- mer numera ett antal modeller över innovationsprocessen, som har det gemensamma att de betonar interaktiviteten och det ömsesidiga samspelet i form av återkopplingar (”feedbacks”) mellan olika akti- viteter utan någon enkel dominant aktivitetsföljd.TPF4FPT Figur 5.3 ger ett exempel.TPF5FPT

Figur 5.3 Interaktiv modell av innovationsprocessen

Nya behov		Samhälls- och marknadsbehov

Idé-	FoU och		Marknads-
Idé-	förvärv av teknik/	Produktion		Marknad
utformning
			föring
	uppfinningar/patent

Nya

teknologiska Existerande teknologi och produkt- och produktionteknik möjligheter

Källa: Granstrand (2000)

Modeller som dessa är långt ifrån enbart av akademiskt intresse. De har styrt mycket av resurssatsningar såväl på nationell nivå som på företagsnivå. Således har den linjära modellen av ”science-and- technology push”-typ, dvs. modellen som säger att satsningar på vetenskap och teknik så småningom genererar tillväxt mer eller mindre med automatik, genererat mycket av det utbudstänkande som präglat och fortfarande i hög grad präglar FoU-, innovations- och tillväxtpolitik (Jfr. EU:s antagna 3 %-mål för FoU-invester-

4TP PT Detta hindrar inte att t.ex. en s.k. linjär innovationsmodell ibland stämmer hyfsat som en första approximation för enstaka innovationer. Ett bra exempel på detta är Marconis radio- apparat från 1890-talet med ursprung i Maxwells ekvationer från 1860-talet, Hertz’ experi- mentella verifikation från 1880-talet, diverse konstruktioner och test, och först därefter kontakter med potentiella kunder. (I detta fall italienska flottan och post- och telegrafverket, vilka förkastade uppfinningen. Därpå erbjöds den till och anammades av brittiska flottan, varefter bolaget Marconi startade i England.)

5TP PT Ett annat exempel som också betonar återkopplingar i innovationsprocessen presenteras i Kline och Rosenberg (1986). Fler exempel på modeller och teorier om innovationsprocessen och relaterade processer beskrivs i SOU 1993:84 och SOU 2003:90. Själva patentprocessen vad gäller patentansökan beskrivs i avsnitt 5.5.2 och vad gäller patenttvister i SOU 2001:33.

117

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

inger som andel av BNP enligt det s.k. Lissabon-protokollet). Samtidigt har den andra ytterligheten, med extrem betoning på marknads- och kundbehov som första nödvändiga utgångspunkt i en innovationsprocess, kommit att styra mycket av FoU- och in- novationsarbetet i företag. Denna modell har visat sig minst lika ensidig och otillräcklig, speciellt för radikala innovationer för vilka en tydlig marknad med relevanta existerande kunder saknas. Lär- domen är att såväl utbuds- som efterfrågestimulerande åtgärder bör användas i kombination. Ett bra exempel på detta är teknikupp- handling.

5.4Teknikstrategier, licensiering och finansiering

Detta avsnitt behandlar olika typer av strategier ett företag kan an- vända för investering, exploatering och finansiering av nya tekno- logier, dvs. ny teknisk kunskap. In- och utlicensiering är därvidlag två alltmer viktiga strategier, inte minst för små teknikbaserade fö- retag. Dessa strategier har stora tillväxteffekter jämfört med de tra- ditionellt dominanta strategierna med FoU, respektive produktion och marknadsföring i egen regi. Typologin för teknikstrategier som redovisas nedan har väglett bl.a. utformningen av de frågeformulär som använts i utredningen och ingår också i utredningens referens- ram.

5.4.1Investering och exploatering

Företagens investeringar i ny teknisk kunskap innebär oftast vä- sentligen investeringar i egen FoU. I ökad grad bygger emellertid företagen upp sin teknikbas också med hjälp av andra strategier, t.ex. förvärv av små, innovativa företag (som t.ex. skett i läkeme- delsindustrin), tekniksamarbeten mellan olika företag (vilket blivit vanligt för utveckling av komplexa tekniska system), köp av licen- ser och FoU-tjänster (som alltid skett i viss mån men nu ökat snabbt) och teknikavspaning. Sammantaget finns en tydlig trend mot ökad extern teknikförsörjning, dvs. ”outsourcing” av FoU i olika former.

Teknikexploatering kan också ske med olika strategier. Vanligast hittills är intern (”in-house”) exploatering via följdinvesteringar i egen produktion och marknadsföring. Avknoppningar och försälj-

118

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

ningar av innovationsprojekt och små innovationsföretag ökar emellertid, speciellt av sådana som visar sig ligga utanför kärnverk- samheten. Små start-up-företag planerar alltmer för att bli upp- köpta på något sätt, istället för att gå vidare i hela innovationspro- cessen själv med egna investeringar i produktion och marknadsfö- ring. Olika former av samarbeten och samriskbolag för exploate- ring och följdutveckling blir också vanligare, liksom utlicensiering. Sammantaget finns vad gäller teknikexploatering också en tydlig trend mot ökad extern sådan.

Således finns för såväl försörjning (förvärv) som exploatering av ny teknik ett ökat intresse för s.k. ”open innovation” med andra strategier för förvärv och exploatering av ny teknik än de traditio- nella strategierna med egen FoU, produktion och marknadsföring. Den traditionella strategimixen med investeringar i intern FoU, produktion och marknadsföring dominerar dock fortfarande före- tagens innovationsinvesteringar.

Figur 5.4 illustrerar de olika strategierna för investering i ny tek- nisk kunskap och exploatering av denna.

Figur 5.4 Generiska strategier för förvärv och exploatering av teknologi

Grad av organisatorisk integration

Strategier för		Strategier för
förvärv av ny teknik		teknikexploatering
		(Kommersialisering)
Intern ("in-house") FoU		Intern exploatering
Intern ("in-house") FoU		(genom egna investeringar
(inkl. rekrytering och utbildning)		(genom egna investeringar
(inkl. rekrytering och utbildning)		i produktion och marknadsföring)
		i produktion och marknadsföring)
Förvärv av		Avknoppning av innovativa
innovativa projekt eller		projekt och företag
företag
Teknikutvecklings-		Teknikexploaterings-
Teknikutvecklings-		1)
samarbeten1)	Technologi-	samarbeten
	bas
	(Företagets
	teknologiska förmåga	Teknikförsäljning
	och kompetens-	Teknikförsäljning
	och kompetens-	(kontrakts-FoU,
	tillgångar)	(kontrakts-FoU,
Teknikinköp	tillgångar)	utlicensiering o. dyl.)
Teknikinköp		utlicensiering o. dyl.)
(genom kontrakts- FoU,
inlicensiering o. dyl.)		Avyttring
Teknikbevakning	2)	Oexploaterad teknik
Teknikbevakning		(genom "hyllprojekt", läckage,
		(genom "hyllprojekt", läckage,
		publicering o. dyl.)3)

Noter:

1) Tekniksamarbeten avser olika former av teknikrelaterade samarbeten med fö- retagsexterna parter, t.ex. leverantörer, kunder, konkurrenter och universitet.

119

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

2)Teknikbevakning inkluderar legala och illegala former av förvärv av extern tek- nikinformation utan direkt köp från ursprungskällan, t.ex. genom analys av pa- tentinformation (”patent intelligence”).

3)Förutom genom avsiktlig publicering (t.ex. i form av patentinformation eller publicering för att hindra andra från att ta patent, dvs. defensiv eller profylaktisk publicering), så representerar denna kategori inte någon exploateringsstrategi utan en restkategori av oexploaterad teknologi, som eventuellt läcker ut till konkur- renter genom dessas teknikbevakning i sin tur.

Källa: Granstrand (2000) i översättning.

5.4.2Finansiering

Sök inte patent utan att först säkerställa kostnaden att försvara paten- tet.

Håkan Lans Seriell uppfinnare och innovatör

Ge små företag helt andra möjligheter än de har idag att få riskkapital. För att små företag med tio eller högst 20 anställda ska ha möjligheter att söka internationella patentskydd, göra marknadsanalyser i USA och andra stora marknader krävs riskkapital i storleken 100-tals miljo- ner. Helt nya former måste skapas. En väg kan vara att riskkapital ges som lån vilka återbetalas med royalty på framtida försäljning av pro- dukter för vilka lånen beviljats.

Ivan Östholm Seriell innovatör och entreprenör, f.d. FoU-chef Astra-Hässle

Investering i nya teknologier kan struktureras utifrån intern finan- siering (egenfinansiering, självfinansiering) genom rörelseöverskott från marknader för egna produkter, teknologier och tjänster, till olika former av externfinansiering via samfinansiering och finans- marknader för olika kapitalslag. Stora företag med goda kassaflö- den från en stor affärsportfölj kan i hög grad använda intern finan- siering men kan ändå välja extern finansiering beroende på kapital- struktur, kostnader för olika kapitalslag (inklusive eget kapital), riskprofiler och övriga investeringsmöjligheter. Små företag, speci- ellt sådana utan tillgång till en löpande, lönsam verksamhet, har som regel problem med finansiering av innovationsinvesteringar. Dessa problem hänger ihop med tillgång, efterfrågan, priser och funktionsbrister på olika kapitalmarknader men också med egen- skaper hos innovationen och innovatören. Allmänt sett torde dock många av problemen ha minskat under senare decennier på grund av effektivare kapitalmarknader, en ökad tillgång på riskkapital, fler

120

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

finansiella instrument och finansiella innovationer, statliga stödåt- gärder av olika slag samt en ökad förståelse för innovationsinve- steringars särdrag, bl.a. vad gäller riskhantering och också ”inno- vatörshantering”. Problemen är dock långt ifrån försvunna och vissa torde ha ökat, t.ex. i form av ökade svängningar på kapital- marknader, vilket senast IT-bubblan illustrerade.

Alltför god tillgång på riskvilligt kapital skapar överflödspro- blem. Om sedan tillgången snabbt minskar uppstår bristproblem som förstärks av problem med anpassning från en överflödssitua- tion till en bristsituation. Vidare skapar olika finansieringsformer olika följdproblem, t.ex. i form av mycket lednings- och styrelsetid som måste läggas ner på kursvård och aktiemarknadsinformation vid emissioner.

Sammanfattningsvis har ett flertal finansieringsformer utvecklats och innovationsfinansiering i allmänhet underlättats, dock med vissa kvarstående problem, t.ex. i form av alltför kortsiktig finansi- ering och otillräcklig finansiering i tidiga faser. Figur 5.5 illustrerar några vanliga finansieringsformer för ett nystartat innovationsfö- retag.TPF6FPT

6TP PT Litteraturen om innovationsfinansiering, riskkapital o. dyl. är numera rikhaltig, se t.ex. Gompers och Lerner (1999). En god beskrivning av specifika svenska förhållanden med rekommendationer finns i de Neergaard (2004). En äldre patentspecifik genomgång finns i SOU (1985:10).

121

Innovations- och patentekonomi – en introduktion SOU 2006:80

Figur 5.5	Olika finansieringsformer för ett nystartat innovationsföretag
Intäkter		Riskkapital
		Strategiska investeringar		Publika aktiemarknader
		Strategiska investeringar
Fondkapital				IPO
		Tidiga		IPO
		Tidiga
Såddkapital		faser	Sena faser	Följdemission
Såddkapital				Följdemission

(t. ex. för nya produkt- generationer)

tid

Skulder

5.4.3LicensieringTPF7FPT

Licensierig avser både in- och utlicensering, dvs. köp respektive försäljning av licenser. Licensförsäljning innebär att en innehavare av en rättighet, t.ex. till en affärshemlighet (”know-how”) eller ett patent, som licenssäljare (licensgivare) mot ersättning helt eller delvis upplåter nyttjanderätten till en licensköpare (licenstagare). Licenshandel tillsammans med handel med FoU-tjänster utgör teknikhandel. Ibland räknas också handel med små FoU-bolag och FoU-projekt in under begreppet teknikhandel. Licenshandel inne- bär oftast att innovationsinvesteringar delas mellan licenssäljare och licensköpare och att licensköparen helt eller delvis tar över för- säljningsuppbyggnaden och därmed försäljningstillväxten. Licens- handel har förekommit länge, både i form av handel med patentli- censer och know-how-licenser, men i begränsad utsträckning. En betydande licensförsäljning har dock skett från USA till Japan se- dan 1950-talet.TPF8FPT Under senare år har licenshandel och teknikhandel ökat snabbt, bl.a. till följd av inträdet av pro-patent eran, och man kan således tala om en efterföljande ”pro-licensing-era”. Speciellt

7TP PT För ytterligare information om licensiering från huvudsakligen juridiska utgångspunkter, se Domeij (2003).

8TP PT Japanska företag köpte ofta licenserna billigt och i efterhand har dessa licensköp kallats ”the biggest bargain ever”.

122

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

ökar den internationella teknikhandeln och olika teknikmarknader, aktörer och instrument för teknikhandel utvecklas.

Licensiering, som ju innebär en form av arbetsfördelning för FoU och innovationsarbete, har många fördelar för både företag och nationer, bl.a. som regel lägre kostnader, tidsåtgång och risker för licensköparen och högre avkastning på gjorda investeringar för licenssäljaren. Licensiering har dock också nackdelar för företag och nationer. Både köpare och säljare blir beroende av varandra un- der som regel lång tid. Licensgivaren riskerar speciellt framtida konkurrens från licenstagaren.

Licenshandel innebär således att investeringsbördan liksom för- säljnings- och rörelseresultat delas mellan köpare och säljare så att säljarens förväntade avkastning ökar på bekostnad av potentiell till- växt. Licensköparens tillväxtmöjligheter ökar men denne får i gen- gäld betala royalty till licenssäljaren, ofta i form av en fast avgift plus en andel av den försäljning som sker på licens. Härigenom minskar licensköparens försäljningsmarginal och därmed invester- ingsavkastningen. Förenklat uttryckt leder licenshandel (ofta) till ökad avkastning och minskad tillväxt för licensförsäljaren och minskad avkastning och ökad tillväxt för licensköparen. Figur 5.6 illustrerar förhållandet. Detta är dock allmänna effekter för licens- givare och licenstagare med relativt likartade förutsättningar.

123

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

Figur 5.6 Effekter av licensiering på kassaflöde och tillväxt för en licenssäl- jare (licensor) och en licensköpare (licensee)

Licenssäljare

Licensköpare

Utlicensering

Kontrakt ingås Engångsbetalning

Potentiella försäljningsintäkter genom egen produktion och marknadsföring

Tid

FoU	Royalty-	Kontraktet
M	intäkt	Kontraktet
M	intäkt	går ut
		går ut
P

Inlicensering

	Försäljningsintäkter
Försäljningsmarginal	Totala
	rörelsekostnader

Royalty- kostnad

Direkta och indirekta kostnader (rörelsekostnader exkl. royaltykostnader)

Tid

FoU	Kontraktet
	Kontraktet
M	går ut
P

Engångsbetalning

Beteckningar:

Potentiellt kassaflöde

Reellt kassaflöde

FoU, P, M Investeringar i FoU, produktion respektive marknadsföring

Källa: Granstrand (2000) i översättning

Ibland har ett litet företag inget realistiskt alternativ till licensför- säljning på grund av finansieringsproblem och problem med tidsåt- gång. Problem uppstår också mer och mer i form av behov av

124

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

kompletterande teknik som ägs av andra företag, ofta stora företag. Det lilla företaget hamnar härvid i en svår situation med få alterna- tiv.

På företagsnivå kan således försäljningstillväxten reduceras av li- censförsäljning. På nationsnivå kan tillväxten reduceras i den mån inhemska företag inte investerar i produktförsäljning i egen regi utan säljer licenser till utländska företag som inte producerar och säljer i samma utsträckning i landet i fråga. Värdetillväxten kan dock öka genom komplementariteter eller synergier mellan licens- köpare och licenssäljare. Även den totala tillväxten för licensköpare och licenssäljare kan öka genom komplementariteter. Den resulte- rande tillväxten inom nationen kan härigenom öka, speciellt om licensköpare och/eller licenssäljare har egen produktion i landet. För små nationer som Sverige med många, specialiserade storföre- tag blir dock den inhemska teknikhandelns möjligheter begränsade, speciellt för innovationer som ligger utanför storföretagens kärn- verksamheter. Även den nordiska teknikhandelns möjligheter blir av samma skäl begränsade.

5.5Patentsystemets struktur och processer

5.5.1Struktur

Figur 5.7 ger en översikt av patentsystemets struktur. Patentsyste- met består av ett antal nationella system sammanbundna via för- drag och samarbeten av olika slag. Viktiga fördrag är den s.k. Paris- konventionen från 1883 som var ett viktigt steg för harmonisering av olika nationella system vilka dittills hade växt fram med natio- nella syften, oftast av protektionistisk karaktär.TPF9FPT Ett annat lika vik- tigt fördrag är det s.k. TRIPs-fördraget från 1994, vilket innebar en ytterligare internationell harmonisering och ett stärkande av pa- tent- och IP-skydd runt om i världen.TPF10FPT Patent Cooperation Treaty (PCT-fördraget) 1970 trädde i kraft 1978, och förenklade betydligt den internationella hanteringen av patentansökningar. För att han- tera PCT-ansökningar auktoriserades ett antal nationella patent- verk, däribland svenska PRV. 1978 trädde också ett europeiskt för- drag – European Patent Convention (EPC) – i kraft, vilket möjlig-

9TP PT Fördragets fullständiga namn är ”Paris Convention for the Protection of Industrial Property”. Fördraget har reviderats i stort sett en gång vart decennium fram till 1990.

10TP PT Fördragets fullständiga namn är ”Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights, including Trade of Counterfeit Goods”.

125

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

gjorde ett ansökningsförfarande för ett europeiskt gemenskapspa- tent med giltighet i de länder som ansluter sig till fördraget (31 st år 2005). För att hantera dessa ansökningar inrättades ett Europe- iskt patentverk – EPO – år 1977, som också är auktoriserat att hantera PCT-ansökningar.

Figur 5.7 Den samhällsekonomiska kontraktsnaturen hos ett patent

	Utländska	Utländska
	regeringar,	Utländska
	regeringar,	patentverk
	övernationella	patentverk
	övernationella	(nationella,
	organ (t. ex.	(nationella,
	organ (t. ex.	regionala)
	WTO, WIPO)	regionala)
	WTO, WIPO)
	Fördrag	Samarbete
	Nationell
	regering	Nationellt
	(legala och	patentverk
	institutionella	patentverk
	institutionella
	system,
	etc.)

Avgifter

Beviljade patenträttigheter som är: Begränsade (i tid, tillämpning, område) Överförbara (genom försäljning, licensering) Exklusiva

Överlåtelse av rättigheter

Övertagare Uppfinnare av

rättighet

Kompensation

Inflytande,

kompensation,

Kontrollerad publicering

skatter, etc.

av teknisk information

FoU, innovation och spridning Vinster/förluster

Samhället/tredje part

(individer, företag, universitet, FoU-enheter, licenshandlare, etc.)

Källa: Granstrand (2000) i översättning

Dessa ansökningar granskas med avseende på tidigare nämnda krav för patenterbarhet, dvs. krav på nyhet, uppfinningshöjd och indust- riell tillämpbarhet samt dokumentation. Informationen och pa-

126

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

tentdokumentationen blir tillsammans med avgifter för ansökan uppfinnarens betalning till samhället för att, om patentansökan be- viljas, få den konkurrensfördel som patenträttigheten innebär i form av en tidsbegränsad, tillämpningsbegränsad, överföringsbar exklusiv rättighet. Patentsystemet skapar således en kontraktsmöj- lighet mellan uppfinnare och samhälle. Oftast överför en anställd uppfinnare denna rättighet till arbetsgivaren. Ett patent belönar således uppfinnaren eller patenträttsinnehavaren i form av en till- fällig konkurrensfördel som enbart kan omsättas i pengar i den mån uppfinningen blir en kommersiellt framgångsrik innovation. Pa- tentsystemet är därför att betrakta som ett efterfrågeorienterat in- citamentsystem, inte primärt ett system för belöningar av enbart uppfinningar.

5.5.2Processer

En beskrivning av själva ansökningsprocessen för ett patent kan tyvärr bli komplicerad på grund av de många olika nationella sy- stemen och internationella fördragen. En patentansökan för en uppfinning kan inlämnas på tre huvudsätt:

1.Som nationell ansökan till något nationellt patentverk (in- hemskt eller utländskt)

2.Som PCT-ansökan till en auktoriserad PCT-myndighet

3.Som ansökan till EPO (EP-ansökan)

I en PCT-ansökan liksom i en EP-ansökan kan olika länder där patentskydd önskas anges. I en PCT-ansökan kan också ansökas om EP-patent. Den första patentansökan (”first filing”) som in- lämnas på något av dessa sätt för en given uppfinning blir s.k. prio- ritetsgrundande. Inom viss tid (12 månader vid nationell ansökan räknat från ansökningens inlämnande, dvs. från dess s.k. prioritets- datum) måste ansökan inlämnas i de ytterligare länder där patent- skydd önskas för uppfinningen i fråga. Dessa länder granskar sina respektive ansökningar med avseende på respektive lands krav på patenterbarhet, vilka i stort är likartade i de flesta i-länder. Ett dub- belarbete utförs härvidlag genom att olika länder granskar ansök- ningarna med avseende på likartade patenterbarhetskrav. Detta dubbelarbete minskar i PCT- och EP-systemet genom att olika länder har förbundit sig att godkänna varandras granskningar (”mutual recognition”). Översättningar av patentansökan till olika

127

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

nationella språk måste dock fortfarande ske så länge nationella krav på detta ställs. Kostnaderna för patentansökningar ökar härigenom och möjligheterna att rationalisera genom internationell harmoni- sering och samordning är stora och uppenbara. Figur 5.8 ger en förenklad (sic) bild av processen för patentansökan i Europa.

128

SOU 2006:80 Innovations- och patentekonomi – en introduktion

Figur 5.8	Vägar att patentera i Europa – Förenklat schema från första-
	gångsansökan om patent till patentets utgång med typiska
	11
	tidsintervallTPF FPT
-? mån		Uppfinning
0	Nationell	PCT- första-	EP- första-
0	första-	gångsansöka	gångsansöka
	första-	gångsansöka	gångsansöka
	gångsansökan	n	n
	PCT-	EP-
12 mån	följdansöka	följdansökan
12 mån	n
	n
18 mån	Publicering	Publicering av	Publicering
18 mån	av nationell	PCT- ansökan	av EP-
	av nationell	PCT- ansökan	av EP-
	ansökan		ansökan

28 mån			Fullföljande
			av PCT-ansö-
			kan (valfri)
24-31	Nationell				EP-
24-31	granskning				granskning
	granskning				granskning
	(valfri)			Nationell
				validering
			Nationell
	Publicering		validering
	Publicering		Nationell		(Om)publiceri
30-64	av nationellt		Nationell		(Om)publiceri
	av nationellt		validering		ng av EP-
	patent

					patent
					patent
					Invändning
39-73					till EPO
39-73
		Process i	Upphävande	Förbättring	Upprätt-
? mån		nationella	Upphävande	Förbättring	Upprätt-
		nationella	av patentet	av patentet	hållande av
		domstolar

					patentet
					patentet
	Patentet går		SLUT
240 mån	Patentet går
240 mån	ut
	ut

SLUT

11TP PT Figuren är utformad av Niels Stevnsborg, Chief Examiner, EPO och återges här översatt till svenska. Gången för en nationell ansökan varierar något mellan olika länder och figuren avser nationer anslutna till EPC i allmänhet med vissa undantag. Till exempel kan en invändning också göras mot en nationell svensk ansökan, vilket inte specifikt framgår i figuren.

129

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

5.6Samhällsekonomiska motiv för patentsystemet

If one does not know whether a system ‘as a whole’ (in contrast to certain features of it) is good or bad, the safest policy conclusion is to ‘muddle through’ – either with it, if one has long lived with it, or without it, if one has lived without it. If we did not have a patent sy- stem, it would be irresponsible, on the basis of our present knowledge of its economic consequences, to recommend instituting one. But since we have had a patent system for a long time, it would be irres- ponsible, on the basis of our present knowledge, to recommend aboli- shing it.

(Machlup 1958, p. 80)

Slutligen skall i detta kapitel en kort översikt ges av samhällseko- nomiska motiv för patentsystemet samt den kritik av systemet som funnits sedan länge, men breddats och växt efterhand som pro-pa- tent-eran har utvecklats.

I allmänhet är den samhällsekonomiska avkastningen på innova- tioner under marknadskonkurrens större än den privatekonomiska eller företagsekonomiska.TPF12FPT Skälen härtill är flera, men ett viktigt skäl är imitationskonkurrensen, som pressar ner innovatörens led- tider och marginaler och därmed innovatörens privatekonomiska avkastning, speciellt när imitationstider är korta och imitations- kostnader relativt innovationskostnaderna är låga. Samtidigt sprids innovationen och kommer fler användare till godo genom imita- tionskonkurrenternas marknadsföring, varvid den samhällsekono- miska avkastningen ökar. Om emellertid den förväntade privateko- nomiska avkastningen på innovationer blir alltför låg avstår poten- tiella innovatörer och entreprenörer från att investera, varvid från samhällssynpunkt en underinvestering i innovationer blir följden genom att samhället går miste om innovationer. Om å andra sidan imitationskonkurrensen av olika skäl blir svagare så ökar innovatö- rens avkastning och blir den alltför svag minskar också den sam- hällsekonomiska avkastningen.

Följaktligen föreligger ett samhällsekonomiskt problem att med olika åtgärder avväga den förväntade privatekonomiska (företags- ekonomiska) avkastningen på innovationer så att den samhällseko- nomiska avkastningen främjas så mycket som möjligt. En sådan åtgärd är att via en patenträttighet, som under en viss tid fördyrar och fördröjer imitationskonkurrensen, ge innovatören en konkur- rensfördel. Genom att utforma patenträttighetens giltighetstid och

12TP PT Se t.ex. Arrow (1962) för teoretiska argument och Mansfield (1977) för en empirisk studie. Se också SOU 1993:84.

130

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

skyddsomfång, patenterbarhetskrav m.m. har samhället olika möj- ligheter att göra denna avvägning. Ett av patenterbarhetskraven är att den patentsökta uppfinningen beskrivs tillräckligt väl i patent- ansökan, som sedan publiceras efter viss tid. Härigenom ges ett incitament till uppfinnare att publicera i stället för att hemlighålla. En uppfinnare och innovatör har ju också möjligheter att fördyra och fördröja för imitatörer och sekretesskydd är en sådan möjlig- het. Patentsystemet ger således såväl ett incitament att investera i FoU och innovationer och dessas spridning som ett incitament att avstå från sekretesskydd, vilket i sin tur ger positiva samhällseko- nomiska effekter genom billig informationsspridning om ny tek- nik.

Detta är i korthet de traditionella motiven till att ha ett patentsy- stem. Ett patentsystems funktion att dämpa tendenser till sekre- tesskydd och underinvestering i FoU och innovationer kan emel- lertid åstadkommas på många sätt, t.ex. genom teknikupphandling, innovationspriser, nationella monopol eller subsidier av olika slag, t.ex. FoU-skatteavdrag, anslag eller billiga lån. Dessa sätt har precis som patentsystemet sidoeffekter och nackdelar. Samhällsekono- miska nackdelar med patentsystemet är att det hjälper innovatören att temporärt hålla högre pris på innovationen varvid den inte blir lika lättillgänglig för alla användare. Vidare är systemet förenat med såväl administrativa kostnader i patentverk, domstolar, företag m.fl. som transaktionskostnader, dvs. kostnader i form av resurskrä- vande affärsförhandlingar m.m. för att åstadkomma en affär. Dessa kostnader kan bli betydande och ibland förhindra transaktioner, t.ex. licensaffärer, varvid den tekniska utvecklingen bromsas istället för att främjas. Den tekniska utvecklingen kan också fördyras ge- nom att några företag kan tvingas ta fram substitut till patentskyd- dade uppfinningar om dessa företag blockeras av andras patent och inte kan erhålla licenser eller vänta tills patentskyddstiden löper ut. Samtidigt stimuleras därmed den tekniska utvecklingen. Den tek- niska utvecklingen kan emellertid genom patentsystemet stimuleras på ett snedvridande sätt till områden som är patenterbara men inte säkert de mest angelägna från samhällsekonomisk utgångspunkt. Vidare kan patentsystemet på vissa områden göra mer skada än nytta genom att det egentligen inte behövs där. Sådana situationer kan uppstå genom att fel begåtts historiskt i lagstiftning, domstolar eller patentverk, eller att utvecklingen har ändrat förutsättningarna.

Ett växande problem, särskilt för SMF, är att utöver den egna tekniken få tillgång till all komplementteknik som behövs för att

131

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

kommersialisera en innovation. Innovationer i form av nya pro- dukter, processer och tjänster blir alltmer multi-tekniska, dvs. de är i ökande grad baserade på många teknologier och patent och dessa finns ofta utspridda bland flera aktörer. Då skapas ett problem att införskaffa och ”montera ihop” all den teknik som behövs från olika aktörer, varvid bl.a. förhandlingsstyrka krävs.TPF13FPT Denna för- handlingsstyrka kan i sin tur baseras på stora portföljer av patent och teknik som i sin tur utgör komplementteknik för andra före- tag. Att bygga upp och vidmakthålla stora patent- och teknikport- följer är dock mer förbehållet stora företag. Dessa kan då avtala om korslicenser och patentpooler på ganska likartade villkor medan små företag kan komma i en stark beroendeställning till stora fö- retag.

Ett annat problem är att utvecklingsländer får allt svårare att hämta in i-ländernas tekniska försprång i närvaro av ett starkt pa- tentsystem och företag med starka patentportföljer. Enbart några få procent av alla världens patent beviljas i utvecklingsländer och huvuddelen av dessa patent härrör från i-länderna. IP-frågor har alltid varit kontroversiella i förhandlingar mellan i-länder och ut- vecklingsländer, men efter pro-patent-erans inträde och tillkoms- ten av TRIPs-avtalet och WTO är IP-frågor mer kontroversiella än någonsin. Kritiken från u-länderna inriktas främst mot USAs men även mot EUs sätt att hävda sina egna intressen i en FoU-protek- tionistisk anda, en anda som i sin tur påverkats mycket av storindu- strins agerande. Med FoU-protektionism avses då en strävan från företagens sida i olika länder att skydda sina FoU-investeringar från att utnyttjas av andra aktörer utan att dessa betalar ett i någon mening skäligt pris.

Ett annat problem och tillika en källa till växande kritik är att stärkningen av patentsystemet under pro-patent-eran anses ha gått för långt i olika avseenden. Starka patentskyddsmöjligheter på många områden anses därmed ha lett till alltför starka och alltför

13TP PT Detta problem benämns i litteraturen ibland som ett ”IP assembly problem” eller ett ”anti- commons problem”. Ett sätt att lösa detta är att olika aktörer i ett utvecklingssamarbete kommer överens om en IP-regim med öppet utbyte av FoU-resultat på olika villkor. Det mest kända exemplet är den s.k. ”open source”-rörelsen bland programmerare för gemensam utveckling av programvara med öppen tillgång till källkod och utnyttjande av varandras utvecklingsresultat på villkor att ingen privatiserar dem. På detta sätt sparas mycket tran- saktionskostnader och det kollektiva utvecklingsarbetet kan effektiviseras. På vilka områden och under vilka villkor denna utvecklingsmodell och IP-regim är tillämpbar och att föredra är ännu så länge föga känt. Liknande modeller har använts sedan länge på andra håll. Ett närliggande exempel kan hämtas från utvecklingen av det nordiska systemet för mobil- telefoni – NMT-systemet. Även traditionen med ”open science” i universitetsvärlden kan räknas hit.

132

SOU 2006:80

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

många möjligheter till privatisering av intellektuell egendom på be- kostnad av allmänna samhällsintressen. Kritiken inriktas här bl.a. på mjukvaruområdet, bioteknikområdet, universitetens verksamhet och den allmänna tillgängligheten av forskningsinformation och forskningshjälpmedel.

Tabell 5.1 ger en översikt av för- och nackdelar med ett patent- system, sett utifrån ett samhälls-, företags- och individperspektiv. Utöver för- och nackdelar som identifierats med en traditionell syn så har också en ny syn på patentsystemet växt fram. Med denna syn är patentsystemet med patenträttigheter och patentinformation inte bara ett system för att ge incitament till såväl innovationer som innovationsspridning (genom vilken det företagsekonomiska pa- tentvärdet byggs upp) utan också ett system för styrning och ko- ordination av såväl företag som marknader och hybridformer av dessa, t.ex. företags samarbeten av olika slag. Patentsystemet lik- som andra IPR-system erbjuder då en slags infrastruktur för effek- tivisering av olika kontraktsöverenskommelser. Det är ännu för tidigt att säga vilken roll detta synsätt har i debatten om rätta av- vägningar i patentsystemet och dess vara eller inte vara på olika områden. Tabell 5.2 ger slutligen en översikt av olika ekonomiska teorier, synsätt och motiv för patentsystemet.

133

Innovations- och patentekonomi – en introduktion SOU 2006:80

Tabell 5.1	Huvudsakliga fördelar och nackdelar med patentsystemet

Nivå	Fördelar	Nackdelar
Nation	Stimulerar uppfinningars frekvens genom att ge	Risk för monopolistiska ineffektiviter
(samhälle,	incitament för investering i FoU (samt för återin-	(däribland risken för försvårad kommersi-
konsumenter)	vestering och för att uppfinna omkring patent)	alisering av ny teknologi)
	Stimulerar kommersialiseringstakten (innova-	Administrativa kostnader för systemets
	tionsfrekvensen) genom investering i allmänhet	uppsättning och drift (inkl. transaktions-
		kostnader)
	Stimulerar takten i innovationsspridning och	Risk för snedstyrning av investeringar och
	tekniköverföring genom avslöjande, koordinering,	FoU
	marknadsföring och licensiering
	Tillhandahåller en artificiell måttstock (metrik)	Risk för överinvestering i duplicerande FoU
	för uppfinningar	och/eller substitutsuppfinningar
	Etablerar en struktur för styrning och en infra-
	struktur för kontraktering
Företag	Erbjuder begränsade, överförbara monopolrättig-	Kräver ett kontrollerat avslöjande av in-
	heter	formation
	Ger förhandlingsstyrka och en bas för att köpa	Monopolistisk överprissättning (inkl.
	eller sälja identifierbara delar av en teknologi	kostnad för teknikförvärv) och/eller etable-
		ringshinder framkallade av konkurrenter
	Ger information om ny teknologi och konkurrenter	Direkta och indirekta kostnader för paten-
		tering, (inklusive kostnader för rättstvister)
	Ger motivation för anställda och en måttstock för
	teknikstyrning
	Tillhandahåller ett fokuseringsmedel för ledning
	och organisation och ett verktyg för förvaltning
	och utveckling av intellektuellt kapital
Individ	Ger en basis för belöning, kontraktsförhandling,	Kräver ett kontrollerat avslöjande av in-
	försäljning eller start-up av ett företag	formation
	Erbjuder en grund för erkännande	Monopolistiskt beteende hos ägare till
		eventuellt kolliderande eller komplet-
		terande patent
	Ger information om teknologi	Direkta och indirekta kostnader för paten-
		tering (inklusive kostnader för rättstvister)

Källa: Granstrand (2000) i översättning

134

SOU 2006:80 Innovations- och patentekonomi – en introduktion

Tabell 5.2		Ekonomiska teorier för och perspektiv på ett patentsystem

Traditionella ekonomiska teorier			Nyare ekonomiska perspektiv på patent
Incitament-att-Uppfinna-teorin			Patent som kombinerat incitament för innovation och
Fokus: Inverkan på uppfinning och FoU			spridning
Delfokus:			Fokus: Effektiv dynamisk konkurrens genom kontinuerlig
1)	Förvrängning av FoU (t.ex. för stora proportio-		påverkan på ömsesidigt beroende innovations- och
ner av substitut-/komplement-, tillämpad/grund-			spridningsprocesser
, patenterbar/opatenterbar FoU)			Delfokus:
2)	Hinder för konkurrens		1)	Som för Incitament-att-Uppfinna-teorin
3)	Mångfald av industrier/firmor/uppfinnare		2)	Effektivitet/förvrängning av spridning
			3)	Ömsesidigt beroende av uppfinningar och innovationer
			över tid (t.ex. i sekvens)
			4)	Dynamiskt samspel mellan innovations- och sprid-
			ningsprocesser
Incitament-att-Avslöja-teorin			Patenträttigheter och patentinformation som en eko-
Fokus: Inverkan på sekretess			nomisk styrmekanism
Delfokus:			Fokus: Egendomsrättigheters allokering och signalering
1)	Kvalitet/kvantitet publicerad information		som en källa till incitament och koordination för styrning
2)	Inverkan på FoU (t.ex. koordination)		genom ledningshierarkier och marknader, och hybrider av
3)	Inverkan på spridning (t.ex. på teknikmarkna-		dessa två styrningssätt.
der)			Delfokus:
Incitament-till-Innovation-teorin			1)	Allokering och överföring av rättigheter
Fokus: Inverkan på innovation och konkurrens			2)	Ackumulering och spridning av rättigheter
Avser:			3)	Rättigheters ömsesidiga beroenden
1)	Incitament före/efter uppfinningen		4)	Rättigheters skyddsomfång och skyddstid
2)	Inverkan på komplementära investeringar		5)	Rättigheters upprätthållande
3)	Transaktionskostnader		6)	Styrningens effektivitet, t.ex. vad gäller kostnader för
4)	Uppfinnings/innovations-skillnader		koordination och kommunikation, och marknads- effekti-
5)	Patents skyddsomfång och skyddstid		viteter avseende bl.a. transaktionskostnader
Prospekt-teorin			7)	Optimala decentraliserade ”tariffer” eller skatter
Fokus: Resursexploateringseffektivitet			(genom på priser eller genom skadestånd)
Delfokus:			8)	Roller hos styrorgan och institutioner (lagstiftare,
1)	Koordination och duplicering av FoU		domstolar, patentverk, patentledningar, patentpooler,
2)	Explorering		clearingcentraler, antitrust-mekanismer m.fl.)
3)	Förbättring		9)	Alternativa styrmekanismer
4)	Företagsstrategier

Källa: Granstrand (2006b) i översättning.

5.7Sammanfattning

Detta kapitel har gett en allmän introduktion till innovations- och patentekonomi utifrån såväl ett företagsekonomiskt som ett sam- hällsekonomiskt perspektiv. En genomgång har gjorts av grundläg- gande begrepp, som innovationer av olika slag (tekniska, organisa- toriska, finansiella, produkt- och processinnovationer etc.) och storlek, innovationsspridning bland köpare och säljare, imitation och uppfinning. En genomgång har också gjorts av grundläggande modeller som produktlivscykelmodellen och en interaktiv innova- tionsaktivitetsmodell. Vidare har en typologi av generiska strategier

135

Innovations- och patentekonomi – en introduktion

SOU 2006:80

för investering i ny teknik och teknikexploatering redovisats varvid speciellt in- och utlicensiering behandlats. Dessa strategier blir allt vanligare och har viktiga effekter på tillväxt. Olika finansierings- former har också redovisats.

Slutligen har patentsystemets struktur och processer beskrivits och samhällsekonomiska motiv för patentsystemet har gåtts ige- nom, med dess för- och nackdelar på olika plan och de teorier som ligger till grund för systemet. I det sammanhanget har också gängse såväl som ny kritik mot patentsystemet redovisats. Den gängse kritiken av patentsystemet avser dess samhällskostnader i form av statisk konkurrensbegränsning och monopolistisk prissättning, administrativa kostnader och transaktionskostnader, inklusive höga tvistekostnader, dess snedvridande effekter och dess möjligheter till missbruk. Den nyare kritiken förstärker den gamla samt kritise- rar förhållanden som att alltför många patent, också av dålig kvali- tet, beviljas på alltför många områden där de mer hämmar än främ- jar utvecklingen, t.ex. på mjukvaruområdet (=programvaru- området). Vidare missgynnas småföretag, liksom utvecklingsländer, vilka blir alltför beroende av storföretagens och i-ländernas teknik. Systemet som det utvecklats under pro-patent-eran kritiseras också för att ta för mycket hänsyn till storindustrins intressen i i-världen, främst i USA. Samhällsintressen, t.ex. av öppen tillgång till FoU- resultat, har därvid fått stå tillbaka. Sammanfattningsvis avser den nyare kritiken att inte bara den statiska konkurrensen utan även den dynamiska konkurrensen begränsas av ett alltför starkt patent- system. Patentsystemet skulle därmed motverka sitt grundläggande syfte, nämligen att främja den dynamiska konkurrensen, dvs. den innovationsbaserade konkurrensen, även om detta sker på bekost- nad av den statiska konkurrensens effektivitet.

136

6Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

Throughout man’s past he has continually developed new techniques, but the pace has been slow and intermittent. The primary reason has been that the incentives for developing new techniques have occurred only sporadically. Typically, innovations could be copied at no cost by others and without any reward to the inventor or innovator. The fai- lure to develop systematic property rights in innovation up until fairly modern times was a major source of the slow pace of technological change.

(North 1981, p 164)

Patents and copyrights are legal mechanisms that attempt to bring the private benefits of invention closer in line with the social benefits. The development of such institutions–and of property rights more gene- rally–may have played a critical role in sparking the Industrial Revolu- tion and the sustained economic growth that has followed.

(Jones 2002, p. 94)

It is clear then, that entrepreneurship should not be taken as a syno- nym for contributions to productivity and growth.

(Baumol 2002 p. 62)

6.1Inledning

Begreppet ekonomisk tillväxt är ett allmänt begrepp för en positiv förändring i någon mätbar ekonomisk variabel som bruttonational- produkt (BNP), försäljning eller ekonomiskt värde. Följaktligen kan ekonomisk tillväxt genereras av en mångfald faktorer. Dessa klassas ofta som utbuds- respektive efterfrågerelaterade och sam- banden kan studeras teoretiskt och empiriskt på såväl makro- som mikronivå. I detta kapitel skall en kort översikt av kunskapsläget ges för samband som är av intresse för utredningen. Mycket måste därmed utelämnas och läsaren hänvisas till den refererade litteratu- ren för fördjupad läsning. I första hand behandlas empiriska studier och resultat rörande företags tillväxt. De mer specifika sambanden

137

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

SOU 2006:80

mellan patentering och företags tillväxt behandlas sedan i kom- mande kapitel.

6.2Makronivå

Det starka sambandet mellan teknisk och ekonomisk utveckling har varit tydligt i sekler.TPF1FPT Det var dock först på 1950-talet som olika studier kunde lägga en grund för kvantifiering av sambandet, främst ekonometriska studier av Abramovitz, Solow och Schmookler.TPF2FPT

Dessa studier visade på olika sätt att ekonomisk tillväxt bara till en mindre del genererades av ökade insatser av arbete och (fysiskt) kapital. En huvuddel genererades – eller snarare statistiskt förklara- des – av en restfaktor i vilken forskning och utveckling (FoU), teknisk utveckling och tekniska innovationer ingick, men också innovationer av annat slag. Mycket arbete har sedan lagts ner på att närmare studera olika delfaktorers betydelse i denna övergripande restfaktor. I stort sett är huvudresultatet att FoU och innovationer av olika slag är av avgörande betydelse för ekonomisk tillväxt.TPF3FPT

De ekonometriska studierna har sedan följts av teoretiska stu- dier, bl.a. av Romer. Dessa har under 1990-talet resulterat i en s.k. endogen tillväxtteori (eller ”ny tillväxtteori”), som på olika sätt be- skriver de ömsesidiga sambanden på makronivå mellan FoU och ekonomisk tillväxt.TPF4FPT

Vad gäller patentsystemets betydelse för ekonomisk tillväxt på makronivå finns ännu så länge inte många resultat att tillgå. Man bör då komma ihåg att den ekonomiska forskningen om patentfrå- gor traditionellt har varit mycket blygsam. Pro-patent-eran har dock följdriktigt stimulerat forskning på området. De resultat som finns är främst av historisk, kvalitativ natur och pekar i stort sett på att ett fungerande patentsystem inte har varit vare sig nödvändigt eller tillräckligt för att garantera teknisk eller ekonomisk utveckling i allmänhet. Med tanke på den tekniska utvecklingens avgörande betydelse för den ekonomiska utvecklingen, och patentsystemets

1TP PT Här kan speciellt nämnas arbeten av Joseph Schumpeter och i Sverige Erik Dahmén, vilka betonade vikten av innovationer och entreprenörer i industriell omvandling och ekonomisk tillväxt. För en översikt, se Granstrand (1994).

2TP PT Se Abramovitz (1956), Solow (1957) och Schmookler (1962, 1966).

3TP PT Se Griliches (1994, 1996) för översikter av analyser av restfaktorn och t.ex. Scherer (1984, 1999) för allmänna översikter.

4TP PT För översikter, se Romer (1996), Baumol (2002), Klenow och Rodriguez-Clare (2005) och Aghion och Durlauf (2005).

138

SOU 2006:80

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

avsedda betydelse för den tekniska utvecklingen, kan detta förhål- lande förefalla egendomligt. Patentsystemen har dock i allmänhet varit ganska svaga i olika länder historiskt sett och forskningen om deras betydelse för ekonomisk tillväxt har som sagt varit närmast obefintlig. Samtidigt påverkar många andra faktorer ekonomisk tillväxt, faktorer som också tilldragit sig ett större forskningsin- tresse. Vissa resultat under senare decennier pekar dock på ett identifierbart positivt samband mellan ett patent- eller IP-systems styrka i ett land och dess ekonomiska tillväxt.TPF5FPT Samtidigt finns inget exempel på ett land som framgångsrikt hämtat in andra län- ders tekniska försprång i närvaron av en stark IP-regim.

Förutom att tillhandahålla ett incitament för FoU-investeringar i form av en konkurrensfördel så genererar patentsystemet en bety- dande mängd teknisk information. Denna är tillgänglig för alla och därmed potentiellt betydelsefull för ekonomisk tillväxt i form av s.k. positiva externa effekter. Sådana informationseffekter (”spill- overs”) har allmänt sett visat sig ha stor betydelse för ekonomisk utveckling.TPF6FPT Hur stor del som kan tillskrivas patentsystemet är dock ännu så länge okänt.

Makro-teoretiskt slutligen har vissa försök gjorts att inkorporera patentvariabler i endogen tillväxtteori. Ännu så länge finns dock inga resultat som är direkt användbara för utformning av tillväxt- politik.TPF7FPT

6.3Mikronivå

Sambandet mellan enskilda företags FoU-investeringar och deras ekonomiska tillväxt är långt ifrån så tydligt som man skulle kunna tro mot bakgrunden av hur tydligt sambandet är på makronivå. Va- riationerna i olika företags situationer och över tiden är stora på mikronivå. Företag kan växa av många olika anledningar, inte bara genom FoU-relaterade nya eller förbättrade produkter och proces-

5TP PT Se t.ex. Mansfield (1995) samt Park och Ginarte (1997).

6TP PT Denna typ av positiva externa effekter eller externaliteter som härrör speciellt från patent- systemet har först börjat uppmärksammas av ekonomer på senare år medan de som härrör från FoU i allmänhet har uppmärksammats sedan länge. En viktig del av de senare utgörs av forskningsresultat som sprids genom vetenskapliga publikationer och på andra sätt utan att köpas och säljas. Alla dessa effekttypers inverkan på tillväxt är dock svåra att särskilja och mäta.

7TP PT Se t.ex. Kwan och Lai (2003). Författarna visar i en tillväxtmodell att ett för svagt IPR- skydd skapar större välfärdsförluster än ett för starkt IPR-skydd men hur styrkan skall praktiskt avvägas lämnas i stort som en öppen fråga.

139

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

SOU 2006:80

ser, av vilka enbart en del är innovationer. Företag kan växa också genom bearbetning av nya marknader och nya applikationer, för- utom att tillväxt kan ske av många anledningar på existerande marknader och produktområden, t.ex. genom prisförändringar och konjunkturuppgångar.

Det finns således studier som finner varierande men ofta enbart svaga samband mellan t.ex. FoU-intensitet (dvs. kvoten FoU/ försäljning) och försäljningstillväxt.TPF8FPT Däremot finns ibland starka samband mellan företagens storlek mätt i försäljning och deras FoU, genom att företagen i sin FoU-budgetering försöker tillse att FoU utgör en rimlig andel av försäljning med hänsyn till konkur- renter m.m.

Tillväxteffekterna av ett företags FoU-investeringar beror natur- ligtvis inte i första hand på dessas kvantitet utan på deras kvalitet i termer av inriktning och produktivitet, och mer så ju större de är. I detta sammanhang har flera studier under 1990-talet upptäckt ett överraskande starkt samband mellan graden av s.k. teknikdiversifie- ring och företags tillväxt.TPF9FPT Med teknikdiversifiering avses då en ök- ning av bredden i företagets teknikbas eller tekniska kompetens- portfölj. Företaget blir därmed multitekniskt. Annorlunda uttryckt avser teknikdiversifiering i vilken utsträckning företagen arbetar med flera teknologier, t.ex. molekylärbiologi, ytkemi och materi- alfysik eller radioteknik, datorteknik och telefonväxelteknik. Fö- retagens förmåga att finna och exploatera olika teknologikombina- tioner (”winning technology combinations”) har således stor bety- delse för deras tillväxt. Några studier pekar till och med på att denna förmåga under vissa förutsättningar är den primärt tillväxt- drivande faktorn bland teknikbaserade företagTPF10FPT. Detta resultat stödjer och stöds av tesen att radikala tekniska innovationer ofta uppstår i gränslandet mellan olika teknologier.

Teknikdiversifiering i sin tur leder av olika skäl till att FoU- kostnaderna växer. Samtidigt leder teknikdiversifiering till ökade möjligheter till tillväxt genom produktdiversifiering i den mån olika produkter (eller tjänster) har överlappande teknikbaser, t.ex. mobiltelefoni och fast telefoni som båda kan använda liknande te- lefonväxelteknik. Härvidlag kan skalekonomi och synergier erhål-

8TP PT En speciellt enkel men förvånansvärt tillämpbar tillväxtteori utgår från Gibrat’s Law som mycket grovt sett säger att tillväxt väsentligen beror på storlek men i övrigt är slumpmässig. 9TP PT Resultaten av dessa studier finns sammanfattade i Cantwell et al. (2004).

10TP PT Se Granstrand och Sjölander (1990), Oskarsson (1993) och Granstrand et al. (1997) för exempel på studier samt samlingsvolymen Cantwell et al. (2004) för en översikt av studier av dessa samband.

140

SOU 2006:80

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

las, liksom ofta också snabbhet i FoU och marknadspenetration. Denna s.k. teknikrelaterade produktdiversifiering ger sålunda yt- terligare en tillväxteffekt av teknikdiversifiering. I motsats till t.ex. japanska företag har svenska företag dock i liten utsträckning an- vänt denna tillväxtstrategi, utan huvudsakligen satsat på produkt- specialisering och nya marknader eller med ett annat ord mark- nadsdiversifiering. Svenska företags tillväxt på nya marknader har i hög grad skett genom internationalisering samt bearbetning av nya applikationsområden.

Figur 6.1a ger en kvalitativ modell över dessa tillväxtsamband och de strategival för tillväxt som teknikbaserade företag ställs in- för. Figur 6.1b visar sedan som exempel kvantitativa resultat base- rade på denna modell från en studie av tillväxtstrategier i 57 storfö- retag i Europa, Japan och USA.

141

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning SOU 2006:80

Figur 6.1a		Tillväxtstrategier för multi-tekniska företag

	Marknadset/need-		AllmänSciencevetenskaplig
	ochdifferbehovsutvecklingntiation		ochdifferetekniskciationutveckling

GenericGeneriska tekniska

technoloframstegicaloch utbud av

progresstekniskaandmöjlighetersupply

Technology

Teknikdiversifiering

diversification

produkter

of products

(framväxt av multi-

(emergence of

tekniska produkter)

mul-tech products)

Tefchnology

Teknikdiversifiering

diversification

företag

of companies

(framväxt av multi-

(emergence of

tekniska företag)

mul-tech companies)

Growth of

FoU-kostnads-

tillväxtR&D

costs

Product

Technology-based

Produktspecialisering

Strategi-

Teknikrelaterad

product diversification

Specialization

Hög grad av extern

val

produktdiversifiering

Low degree of

High degree of

teknikförsörjning

Låg grad av extern

external technology

Marknadsdiversifiering

teknikförsörjning

acquisition

Marknadsdiversifiering

Market diversification

High risk

LågLowriskrisk-

Hög risk-

exponeringexposure

exposure

exponering

påoninput/outputinput/

on input/

på input/output-

marknaderoutput

output

marknader

markets

FörsäljningsGrowth of -

tillväxt

sales

Källa: Granstrand et al. (1992) i översättning.

SS	M
T	Ö O
T	J
R	J	P
R	L
A	L	T
A	I	T
T	I
TE	G I
G	H O
E	E
I	E	N
G	T	N
S	T	S
IK	E	S
A	R
C

142

SOU 2006:80

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

Figur 6.1b Test av en modell för tillväxt och diversifiering (n=55)

		=0.650	FoU-kostnads-
		p=0.0001	FoU-kostnads-
		p=0.0001	tillväxt
			tillväxt
	Ökad			=0.517
Ej signifikant	teknik	=0.388		=0.517
Ej signifikant	teknik			p=0.004
	diversifiering			p=0.004
Teknologiska	diversifiering	p=0.008
Teknologiska
möjligheter			Ökad	=0.177
möjligheter	Ej signifikant				Modell R2=0.597
(Teknologi)	Ej signifikant
			produkt	p=0.092
			produkt	p=0.092	Modell p=0.0001
			diversifiering		Modell p=0.0001
			diversifiering
	Ej signifikant				Försäljning
Region	Ej signifikant				tillväxt
Region					tillväxt
(Nationalitet)			Ökad
	Ej signifikant		marknads	=0.161
			diversifiering	=0.161
			diversifiering	p=0.058
				=0.239
				p=0.043

Beteckningar:

Ej signifikant = Ej signifikant på 10% nivå.

= standardiserad partiell korrelationskoefficient.

Diversifierings- strategi (strategisekvens)

Källa: Oskarsson (1993) i översättning.

Innovations- och tillväxtbefrämjande teknologikombinationer sker ofta med s.k. generiska teknologier eller ”general purpose techno- logies” (GPTs).TPF11FPT Dessa karaktäriseras av teknologier med många tillämpningsområden, t.ex. halvledarteknik eller laserteknik.TPF12FPT Dy- lika teknologier är naturligtvis av stort intresse att tidigt identifiera i den allmänna teknologiska utvecklingen, liksom teknologier som med tiden allt oftare kombineras och i den meningen konvergerar. Såväl GPTs som konvergerande teknologier (”converging techno- logies”) har därför under senare år utgjort ett viktigt fokus i till- växtdiskussioner, såväl på nationell nivå som på företagsnivå.

11TP PT Se Bresnahan och Trajtenberg (1995).

12TP PT Uttrycket kärnteknologier, som också ofta förekommer i studier och debatter, avser (oftast) teknologier som förutom att vara generiska dessutom karaktäriseras av att erbjuda väsentligt kundvärde samt vara svåra att imitera. Imitationssvårigheten ökar dock med patentering, varför denna karaktäristik inte direkt berör enbart själva teknologin.

143

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

SOU 2006:80

Som nämnts så utgör innovationer enbart en del av ett företags nya produkter och processer, dvs. den del som är ny också för marknaden. Här bör man då komma ihåg att företag kan utarbeta olika mer eller mindre renodlade innovations- respektive imita- tionsstrategier, men att det snarare är olika kombinationer av dessa strategier som är framgångsrika över längre tidsperioder. På samma sätt är kombinationer av radikala innovationer och förbättringsin- novationer viktiga för tillväxt liksom kombinationer av produkt- och processutveckling, samt kombinationer av olika strategier för teknikförsörjning och teknikexploatering snarare än ensidiga stra- tegival. Många svenska storföretag har i hög grad ursprungligen baserats på imitationer, oftast av utländsk teknik, och förbätt- ringsinnovationer (t.ex. Astra, Ericsson, Volvo), och först senare fått genombrott genom tekniskt radikala innovationer (t.ex. Losec, AXE). Många har naturligtvis också sitt ursprung i mer eller mindre radikala innovationer (t.ex. AGA, Alfa-Laval, ASEA, Sandvik, SKF), men tekniskt har även dessa innovationer ofta haft karaktären av förbättringar (t.ex. av säkerhet eller driftsmöjlighe- ter).

Sambanden mellan FoU, innovationer och tillväxt är således så mångfacetterade och kunskapsläget så osäkert att ensidiga tillväxt- recept som inte beaktar komplementariteter (synergier) lätt blir vilseledande. Detta gäller inte minst frågan om stora eller små fö- retag har störst tillväxtpotential. Återigen är det komplementarite- ter mellan stora och små företag som är viktigare att beakta. All- mängiltiga resultat som entydigt pekar ut en storleksgrupp av fö- retag som viktigast för tillväxt saknas. Faktorer specifika för land, bransch, period etc. är helt enkelt alltför dominanta. Snarare är det karaktären hos kluster eller system av olika slag som måste stude-

ras.TPF13FPT

Vad gäller den tekniska utvecklingens effekter på tillväxt så finns förutom komplementeffekter också substitutionseffekter, dvs. ef- fekter i form av att en teknisk förändring, t.ex. en produktinnova- tion, skapar tillväxt inom ett område eller inom ett företag på be- kostnad av tillväxt någon annanstans i det ekonomiska systemet. Speciellt uppmärksammat är fenomenet som brukar benämnas kre- ativ förstörelse (’creative destruction’), ett uttryck myntat i början av förra seklet av ekonomen Schumpeter för att beskriva hur nya

13TP PT Härav det berättigat stora intresset för olika typer av innovationssystem. Det finns numera som nämnts en mängd litteratur i ämnet, se t.ex. Lundvall (1992), Nelson (1993), Edqvist (1997), Granstrand (2000c) och Malerba (2004). Se också Ds 2004:36.

144

SOU 2006:80

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

skapelser (innovationer) växer fram och samtidigt förändrar eller förstör gamla strukturer. Den naturliga frågan här är då om netto- effekten på tillväxten i innovationssystemet blir positiv. Svaret är i allmänhet ja om innovationssystemet som avses är tillräckligt stort. Hela produktområden, yrkeskategorier, företag, industrigrenar, regioner och även länder kan emellertid drabbas negativt. Att nya produkter och processer så småningom mer eller mindre ersätter gamla är ett dominant och naturligt mönster. Däremot är det inga- lunda givet att nya företag därmed ersätter gamla, även om det ofta händer till del. Med skicklig ledning och tillräckliga resurser kan gamla företag hantera övergångar till ny teknik utan att bli ut- slagna. Fenomenet ’creative destruction’ i form av att ny teknik slår ut gamla företag får nog anses ha blivit överdramatiserat. Till ex- empel visar svenska teknikbaserade storföretags höga ålder på en god förmåga att hantera teknikövergångar. Rejäla misslyckanden med utslagning till följd är få men desto mer omskrivna, t.ex. fallet med Facit. I själva verket är det sällan som ny teknik helt ersätter gammal teknik. Snarare baseras tekniska innovationer på såväl gamla som nya teknologier, där nya således bara delvis ersätter (substituerar) gamla.

De studier som finns är visserligen inte så många men pekar ändå ganska samstämmigt på att i regel fler nya teknologier tillkommer än gamla ersätts och ett betydande antal gamla behålls från en pro- duktgeneration till en annan. Man kan således då snarare tala om att kreativ kumulering (’creative cumulation’) dominerar över ’creative destruction’. I den utsträckning detta är fallet så gynnas gamla fö- retag mer än nya, allt annat lika. Detta förhållande lyfts inte fram tillräckligt i diskussioner om hur innovationer leder till tillväxt, där antagandet görs att tillväxten huvudsakligen bärs fram av små inno- vativa företag.

Förutom genom tekniska innovationer sker tillväxt genom andra typer av innovationer och förändringar, t.ex. industriella organisa- tionsförändringar. Här bör bara nämnas de tillväxteffekter som kunnat observeras i samband med strukturförändringar i en bransch, samt strukturförändringar i form av att stora företag för- värvar respektive knoppar av små teknikbaserade företag.

I något skede av en branschs eller sektors utveckling skapar skal- ekonomi och synergier förutsättningar för en tillväxtskapande kon- solidering. Enskilda företag kan här ta initiativ och därigenom få till stånd en snabb omsättningstillväxt. Ofta riskeras därmed värdetill- växten. Exempel på företag som i något skede lyckats med att växa

145

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

SOU 2006:80

på detta sätt är Electrolux, ESAB och Gunnebo. Här genereras så- ledes tillväxten i första hand genom vad som kan kallas innovativt management eller om man så vill industriella organisationsinnova- tioner.

Ett flertal studier under senare år har vidare pekat på att tillväxt kan skapas dels genom att stora företag förvärvar små, innovativa företag, dels genom att avknoppa dylika. I det förra fallet så kan t.o.m. en arbetsfördelning utvecklas så att små innovationsföretag bedriver FoU- och innovationsarbete i tidiga, småskaliga faser för att sedan förvärvas av stora företag som specialiserar sig på senare faser, vilka kräver storskalig utveckling, produktion och mark- nadsföring, speciellt internationell sådan. Härvidlag visar studier, tvärtemot vad många tror, att innovationen och det lilla företaget i ett lämpligt skede får en bättre tillväxtmiljö i det stora företagets organisation, även om naturligtvis misstag gjorts i integrationen och undantag finns. Denna arbetsfördelning har speciellt utvecklats i läkemedelsindustrin men är tillämpbar även i andra industrier med långa, dyra och riskabla innovationsinvesteringar.

På samma sätt kan en innovationsverksamhet som växer fram i en stor företagsorganisation ibland få bättre tillväxtförutsättningar om den knoppas av och får utvecklas självständigt eller i ett annat förvärvande företags organisation. Ett klassiskt exempel är Volvo som knoppades av från SKF på 1930-talet. Även här kan misstag göras och undantag finns. Inte minst kan snabba strategiföränd- ringar i storföretaget, t.ex. i form av renodling av verksamheten, samt tröghet och konflikter i storföretaget skapa olyckliga av- knoppningar.

Den tekniska utvecklingens ökade skala, komplexitet och osä- kerhet innebär att strukturförändringar i form av förvärv och av- knoppningar, även av stora affärsenheter, blir allt vanligare. In- vestmentbolag, riskkapitalbolag och affärsutvecklingsenheter av olika slag bidrar också till denna utveckling. Dylika bolag och en- heter kan vara fristående eller knutna till storföretag och speciali- sera sig på att gå in i olika utvecklingsprojekt eller företag, och fortsätta utveckla dessa för att sedan efter viss tid avyttra dem med förhoppningsvis god omsättnings- och värdetillväxt.

Universitet och högskolor har också under senare decennier i ökad utsträckning blivit en viktig källa till avknoppningsföretag. I takt med att universitet och högskolor alltmer får karaktären av ekonomiska institutioner så har de fått förväntningar på sig att bi- dra till tillväxt. Studier pekar också på vikten av framstående uni-

146

SOU 2006:80

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

versitet för en kringliggande regions tillväxt, med Silicon Valley och Boston-området som klassiska exempel. Universitet och hög- skolor har dock många former för samverkan såväl med industrin i allmänhet som med en kringliggande region, och därmed många fler möjligheter att bidra till tillväxt än bara genom avknoppningar.

Vad gäller olika regioners tillväxt, vilket är ett stort ämne i sig, bör här bara framhållas ett par resultat. Av de FoU-intensiva regio- ner i världen som lyckats i någon ekonomisk mening så är de flesta huvudsakligen ett resultat av en organisk tillväxt som möjligen kan förstärkas men inte ersättas av politiska åtgärder på nationell nivå. Nationella satsningar på helt nya FoU-intensiva regioner, t.ex. Tsukuba i Japan eller Sophia Antipolis i Frankrike, har inte visat sig ekonomiskt särskilt framgångsrika, i varje fall inte ännu. Förutom att vara ett resultat av ett stort mått av organisk tillväxt så har också framgångsrika FoU-intensiva regioner visat sig vara antingen rela- tivt teknikspecialiserade eller tydligt ”multitekniska” med en hög grad av teknikdiversifiering. Sambandet mellan teknikdiversifiering och tillväxt återfinns således också på regional nivå.TPF14FPT

Vad slutligen mikroteoretiska samband mellan innovationer och företags tillväxt gäller så är sambanden i stort sett positiva men inte så entydiga som ofta görs gällande. Tabell 6.1 visar detta där en linjär approximation görs av efterfrågekurvor och kostnadskurvor som en första naturlig approximation. I tabellen särskiljs tillväxt i pengar respektive fysisk kvantitet, de fyra huvudslagen av tekniska innovationer (stora/små produkt-/processinnovationer) samt tre stadier i innovationsprocessen.

14TP PT Se Cantwell et al. (2004).

147

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning SOU 2006:80

Tabell 6.1		Inverkan av olika slags innovationer på olika slags tillväxt

				Typ av innovation
	Typ av tillväxt			Produkt			Process
	Typ av tillväxt			Produkt			Process
			Stor	Liten		Stor	Liten
			Stor	Liten		Stor	Liten
	Monetär
Från stadium		Till stadium
	I	II	+	+/-	+		≈ 0
	II	III	+/-	+/-	+/-		+/-
	I	III	+	+	+/-		+/-
	Kvantitativ
Från stadium		Till stadium
	I	II	+	+/-	+		≈ 0
	II	III	+	+	+		+
	I	III	+	+	+/-		+

Beteckningar:
I	Stadiet före innovation
II	Innovationsstadiet
III	Stadiet efter innovation

Källa: Granstrand (2006, 2007)

De tre stadierna är: Stadium I innan innovationen nått marknaden (’pre-innovation stage’), stadium II under vilket innovatören antas vara ensam på marknaden, dvs. det temporära monopolstadiet (’in- novation stage’) och sist stadium III i vilket imitationskonkurren- sen satt in och pressat ner priset till den konstanta marginalkostna- den (’post-innovation stage’). Det temporära monopolet kan då vara grundat på perfekt patentskydd och/eller någon annan tempo- rär konkurrensfördel.

Som framgår av tabellen så är tillväxteffekterna i flera fall blan- dade beroende på olika efterfråge- och kostnadssituationer, vilka representeras av olika parametervärden. Speciellt är tillväxteffek- terna blandade vad gäller monetär tillväxt och processinnovationer. Den allmänna slutsatsen är att inte ens i de teoretiskt mest förenk- lade situationerna återfinns ett entydigt positivt samband mellan innovationer och ekonomisk tillväxt på företagsnivå. Modellerna som ligger till grund för tabell 6.1 kan förfinas och ta hänsyn till flera innovationer i följd, flera företag med ömsesidiga beroenden,

148

SOU 2006:80

Ekonomisk tillväxt – allmän beskrivning

mer gradvisa innovationsspridningsförlopp (diffusionsprocesser) etc., men den allmänna slutsatsen förändras inte därmed.TPF15FPT

6.4Sammanfattning

Tillväxtstudier av olika slag (empiriska, teoretiska) har tämligen entydigt pekat på den tekniska och organisatoriska utvecklingens avgörande roll för ekonomisk tillväxt på makronivå i form av inno- vationer av olika slag. Patentsystemet som historiskt varit svagt, har härvid spelat en sekundär roll.

På mikronivå är sambanden mer varierande och otydliga. Inga allmängiltiga resultat finns som pekar ut en enstaka storleksgrupp av företag som viktigast för tillväxt. Snarare är synergierna mellan olika företag och dessas strategier i ett innovationssystem av stor betydelse. Studier under senare år har visat på bl.a. betydelsen av teknikdiversifiering, generiska teknologier och konvergenta tek- nologier, och ’creative cumulation’ för teknikbaserade företags till- växt, företag som därmed blir multitekniska. Strukturförändringar i form av företagsförvärv och avknoppningar har också stor tillväxt- potential.

Teoretiskt kan slutligen visas att innovationer av olika slag oftast bidrar till företags tillväxt, men inte alltid, speciellt inte för pro- cessinnovationer även om dessa har perfekt patentskydd eller sek- retesskydd.

15TP PT Att innovationer av olika slag inte heller med säkerhet ger ökad välfärd visas på liknande sätt av Baumol (2002).

149

7Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

7.1InledningTPF1FPT

Detta kapitel redovisar kort några av de studier som gjorts kring olika samband mellan FoU, patent, innovationer och tillväxt på främst företagsnivå. Speciellt behandlas den studie som gjordes i PRV:s och IVA:s regi 1992–1993, vilken torde vara den enda mer omfattande svenska studien hittills kring några av dessa samband.TPF2FPT

Kapitlet redovisar också aktuella (per 2005) offentliga utred- ningar om patentfrågor utomlands. Tidigare offentliga utredningar om patentfrågor i Sverige finns förtecknade i bilaga 9.TPF3FPT

7.2Utländska studier

Som tidigare nämnts har ekonomiskt inriktade studier av patent- frågor på företagsnivå förekommit relativt sparsamt, speciellt före pro-patent-eran. Ett antal studier av olika ekonomiska aspekter på patent har dock gjorts och främst då i USA av forskare som Mansfield, Scherer, Griliches m.fl.TPF4FPT I allmänhet har dessa studier visat på positiva men tämligen svaga genomsnittliga samband mel- lan patent och innovationsbenägenhet. Inte desto mindre har före- tagen patenterat i betydande utsträckning, vilket har setts som en ”patenteringsparadox”. Branschvariationerna är dock stora och

1TP PT Ett stort antal studier och publikationer kan tyvärr inte redogöras för här av utrymmesskäl. Utredningen har emellertid tagit del av ett betydande antal. Bland dessa märks Bager-Sjögren och Rosenberg (2004), Marklund et al. (2004), Sölvell (2004), Jarnvall och Kreuer (2005), Moulin och Thue Lie (2005), Teknologirådet (2005), Idris (2003), EC (2004a,b), IBM (2003), OECD (2003) m.fl. Vad gäller patent- och IP-frågor inom tjänstesektorn, se t.ex. Hipp (2005).

2TP PT En mer detaljerad genomgång med ytterligare referenser finns i Granstrand (2000). Bland övriga större patentrelaterade svenska studier av ekonomiska aspekter med väsentligen ekonomiska utgångspunkter bör här också nämnas Papahristodoulou (1987) och Lööf (2002), och med väsentligen juridiska utgångspunkter Petrusson (1999) och Domeij (2000). 3TP PT Bland dessa bör särskilt nämnas Innovationsutredningen SOU 1993:84.

4TP PT För en litteraturöversikt, se Granstrand (2000).

151

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

SOU 2006:80

speciellt inom kemi- och läkemedelsbranschen har patent stor be- tydelse för FoU-investeringar, innovationer och tillväxt. Samban- den har belysts bl.a. av företags svar i intervjuer och enkäter på frå- gor av kontrafaktisk natur, t.ex. hur stor andel av FoU-arbete och innovationer av olika slag som inte hade genomförts om inte pa- tenteringsmöjligheter hade funnits.TPF5FPT

En komplicerande faktor i alla studier av patents ekonomiska betydelse är den stora snedfördelningen av olika patents betydelse i något mått mätt (t.ex. marknadsvärde). Många patent exploateras aldrig och bland dem som exploateras står ett litet antal för en stor andel av den ekonomiska betydelsen.TPF6FPT

Sambandet mellan FoU-investeringar och patenteringsfrekvens har däremot varit tydligt, dvs. att mer FoU ger fler patent. Styrkan i sambandet varierar dock med bransch. Att en högre företagstill- växt tenderar att generera större FoU-investeringsvolymer har re- dan nämnts. Tillväxt genererar således patent men med betydande branschvariationer, medan patents inverkan på tillväxt är mera oklar. Det finns heller inte ännu så länge så många studier av det senare sambandet.

Slutligen måste framhållas att pro-patent-eran förändrat bilden så att sambanden ovan med största sannolikhet har stärkts under senare år. Studier av sambanden pågår men ännu så länge är resul- taten sparsamma.

7.3Svenska studier

Tabell 7.1 visar resultat från en av de få tidiga svenska studierna av sambandet mellan patentering och tillväxt. Som synes finns ett ganska signifikant positivt statistiskt samband.

5TP PT Dylika frågor har också ställts i ett par av delstudierna i denna utredning.

6TP PT Som exempel kan nämnas att i vissa studier har olika patents ekonomiska värde visat sig ha en så skev statistisk fördelning att det inte går att utesluta att variansen teoretiskt sett är oändlig (se speciellt Scherer 1999 samt Harhoff et al. 2003). Detta innebär att medelvärden blir statistiskt mycket otillförlitliga och traditionella värderingsmetoder som Capital Asset Pricing-modellen (CAPM) i ytterlighetsfallet med oändlig varians inte går att direkt använda (se Granstrand 2003).

152

SOU 2006:80 Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

Tabell 7.1	Försäljningstillväxt och patentering av produktteknologi i ett urval
		1)
	av svenska små teknikbaserade företagP		P

Försäljningstillväxt		Antal företag utan patent	Antal företag med patent
Låg (<2 MSEK/år)		15	15
Hög (>2 MSEK/år)		6	21

Noter:

1) Chi-kvadrat X2P P = 4.71 ; p < 0.06

Källa: Utterback och Reitberger 1982, s. 74, i översättning.

I en annan studie på 1980-talet jämfördes svenska stora och små teknikbaserade företags patentstrategier och patenthantering.TPF7FPT Små företag hade större antal patent per anställd och per investerad FoU-krona och också högre patentkostnader per investerad FoU- krona, men samtidigt mindre andel kommersiellt exploaterade pa- tent jämfört med stora företag. Små företag förlitade sig också mer på sekretess och snabbhet för att skapa ledtider på marknaden, och syftet med deras patentering var främst att skapa förhandlings- styrka i förhandlingar om finansiering, licensiering och samarbeten. På det hela taget hade patent en marginell betydelse som FoU- och innovationsstimulans för både stora och små företag, dock med undantag för läkemedels- och kemiföretag. I allmänhet var företa- gen i studien i färd med eller övervägde att stärka sin patent- och IP-verksamhet av olika skäl. Studien gjordes i mitten av 1980-talet innan pro-patent-eran hade fått genomslag i Sverige.

Åren 1992–1993 genomfördes den s.k. IVA/PRV-studien som den största svenska studien av patentfrågor dittills. Studien utfor- mades som en jämförelse (”benchmark”) mellan Sverige och andra länder vad gällde patentering i allmänhet och mellan svenska och japanska storföretag i synnerhet, där de senare i hög grad repre- senterade ”best practice” vad gällde patentstrategier och patent- hantering. Därutöver studerades fyra teknikområden som repre- senterade väsentliga svenska nya teknologier som exploaterats av svenska respektive utländska aktörer. Studiens utformning framgår av tabell 7.2.TPF8FPT

7TP PT Se Granstrand (1988).

8TP PT För ytterligare redovisning av studien se IVA (1993) och Granstrand (2000).

153

Datainsamlingsmetod

Enkät

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

SOU 2006:80

Tabell 7.2 Huvudstudiens allmänna utformning och delstudiernas syften i IVA/PRV-studien 1992–1993

Analysnivå	Offentlig patentstatistik
1. Nationell	Jämförande analys av frekvens, volym
	och kvalitet i olika länders och indu-
	striers patentering med hjälp av
	tillgängliga databaser (World Patent
	Index, EPO, Patolis, USPTO, etc.)
2. Företag	Jämförande analys av frekvens, volym,
	sammansättning och kvalitet i pa-
	tentportföljerna i 2x22 st stora ja-
	panska och svenska företag, med ett
	2)
	delurval av matchade konkurrenterP
	P

	Fallstudieintervjuer
1)	1)
-P	-P
P	P

Analys av IP- aktiviteter och IP- roller i 25 + 20 st stora japanska och svenska företag med ca 400 enkätfrågor

Analys av best-practice IP- management i ett antal före- tagsfall i Japan och Sverige (främst Hitachi, Sony, Toshiba, ABB, Astra, Ericsson, Tetra Laval)

3. Teknologi	Analys av huvudaktörer och patentak-	1)		Analys av betydelsen av IP och
3. Teknologi	Analys av huvudaktörer och patentak-	-P	P	Analys av betydelsen av IP och
	tiviteter i olika fall av ny svensk			IP-management vid exploate-
	teknologi. (2x2 st fall av ny svensk			ring av teknologierna för
	teknologi med/utan inhemsk exploa-			betablockerare, mobiltelefoni,
	tering: betablockerare (Astra), mobil-			bläckstråleskrivare och ferro-
	telefoni (Telia, Ericsson),			elektriska flytande kristaller
	bläckstråleskrivare (Canon), ferro-
	elektriska flytande kristaller (Canon))

Noter:

1)Ingen specifik delstudie utformades med denna kombination av analysnivå och datainsamlingsmetod.

2)Urvalet beskrivs i detalj i Granstrand (2000) tillsammans med enkätformuläret.

Källa: Granstrand 2000 i översättning

Studien påvisade framväxten av pro-patent-eran med en klart ökad betydelse av patent i olika avseenden. Studien påvisade också stora skillnader mellan Sverige och andra länder och mellan svenska och japanska storföretags patenthantering. En sammanfattning av stu- diens resultat finns i separat textruta nedan. Tabell 7.3 ger vidare en illustration av den (dåvarande) svenska tillväxtparadoxen med hög tillväxttakt i FoU-investeringar och låg tillväxt i industriproduk- tionen. Detta gap mellan FoU- och produktionstillväxttakterna var större än i något annat land i tabellen och kan svårligen bortförkla- ras med hänvisning till mätfel, speciella omständigheter och dylikt. Den svenska inhemska patenteringen hade också starkt negativ till- växt även om den svenska patenteringen i utlandet hade god till- växt. Japan däremot hade liksom Sverige hög takt i FoU-invester- ingar men också hög produktionstillväxt. Japansk inhemsk patente- ring och japansk patentering i utlandet låg vidare i topp. Detta för- hållande innebär inte att brister i patentering utgjorde den felande

154

SOU 2006:80

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

länken mellan FoU och tillväxt i Sverige, men pekar på en möjlig bidragande faktor.

Sammanfattningsvis är det förmodligen ingen överdrift att påstå att IVA/PRV-studien har haft väsentlig betydelse för en ökad pa- tentmedvetenhet och patenteringsbenägenhet i svenska teknikbase- rade storföretag.

Textruta 7.1 Huvudresultat från IVA/PRV-studien om

Sveriges patentpositioner i början av 1990-talet

A.Nationell nivå

1.Svensk industri förlorar patentandelar.

2.Svenska patent visar på stark teknisk specialisering.

3.Svenska patent har hög teknologisk kvalitet.

4.Sveriges patentbas är tunn, specialiserad och smal.

B.Företagsnivå

1.Exploateringen av nya teknologier för befintliga affärsverk- samheter är stark, men svag för nya affärsverksamheter inom många stora svenska företag.

2.Patentkulturen är svag inom de flesta stora svenska företag.

3.Patent har nya strategiska roller vid exploatering av nya tek- nologier.

4.Vissa stora svenska företag har nyligen omvärderat sina pa- tentstrategier.

C.Teknologinivå

1.Exploatering av teknologiska genombrott av svenska univer- sitet är ofta svag.

2.Den svenska aktörsbasen för exploatering av nya teknolo- gier är svag.

155

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent														SOU 2006:80
	Tabell 7.3														1) 2)
	Tabell 7.3	The development of international patenting in various countries P															P
																	P P
		(average annual percentage change)

	Country	Industrial		R&D		Domestic			Foreign		External		External/domestic
		production		expenditures		patenting			patenting		patenting
		1979-88		1979-88		1979-88			1979-88		1979-88
		1979-88		1979-88		1979-88			1979-88		1979-88		1979		1988

	USA		2U .66U		5U .30U			2U .44U	6.30			7U .50U	1.73		2.67

	Japan		3.84		8.15			8.30	3.85		11.53			0U .25U		0U	.33U

	Germany	1.70		3.58		0.54			4.87		6.79			2.28	3.93
	France	1.82		4.86		1.16			5.95		7.64		2.41		4.22
	UK		1U .44U		2U .43U	0.64			5.49		8.34			1U .37U		2U	.65U

	Netherlands	1.50		3.83		2.00			10.17		6.91		5.18		7.90
	Switzerland	2.21		4.75		-2.21			9.87			3U .38U	4.60		7.58
	Sweden	1.98		7.71			-U 2.39U			10U .12U		8.56	2.51		6.52

	Austria	1.82		3.95		-0.75			13.51		7.44		1.66		3.39
	Canada	2.39		5.60		6.28				2U .88U	8.31		2.83		3.35

Notes: 1) Domestic patents are patents granted in the country to residents of the country. Foreign patents are patents granted in the country to foreigners. External patents are patents extended to foreign countries by domestic residents.

2) The highest and lowest values for each column in the table are overlined and underlined respectively.

Källa: Archibugi och Pianta (1992)

7.4Utländska utredningar

7.4.1Varför så många nu?

Under senare år har ett ovanligt stort antal utredningar gjorts om patent- och IP-frågor runt om i världen med mängder av både re- former och reformförslag.TPF9FPT Det finns flera skäl till denna höga ut- redningsaktivitet rörande patentfrågor. I en bred och gradvis fram- växt av en alltmer kunskapsbaserad ekonomi har en snabb framväxt av en pro-patent-era skett. Denna utveckling har väsentligen varit baserad på ett gammalt patentsystem, varvid gamla brister i syste- met blivit mer uppenbara samtidigt som nya brister tillkommit. Dessa brister har också uppmärksammats i allt bredare kretsar efter hand som medvetenheten om och intresset för patentfrågor har växt. Globaliseringen har också ökat reformbehoven och samtidigt i viss grad synkroniserat reformarbetet. TRIPs-överenskommelsen från 1994, med samma internationella dignitet som Paris-konven- tionen från 1883, har vidare fått stora följdverkningar för många länder. Till detta kommer ekonomiska problem i Japan och Europa

9TP PT För olika genomgångar av dessa, se t.ex. Granstrand (2003) och Jaffe och Lerner (2004). Bland utredningar som inte närmare redovisas här kan nämnas Teknologi-Rådet (2005) för Danmark, Moulin och Thue Lie (2005) för nordiska länder och den pågående Gowers Review of Intellectual Property för England.

156

SOU 2006:80

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

och ansträngningar att med olika medel, inklusive patent- och in- novationspolitiska, komma till rätta med dessa problem, t.ex. med hjälp av Lissabon-protokollet inom EU med dess 3 %-mål för FoU- och innovationssatsningars andel av BNP. Vidare finns ett återkommande reformbehov kring olika internationella patentfrå- gor som sammanfallit i tiden. Slutligen finns ett uppdämt reform- behov i många länder med patentlagar som härrör från 1950- och 60-talen, en period som karaktäriserades av stabilt god ekonomisk utveckling internationellt. Den ekonomiska utvecklingen har där- efter ändrat karaktär högst påtagligt med globalisering, kapitalistisk dominans och kunskapsintensifiering m.m. liksom att den tekniska utvecklingen snabbt fortskridit med bioteknik, mjukvaror och In- ternet m.m.

Bakgrunden ovan har betydelse för att kunna se denna utredning i ett större internationellt sammanhang och för att inte uppfatta dess frågeställningar alltför snävt. Nedan ges en kort sammanfatt- ning av aktuella reformer och reformarbeten i Europa, Japan, Korea och USA per september 2005.

7.4.2Europa

Det finns en mängd frågor och initiativ på det europeiska patent- området. Aktuella sådana inkluderar:

Gemenskapspatent (Community Patent, CP)

Revision av European Patent Convention (EPC)TPF10FPT

London-protokollet om översättningarTPF11FPT

Överenskommelse om förfarande vid europeiska patenttvister (European Patent Litigation Agreement – EPLA)TPF12FPT

Specifika EU-direktiv, speciellt bioteknikdirektivet (nr 98/44/EC) och enforcement-direktivet (nr 2004/48/EC)

Datorrelaterade uppfinningar

10TP PT Denna konvention finns beskriven i avsnitt 5.5.

11TP PT Det s.k. London-protokollet från 2000 inom patentområdet avser en frivillig överens- kommelse mellan medlemsländer i EU genom vilken krav på översättningar av patent- ansökningar till olika språk kan reduceras och därmed översättningskostnaden. Överens- kommelsen måste (f.n. 2005) ratificeras av minst åtta medlemsstater, inklusive England, Frankrike och Tyskland, för att träda i kraft.

12TP PT EPLA, som (f.n. 2005) fortfarande är på förslagsstadiet (sedan 2003), avser en överens- kommelse att skapa ett nytt gemensamt regelsystem inom ramen för EPC för hantering av rättstvister om europeiska patent, inklusive att inrätta en gemensam appellationsdomstol med ungefär samma kompetens som CAFC i USA.

157

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

SOU 2006:80

I korthet har frågan om ett gemenskapspatent för EU gått i stå för närvarande. Frågan hänger samman med många svåra frågor, främst politiska, bl.a. de nationella patentverkens roll visavi EPO, språk- frågan och jurisdiktionsfrågor.

Arbetet med revisionen av EPC har varit mer framgångsrikt, bl.a. med att integrera TRIPs-överenskommelsen och EPC.

Arbetet med London-protokollet har också gjort vissa framsteg. Ett antal länder har ratificerat protokollet, dock inte Frankrike och det får anses tveksamt om så sker.

EPLA-arbetet framskred löftesrikt tills EU började bromsa det med ett formellt motiv att medlemsstaterna saknade behörighet att ingå denna typ av överenskommelse. Det egentliga motivet enligt många bedömare var förmodligen att EPLA äventyrade CP-försla- get. Mot bakgrunden av EUs begränsade framgångar på patentom- rådet och CP-förslagets ovissa framtid överhuvudtaget kan möjli- gen ett ökat stöd för EPLA förväntas från EUs sida, speciellt som en lösning av patentdomstolsfrågan är av avgörande betydelse.

Bioteknikdirektivet (98/44/EC) trädde i kraft i juli 1998 och har därefter implementerats i de flesta EU-länders patentlagar samt upprätthållits i Europadomstolen. Direktivet definierar mer precist vad som är patenterbart på bioteknikområdet.

Enforcement-direktivet (2004/48/EC) från 2004 ska vara im- plementerat i EU-ländernas lagar 2006. Direktivet innehåller ett antal okontroversiella allmänna principer och åtgärder, men är inte särskilt specifikt eller radikalt. Detta kan beklagas mot bakgrund av att EU-länderna skiljer sig betydligt vad gäller enforcement samti- digt som kostnader, tider och osäkerhet vid patenttvister är bety- dande och skadestånd i allmänhet låga.

Frågan om datorrelaterade uppfinningar slutligen har blivit mycket kontroversiell och uppmärksammad. Europa-parlamentet förkastade ett mycket kritiserat förslag till EU-direktiv 7 juli 2005. Ett nytt direktivförslag är inte att vänta. Således har en lagstift- ningsansats övergivits för närvarande. Mot bakgrund av EPO:s ti- digare praxisutveckling på området kan detta tolkas som att möj- ligheterna att patentera datorrelaterade uppfinningar, inklusive mjukvara, kommer att öka.

Sammanfattningsvis har det europeiska reformarbetet på patent- området uppvisat mycket modesta framsteg, åtminstone vad gäller framstegstakten.

158

SOU 2006:80

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

7.4.3Japan

Japans långa och djupa ekonomiska kris på 1990-talet har lett till ett stort antal reformarbeten. Dessa har också inbegripit reformer på patent- och IP-området i syfte att bygga och stärka en kun- skapsbaserad ekonomi i ett naturresursfattigt land som Japan. En viktig rapport levererades av ”Commission on IPRs in the Twenty- First Century” i juli 1997. I detta och påföljande arbete har en central roll spelats av tidigare chefen för japanska patentverket, Mr. T. Arai, som lett en framgångsrik kampanj för att höja IP-medve- tenhet och IP-förståelse bland japanska politiker. Kampanjen har som ett viktigt resultat speciellt lett till skapandet av ”Strategic Council on Intellectual Property”, ett interministeriellt råd som lyder direkt under Japans premiärminister, Mr. Koizumi. Detta strategiråd har fokuserat på olika åtgärder för att omvandla Japan till en IP-baserad nation (”IP-based nation”). En ny, grundläggande IP-lag har stiftats – ”Basic Law on Intellectual Property” (Law No. 122 of 2002). Ett stort program, ”Strategic Program on IP”, har också utannonserats av den japanska regeringen. En högsta IP- domstol (”Intellectual Property High Court”) inrättades vidare i april 2005 som den högsta appellationsdomstolen specialiserad på patent- och IP-frågor. Ett stort antal åtgärder och initiativ har vid- tagits i övrigt.TPF13FPT

Japan representerar således ett tydligt exempel på hur IP-frågan inte bara fått strategisk betydelse på företagsnivå utan också på na- tionsnivå med ett aktivt engagemang från såväl företagsledare som nationsledare. Textruta 7.2 ger en illustration av synen i Japan på betydelsen av IP.

Textruta 7.2 Japanese Basic Law on Intellectual Property

”The purpose of this Law shall be, for the objective of realizing a dynamic economy and society that is based on the creation of added values through the creation of new intellectual property and effective exploitation of such intellectual property in light of a growing necessity for intensifying the international compe- titiveness of Japanese industry in response to the changes in the social and economic situations at home and abroad, to promote measures for the creation, protection and exploitation of intel-

13TP PT Se vidare bakgrundsrapport nr B1, ”Collection of current IP policy recommendations from Europe, the USA and Japan”. Bilaga 15 förtecknar alla bakgrundsrapporter. Vad gäller Japan specifikt, se Takenaka och Nakayama (2004).

159

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

SOU 2006:80

lectual property in a focused and planned manner by stipulating the basic ideas on the creation, protection and exploitation of intellectual property and the basic measures to achieve the ideas, clarifying the responsibilities of the State, local governments, universities, etc. and business enterprises, establishing the In- tellectual Property Policy Headquarters, and providing stipula- tions on the development of a promotion program on the crea- tion, protection and exploitation of intellectual property.”

(Article 1, Chapter I, Japanese Basic Law on Intellectual Property – Law No. 122 of 2002.

In provisional translation as of 2003.)

7.4.4Korea

Efter den asiatiska finanskrisen 1997 så utformade regeringen i Korea (dvs. Korea) politik och utvecklingsplaner för teknikvärde- ring, teknikhandel, teknikexploatering, finansiering och IP-sup- port. En nationell infrastruktur för IP har sedan skapats genom olika åtgärder, inklusive ny lagstiftning. Ett förhållandevis stort antal institut och organ har i koreansk centralistisk anda därmed tillskapats.TPF14FPT Ett exempel ges i textruta 7.3 nedan. Antalet inhemska koreanska patentansökningar har också växt och det med nära 80 % från 1998 till 2003, medan utländska ansökningar växte med enbart 10 % från 1998 till 2003 och därmed utgjorde 23 % av totala antalet ansökningar 2003. Det koreanska patentverket KIPO har också växt, t.ex. med nära 30 % från 2001 till 2004 mätt i antalet anställda patentgranskare.

Korea har således väsentligt stärkt sin IP-regim från att tidigare ha varit tämligen svag och outvecklad. Korea utgör därmed ett färskt exempel på hur ytterligare ett utvecklingsland i ett lämpligt utvecklingsstadium medvetet och planerat går över från en svag till en stark IP-regim.

Textruta 7.3 Koreas nationella patentsatsning

Bland olika insatser i Koreas nationella patentsatsning ingår ett statligt institut i Söul som går igenom vartenda patent som ko- reanska patentverket KIPO meddelar åt inhemska patenthavare. Många av dessa läggs åt sidan som ointressanta, men många be-

14TP PT Se bakgrundsrapport nr B1, ”Collection of current IP policy recommendations from Europe, the USA and Japan”. Bilaga 15 förtecknar alla bakgrundsrapporter.

160

SOU 2006:80

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

döms ha en potential för vidareutveckling och marknadsintro- duktion. I alla dessa senare nämnda patent tar man kontakt med patenthavaren och förhandlar fram ett övertagande, dvs. insti- tutet blir innehavare. Därefter identifierar man slutgiltigt ett fö- retag som man bedömer har förutsättningar att ta hand om uppfinningen, och så får företaget uppdrag att sätta igång med vidareutveckling och kommersialisering.

7.4.5USA

Well-defined and enforced intellectual property rights are important to economic growth. The Administration continues to enforce vigo- rously the rights of American intellectual property owners.

Economic Report of the President (2006, p. 24)

Ett flertal utredningar och rapporter om patentreformer har publi- cerats de senaste åren i USA, t.ex. av Federal Trade Commission (FTC), USA:s patentverk, National Academy of Science (NAS) och National Academy of Engineering (NAE).TPF15FPT Ett nytt lagförslag (”Patent Act of 2005”) har också lagts fram av Lamar Smith i kon- gressen med syfte att revidera patentlagen från 1952. I flera avseen- den innebär detta lagförslag en ökad harmonisering med europeiska lagar. Till exempel föreslås ett ”first-to-file”-system, dvs. att den som först ansöker om patent får prioritet och inte den som först gjort uppfinningen, samt ett oppositionsförfarande efter patentbe- viljning.TPF16FPT Lagförslaget har i en omfattning som ansetts unik varit grundat på ett bakgrundsarbete av främst FTC, NAS och NAE. I detta bakgrundsarbete har ett flertal studier av olika patentrelate- rade frågor genomförts, vilka involverat tekniker, ekonomer, juris- ter och politiker.

Det är ingen överdrift att påstå att patent- och IP-frågor fått en framträdande roll i USA:s ekonomiska politik alltsedan pro-patent- eran inträdde. Pro-patent-eran har i stort uppfattats som fram- gångsrik även om många kritiska röster höjts, även från industrin. Någon radikal omsvängning mot breda anti-patentrörelser är emellertid inte i sikte. Däremot kan ett flertal reformer i modifie- rande och reparativa syften förväntas.

15TP PT Se FTC (2003), Cohen och Merill (2003) och Merill et al. (2004). The Economic Report of the President (2006) innehåller också ett särskilt kapitel om IP.

16TP PT USA har som numera enda land ett ”first-to-invent”-system. Det nya förslaget har be- nämnts ett ”first-inventor-to-file”-system men är väsentligen ett ”first-to-file”-system.

161

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

SOU 2006:80

Synen på antitrust-frågor, vilka traditionellt haft hög prioritet i USA med långt högre prioritet än patentfrågor, har ytterligare mo- difierats, bl.a. i så måtto att FTC i allt högre grad har börjat betona vikten av en fungerande dynamisk innovationsbaserad konkurrens framför en fungerande statisk priskonkurrens. Slutligen fortsätter USA, också i samarbete med andra länder, sin internationella akti- vism mot den stora piratkopieringen. Över huvud taget spelar na- tionella ekonomiska aspekter på patentfrågor och ekonomisk kom- petens i arbetet med patentreformer en stor roll i USA.

7.5Sammanfattning

Kunskapsläget om patenteringens roll för företagens tillväxt och utveckling är i allmänhet svagt, vilket hänger samman med ett tidi- gare svagt patentsystem och ett svagt intresse bland ekonomer för patentfrågor, vilka traditionellt har hanterats av jurister och ingen- jörer. Olika utländska och svenska studier har dock visat på vissa positiva om än svaga samband och en ”patenteringsparadox” i sam- band därmed, dvs. att företag, speciellt inom kemi och läkemedel, ändå patenterar i betydande utsträckning trots osäkerhet om pa- tentens företagsekonomiska betydelse. Att tillväxt genererar FoU som i sin tur genererar patent har påvisats mera klart, dock återigen med branschvariationer. Tillväxt genererar således patent medan det omvända sambandet är mera svagt och otydligt.

Kunskapsläget kommer emellertid med all sannolikhet att stär- kas framöver, liksom att sambanden troligen också stärkts genom framväxten av pro-patent-eran. Faktum kvarstår samtidigt att vari- ationerna mellan olika patents ekonomiska betydelse är mycket stor, vilket försvårar eller ibland rentav omintetgör statistisk slut- ledning med rimlig konfidens.

Ett stort antal utländska utredningar och reformer genomförs nu efter inträdet av pro-patent-eran. Utredningsarbetet kring många frågor i Europa rörande t.ex. gemenskapspatent, patenttvister, översättningar och datorrelaterade uppfinningar, har endast gjort

162

SOU 2006:80

Tidigare studier och övriga utredningar av relevans för innovationer och patent

små framsteg, medan man i länder som Japan och Korea genomfört kraftfulla åtgärder. Ett genomgripande förslag till patentreform är också sannolikt på väg att genomföras, åtminstone i några väsent- liga delar, i USA. Nationella ekonomiska aspekter spelar en stor roll i alla dessa reformarbeten. Läget i Kina och Indien är mera oklart men måste bevakas och jämförande studier beredas. IP-frå- gor har, speciellt i Kina, förts upp till den högsta politiska led- ningen, mycket på grund av USA:s internationella aktivism mot piratkopiering, men också på grund av kinesiska aktörers växande egenintressen i patentering.

163

Del III

Utredningens empiriska studier

Kapitel 8: Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Kapitel 9: Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

8Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Good inventions deserve the very best patent protection. Never give away any patent, you never know when you might need it again.

Intervjuperson med anknytning till en av Sveriges största innovationer inom bioteknikområdet.

8.1Inledning

Detta kapitel skall belysa sambanden mellan FoU, patentering, in- novationer och tillväxt i Sverige baserat på empiriska studier med anknytning till utredningen. Dessa studiers struktur och utform- ning beskrivs i kapitel 3. Kapitlet anknyter därmed speciellt men inte enbart till utredningens tredje uppgift, att belysa sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt. Ett urval av de olika ingående studierna redovisas kort och för mer detaljerade redovis- ningar hänvisas till separata bakgrundsrapporter för de olika del- studierna, vilka är förtecknade i bilaga 15.

Först redovisas delstudierna av de tillväxtmässigt största innova- tionerna i Sverige, därefter delstudierna av viktiga patent, därefter delstudierna av viktiga svenska SMF av olika slag, därefter en del- studie av stora svenska teknikbaserade företag och slutligen en del- studie av SMF i patentbyråbranschen och en delstudie av utbud av patent- och IP-utbildning i Sverige. Härigenom redovisas en serie av delstudier som täcker in olika delar och samband i tillväxtspira- len.

167

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

8.2Sveriges största innovationer (SSI-studien)

8.2.1Perioden 1945–1980

En tidigare genomförd studie av Sveriges tillväxtmässigt sett största innovationer under perioden 1945–1980 med en pågående uppfölj- ningsstudie för perioden 1980–2005 har relevans för utredningen.TPF1FPT Kriteriet på ’stor innovation’ valdes ursprungligen så att antalet in- novationer under den första observationsperioden 1945–1980 blev 100 st. (se Wallmark och McQueen 1988). Samtliga innovationer hade patentskydd. Detta var ett urvalskriterium och följaktligen kan inte patentfrekvensen bland stora innovationer fastställas i denna studie. Viss evidens indikerar emellertid att opatenterade stora innovationer främst återfinns bland processinnovationer och militära innovationer samt bland icke-tekniska innovationer. Re- sultaten hittills sammanfattas i figur 8.1 och i texten nedan.

1TP PT De ursprungliga studierna redovisas i Wallmark och McQueen (1988) och Granstrand och Alänge (1995).

168

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Figur 8.1 Strukturen hos Sveriges största innovationer 1945–1980

Domestic and international Domestic and international

environmental and market conditions environmental and market conditions

Investments

			100 major innovations
				100 major innovations
			in Swedish industry 1945 - 1980
			in Swedish industry 1945 - 1980
		20 (20%)		80 (80%)

	By new, small firms11				By existing, large firms11
	By new, small firms				By existing, large firms
	(Autonomous				(Corporate and state
	(Autonomous				(Corporate and state
	entrepreneurship)				entrepreneurship))
	entrepreneurship)				entrepreneurship))
	Independent		Spin-off		Diversification	Renewal
	Independent		Spin-off		Diversification	Renewal
	start-up		Spin-off		Diversification	Renewal
	start-up
12 (60%)		8 (40%)		11 (14%)		69 (86%)

Entry into Entry into

new product areas new product areas

•Diversification entry 11 (35%)

•New firm entry 20 (65%)

Renewals in

existing product areas existing product areas

•Product innovation 42 (61%)

•Process innovation 27 (30%)

Market performance

Max annual sales 1945 - 1980 > 20 MSEK Max annual sales 1945 - 1980 > 20 MSEK

Equal sales growth rates for large /small firm innovations Equal sales growth rates for large /small firm innovations

and almost equal and short time to international markets and almost equal and short time to international markets

(ca 4 years from key patent date) (ca 4 years from patent date)

10 (50%) new firms acquired up til 1989
10 (50%) new firms acquired up til 1989
No exists up til 1989
No	up til 1989

Källa: Granstrand, O. och Alänge, S. (1995)

169

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

8.2.2Sammanfattning av resultat angående Sveriges största innovationer 1945–1980

a.Stora företag (≥500 anställda) lanserade 80 % av innovatio- nerna, medan medelstora företag lanserade 0 % och småföretag (<50 anställda) lanserade 20 % i genomsnitt inom industrin. Variationerna mellan olika industribranscher var stora, med t.ex. stora företag som en högst dominant källa till stora inno- vationer inom läkemedelsindustrin, dock med betydande inslag från universitetsforskning. Ingen industribransch hade småfö- retag som dominant källa till stora innovationer.

b.Endast 35 % av de innovativa småföretagen i studien hade inte vare sig avknoppats eller förvärvats av stora företag fram till 1990. Endast 10 % av de innovativa småföretagen hade växt oberoende av stora företag under perioden. Samspel mellan stora och små företag genom förvärv, avknoppningar, kommu- nikation, idéöverföring och resursöverföring var frekvent och växande, med till synes positiva resultat i genomsnitt.

c.Under perioden producerade svensk industri sammantaget mindre än en stor innovation per år inom ett nytt produktom- råde. Nästan 70 % av innovationerna var förnyelser inom exi- sterande produktområden.

d.Tillväxten i antalet stora innovationer ökade något över tiden under perioden 1945–1980.

e.Av innovationerna i stora företag var 67 % produktinnovatio- ner och 33 % processinnovationer.

f.Av produktinnovationerna i stora företag var 80 % produktför- nyelser inom existerande produktområden.

g.Asea, Ericsson och Astra var de tre ledande innovatörerna med 11, 6 resp. 6 stora innovationer.

h.Av innovationerna hade 18 % idékällor inom något universitet (för farmaceutiska innovationer 10 av 11 st.).

i.Av alla innovationer marknadsfördes 80 % internationellt inom ett år, utan någon signifikant skillnad i hastighet till internatio- nella marknader mellan stora och små företag.

j.Tillväxttakten i innovationernas försäljning skilde sig inte signi- fikant mellan stora och små företag.

k.Inga innovationer uppstod inom utlandsägda företag, medan över 25 % av innovationerna uppstod inom de stora företag som 25 år efter den undersökta perioden hade gått samman

170

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

med eller förvärvats av utländska företag, dvs. ASEA, Astra, Pharmacia, AGA och personbilsdelarna av Volvo och Saab.

Resultaten pekar på fyra strukturella förhållanden i det svenska in- novationssystemet vilka kan uppfattas som problematiska:

Inga medelstora företag var källa till studiens innovationer.

Små företags innovationsfrekvens och innovationsandel var låg.

Stora företags innovationer var huvudsakligen förnyelser på existerande områden.

Utlandsägda företag i Sverige var inte en källa till studiens in- novationer under observationsperioden 1945–1980 medan ut- landsägandet av innovativa svenska företag ökade väsentligt under perioden 1980–2005, speciellt inom läkemedelsindustrin.

Samtidigt var samspelet mellan stora och små företag viktigt, lik- som samspelet mellan universitet och företag, speciellt inom läke- medelsindustrin. Innovationer i små och stora företag skilde sig vidare inte nämnvärt åt beträffande tillväxttakt och snabbhet i in- ternationell marknadsföring.

Sammantaget leder dessa förhållanden till en låg innovationstakt på nya områden.TPF2FPT Dessa frågor tas upp ytterligare i kapitel 10.

8.2.3Perioden 1980–2005

Som nämndes inledningsvis har uppföljningsstudien för perioden 1980–2005 inte avslutats. Inom läkemedels- och bioteknikområdet är den dock klar och sammanlagt 17 innovationer har identifierats som uppfyller urvalskriterierna på storlek m.m. Detta innebär att innovationen måste ha växt till en omsättning av åtminstone 50 MSEK, inklusive licensintäkter, under något år i observationsperi- oden eller lett till en kostnadsreduktion av åtminstone samma storlek något år. Bland de omsättningsmässigt största innovatio- nerna återfinns Astras läkemedel Losec och Brånemarks tandim- plantat. Dessa två fall har sedan studerats djupare och sammanfat- tas i var sin textruta. Fallen illustrerar hur radikala innovationer med gott patentskydd genererar extremt stor värdetillväxt och sys- selsättningstillväxt. Sådana fall av tydliga starka samband mellan

2TP PT Innovationstakten var förmodligen alltför låg för att kunna generera tillräcklig tillväxt för att finansiera den offentliga tjänsteproduktionen i den omfattning denna hade på 1980-talet (se vidare Granstrand och Alänge 1995).

171

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

patentering och tillväxt är dock sällsynta. Fallen illustrerar också långsiktiga effekter baserade på forskning som i båda fallen går till- baka till 1960-talet.

Brånemarksfallet illustrerar vidare hur ett företagskluster byggts upp baserat på en generisk teknologi, i detta fallet inom biomateri- alområdet som studerades särskilt (delstudien BIO-M). 15 av de 17 innovationerna har vidare gett en positiv RoI och 9 st. har lett till nya företag. Tabell 8.1 visar vikten av olika strategier för teknikex- ploatering i de 17 fallen. Intern exploatering dominerar medan li- censiering spelar en klart underordnad roll i urvalet som helhet. Cirka hälften av de exploaterande företagen är stora. Tabell 8.2 vi- sar hur viktigt stöd från stora företag och universitet är i FoU- och kommersialiseringsprocesserna. Innovationerna skyddades av ett förhållandevis stort antal patentfamiljer och dessa var i sin tur rela- tivt stora. Båda dessa faktorer är tillväxtfrämjande.

Textruta 8.1 Losec-patenten – värdefullt formulerade

Läkemedlet Losec (omeprazol) mot magsår utvecklades på Astra-Hässle i Mölndal och lanserades med första försäljningsår 1988. Det blev snabbt en succé och var under ett antal år värl- dens mest sålda läkemedel. Baspatentet på den verksamma sub- stansen söktes 1979 i Europa och USA bl.a. och beviljades 1981 i USA, dvs. dess giltighetstid i USA löpte ut 1999. (Patentet fick sedermera tre års förlängd giltighetstid.) Baspatentet får anses vara ett starkt formulerat patent med stor uppfinningshöjd och blockeringseffekt. Losec representerade en helt ny biologisk mekanism baserad på protonpumpshämmare och var därmed en radikal innovation som fick mycket stor tillväxt och lönsamhet. (Värdet av patentet har ansetts ligga i intervallet 15–30 miljarder US dollar.)

Denna innovation bidrog mer än någon annan av Astras för- hållandevis många andra radikala innovationer till att göra Astra till ett av de 15 största, globala läkemedelsbolagen i världen från att före Losec varit bland de 40 största. Astra-Zeneca var 2004 det 6:e största läkemedelsföretaget i världen med en försäljning av receptförskrivna preparat på 21,4 miljarder US dollar, rankad efter Merck och före Novartis.

Losec vidareutvecklades efterhand, bl.a. med en förbättrad form av inkapsling av den verksamma substansen vilket gav ett s.k. formuleringspatent. Denna typ av patent hade inte samma höga uppfinningshöjd som det ursprungliga substanspatentet.

172

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Ett väsentligt steg i kommersialiseringen av Losec var just framtagningen av en fungerande farmaceutisk beredning. Astra sökte och erhöll således patent på beredningen, vilket visade sig vara mycket värdefullt i konkurrensen med generikaföretag, dvs. företag som säljer läkemedelskopior. En extra månad utan generikakonkurrens uppgavs i media vara värd åtminstone 100 miljoner US dollar för Astra. Om ett patent eller flera patent i följd av detta slag fördröjer generikakonkurrens med säg 8 år, vilket inte är orealistiskt i fallet Losec, så innebär detta grovt räknat ett (odiskonterat) patentvärde på närmare 10 miljarder US dollar.

Astra (sedermera Astra-Zeneca) har också tvingats försvara sina patent i ett antal domstolstvister i olika länder. I USA är det härvidlag högst troligt att Astra gynnats av den ökade benä- genheten hos domstolar att inte ogiltigförklara ett attackerat patent.

Fallet Losec illustrerar således hur patent med såväl hög som låg uppfinningshöjd bidrar till en mycket stor värdetillväxt. Grundförutsättningen för att ett förbättringspatent skall ge stor värdetillväxt har dock varit en radikal grundinnovation. Fallet illustrerar också – speciellt om det studeras mer i detalj – hur en s.k. ”evergreening”-strategi med uppföljningspatentering av mer inkrementella följduppfinningar kan bli mycket framgångsrik. Läkemedlet Nexium, som är en efterföljare (andra produktgene- ration) till Losec, illustrerar ytterligare den ekonomiska vikten av även tekniskt-vetenskapligt sett mer modesta framsteg och ständigt förbättringsarbete på en ”tillväxtväg”. Tillsammans illu- strerar fallen det viktiga samspelet och synergierna mellan radi- kala och inkrementella innovationer.

Textruta 8.2 Osseointegration – en patenterad generisk tek- nik som ger tusentals jobb (BIO-M studien)

Under det tidiga 1960-talet upptäckte professor Brånemark på medicinska fakulteten vid Göteborgs Universitet att levande vävnad har förmågan att integrera med titan (osseointegration). Vid den tiden skulle ingen ha förutsett att långt över 1 500 an- ställda inom minst tre svenska företag skulle försörja sig på tek- niken år 2004.

År 1978 licensierade professor Brånemark den patenterade ”Brånemark-teknologin” med ensamrätt för alla tillämpningar

173

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

ovanför nyckelbenet till Nobel Industries som planerade en di- versifiering på det medicinska området. Teknologins huvudap- plikation har blivit dentala implantat.

Efter inledande svårigheter, tvivel och skepsis hos praktiker kom tillväxten i det bildade företaget (senare omdöpt till Nobel Biocare) igång efter en medicinsk konferens i Toronto 1982. Med stöd från svenska socialstyrelsen behandlades de första pa- tienterna (främst politiker och skådespelare) under mitten av 1980-talet. År 1989 blev företaget vinstgivande och börsnotera- des 1994. Efter ett framgångsrikt samarbetsprojekt och några förvärv blev Nobel Biocare ett schweiziskt holdingbolag med huvudkontor i Zürich i juni 2002. År 2004 hade Nobel Biocare 1 430 anställda med totalintäkter på 388,4 miljoner euro (ca 3,6 miljarder SEK) och en nettovinst omkring 95,5 miljoner euro (ca 0,9 miljarder SEK).

I samband med att nya tillämpningar söktes för Brånemark- teknologin kom Nobel Biocare att grunda och avknoppa företa- get Entific Medical Systems 1999. Företaget tillämpade samma grundteknik, men inom marknaderna för benförankrade hörap- parater och ansiktsproteser. I mars 2005 köptes Entific med sina ca 100 anställda av det australiensiska företaget Cochlear Cor- poration för 195,3 miljoner US dollar (ca. 1,5 miljarder SEK).

AstraTech är ett dotterbolag till Astra med en omsättning år 2005 på över 2 miljarder SEK fördelade på tre produktområden, varav dentala implantat är det snabbast växande. AstraTech ut- vecklade ett system för dentala implantat under sena 1980-talet och var en av världens fyra största företag år 2005 inom detta område.

Hela marknaden för dentala implantat har växt snabbt med en omsättningstillväxt på mer än 20 % under senare år.

174

SOU 2006:80 Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Tabell 8.1		Olika strategiers betydelse för exploatering av Sveriges största
		1)
		innovationer inom läkemedel och bioteknik 1980–2005P
(Scale: Of no importance = 0,1,2,3,4= of major importance.)
Question			Importance
			(n=17)

What was roughly the relative importance of the following strategies for exploiting
the technologies of the innovation?
a	Internal exploitation (direct investment in products and/or
	processes based on the innovation)		3.94
b	Creation of innovative firms (units, spin-offs)		1.13
c	Joint collaborations, e.g. joint ventures		0.88
d	Licensing out		0.56
e	Technology selling, e.g. contract R&D			0U .38
f	Divestment		0.50

1) Det högsta resp. lägsta värdet är skrivet med fetstil resp. understrykning.

Tabell 8.2 Externa faktorers betydelse för FoU och kommersialisering av Sveriges största innovationer inom läkemedel och bioteknik 1980–20051)P P

(Scale: Of no importance = 0,1, 2, 3, 4 = of major importance.)

Question	Importance
	(n=17)

For the R&DU process,U what has roughly been the relative importance of:

Government support	0.82
Support from large firms
	1.71
Support from small firms
		0U	.53U
Support from universities
	1.53
Other(s)
	2.60

For the commercializationU	processU (as opposed to the R&D process), what has

roughly been the relative importance of:
Government support	0.69
	1.75
Support from large firms
		0U	.25
Support from small firms
		0U	.88
Support from universities

Other(s)		2U	.56

1) Det högsta resp. lägsta värdet är skrivet med fetstil resp. understrykning.

175

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

8.3Viktiga svenska patents tillväxteffekter (PEST- studien)

Om de tillväxtmässigt största innovationerna i allmänhet har pa- tentskydd, i vilken utsträckning skapar då viktiga patent i någon mening innovationer med tillväxteffekter? Som beskrevs i kapitel 3 studerades i PEST-studien 56 viktiga svenska patent, som varit vik- tiga i meningen att avgifter betalts för dem för maximal tid, dvs. 20 år. Dessa viktiga patent innehades av sammantaget 40 företag och 4 uppfinnare och var mer jämnt utspridda på företag av olika storlek än de största innovationerna i föregående avsnitt. Storföretag stod dock för en huvuddel. De företag med flest patent i urvalet var Ericsson (5 patent), Asea (4), Volvo (4), Munters (3), Casco (Nobel) (3), Höganäs (3), Sandvik (3) och Air Preheater (3).

Av de 40 företagen har i stort sett bara ett – HL Display – växt från litet till stort företag (se textruta 8.3). Tillväxten i HL Display har klart genererats av den patenterade uppfinningen, men själva patentskyddets roll för tillväxten är mera oklar. Ett annat företag – Nordic Water Products – växte genom uppfinningen från litet till medelstort företag, men tillväxten i Sverige begränsades genom ut- licensiering.

Ett delurval av 12 patent av de 56 viktiga patenten studerades se- dan mer i detalj. Tabellerna 8.3 och 8.4 visar totala tillväxten i de motsvarande företagen och tillväxtbidragen från uppfinningen i sin helhet, respektive från själva patentskyddet såsom detta har kvali- tativt bedömts vid intervjuer med företagen.

Textruta 8.3 The role of patents for the remarkable growth of HL Display

“The patented product formed the base for HL Display’s economic development and geographical spread – the product is the founda- tion of HL Display”

Håkan Eriksson, marketing manager, HL Display

The patent which constituted the basis for the growth of HL Display growth was called “Holder for information carriers in strip form” with USPTO reference number US4295288. The in- vention is a shelf-applied holder for information carriers in strip form (see picture on the right). The holders are used in super- markets to show price and data of various kinds of products.

176

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

The holder must allow easy replacement of the strip; it should be cheap and should not collect dust easily. In addition, it must be possible to clean it without destroying the information strip. Prior art accomplished many of those requirements, but the in- formation strip was to be inserted from below, with the conse- quence that it easily fell to the floor and therefore caused extra work. This problem was solved with the new design of the mentioned invention which therefore became superior to the rest of the options available on the market.

Growth

In 1978, when the patent was granted, HL Display had annual sales of 6.8 MSEK. In 1998, when the patent protection period expired, HL Display had increased its sales to 647 MSEK, an average compounded annual growth of 26 %. The patent cove- red products which made up between 50 % and 75 % of the to- tal sales. 2004 the company had annual sales above one billion SEK and employed more than 950 people all over the world. It is one of the 500 fastest growing companies in Europe.

Strategy

The patent was not licensed and was maintained full time in or- der to protect the invention and gain market share. This was the first patent on the technology which became a new industry standard. The patent had 24 family members and 12 forward ci- tations by August, 2005. The number of competitors increased after the patent expired and as a result the profit margin was re-

177

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

duced. However, additional patenting and product development have made it possible for HL Display to maintain an IP-based advantage even after the first patent expired.

IP policy

HL Display has increased its use of IP protection and uses pa- tents and design protection extensively. The main reason is that the copying is so much faster today. The company is highly aware of the contribution of IP strategies and the Patent Officer reports directly to the Marketing Director, who is part of the top management group.

Tabell 8.3	Intervjuade företag i PEST-studien

Företag	Försäljning	Försäljning	Försäljning	Tillväxt	Förändring	Tillväxt	Förändring
	1978	1998	2004	1978–1998	1978–1998	1998–2004	1998–2004
	(MSEK)	(MSEK)	(MSEK)
HL Display	9	647	1 311	7 089 %	S L	103 %	L L
Gambro Lundia	472	18 734	26 600	3 869 %	M L	42 %	L L
Nordic Water	5	200	224	3 900 %	S M	12 %	M M
Products
Tetra Pak	2 946	9 572	70 208	225 %	L L	633 %	L L
International
ABB Robotics	200	1 711	4 000	756 %	M L	134 %	L L
Skaltek	20	113	100	465 %	M M	-12 %	M M
Husqvarna	1 646	4 097	5 465	149 %	L L	33 %	L L
Höganäs	883	2 210	2 357	150 %	L L	7 %	L L
Assa	247	375	649	52 %	M M	73 %	M L
Bacou-Dalloz	874	163	109	-81 %	L M	-33 %	M M

Beteckningar:

L = Stort företag. (med försäljning större än 500 MSEK)

M = Medelstort företag (med försäljning mellan 10 MSEK och 500 MSEK)

S = Litet företag (med försäljning mindre än 10 MSEK)

Källa: Intervjuer och Sveriges Största Företag (www.largestcompanies.com) 2005–2008

178

SOU 2006:80 Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Tabell 8.4	Översikt över 12 st. detaljstuderade uppfinningar

Company	Investments to	Inventive step	Patent	Growth contribution	Litigation
	develop/acquire	(Scale:	exploitation	3
	develop/acquire	(Scale:	exploitation	invention/patentP
				P
	the invention	1 = Low,	2
	the invention	1 = Low,	strategyP
			P
	(MSEK)	5 = High)
HL Display	Low	3	Internal	Large/Uncertain	na
Gambro Lundia	Low	3	Internal	Medium/Small	No
Nordic Water	2	5	Internal/external	Large/Large	Inward and
Products AB					outward
Tetra Pak	Very low	1	Blocking	Small/Small	No
International
ABB Robotics	2	4	Internal/external	Medium/Medium	No
Ericsson	Low	-	Blocking	Small/Small	na
Skaltek	0.5	5	Internal	Large/Large	Outward
Husqvarna	0.1	2	Internal	Uncertain/Uncertain	No
Höganäs	0.3	5	Internal	Medium/Medium	Outward
Assa	Low	4	Internal	Large/Large	Outward
Sandvik	10	4	Internal/external	Large/Uncertain	No
Bacou-Dalloz	≈ 0	3	Internal	Small/Uncertain	No

Källa: Intervjuer

PEST-studiens urval är litet men indikerar ändå hur svårt och säll- synt det har varit att stora företag byggs upp av små även om de små företagen har haft uppfinningar och patent av hög kvalitet.TPF3FPT Dessa i sig garanterar naturligtvis inte tillväxt utan skapar bara till- växtmöjligheter vars exploatering kräver mycket mer i form av komplementinvesteringar, entreprenörsskicklighet, produktions- och marknadsföringseffektivitet, tur m.m. Samtidigt visar studien att det går, men det handlar då förmodligen mestadels om speciella nischer vars anknytning till generiska teknologier eller stora tek- nikområden med tillväxtpotential för hela kluster av teknologier och företag är begränsad. Ett exempel på dylika teknikområden är biomaterialområdet med Brånemarkssystemet för tandimplantat, vilket illustrerar hur viktiga patent och uppfinningar inom en gene- risk teknologi kan generera flera företag, stora såväl som små (se textruta 8.1 i tidigare avsnitt).

Slutligen visar PEST-studien hur mycket utlandsägandet av in- novativa svenska företag har ökat under ett kvartssekel, dvs. under cirka en generation. Svenskägda företag dominerade stort bland patenterarna av de viktigaste patenten år 1978, men de flesta av dessa patenterare var inte svenskägda år 2004. Mot bakgrund av att samtidigt enbart ett litet företag växte till stort i denna ”patentår-

3TP PT Här bör begränsningarna i utformningen av olika delstudier i utredningen enligt kapitel 3 hållas i åtanke. För att kunna skärpa slutsatserna här hade förutom ett större urval i PEST- studien också behövts en delstudie av tillväxtmöjligheterna i nya små och gamla stora företag grundade på uppfinningar och patent av lägre kvalitet.

179

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

gång” kan konstateras att en patentbaserad återväxt av svenska fö- retag är minimal i jämförelse med det ökade utlandsägandet av stora svenska innovativa företag.

Svårigheterna att bygga upp stora, självständiga företag med hjälp av uppfinningar och patent har förmodligen inte minskat i Sverige sedan 1980-talet, snarare tvärtom på grund av det ökade behovet av komplementresurser för teknikexploatering. Små före- tag blir i ökad grad beroende av sådana komplementresurser, inte minst i form av komplementteknik. Denna komplementteknik kan vara så unik att eventuella teknikmarknader blir för tunna, varvid finansmarknaderna inte fungerar tillfredsställande. Detta förhål- lande kan också stärkas av en mer frekvent patentering. Således kan pro-patent-eran i vissa fall ha ökat snarare än minskat svårigheterna för småföretag att bygga självständiga stora företag.

8.4Produkt- och processpatent (PPP-studien)

I mycket litteratur, bl.a. om företagsstrategier och om sysselsätt- ningseffekter av innovationer, så görs en skarp åtskillnad mellan produkt- och processinnovationer. Denna åtskillnad kan emellertid lätt bli missvisande i strategi- och policyfrågor av flera skäl. Dels kan ett företags produktinnovationer när de sprids bland användare gå in i andra företags processer, dels finns tekniska framsteg som samtidigt förbättrar både produktteknik och processteknik i ett företag, dels kan ett teknikområde över tiden förändras från att vara väsentligen produkttekniskt orienterat till att bli väsentligen processtekniskt orienterat eller tvärtom. Detta oaktat finns det strategilitteratur och uppfattningar att företag bör välja mellan satsning på produkt- respektive processinnovationer och undvika att bli ”stuck in the middle” för att nå lönsamhet och tillväxt.TPF4FPT En del färskare forskning pekar dock snarare på möjligheten till ”luck in the middle” genom att satsa på nya teknologier som förbättrar både produkter och processer och därmed får möjlighet att minska pris/prestandarelationer på två kompletterande FoU-vägar.

För att se i vilken utsträckning uppfinningar avser både produkt- och processförbättringar genomfördes en studie av ett slumpmäs-

4TP PT Uttrycket härrör från Porter (1980).

180

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

sigt urval av 80 + 80 patent beviljade och utfärdade år 1990 respek- tive år 2000 inom kemiområdet av EPO-granskare.TPF5FPT

Urvalet representerade således hela kemisektionen i IPC-syste- met, inklusive bioteknik, dvs. klass C12 i IPC. Patenten klassifice- rades sedan av EPO-granskare i produkt-, process-, användnings-, apparat- och gemensamt produkt- och processpatent. Tabell 8.5 redovisar resultaten tillsammans med antal patentkrav och länder i respektive patentfamilj.

Tabell 8.5 Karaktäristik av 80 plus 80 kemiuppfinningar som patenterats vid EPO år 1990, resp. år 20001)P P

					Patent characteristics
Patent vintage	Claims	Countries	Product	Process	Use	Apparatus	Joint product/
	(#)	(#)	(%)	(%)	(%)	(%)	process (%)
1990 issue at
stage of:
filing	14.7	7.7	65.00	73.75	17.5	13.75	47.5
grant	12.4	8.4	62.50	71.25	20.0	12.50	42.5
2000 issue at
stage of:
filing	16.5	6.3	66.25	82.50	15.0	20.00	50.0
grant	13.1	8.8	58.75	75.00	22.5	16.25	40.0

Notes:

1) Percentages hang together horizontally, i.e. they refer to each type’s share of each vintage of patent appli- cations, being either at filing stage or at grant stage.

Som synes är så mycket som nästan hälften av patenten såväl pro- dukt- som processpatent. Fördelningen på olika typer är vidare i stort sett densamma för år 1990 som år 2000, vilket talar för en viss stabilitet. Slutsatsen är således att gängse företagsstrategirecept för tillväxt genom att satsa på antingen produkt- eller processinnova- tioner framstår som högst tveksamma.TPF6FPT

5TP PT Chief Examiner Niels Stevnsborg vid EPO tackas härmed för effektiv och kompetent assistans.

6TP PT Notera således att detta gäller på företags- och affärsstrategisk nivå. På patentstrategisk nivå kan det mycket väl ofta vara en fördel att satsa enbart på produktpatent om till- verkningsprocessen är välkänd eller kan hemlighållas. Kombinationen av produktpatent och processhemlighet som innovationsskydd är också vanlig i många branscher, inklusive kemi- branschen.

181

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

8.5Sveriges snabbväxande småföretag i allmänhet (GAZ-studien)

Vi behöver rådgivning. Vad gäller? Är det någon mening att patentera? Hur ska vi gå till väga på bästa sätt?

Intervjuperson i GAZ-studien.

För att få en indikation på patenteringens betydelse för små snabb- växande företag i allmänhet och patentmedvetenheten i dessa, val- des ett litet antal företag ut i den översta ändan av ”svansen” i till- växtfördelningen. Således studerades de sex flerårigt mest snabb- växande s.k. Gazell-företagen enligt affärstidningen Dagens Indu- stri. Inget av dessa företag hade dock några patent. Patentmedve- tenhet och förståelse var också i stort sett låg, obefintlig eller t.o.m. felaktig (t.ex. illustrerat av ett VD-svar: ”Det enda vi har patenterat är vårt namn”).

Extremt hög tillväxt av småföretag kan således ofta ske helt utan patent. Detta är i sig inte förvånande, särskilt med tanke på att en huvuddel av företagen som hamnat i urvalet var icke-teknikbase- rade tjänsteföretag. Samtidigt kunde förmodligen något eller några av dessa ha växt ytterligare med hjälp av patent.TPF7FPT

8.6Sveriges snabbväxande teknikbaserade SMF (HIT- studien)

Valet mellan att hemlighålla eller patentera innovationer är svårt. Med patent så skyddas företaget åtminstone mot direkt plagiering men samtidigt fungerar patentet som en handbok i att komma runt de- samma.

Skyddet som ett patent utgör är proportionellt mot hur stor kassa företaget har.

Intervjupersoner i HIT-studien.

Tidskriften Ny Teknik har i en serie artiklar sedan år 1999 presen- terat ett hundratal små teknikbaserade tillväxtföretag. Av dessa val- des i flera steg med olika urvalskriterier ut först 64 st. företag som fortfarande var aktiva, sedan 29 st. av dessa som hade försäljning år 2001 och år 2004, och sedan 6 + 6 st från båda svansarna i tillväxt-

7TP PT Se vidare bakgrundsrapport nr A3, ”The role of patents in high-growth SMFs in Sweden – The GAZ study”.

182

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

fördelningen, dvs. företag med hög respektive låg tillväxt för att få kontrastverkan. Kvalitativa och kvantitativa data för olika urval samlades in via publik information, enkät och intervjuer.

Fyra företag i delurvalet av tolv stycken var universitetsav- knoppningar ('university spin-offs') och åtta var oberoende. Inga företagsavknoppningar ('corporate spin-offs') hamnade således i detta urval. Alla företagen var patentmedvetna, även om de flesta ansåg patentkunnandet som lågt, och 11 av 12 hade patent. För en huvuddel av företagen var innovationer av stor betydelse för till- växt, medan patent i sig hade underordnad betydelse för själva till- växten. Däremot hade patent stor betydelse för en huvuddel av fö- retagen när det gällde att attrahera riskkapital. I dessa avseenden skilde sig inte hög- och lågtillväxtföretag signifikant, inte heller när det gällde antal patentansökningar.

Tabell 8.6 visar vidare att patentkunnandet var lågt samtidigt som företagsledningens involvering i patent var stor i de flesta fö- retag. Tilliten till patents skyddsförmåga var förvånansvärt låg. Möjligen beror detta på lågt patentkunnande.

Ett antal rekommendationer framkom i intervjuer och enkäter, t.ex. att bättre och billigare patentrådgivning behövs för småföretag samt att patent- och IP-utbildning borde stärkas vid universitet och högskolor. (Se vidare kapitel 10 och 11, samt bilaga 14.)

Tabell 8.6		Översikt av intervjuresultat i HIT-studien (n=12)

Fråga:				Antal svar
1.	Företagsinternt patentkunnande		Hög	3
			Låg	9
			Annat svar	0
2.	Företagsledningens involvering i patentfrågor		Stor	7
			Liten/ingen	2
			Annat svar	3
3.	Användning av patentinformation för att undvika intrång		Ja	5
			Nej	5
			Annat svar	2
4.	Tilliten i företaget till patents skyddsförmåga		Stor	1
			Liten/ingen	5
			Annat svar	6

183

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

Figurerna 8.2 och 8.3 visar slutligen ett par kvantitativa samband mellan företagens patentering, tillväxt och storlek i det större ur- valet av 29 små teknikföretag.

Figur 8.2 visar inget klart och entydigt samband mellan patente- ring och försäljningstillväxt. Snarare kan möjligen urskiljas två grupper av företag, en högtillväxtgrupp och en lågtillväxtgrupp där den senare har fler patent. Observationer gjorda i tidigare studier indikerar också att små teknikbaserade företag väljer mellan en högtillväxtstrategi och en lågtillväxtstrategi. Företag i den senare gruppen kan följaktligen förbli små under lång tid vilket möjligen ger dem anledning att sammanlagt ta ut flera patent. Denna ten- dens motverkas dock av tendensen att tillväxt i sig genererar resur- ser för FoU och patentering. Urvalet är här för litet för att dra säk- rare slutsatser i detta avseende. Figur 8.3 ger ett mera entydigt po- sitivt samband mellan antal patent och antal sysselsatta. Detta re- sultat stöds av tidigare resultat som pekar på en tydlig koppling mellan FoU-resurser och patentering. Stora variationer i omsätt- ning per anställd är sedan vanliga i unga hi-tech-företag vilket gör att mönstren i figur 8.2 och 8.3 inte nödvändigtvis är motstridiga i denna studie. Resultaten pekar på det ömsesidiga positiva samban- det mellan patentering och tillväxt, och att patentering samvarierar med antal FoU-anställda, vilka i sin tur svarar för patentering. Hur små teknikbaserade företags patentering kan stimuleras genom an- ställning av patent- och IP-specialister behandlas vidare i kapitel

11.TPF8FPT

8TP PT För mer detaljer kring studien, se bakgrundsrapport nr A8, ”The role of patents in high- tech SMFs in Sweden – The HIT Study”.

184

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Figur 8.2 Tillväxt i förhållande till antal grundpatent (= prioritetsgrundande patent) i 29 st. små teknikbaserade företag

(Faktiska värden är avsiktligt utelämnade.)

Figur 8.3 Antal anställda i förhållande till antal grundpatent (= prioritets- grundande patent) i 29 st. små teknikbaserade företag

(Faktiska värden är avsiktligt utelämnade.)

185

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

8.7Sveriges små och medelstora företag i en viktig tillväxtregion (GGVV-studien)

Uppfinningshöjden har sjunkit alldeles för lågt. Numera finns ett virr- varr av patent inom branschen vilket resulterar i stora svårigheter för småföretag att hantera de stora företagens patentmattor.

Jag skulle skämmas om vi tog patent på varje liten grej. Vi vill ta ett samhällsansvar.

I Gnosjöregionen finns en tro att patent är onödiga eftersom det ändå inte går att skydda sig mot kinesiska företag med patent. Här gör vi saker, och om någon annan börjar göra samma saker så gör vi det ännu bättre.

Det är inte de kinesiska företagen som piratkopierar, det är europeiska konkurrenter som skickar våra produkter till Kina med meddelandet ’Copy exactly’.

Intervjupersoner i GGVV-studien.

Studien av Gnosjö-regionen avsåg att se hur stor patentmedveten- heten och patentförståelsen var och vilken roll patenteringen spe- lade i en erkänt viktig, uppfinningsrik och entreprenöriell småfö- retagsregion utanför storstadsregionerna. Vidare var ett syfte att få fram idéer och förslag för utredningens olika uppgifter. Studien var dock liten och som regionstudie betraktad av ”single-case”-karak- tär, vilket naturligtvis i hög grad begränsar generaliserbarhet till andra regioner.

Studien pekade på möjligheten att få en utväxling på innova- tions- och entreprenörskulturen i regionen genom att stimulera dess organiska tillväxt på sätt som beskrivs i kapitel 10. Någon ut- präglad patentkultur kunde emellertid inte observeras. Patentmed- vetenhet fanns men patentförståelsen var mycket begränsad för- utom i ett par medelstora företag. Snarare fanns till och med före- ställningar som att man inte behövde patent för att man var så ent- reprenöriell och snabb att man ändå skulle ”klara sig” och att pro- duktlivscyklerna var för korta för patent, samt att mönsterskydd räckte. Tilltron till patentskyddets effektivitet var också låg i mer- parten av företag, ofta grundad på gamla föreställningar. Främsta kritiken mot patentsystemet var att kravet på uppfinningshöjd var för lågt. Att ”man kan få patent på vad skit som helst” leder lätt till föreställningen att det inte är någon idé att lägga resurser på patent, även om det då kanske skulle vara lättare för ett litet företag att få

186

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

patent. Samtidigt så fanns dock små företag som utsatts för stora företags patentmattor med många småpatent, liksom enskilda upp- finnare som använt diverse patent enbart i syfte att störa och pressa tillverkningsföretag på pengar (s.k. ”patent extortionists” eller ”patent trolls”). Låga krav på uppfinningshöjd gynnar således inte småföretag. Ytterligare kritik var att patenteringskostnader var för höga och att man inte hade resurser för patentering och rådgivning.

Slutligen var regionens företag väl medvetna om piratkopiering, vilket också förekom bland regionens egna företag. Största oron riktade sig dock mot utländsk piratkopiering. Flera företag hade lång erfarenhet av utländsk legotillverkning. Scenariet med problem med framtida patentmattor från innovativa asiatiska företag var emellertid främmande för företagen.TPF9FPT

8.8Innovations- och patentfrågor i mjukvaru- och IT- företag (IT-SMF-studien)

Det är idag för krångligt att aktivt arbeta med patent i ett mindre bo- lag.

Vi har en konkurrent som har ett patent på en lösning (varken mjuk- eller hårdvara utan snarare en konfiguration av mjuk- och hårdvara). Patentet är giltigt men man blir mörkrädd för hur man kan fiffla runt med kända begrepp för att få ett patent!

Patent i sig är ingen garanti för att ett företag ska växa. Det svåra är att tillämpa patentet på ett vinstgivande sätt.

Intervjupersoner i IT-SMF-studien

En stor och tekno-ekonomiskt viktig IT-verksamhet finns i ett stort antal företag vilka inte klassas som IT-företag. I denna me- ning finns en stor ”dold” IT-industri som är integrerad med annan industriell verksamhet.TPF10FPT Inom denna finns en betydande mjukvaruutveckling, ofta inom storföretag. Storföretagen har fått besvara frågor angående mjukvarupatent i delstudien PEX4-L. Ett flertal har dessutom på olika sätt, bl.a. i media, deklarerat sina

9TP PT För mer detaljer kring studien, se bakgrundsrapport nr A9, ”The role of patenting in a Swedish entrepreneurship area – The case of the Gnosjö region”.

10TP PT Detta är ett vanligt fenomen vid framväxt av nya generiska teknologier, ett fenomen som dock är temporärt och partiellt på grund av att desintegration och avknoppningar i olika delar av industrin tenderar att ske efter hand som skalekonomi och andra faktorer spelar in i olika takt. På samma sätt kan man tala om en dold elektronikindustri, liksom förmodligen framöver om en dold BT-industri (bioteknik-industri).

187

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

behov av och möjligheter till mjukvarupatentering.TPF11FPT Diskussionen i allmänhet om mjukvarupatent är ju också numera välkänd, inte minst efter Europaparlamentets nej till EU-kommissionens mjukvarudirektiv i juli 2005. I grova drag har en ”nej-sida” associerats med ”open-source”-rörelsen och därmed också med små mjukvaruföretag. En delstudie av små IT-företag har därför genomförts. 34 företag i IT sektorn valdes ut slumpmässigt ur en populationsram, varav 24 svarade, dvs. svarsfrekvensen var 71 %. Företagen har sedan klassats som mjukvaruföretag om deras mjukvaruutveckling utgjort minst 40 % av deras totala FoU- kostnader. De viktigaste kvantifierade resultaten framgår av tabellerna 8.7–8.12. De redovisas mer ingående här på grund av frågornas aktuella intresse.TPF12FPT

Tabell 8.7 Innovationers och patents betydelse för företags tillväxt (1=mycket liten, 5=mycket stor)

	Mjukvaruföretag	Övriga IT-företag	Totalt
	(n=14)	(n=10)	(n=24)

Vilken betydelse har produktinnovationer för	4,43	3,50	4,04
företagets tillväxt?
Vilken betydelse har processinnovationer för	3,14	2,90	3,04
företagets tillväxt?
Vilken betydelse har patentering för företagets	2,79	2,20	2,54
tillväxt?

11TP PT I mediasammanhang har ofta en åtskillnad gjorts mellan begreppen datorrelaterade upp- finningar och ”rena” mjukvaruuppfinningar i form av enbart ett datorprogram, varvid stor- företagens behov uttryckta i dessa sammanhang främst har knutits till det förra begreppet. Åtskillnaden är dock inte särskilt distinkt, eftersom mjukvara avser programvara, dvs. program för datorer. (Termen ”mjukvarupatent” används också synonymt med termen ”pro- gramvarupatent”.)Begreppet dator är vidare inte avgränsat till enbart hårdvaran. Dessutom finns en hög grad av substituerbarhet mellan hårdvara och mjukvara i form av att samma eller liknande funktioner kan implementeras i såväl hårdvara som mjukvara.

12TP PT Noteras bör att definitionen av IT-företag utgår ifrån en gruppering av branschkoder, vilka i sin tur också kan innehålla företag med hårdvaruutveckling. Begreppen IT-företag och mjukvaruföretag är således breda. Se vidare bakgrundsrapport nr A10, ”The role of patents in IT SMFs in Sweden– The IT-SMF study”.

188

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Tabell 8.8 Hur patenterings respektive PRV:s betydelse för företag förväntas förändras i framtiden (1=minska, 3=oförändrad, 5=öka)

	Mjukvaruföretag	Övriga IT-	Totalt
	(n=14)	företag (n=10)	(n=24)

Hur förväntas patenteringens betydelse för	3,29	2,90	3,13
företaget förändras i framtiden?
Hur förväntas svenska PRV:s betydelse för	2,79	2,40	2,63
företagets verksamhet förändras i framtiden?

Tabell 8.9 Andel studerade företag som bedriver licenshandel respektive utnyttjar information om andras patent

	Mjukvaruföretag	Övriga IT-	Totalt
	(n=14)	företag (n=10)	(n=24)
Andel svarande företag som säljer licenser på sina	21 %	30 %	25 %
patent:
Andel svarande företag som säljer licenser till	14 %	30 %	21 %
utlandet på sina patent:
Andel svarande företag som köper licenser på andras	14 %	30 %	21 %
patent:
Andel svarande företag som köper licenser från	14 %	20 %	17 %
utlandet:
Andel svarande företag som utnyttjar information om	57 %	67 %	61 %
andras patent:
Andel svarande företag som utnyttjar information om	57 %	67 %	61 %
andras patent för att undvika krockar:
Andel svarande företag som utnyttjar information om	21 %	44 %	30 %
andras patent för att hitta tekniska lösningar:

Tabell 8.10 Medvetenhet om och tilltro till patent samt patent som konkurrens- och marknadsföringsmedel (1=mycket liten, 5=mycket stor)

	Mjukvaruföretag	Övriga IT-	Totalt
	(n=14)	företag	(n=24)
		(n=10)
Hur stor är medvetenheten om patenteringens	3,31	3,33	3,32
ekonomiska vinster och kostnader inom företaget?
Hur stor tilltro har ni till patents förmåga att skydda	2,57	2,22	2,43
era innovationer?
Vilken roll har patentering som konkurrensmedel för	2,64	2,22	2,48
företaget?
Hur stor betydelse har patent i marknadsföringssyfte?	2,71	2,67	2,70

189

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys				SOU 2006:80
	Tabell 8.11	13
	Tabell 8.11	ProgramvarupatentTPF FPT

			Mjukvaruföretag	Övriga IT-	Totalt
			(n=14)	företag	(n=24)
				(n=10)
	Andel svarande företag som anser att det legala		62 %	25 %	48 %
	patentskyddet bör utvidgas till ren programvara:
	Om det legala patentskyddet utvidgas till ren programvara,		3 %	5 %	4 %
	ungefär hur många procent skulle ert företag då öka FoU-
	resurserna för programvaruutveckling?
	Tabell 8.12	Patentbyråer och patentkonsulter

			Mjukvaruföretag	Övriga IT-	Totalt
			(n=14)	företag	(n=24)
				(n=10)
	Andel svarande företag som tar hjälp av patentbyråer/-		71 %	67 %	70 %
	konsulter för råd och hjälp vid patentfrågor:
	Andel svarande företag som anser att svenska/nordiska		60 %	43 %	53 %
	patentbyråer kan erbjuda tillräcklig kostnadseffektivitet i
	sitt serviceutbud:

Som framgår av tabellmaterialet så har produktinnovationer stor, ofta mycket stor, betydelse för mjukvaruföretagens tillväxt medan patenteringens betydelse för tillväxt är mindre, dock långt ifrån li- ten, vilket skulle kunna förväntas.TPF14FPT Spridningen är dock betydande vilket tyder på att mjukvaruföretag är en heterogen grupp med skilda egenskaper och förutsättningar vad gäller patentfrågor. Be- tydelsen ansågs vidare öka något i framtiden.

Andelen företag som säljer och köper licenser är ganska stor i förhållande till företag i allmänhet och en huvuddel av dem bedriver licenshandeln internationellt. En huvuddel utnyttjar också patent- information i olika syften (undvika intrång, hitta tekniska lös- ningar). Medvetenheten om patentekonomi är ganska stor och skiljer sig inte mellan mjukvaruföretagen och övriga IT-företag. Således påverkas inte bedömningarna särskilt mycket av omedve- tenhet om patenteringens ekonomiska vinster och kostnader i fö- retagen. Tilltron till patents skyddsförmåga och betydelse som konkurrens- och marknadsföringsmedel är dock begränsad.

13TP PT I PEX4-PB-studien framkom att 10 av de 12 största patentbyråerna (dvs. 83 %) var för ett införande av programvarupatent. En byrå var emot ett sådant införande och en byrå tog inte ställning.

14TP PT Självklart är skalorna grova, bedömningar osäkra och urvalet litet, men resultat av detta slag kan ändå vara värdefulla för att få en nyanserad bild och uppslag till fördjupade studier.

190

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

En särskilt intressant observation är att nästan hälften av företa- gen totalt och en huvuddel av mjukvaruföretagen i studien anser att det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara. FoU- stimulansen i företagen därigenom skulle dock bli tämligen margi- nell. Av de studerade patentbyråerna var en klar majoritet för infö- randet av programvarupatent.

Slutligen ges i textruta 8.4 och textruta 8.5 exempel på patents roll i två enskilda IT-företag (utanför urvalet) med låg respektive hög tillväxt i aktuella och snabbväxande IT-branscher.

Textruta 8.4 Att spela med patent år 2005

KidCards är ett litet svenskt nystartat företag i spelbranschen. Affärsidén liknar det japanska barnkortspelet Pokémon, dvs. att barn – eller snarare deras föräldrar – köper spelkort och tillbe- hör och spelar via elektroniska terminaler i olika grupperingar ett öppet, tidsobestämt spel, som efterhand skapar och fördelar virtuella värden, varvid reella behov av upprepade köp av olika slag också uppstår.

Som en komplementär produkt har en tecknad och animerad serie med kopplingar till spelfigurerna utvecklats – Tim's Game

– vilken också gått i TV under en period.

KidCards har stött på oväntad, stark och snabb konkurrens från Japan och fått problem med vikande försäljning, varvid för- handlingar om licens- och företagsförsäljning inletts. En japansk spel- och leksaksgigant – med börsvärde i klass med ABB – har varit seriöst intresserad. Trots det japanska företagets entusiasm och erkännande av spelets unika teknologi så har man hittills bedömt affären som alltför osäker och svårvärderad, mycket be- roende på att KidCards inte har några godkända patent ännu, bara några patentansökningar. KidCards avvaktar därför tills man får ett första godkänt patent och starkare finansiell ställ- ning. Detta kan ta flera år. Under tiden går konkurrenternas ut- veckling snabbt vidare. I sammanhanget har tumregler nämnts att beviljning av en patentansökan i genomsnitt tiodubblar dess värde. I KidCards fall kan då möjligen ett värde på patentport- följen bli ca. 2–3 MUSD.

191

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

Textruta 8.5 Att söka med patent

Företaget Google från 1998 och sökmotorn med namnet Google från 1997 är moderna tillväxtfenomen utan like. De illu- strerar hur snabbt radikala innovationer och unga universitets- baserade uppfinnare och entreprenörer – Stanford-doktoran- derna Sergey Brin och Larry Page – under gynnsamma tekniska och ekonomiska förutsättningar kan generera tillväxt i en allt- mer kunskapsbaserad och globaliserad värld. Tillväxten är feno- menal inte bara i rent ekonomiska termer, som t.ex. att företa- gets aktiemarknadsvärde på sju år har växt till över 80 miljarder US dollar, utan också vad gäller internationell spridning, an- vändning, ryktbarhet och tänkbara sociala och politiska hot och möjligheter. Googles möjligheter att förändra världen kan jäm- föras med Gutenbergs radikala förbättring av boktryckarkons- ten på 1400-talet.

Google baseras på speciella algoritmer och program som körs på hundratusentals (per 2005) ombyggda och hopbyggda billiga persondatorer, vilka tillsammans ger en världsunik datorkraft. Hur denna datorkraft åstadkoms är en väl bevarad affärshemlig- het. Algoritmer och övrig mjukvara är däremot till stor del pa- tentskyddade. Första patentet söktes 1997. Över hundra patent har sökts t.o.m. halvårsskiftet 2005. En viktig del av patente- ringen berör Larry Pages nyckeluppfinning av den s.k. Page Rank-metoden, som baseras på en idé för en sökalgoritm som rankar de olika sökresultaten efter olika relevanskriterier, och följdutvecklingar av denna uppfinning. Strategin från början var att basera företaget på licensförsäljning men svårigheter att få gehör för affärsidén och att sälja licenser, t.ex. till Yahoo, ledde till att Google byggde upp egen tjänsteförsäljning och sedan kunde växa sig stora på egen hand, först med hjälp av lokal risk- kapitalfinansiering och därefter genom en börsintroduktion. När sedan den ekonomiska potentialen hos affärsmodellen för sökmotorer med kringtjänster demonstrerats började en formlig sökmotorindustri att utvecklas. Inom denna industri får IP-frå- gor en växande betydelse, inte minst på grund av ett växande antal rättstvister i kölvattnet på en extremt lönsam teknikut- veckling.

192

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

8.9Stora företags patent, innovationer och tillväxt (PEX4-L-studien)

Varje år lämnar koncernen in runt 100 patentansökningar som gäller nya uppfinningar. Idag har koncernen över 4 400 gällande patent. Inom affärsområde Sandvik Tooling är ca 70 % av produkterna paten- terade! Det är en mycket stor konkurrensfördel för Sandvik.

Källa: ”Sandviks Värld” 2005/2006, s. 30

För att utröna stora företags förändringar i patenteringsfrekvens genomfördes en stor enkätstudie, vilken redovisas i nästa kapitel (därav förkortningen PEX4-L). Enkäten tar dock också upp frågor kring sambanden mellan patent, innovationer och tillväxt, vilka re- dovisas i sammandrag i detta avsnitt. Enkäten besvarades av 38 st. av 50 st. utvalda företag. (För vissa frågor låg dock svarsfrekvensen på ca 20–30 st.).

Tabell 8.13 visar först att närmare 40 % av de svenska storföreta- gens försäljning utgörs av nya produkter som marknadsintroduce- rats under de senaste fem åren (2000–2004). Denna typ av mått tas ibland som indikator på ett företags innovativitet eller innova- tionstakt, vilket i sig inte är korrekt. Dessutom är måttet mycket branschberoende. Inte desto mindre får siffran 40 % anses hög. Lööf (2002, sid 84 och 88) anger att motsvarande siffra för perio- den 1994–1996 var 15,1 % i Sverige, 11,4 % i Norge och 8,0 % i Finland, baserat på data från Community Innovation Survey (CIS) i Europa. Tabellen visar vidare att andelen av försäljningen som skyddas av patent är drygt 40 % och att cirka ¾ av produktuppfin- ningarna och drygt hälften av processuppfinningarna är patent- skyddade. Även detta är höga siffror. Att ny processteknik patent- skyddas i lägre grad än ny produktteknik är en känd företeelse, där- emot inte att en huvuddel av ny processteknik patentskyddas.

193

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys SOU 2006:80

Tabell 8.13	Produktutvecklingstakt och patentskydd i svenska storföretag

		Average
Q3.3.3a What approximate proportion of your company’s or company group’s patentable
inventions are protected by patent (in percent)?
1. Essentially product inventions:		75.4 %
2. Essentially process inventions:		54.6 %
Q5.1.2a Approximately how large is the proportion of the company’s or company group’s		39.9 %
total sales derive from essentially new products which have been introduced on the
market in the last 5 years (i.e. during the period 2000–2004)?
Q5.1.2b Approximately how large is the proportion of the company’s or company group’s		42.3 %
total sales that is protected by own patents?

Tabell 8.14a visar sedan att patentskydd dominerar de svenska storföretagens kommersialiseringsstrategi för nya produkter. Även viktsiffran för denna strategi är hög jämfört med tidigare studier av storföretag i Sverige och USA, men inte så hög som för företag i Japan. Tabell 8.14b visar resultat från två tidigare studier, varav en var den tidigare nämnda IVA/PRV-studien från 1992–1993.

Tabell 8.14a Kommersialiseringsstrategier för nya produkter

Question	Average
Q5.1.5a How important for your company, on average, are the following strategies in
order to commercialize new product technologies? (Scale: No importance=0, 1, 2, 3,
4=Major importance)
a) Taking out patents in order to delay or prevent imitators	2.82
b) Selling licenses	1.22
c) Using secrecy	2.21
d) Creating lead times in the market	2.23
e) Creating cost reductions in production	2.63
f) Creating superior marketing and after-service	2.59
g) Creating costs for the customer to change supplier	1.28

194

SOU 2006:80 Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Tabell 8.14b Kommersialiseringsstrategier för nya produkter enligt tidigare studier

(Scale: No importance = 0,1,2,3,4 = Major importance)

Strategies	1)	1)	2)
Strategies	JapanP	SwedenP	USP
	P	P	P

(a) Taking out patents to deter imitators (or to collect royalties)	3.3	1.9	2.0
(b) Exercising secrecy	2.4	2.0	1.7
(c) Creating market lead times	2.9	2.4	2.9
(d) Creating production cost reductions	3.1	2.7	2.7
(e) Creating superior marketing	2.9	3.0	3.1
(f) Creating switching costs at user end	2.3	1.7	n.a.

Notes:

1)Sample of 24+24 large corporations in Japan and Sweden. Perceptions for 1992.

2)As reported in Levin et al. (1987). Perceptions for mid-1980s, rescaled to the scale used in the other studies.

Källa: Granstrand (2000), sid. 184

Tabell 8.15 visar så företagens bedömningar av relativa styrkan (elasticiteten) i olika kopplingar i patent/tillväxtspiralen. Bedöm- ningar av detta slag är svåra att göra och blir därmed osäkra, men kan ändå ge intressanta fingervisningar. Om t.ex. FoU-intensiteten (=kvoten FoU/försäljning) är 10 % så motsvarar 1 MSEK mer i FoU-investeringar 5,5 MSEK mer i försäljning. Om vidare patent- resursernas andel av FoU-resurserna är 5 % så motsvarar 1 MSEK mer i patentresurser 5 MSEK mer i FoU, vilket i sin tur motsvarar 27,5 MSEK mer i försäljning, givet tabellens siffror.TPF15FPT

15TP PT Till exempel leder siffran 5,5 % till att försäljningens FoU-elasticitet blir 0,55. Denna elasticitet definieras som den procentuella försäljningsförändringen dividerad med den

procentuella	FoU-ökningen, dvs.	försäljningens	FoU-elasticitet = e(S, R) =
( S/S)/( R/R), där S = försäljning och R = FoU och			betecknar ett variabeltillskott. Med
andra ord är	S = e(S, R) (S/R)	R så om R = 1 MSEK och R/S = 10 % blir S = 5,5

MSEK. På motsvarande sätt leder siffran 2,5 % i tabellen till att FoU-investeringarnas patentresurselasticitet blir 0,25, varvid 1 MSEK mer i patentresurser ger 5 MSEK mer i FoU- resurser, när patentresurserna utgör 5 % av FoU-resurserna. Om patentresursernas andel av FoU-resurserna är 5 % och FoU-intensiteten är 10 % leder alltså en ökning med 1 MSEK i patentresurser till en ökning med 5 MSEK i FoU-resurser vilket i sin tur leder till 27,5 MSEK (5 x 5,5) i ökad försäljning, givet tabellens siffror.

195

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys SOU 2006:80

	Tabell 8.15	Bedömningar av relative styrkan i olika kopplingar i patent/tillväxt-
		spiralen

Question			Average
Q5.1.1a Assume that your company or group of companies increases its R&D investments by
10 %:
1.	Approximately how much, if at all, would the number of patented inventions increase?		7.6 %
2.	Approximately how much, if at all, would the sales increase?		5.5 %
Q5.1.1b Assume that your company’s or company group’s sales were to increase by 10 %.			8.3 %
Approximately how much would the R&D investments increase?
Q5.1.1c Assume that your company or group of companies increases its total patent
resources by 10 %:
1.	Approximately how much, if at all, would the number of patented inventions increase?		5.4 %
2.	Approximately how much, if at all, would the sales increase?		2.6 %
3.	Approximately how much, if at all, would the R&D investments increase?		2.5 %

Tabell 8.16 visar vidare hur företagens patentering och patentin- formation påverkar varandras FoU-behov. Som synes reducerar andras patentering företagens FoU i viss utsträckning genom att dubbelarbete undviks och samarbete och licensiering kan ske. Egen FoU reduceras emellertid oftare av att andras patent hindrar den egna FoUn på området så mycket att företagen lägger ner den.

I nästan hälften av fallen så ökar emellertid företagens FoU-be- hov genom andras patent i form av ökade behov att kringgå (”in- vent around”) dessa.

Tabell 8.16	Påverkan på företagens FoU av andras patentering

Question		Average
Q5.1.4 How is your company affected on average by other companies’ patenting?
(Yes=1, No=0)
a) Our R&D needs are reduced because duplication is avoided and cooperation and		0.19
licensing can occur
b) Our R&D needs are increased because we must invent around the patent or acquire		0.45
the technology concerned
c) We are hindered in our R&D and discontinue it		0.27
d) We do not allow ourselves to be affected		0.09

Tabell 8.17 visar slutligen genom svar på kontrafaktiska frågor hur företagens FoU påverkas av patentsystemet som helhet. Som synes är denna påverkan mycket stor. Om inte patenteringsmöjligheter

196

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

hade funnits skulle nästan en tredjedel av den senaste 5-årsperio- dens alla uppfinningar och nya produkter inte ha utvecklats och marknadsintroducerats och en dryg tredjedel (36,5 %) av företa- gens FoU falla bort. Om patentskyddet försvann (t.ex. genom in- validering) för en typisk företagsprodukt på marknaden så skulle produktens försäljning, försäljningsmarginal och marknadslivs- längd reduceras med cirka en fjärdedel.

Tabell 8.17 Patentsystemets påverkan på företagens FoU, nya produkter och tillväxt

Question	Average
Q3.3.4a Estimate how large a proportion of the new products introduced during the last five years	31.5 %
(2000–2004) would not have been developed and introduced on the market if it had been foreseen
that for them patents could not be granted:
Q3.3.4b Give the proportion (in percent) of inventions developed during the latest five-year period	30.3 %
which would not have been developed if they could not be patent-protected:
Q5.1.6 If your company’s patent protection for a typical new product on the market were to cease
for some reason, how much would this:
a) reduce the product’s sales, in approximate %?	25.1 %
b) reduce the product’s sales margin (profitability margin before write-offs), in approximate % (of	24.2 %
the percentage sales margin)?
c) reduce the product’s market lifetime, in approximate %?	25.0 %
Q5.4.1 Assume that the maximum patent protection time is changed in all of the important
markets where your company or group of companies operates. What would be the effect on your
company’s or company group’s total R&D budget if the maximum patent protection time were
changed as suggested below? (Try to make a rough estimate.) Please circle + or – for an increase
or decrease respectively.
a) increased by 3 years	2.4 %
b) reduced to 10 years	18.1 %
c) reduced to 0 years (i.e. the patent protection ceases entirely)	36.5 %

8.10Patentbyråstudien (PEX4-PB)

Efter att bilden av nedgången av patentansökningar till PRV klarnat gjordes en enkätstudie av 14 av de 15 största patentbyråerna i Sverige för att få deras bild av faktorer bakom nedgången. På detta sätt kunde också indirekt en bättre bild fås av nedgångens omfatt- ning och orsaksfaktorer bland småföretag, vilka visat sig svåra att studera särskilt. De 12 svarande patentbyråerna täckte 83 % av om- sättningen i denna bransch år 2004, vilket sammantaget får anses som mycket god täckning av branschen.

I stort sett verifierades resultaten från delstudien av stora före- tag, vilken redovisas i kapitel 9. Totala omsättningen i urvalet hade vidare växt något under perioden 2001–2004 vilket visar att ned- gången av ansökningar till PRV inte fått genomslag i patentbyrå-

197

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

branschens omsättning. Tabellerna 8.18 a–c ger en sammanfattning av resultaten. Som synes har ungefär en fjärdedel av patentbyråer- nas kunder minskat antalet förstagångsansökningar totalt respek- tive till PRV och den senare minskningen är större för större före- tag. Företagen i alla tre storlekskategorierna i tabellen har dock minskat sin PRV-andel av sina förstagångsansökningar, främst på grund av ökad användning av PCT- och EP-ansökningar. Främsta anledningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är mer selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för kvantitet (visas ej i tabell här). Detta bekräftar bilden från motsva- rande del av studien av storföretag (se vidare kapitel 9).

Tabell 8.18a Förändringar i patentbyråernas uppdragsverksamhet

Question.					Average
					(n=12)
Q3.1a What is the approximate share of your clients that have:
1)	Declined their number of annual first filings to the PRV since 2001?				26 %
2)	Increased their number of annual first filings to the PRV since 2001?				14 %
3)	Kept stable their number of annual first filings to the PRV since 2001?				60 %
Q3.1b Please estimate roughly the share of the following client groups among these
that have declined their annual first filings to the PRV:
1)	Large firms:				43 %
2)	Medium sized firms:				31 %
3)	Small firms/individual inventors:				24 %
Q3.1c Regarding total number of first filings: What is the approximate share of your
clients that have:
1)	DeclinedU		U their total number of annual first filings since 2001:		24 %
2)	IncreasedU			U their total number of annual first filings since 2001:	16 %
3)	KeptU	stableU their total number of annual first filings since 2001:			46 %

Tabell 8.18b PRVs andel av förstagångsansökningar

Question

Q3.1d Please estimate the share of your clients’ first filings that are directly filed with the PRV and how this share did change since 2001 for:

			Tendency
		(-, 0, +; number of responses in parentheses)
a) Large firms:	61 %	-(8)	0 (1)	+(0)	na (3)
b) Medium sized firms:	69 %	-(7)	0 (2)	+(0)	na (3)
c) Small firms/individuals:	73 %	-(5)	0 (4)	+(0)	na (3)

Q5.2 Do you perceive that the services offered by the PRV are:
	Yes	No
Cost efficient?	12	0
Of sufficient quality?	9	3
Sufficient range of services?	11	1
198

SOU 2006:80 Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Tabell 8.18c Anledningar enligt patentbyråerna till PRVs minskade andel av förstagångsansökningar

Question (Scale: Unimportant = 0 to 4 = Very important)

Q3.2b Changes in patent application strategy in the form of:
a) Decreased propensity to choose Sweden as priority country	1.8
b)Increased use of PCT and EPO applications for first filings	2.6
c) Changed regulations	0.6
d) Less service from PRV compared to other patent offices	1.0
e) The importance of the Swedish market has decreased	1.6
f) The national patenting has become less advantageous over PCT due to the	0.9
comparatively early disclosure

8.11Utbud av patent- och IP-utbildning i Sverige (IPE- studien)

IP-frågor måste få större utrymme på högskolor och universitet.

Intervjuperson i HIT-studien.

Öka status och kunskap om patenteringsteknik etc. De flesta är väldigt okunniga om hur ett patent fungerar.

Intervjuperson i IT-SMF-studien.

Det krävs mer utbildning om immaterialrätten på högskolor och uni- versitet.

Intervjuperson i PEX4-L-studien.

Det stod tidigt klart i utredningsarbetet att det fanns ett betydande behov, också uttryckt i en betydande efterfrågan, av rådgivning och utbildning i patent- och IP-frågor. Ett sådant behov har också på- talats i tidigare studier och utredningar sedan länge men då främst avsett behovet av patentingenjörer.TPF16FPT Föreliggande utredning har emellertid identifierat ett större och bredare nationellt behov av kompetens inom hela IP-området med dess tekniska, ekonomiska, juridiska och ledningsmässiga kompetenser. Detta behov synes fö- religga också i andra länder, t.ex. de nordiska. För att kartlägga ut- budet av patent- och IP-utbildning i Sverige genomfördes en bred delstudie som täckte åtta huvudsakliga kategorier av utbildningsle- verantörer – fristående/integrerade, privata/publika etc. och sju huvudsakliga avnämarkategorier. Figur 8.4 visar dessa kategorier

16TP PT Se t.ex. SOU 1985:53, kap. 8, som pekade på ett behov av ca 200 patentingenjörer under 10 år. Behoven kvarstår och har ökat, inte minst vad gäller behovet att utbilda svenska behöriga European Patent Attorneys.

199

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

och antalet leverantörer i olika kategorier.TPF17FPT Figur 8.5 visar sedan olika medel för, innehållsdelar i och omfattning av utbildningen.

Figur 8.4 Leverantörer och avnämare av IP-utbildning i Sverige1)P P

			SUPPLIERS
			SUPPLIERS
			SUPPLIERS
1.			Universities	9
1.		Universities			9
2.	IP & law firms			82
2.	IP & law firms			82
2.		IP & law firms		82
3.	Patent and trademark office			1
3.	Patent and trademark office			1
3.		Patent and trademark office			1
4.	Professional associations			6
4.		Professional associations			6
5.	Business incubators, science			38
5.		Business incubators, science		38
	parks and innovation centres
6.		parks and innovation centres		7
6.	Technology transfer offices			7
6.		Technology transfer offices			7
7.	Private institutions			1
7.		Private institutions		-	1
8.	International organisations			-	-
8.		International organisations			-

DIRECT MEANS					RECEIVERS
DIRECT MEANS					RECEIVERS
Advice	-	-	1.	Business managers
Advice	-	-	1.	Business managers
Seminars	-	-	1.		Business managers
Seminars		-	2.	IP professionals
Courses	32		2.		IP professionals
Courses	32		3.	Artists and designers
Programmes	9		3.		Artists and designers
Programmes		9	4.	Researchers
			4.		Researchers
			5.	Entrepreneurs & inventors
			5.		Entrepreneurs & inventors
INDIRECT MEANS			6.	Students
INDIRECT MEANS			6.		Students
INDIRECT MEANS			7.	The general public
Conferences	7		7.		The general public
Conferences	7
Conferences		7
Online resources	1
Online resources		1

Noter:

1) Sifforna i högerkolumnerna anger antal i olika kategorier.

Figur 8.5 Översikt av den svenska IP-utbildningens medel, innehåll och omfattning1)P P

Means

Indirect Direct

Programme

Universities: 700 (students: ~75% engineers)

Course

PRV: 1500

(mainly IP)

Seminar

Advice

IP conference

Online resource

Administrative

Judicial

Business

Content

Noter:

1) Sifforna anger ungefärligt antal individer i olika kategorier.

17TP PT Se också bakgrundsrapport nr A2, ”Survey of IP education in Swedish higher education, research institutes, consultancy services, PRV and the TTOs”.

200

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

Sammanfattningsvis är IPE-studiens slutsatser:

1.Det finns enbart ett fåtal IP-kurser och IP-program på univer- sitets- och högskolenivå i Sverige för ingenjörer, ekonomer och jurister och motsvarande kategorier av studerande. 9 175 Mas- ter-examina utfärdades i dessa kategorier åren 2003/2004 och IP-kurser och IP-program nådde ut till ca 700 studerande åren 2004/2005. Någon forskarutbildning eller lärarutbildning inom IP-området finns dessutom inte över huvud taget. Således har förmodligen mindre än 10 % av utexaminerade Master-stu- denter inom teknik, ekonomi och juridik fått någon IP-kurs. Dessa yrkeskategorier är viktiga i en alltmer kunskaps- och IP- orienterad ekonomi och siffran, som förmodligen är mycket lägre i andra kunskapsyrken, står långt ifrån i paritet med en ekonomi som domineras av intellektuellt kapital.

2.Enbart en mycket liten andel av den publikt tillgängliga IP-ut- bildningen är inriktad på IP-ekonomi, IP-strategier och kommersialisering av IP. Någon kvalificerad utbildning i ekonomiska aspekter av patent och IP förekommer knappast mer än marginellt.

3.Uppfinnare, forskare, innovatörer och entreprenörer kan en- dast i ringa utsträckning erhålla kvalificerad rådgivning inom hela IP-områdets kompetensbredd, trots en god samlad tillgång i Sverige på innovationscentra, teknikparker, inkubatorer, tek- niktransfer-enheter, entreprenörsutbildningar etc.

4.PRV är Sveriges största leverantör av IP-utbildning. Denna är dock främst specialiserad på patentteknisk hantering och riktar sig främst till patent- och IP-specialister.

5.Patent- och IP-konsultbyråer (främst patentbyråer och advo- katbyråer) levererar viss utbildning som del i den löpande råd- givningen och konsultverksamheten. En betydande del av den juridiska rådgivningen till svenska företag levereras av ut- ländska advokater och IP-specialister, främst amerikanska.

6.Affärsansvariga i svenska teknikbaserade företag får inte någon IP-utbildning av betydelse, vare sig i företagens internutbild- ning eller från externa leverantörer. Även om behovet är starkt och behovsmedvetenhet finns så är den uttryckta efterfrågan svag. Detta gäller speciellt SMF och många tjänsteföretag.

7.Ett flertal initiativ pågår dock. Till exempel har patent- och IP- specialisterna i industrin och IP-konsultbranschen i Sverige och

201

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

Norden bildat en IP-akademi i syfte att bl.a. höja och certifiera IP-kompetensen bland praktiserande IP-specialister.

8.12Sammanfattning

I kapitlet har gjorts en genomgång av de viktigaste delstudierna i utredningen för att därigenom på olika sätt belysa sambanden mel- lan FoU, patent, innovationer och tillväxt i Sverige. Resultaten be- lyser på olika sätt många olika samband och låter sig därför inte enkelt sammanfattas. Studien av de viktigaste svenska innovatio- nerna pekade på flera strukturella problem i det svenska innova- tionssystemet, nämligen SMFs sammantaget låga innovationsfre- kvens och innovationsandel, stora företags låga frekvens av radikala innovationer på nya affärsområden och det snabbt ökande utlands- ägandet av innovativa svenska företag, speciellt inom läkemedelsin- dustrin. Samspelet mellan stora och små företag, liksom samspelet mellan företag och universitet, var viktigt i innovations- och sprid- ningsprocesserna, samtidigt som tillväxttakt och snabbhet till in- ternationella marknader inte skilde sig nämnvärt mellan små och stora företag. Studien av hur viktiga svenska patent har exploaterats pekade återigen på stora företags dominans och hur sällsynt det är att stora företag byggs upp från att ha varit små, även om patent- skyddet är gott. Också här har utlandsägandet av viktiga patente- rare ökat markant.

Snabbväxande småföretag i allmänhet växer av många olika skäl och patent kunde inte påvisas ha någon roll i denna allmänna före- tagsgrupp. Patentmedvetenheten var dock påfallande låg och urva- let mycket litet med ett stort inslag av tjänsteföretag varför ytterli- gare utredning av patenteringens roll för snabbväxande företag i allmänhet behövs. Däremot hade patent föga överraskande ett tyd- ligare samband med tillväxt i snabbväxande små teknikföretag, som också var patentmedvetna även om patentkunnandet var lågt. I dessa företag hade patent också stor betydelse för att attrahera riskkapital. Studien av småföretag i IT-sektorn, inklusive mjukva- ruföretag, visade på produktinnovationernas stora betydelse för mjukvaruföretagens tillväxt medan patenteringens betydelse för tillväxt var mindre. Andelen IT-företag som bedriver licenshandel var jämförelsevis stor. En huvuddel av mjukvaruföretagen ansåg att det legala patentskyddet bör utvidgas till ren programvara, i likhet med vad nästan alla tillfrågade patentbyråer ansåg. Kapitlet har

202

SOU 2006:80

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

också gett ett antal korta fallbeskrivningar för att ge mera situa- tionsspecifika belysningar. Man bör också komma ihåg att flera av delstudiernas urvalsstorlekar varit relativt små, varför försiktighet måste iakttas vid tolkningar.

En stor enkätstudie av 50 st. stora företag i Sverige varav 38 sva- rat visade sammanfattningsvis vilken betydelse patent och patente- ringsmöjligheter har för dessas FoU, innovationer och tillväxt.

Den relativa styrkan (elasticiteten) i olika variabelsamband i fö- retagens patent/tillväxtspiraler är också genomgående tydligt posi- tiva.

Studien av storföretagen avsåg också frågan om anledningar till nedgången i patentansökningar till PRV. Denna del av storföre- tagsstudien redovisas i kapitel 9. En enkätstudie av 12 st. svarande av 14 stora patentbyråer med liknande fokus redovisades dock i detta kapitel. Denna patentbyråstudie bekräftade i stort sett mot- svarande delar av den bild som redovisas i kapitel 9, dvs. att PRVs andel av förstagångsansökningar sjunker, främst på grund av ökad användning av PCT- och EP-ansökningar samt att främsta anled- ningar till minskat antal förstagångsansökningar till PRV är mer selektiv patentering och ökad tonvikt på kvalitet i stället för kvan- titet. Omsättningen i patentbyråbranschen minskade dock inte i perioden 2001–2004.

I kapitlet redovisades också en kartläggning av utbudet av IP-ut- bildning i Sverige. Studien pekade bl.a. på att mindre än cirka 10 %

203

Patent, innovationer och tillväxt i Sverige – en beskrivning och analys

SOU 2006:80

av utexaminerade master-studenter i teknik, ekonomi och juridik fått någon kurs i IP; att knappast någon kvalificerad utbildning i IP-ekonomi förekommer; kvalificerad rådgivning inom hela IP- områdets kompetensbredd endast finns i ringa utsträckning trots närvaron av en mängd aktörer inom innovations- och entrepre- nörsområdet; samt att affärsansvariga i svenska teknikbaserade fö- retag inte får någon utbildning av betydelse i IP-frågor. Dessutom finns en stor brist av certifierade patentspecialister i Sverige. Dessa förhållanden står långt ifrån i paritet med dominansen av intellek- tuellt kapital i en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad eko- nomi.

204

9Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

9.1Inledning

I detta kapitel skall förändringar i patenteringsfrekvens och paten- teringsbenägenhet beskrivas och analyseras, speciellt vad gäller na- tionella förstagångsansökningar till svenska Patent- och registre- ringsverket (PRV).TPF1FPT En nedgång i dessa har observerats under se- nare år och skälen till denna nedgång skall i möjligaste mån kartläg- gas enligt utredningens uppgift PEX4. Detta är en viktig fråga för PRVs framtid. Frågan är också viktig för företagens framtid i den mån en allmän nedgång skett i deras patenteringsfrekvens. En stati- stikstudie och en omfattande enkätstudie har härvid genomförts med såväl stora som små företag. Såväl motiv till nedgångar som uppgångar har efterfrågats för att se om gemensamma faktorer lig- ger bakom förändringar i patenteringsfrekvens i allmänhet.

9.2Förändringar i patenteringsfrekvens

9.2.1Allmänt

Förändringar i patenteringsfrekvens – PF – kan avse förändringar av ett flertal variabler, speciellt:

Antal patentansökningar per tidsenhet (vanligen år)

Antal patentbeviljningar per tidsenhet (vanligen år)

Dessa variabler kan i sin tur avse:

Grundpatent (kallas prioritetsgrundande patent och ansök- ningar därom kallas ”förstagångsansökningar”, s.k. ”first fi- lings”)

1TP PT Med patenteringsbenägenhet avses benägenheten (sannolikheten) att ansöka om och få ett patent givet en patenterbar uppfinning medan patenteringsfrekvens avser antalet erhållna patent per tidsenhet (vanligen år).

205

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Följdpatent i olika länder av samma grundpatent (och ansök- ningar därom kallas ”följdansökningar”, s.k. ”subsequent fi- lings”)

Patentfamiljer (dvs. grundpatent med tillhörande följdpatent, eventuellt avgränsade till sådana patentfamiljer som gäller i ett urval av viktiga länder, t.ex. i Europa, Japan, USA, s.k. ”triad families”)

Patentansökningar kan inlämnas vid:

Nationellt patentverk i de(n) sökandens hemland eller annat land

Multinationellt patentverk (eg. bara EPO)

En patentansökan kan vidare vara en:

Nationell ansökan

PCT-ansökan

EPO-ansökan

Patentstatistisk kan naturligtvis sedan brytas ner på många sätt, t.ex. på olika länder, patentklasser, industrier, företagstyper m.m..

Patenteringsfrekvensen påverkas av många olika faktorer, bl.a. av patenteringsbenägenhet. Patenteringsbenägenhet hos företag i sin tur påverkas av ett antal interna faktorer mer eller mindre inom fö- retagets kontroll, speciellt:

Patentmedvetenheten i företaget

Patentresurser, speciellt antal interna patentspecialister (främst ingenjörer, men också jurister och ekonomer)

Interna FoU-resurser

FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter inom företagets kontroll

Företagets uppfinningsförmåga (produktivitet)

Patentstrategier

Patenteffektivitet relativt alternativa strategier

Affärsledningens förståelse och stöd

Interna finansieringsmöjligheter

Dylika faktorer kan naturligtvis identifieras och benämnas på många andra sätt och också inkluderas i mer övergripande faktorer som exempelvis patentkultur, företagstradition, interna finansie- ringsmöjligheter m.m. Sammanfattningsvis gäller för ekonomiskt

206

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

orienterade företag som vill skapa värdetillväxt att deras patente- ringsbenägenhet påverkas av identifierade patentinvesteringars kostnader och intäkter och i slutänden avkastning.

Patenteringsfrekvensen påverkas vidare av ett antal externa fak- torer väsentligen utanför enskilda företags kontroll även om de sammanhänger med interna faktorer, t.ex.:

FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter utanför företagets kontroll (vilka varierar mellan teknologier och över tiden)TPF2FPT

Konjunktursvängningar

Andra företags patenteringsfrekvens och patenteringsbeteende

Uppfinningarnas patenterbarhet såsom denna definieras av la- gar och kriterier tillämpade av patentverk och domstolar, avse- ende t.ex. uppfinningshöjd och vad som är patenterbara upp- finningsområden (”patentable subject matter”)

Patentverksresurser

Företagsexternt bestämda kostnader och intäkter från patent

Externa finansieringsmöjligheter

Nedan skall en del men inte alla av dessa faktorer behandlas. En mera detaljerad genomgång görs i kapitel 11 där dessa faktorer lig- ger till grund för strukturering av ett antal rekommendationer, se avsnitt 11.3 och tabell 11.1.

9.2.2Patenteringsfrekvens och konjunktursvängningar

Bland faktorerna som påverkar företagens patenteringsfrekvens är det främst FoU-resurser, patentresurser och finansieringsmöjlig- heter och därmed sammanhängande patentstrategier som är kon- junkturberoende. Studier av patenteringsfrekvens på företagsnivå har vidare haft svårt att tydligt peka på någon tidsförskjutning mellan fluktuationer i FoU och fluktuationer i patenteringsfre- kvens.

På svensk nationell nivå påverkas den aggregerade patenterings- frekvensen av industrins struktur och konjunktursvängningar. Den höga FoU-koncentrationen till ett fåtal storföretag i svensk indu- stri ger vidare en stark koppling mellan nationell patenteringsfre- kvens och patenteringsfrekvens i dessa storföretag, inte minst Ericsson. Ericssons FoU har också uppvisat ett konjunkturbero-

2TP PT Dessa uppfinningsmöjligheter motsvarar på företagsnivå ungefär begreppet ”exogenous technological opportunities”, ett begrepp som emellertid oftast används på makronivå.

207

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

ende under 1990-talet och framåt. FoU-investeringarnas konjunk- turberoende som helhet förefaller dock ha dämpats något bland många svenska storföretag under senare år.

Frekvensen av strukturaffärer i industrin (t.ex. fusioner och för- värv) varierar också till del med konjunkturen. Oavsett styrkan i konjunkturberoendet så har ett antal stora utländska förvärv av och samgåenden med svenska storföretag resulterat i att flera koncer- ners huvudkontor och ofta också patentledningsfunktioner hamnat utanför Sverige. Exempel på utländska förvärv med denna effekt är AGA, Volvo Personvagnar och Saab Automobile och exempel på samgåenden med utländska företag med denna effekt är Pharmaci- aUpjohn, AstraZeneca, ABB, AkzoNobel och StoraEnso. En mot- svarande inflyttning saknas i stort sett, vilket sammantaget och allt annat lika innebär en nedgång i benägenheten att lämna in priorite- ringsgrundande patentansökningar i Sverige.

Riskkapitaltillgången i Sverige har också uppvisat ett konjunk- turberoende, både till mängd och till riskprofil. Senaste lågkon- junkturen åren 2000–2003 reducerade kraftigt högriskkapitalet för FoU, speciellt för FoU i tidiga faser och speciellt för SMF. FoU drogs härmed ner och fördröjdes liksom patentansökningar. Detta torde ha gällt också för enskilda uppfinnare. Även om en viss del av teknikbaserat nyföretagande är motcykliskt så tar det ändå tid att uppfinna, ansöka om och få patent. Godkända patent förbättrar samtidigt finansieringsmöjligheterna, så bilden av konjunkturbero- endet är komplex.

Slutligen bör nämnas att teorier finns om långsamma sväng- ningar i ekonomin (s.k. långa vågor eller Kondratieff-vågor), svängningar som är längre än konjunktursvängningar och är över- lagrade dessa. Inverkan av dessa långa vågor på fluktuationer i pa- tenteringsfrekvens på kort och medellång sikt (1–5 år) torde dock vara marginell och knappast detekterbar i tillgänglig statistik.TPF3FPT

3TP PT För analyser av patentfrekvensfluktuationer på lång sikt bör inverkan av Kondratieff-vågor analyseras. Denna typ av vågor eller cykler analyseras också ofta med hjälp av patentstatistik. För närmare beskrivning av Kondratieff-vågor, se t.ex. Freeman et al. (1982) och Granstrand (1994).

208

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

9.3Förändringar i antal ansökningar inlämnade till svenska PRV

9.3.1Syfte och bakgrund

I detta avsnitt skall förändringar i antal prioritetsgrundande natio- nella patentansökningar inlämnade till svenska PRV beskrivas och analyseras. Dessa patentansökningar benämns 'svenska första- gångsansökningar' (”Swedish first filings”) och förkortas SFA. Man bör här komma ihåg att en patenträttighet gällande i Sverige för närvarande (innan ett eventuellt gemenskapspatent införs) kan fås på endera av fyra sätt, nämligen via godkännande av en:

1.Nationell förstagångsansökan inlämnad till PRV.

2.En följdansökan inlämnad till PRV, dvs. en ansökan som base- ras på en nationell förstagångsansökan inlämnad till ett annat nationellt patentverk än PRV. (Varje förstagångsansökan ger internationell prioritet åt eventuella följdansökningar under ett år efter inlämnandet av förstagångsansökan till ett patentverk, det s.k. prioritetsåret, under vilket eventuella följdansökningar till olika andra patentverk måste inlämnas för att äga giltighet.)

3.PCT-ansökan inlämnad till ett patentverk som är auktoriserat av WIPO som PCT-myndighet, och i vilken ansökan Sverige finns med bland de länder som ansökan slutligen anger (’desig- nerar’), dvs. kommer att omfatta.TPF4FPT En PCT-ansökan kan, men behöver inte, inlämnas till svenska PRV och Sverige kan, men behöver inte, designeras i denna. PCT-myndigheten gör en in- ternationell prövning som i sig inte automatiskt leder till en gällande patenträttighet i Sverige. Den senare fås genom att PCT-ansökan fullföljs i Sverige och då godkänns genom en na- tionell prövning av PRV med den internationella prövningen som underlag.

4.En EP-ansökan inlämnad till EPO, i vilken Sverige designeras. (Denna ansökan leder heller inte automatiskt till en fullt ut gällande patenträttighet i Sverige förrän en översättning inges till PRV och en avgift betalas.)

Uttrycket ”inlämnade ansökningar” är således mångtydigt, dels därför att inlämning kan ske på olika sätt och dels för att ansökan kan vara av olika slag enligt ovan. Uttrycket svenska ansökningar är

4TP PT För närvarande (2005) finns 12 st. sådana PCT-myndigheter, nämligen i USA, Kanada, Ryssland, Japan, Korea, Kina, Australien, Österrike, Spanien, Finland och Sverige samt EPO.

209

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

också mångtydligt och kan avse nationaliteten hos dels den som inlämnar ansökan, dels den som mottager ansökan, dvs. ett patent- verk. Patentverken har med undantag av EPO en klar nationalitet (fortfarande) medan inlämnande företag inte alltid har det, t.ex. i fallet med utländska dotterbolag i Sverige. Dessa mångtydligheter försvårar naturligtvis såväl debatt som analys.

Att behandla inlämnade nationella förstagångsansökningar och följdansökningar är de nationella patentverkens traditionella hu- vuduppgift. I denna uppgift ingår att genomföra nyhetsgransk- ningar baserade på sökningar och sökrapporter samt granskning av patenterbarhet i övrigt. För vissa patentverk tillkommer sedan ar- betet med PCT-ansökningar. En växande (internationell) handel och utbyten av främst söktjänster mellan patentverkan förändrar dock denna traditionella bild. Inte desto mindre är utvecklingen av nationella förstagångsansökningar inlämnade till nationella patent- verk av stort överlevnadsintresse för dessa patentverk, speciellt i länder med små inhemska marknader för vilka följdansökningar är mindre viktiga för utländska företag och uppfinnare. Normalt har också inhemska företag och uppfinnare i ett land valt att lämna in förstagångsansökningar för nationella patent (dvs. inte PCT-an- sökningar eller EP-ansökningar) till landets patentverk.

Även denna bild förändras nu, så att företag, speciellt stora tek- nikintensiva multinationella företag, internationaliserar patentar- betet och skapar strukturer för att lämna in förstagångsansökningar av olika slag, t.ex. för olika produkt- och teknikområden, till olika nationella och multinationella patentverk. (Se textruta 9.1 om Nokia.) Denna förändring kan snabbt ta fart på grund av att pa- tentverksamheten i storföretagen nu blivit både mer kostsam och mer värdefull i samband med pro-patent-eran, och därmed också blivit ett tydligare föremål för investerings- och rationaliserings- tänkande. En sådan förändring skapar i sin tur snabbt förändrade förutsättningar för speciellt små patentverk i små länder med många stora, multinationella företag, t.ex. Holland, Schweiz och Sverige.

Textruta 9.1 Nokias nya vägval till patent – en trend?

Nokias patentförvärv formligen exploderade i början av 1990- talet på grund av tvister med IBM och Motorola. Patentstrategin i början av Nokias egen interna ‘pro-patent-era’ var enkel. Pa- tent togs på i stort sett allt som gick och kvantitet sattes före kvalitet. Omkring år 2000 gjordes en global IP-organisering

210

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

med rekrytering och utlokalisering av patentarbetare, funktio- nellt kopplade till en global FoU-organisation, dock med en stor FoU-koncentration kvar i Finland, speciellt inom Nokias lång- siktiga forskning. Totalt är (per 2005) ca 40 % av Nokias ca 50 000 anställda involverade i FoU. Cirka 50 % av all FoU är kvar i Finland. Den långsiktiga forskningen bedrivs inom Nokia Research Center (NRC) med 1 200 personer, varav 900 i Finland. NRC står år 2005 för ca 30 % av Nokias drygt 1 200 förstagångsansökningar.

Numera söks patent mycket mer selektivt än förr och (eko- nomisk) patentkvalitet sätts före kvantitet. Mestadels väljs PCT-vägen som växt kraftigt. Val av patentverk och patentby- råer (patentombud, patenttjänsteföretag) blir mycket en konse- kvens av lokalisering av patentarbetet vilket i sin tur blir en kon- sekvens av lokalisering av FoU. Någon övergripande koncern- strategi för förstagångsansökningar finns ännu inte, men några beteenden börjar etableras. För det första så är förstagångsan- sökningar till Finland på finska ”döda”. Att skriva patenttext på finska ter sig meningslöst. Detta beror också på patentverkets liberala inställning till patentansökningarnas språk, vilket också kan vara engelska, med krav på översättning senare. Första- gångsansökningar till finska patentverket på engelska blir där- med inte en helt död väg. Till exempel inlämnas spekulativa an- sökningar ganska ofta som nationella (=billiga) ansökningar och då prioritetstiden går ut, dödas den finska ansökningen utan att någonsin översättas, medan prioriteten utnyttjas utomlands eller via PCT-vägen om inte projektet stoppas. Detta leder till att väldigt få finska patent meddelas Nokia numera. Nokia är inte heller störste patenterare i Finland, utan topplatserna intas av företag med en traditionell modell för förstagångsansök- ningar, som t.ex. Metso (som ju också är stor i Sverige genom sin FoU i f.d. Karlstads Mekaniska Verkstad för pappersmaski- ner).

En struktur byggs vidare upp för rationell patentering. En al- lokeringsmatris görs upp för allokering av patentansökningar till olika patentbyråer runt om i världen, patentbyråer som utvärde- ras med avseende på ett antal kvalitetskriterier samt avseende risk för eventuella intressekonflikter. Av de cirka 50 stycken ombud som används globalt är bara 10 % finska. Ramkontrakt som stipulerar pris, kvantitet, kvalitet etc. skrivs med respektive utvalda patentbyråer. Vissa stora patentbyråer i Europa och

211

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

USA är speciellt utvalda som specialister för Nokias räkning (dvs. ett slags ‘out-house filing centers’). Vid val av ombud lik- som val av patentverk är nationsgränser irrelevanta (däremot naturligtvis inte vid val av nationella marknader för följdansök- ningar). Nokia har sålunda numera visavi patentombud tagit en mer aggressiv och genomtänkt roll i ett hierarkiskt uppbyggt sy- stem för underleverantörer av patenttjänster.

Slutligen har varje enhet i Nokia internt uppsatta mål och riktlinjer för patentarbetet. Olika ansökningsvägar graderas och viktas och vägvalet sker som regel av interna patentingenjörer. Nokia (liksom de flesta storföretag) har många olika affärer med många olika patenteringsmöjligheter och korskopplingar mellan affärer och patent. Man eftersträvar därför en kluster- bildning av ca 10 patentansökningar på närliggande saker som sedan får gå genom samma patentbyrå. Härigenom fås en enk- lare struktur av patentkluster (’patent modules’) och dessas kopplingar till affärsenheter (’business modules’). Alla patent- kluster ingår i någon av fyra portföljer. Portföljerna är förhål- landevis självständiga och har egna prioriteter och uppgifter inom sig. Beroende på teknologi och Nokias position används de patent och patentansökningar som ingår i en portfölj på olika sätt. Typiskt är att ett kluster erbjuds för licensiering (inom standard och bilateralt). Andra kluster/enskilda patent reserve- ras för produktdifferentiering. Ett tredje användningssätt är för defensiva ändamål, etc. Också open source-alternativet kommer alltmer in i bilden, men beslutsfattandet för detta ändamål är åtminstone inte tillsvidare portföljbaserat, utan beslutas högre upp i FoU-organisationen.

Till sist bör kommas ihåg att mycket för närvarande (2005) är under lupp i Nokia av olika skäl och bilden ovan kan förändras snabbt.

9.3.2Datainsamling

Relevant statistik har inhämtats dels från svenska PRV samt i viss mån från WIPO och andra utländska organ, dels via enkätsvar från högfrekventa patenterare i Sverige.TPF5FPT Kvalitativa bedömningar av olika faktorers vikt bakom statistiska förändringar har inhämtats via enkäter, preparerade med hjälp av intervjuer och pilotstudier,

5TP PT Alla tjänstvilliga personer inom PRV och företag tackas härmed varmt.

212

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

från en grupp högfrekventa patenterare, en grupp SMF och en grupp av patentbyråer (patenttjänsteföretag). Tyvärr har inte mot- svarande studier utförts i andra länder, varför någon internationell jämförande analys inte kan ges.

9.3.3Databeskrivning

Figur 9.1 visar först utvecklingen av antal nationella ansökningar till patentverken i några olika länder under senaste 20-årsperioden 1985–2004. Denna period täcker i stort sett in pro-patent-eran och tillväxten i förstagångsansökningar till amerikanska och japanska patentverket är tydlig, liksom tillväxten i PCT-ansökningar. Till- växten av ansökningar till svenska PRV under 1990-talet är också tydlig. Denna tillväxtperiod bröt en tidigare starkt nedåtgående trend och trendbrottet år 1992 sammanföll med IVA/PRV-studien åren 1992–1993. År 2001 bröts tillväxttrenden och en nedgångspe- riod startade, vilken också möjligen kan ses som en fortsättning på den tidigare nedgångsperioden på 1980-talet. Nedgångstakterna i dessa två perioder är nämligen förvånansvärt likartade.

Figur 9.1 Antalet nationella ansökningar för patent i olika länder samt inlämnade till EPO och PCT åren 1985–2004

500 000																			7 000
450 000
																			6 000
400 000
350 000																			5 000
350 000
300 000
																			4 000
250 000
																			3 000
200 000
150 000																			2 000
																			2 000
100 000
																			1 000
50 000
0																			0
1985	1986	1987	1988	1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

European Filings				National Filings Germany
JPO Filings				Utility Filings at the USPTO
JPO Filings				Utility Filings at the USPTO
PCT Filings				National Filings Sweden (right scale)
PCT Filings				National Filings Sweden (right scale)

National Filings Finland (right scale)

Källa: Insamlade data och statistik från patentverk och WIPO.

213

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Sedan år 1992 har således antalet nationella ansökningar till PRV växt ganska kontinuerligt med en topp år 2000, från vilken en ned- gång med en dryg tredjedel skett under fyra års tid, se tabell 9.1. Tabell 9.1 visar också antalet SFA under perioden 1998–2004. Även antalet SFA har gått ner med en dryg tredjedel under perioden 2000–2004. Antalet olika sökande med SFA har under samma tid gått ned med ca 30 %. SFA-andelen av totala antalet inlämnade na- tionella ansökningar har dock varit tämligen konstant under perio- den 1998–2004 och pendlat mellan 87–89 %.

Tabell 9.1 Antal SFA, dvs. nationella förstagångsansökningar, mottagna av PRV under åren 1998–20041P )PP P

	1998	1999	2000	2001	2002	2003		2004			Absolut	Relativ
											förändring	förändring
											(2004–	(2004–2000)
											2000)	som %
Totalt antal	4 625	4 870	4 936	4 500	3 910	3 619			3U	230U	-1 706	-34,6%
ansökningar
Totalt antal	4 095	4 262	4 348	3 996	3 456	3 159			2U	863U	-1 485	-34,2%
SFAs
Andel SFAs /	88,5%	87,5%	88,1%	88,8%	88,4%	87,3%U	U	88,6%			0,55%	0,6%
totala
ansökningar
Antal sökande	2 017	1 993	2 079	1 845	1 729	1 533			1U	458U	-621	-29,9%
med SFAs

Noter: 1) Lägsta årliga värden understryks, högsta skrivs med fetstil.

Källa: Svenska PRV-data

Tabell 9.2 visar en nedbrytning av SFA på sökandens nationalitet. Som väntat dominerar svenska sökanden stort. Deras andel är dock förvånansvärt konstant under åren 1998–2004 och ligger runt 92– 93 %.

214

SOU 2006:80 Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

	Tabell 9.2	SFA fördelade på sökandens nationalitet åren 1998–2004

Sökandes		1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	Absolut	Relativ
nationalitet									förändring	förändring
									(2004–	(2004–
									2000)	2000)
										som %
1	Sverige	3769	3957	3997	3699	3217	2906	2659	-1338	-33,5%
2	Schweiz	62	75	75	77	88	78	76	1	1,3%
3	Tyskland	30	46	41	25	11	32	9	-32	-78,0%
4	Finland	21	17	24	41	27	27	20	-4	-16,7%
5	Ukraina	24	28	65	16	3	0	1	-64	-98,5%
6	USA	31	24	23	18	10	11	15	-8	-34,8%
7	Storbritannien	42	27	20	10	8	13	10	-10	-50,0%
8	Nederländerna	19	12	26	17	22	12	11	-15	-57,7%
9	Taiwan	13	16	21	26	11	7	12	-9	-42,9%
10 Danmark		15	12	5	22	11	16	7	2	40,0%
11 Övriga länder		69	48	51	45	48	57	43	-8	-15,7%
Totala årliga SFA		4095	4262	4348	3996	3456	3159	2863
Svenska sökandes		92,04%	92,84%	91,93%	92,57%	93,08%	91,99%	92,87%
andel av SFA

Källa: Svenska PRV-data

Tabell 9.3 visar en nedbrytning på företag respektive individer som sökande. Dessa två grupper var ungefär lika stora år 1998. År 2004 hade båda grupperna krympt, individgruppen dock snabbare och mer. Som väntat stod företag för betydligt fler SFA men båda gruppernas SFA gick ner åren 2000–2004 med närliggande andelar, 35 % resp. 31 %, dvs. grovt sett en tredjedel.

Tabell 9.3 SFA fördelade på företag och individuella sökande åren 1998– 20041)P P

	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004		Absolut	Relativ
									förändring	förändring
									(2004–	(2004–2000)
									2000)	som %
Årliga SFAs från	2 785	2 945	3 094	2 938	2 539	2 275	2U 001U		-1 093	-35,3%
företags sökande
Antal företags-	1 004	1 012	1 168	1 044	982	868	786U	U	-382	-32,7%
sökande
Årliga SFAs/antal	2,77	2,91	2,65	2,81	2,59	2,62	2,55U	U	-0,10	-3,9%
företags sökande
Årliga SFAs från	1 310	1 317	1 254	1 058	917	884	862U	U	-392	-31,3%
individuella
uppfinnare
Antal	1 013	981	911	801	747	665U U	672		-239	-26,2%
individuella
sökande
Årliga SFAs/antal	1,29	1,34	1,38	1,32	1,23	1,33	1,28U	U	-0,09	-6,8%
individuella
sökande

Noter: 1) Lägsta årliga värden understryks, högsta skrivs med fetstil.

Källa: Svenska PRV-data

215

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Tabell 9.4 visar en ytterligare nedbrytning av företagsgruppen i ta- bell 9.3 i tre kategorier svarande mot en patenteringsfrekvens (egentligen patentansökningsfrekvens) av i genomsnitt en enda år- lig SFA, respektive 2–10 stycken, respektive fler än 10 stycken SFA per år. Tabellen visar att nedgången i procent från år 2000 till år 2004 är störst i yttergrupperna, dvs. den första och den tredje, och störst för högfrekventa patenterare.

Tabell 9.4 SFA fördelade på företag med olika patenteringsfrekvens

		1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	Absolut	Relativ
									förändring	förändring
									(2000–2004)	(2000–2004)
										som %
En årlig	Antal	717	727	845	742	693	634	558	-287	-34,0%
SFA	sökande
	Årliga SFA	717	727	845	742	693	634	558	-287	-34,0%
2-10 årliga	Antal	255	250	286	272	261	207	206	-80	-28,0%
SFAs	sökande
	Årliga SFA	779	791	902	879	870	643	653	-249	-27,6%
>10 årliga	Antal	32	35	37	30	28	27	22	-15	-40,5%
SFA	sökande
	Årliga SFA	1289	1427	1347	1317	976	998	790	-557	-41,4%

Källa: Svenska PRV-data

Figur 9.2 visar sedan hur sporadiskt över tiden de flesta företag och individer lämnar in SFA. Detta ger en fingervisning om hur stor omsättningen av sökanden är från år till år. Detta förhållande för- svårar i sin tur en enkätstudie av sökanden om skälen bakom ned- gången i deras SFA. Figurer 9.3 och 9.4 ger tydligare bilder av denna omsättning. Figurerna visar t.ex. att klart mer än hälften av sökanden i toppgruppen med fler än 10 SFA år 2000 hade försvun- nit ur toppgruppen år 2004, medan enbart 6 stycken (24 %) hade klättrat in i toppgruppen. Detta talar i viss mån trots allt för en en- kätstudie av förändringsfaktorer hos högfrekventa sökanden.

216

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Figur 9.2	Fördelning av antal seriella sökanden med SFA under åren 1998–
	1)
	2004P
	P
Y
2000
1800
1600
1400				Occurencies of corporate applicants
1400				Antal företagssökanden
				OccurenciesAntal individuellaof individusökalndenapplicants
	3540
1200
3031
1000
800
	697
	585
600
				5%
400
		279
200			159
200			117
			117	76
			71	76	58	58
				35	58	58
				35		17	6
						17	6
0
1	2	3	4	5	6	7	X

90%

Beteckningar: x = antalet år som ansökningar lämnades in från en given sökande under den 7- åriga perioden 1998–2004

y = antalet sökande som sökte x år under den 7-åriga perioden 1998–2004

Noter: 1) Smärre skillnader i totala antalet sökanden uppträder på grund av statistiska svårig- heter, bl.a. att korrigera för felstavningar av sökandens namn

Källa: Svenska PRV-data

217

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?									SOU 2006:80
Figur 9.3									1)
Figur 9.3		Omsättning av SFA-sökanden från år 2000 till år 2004P
									P
	Omsättning av sökanden med mer än 10 SFA

				19	6	2004


		2000	24	19

	Omsättning av sökanden med mer än en och högst 10 SFA

				66		230		2004


2000		345		66

	Omsättning av sökanden med en SFA

				72			1065			2004


2000		1556		72

Beteckningar: Siffra i mörkgrått fält = antal sökanden som finns med både år 2000 och år 2004. Siffra i ljusgrått fält = antal sökanden som finns med ifrågavarande år men inte jämförelseåret. Not: 1) Smärre skillnader i totala antalet sökanden uppträder på grund av statistiska svårigheter, bl.a. att korrigera för felstavningar av sökandens namn

218

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Figur 9.4 Detaljerad översikt av omsättning av SFA-sökanden från år 2000 till 2004

	ALEXANDER PRISYAZHNY
	ALLGON AB
	AMC CENTURION AB	ABB
		ABB
	ANOTO AB	ALFA LAVAL
		ALFA LAVAL
	BOFORS	AMERSHAM
		AMERSHAM
	CELLPOINT	ASTRAZENECA
		ASTRAZENECA
	EMERSON ENERGY SYSTEMS AB	ATLAS COPCO
		ATLAS COPCO
	HAMID DELALAT	BIOVITRUM AB
		BIOVITRUM AB
	HANS GUSTAV ERIK WAHLBECK	DELAVAL HOLDING AB
		DELAVAL HOLDING AB
	INFINEON TECHNOLOGIES	ELECTROLUX
		ELECTROLUX
	NET INSIGHT AB	FORSKARPATENT
		FORSKARPATENT
	OBDUCAT AB	L M ERICSSON
		L M ERICSSON
	PHARMACIA	METSO
		METSO
	SANDRA JÄRLEBRO	NOBEL BIOCARE AB
		NOBEL BIOCARE AB
	SCA	SAAB
		SAAB
	SIEMENS-ELEMA AB	SANDVIK	GAMBRO
		SANDVIK	GAMBRO
	SKF	SCANIA CV AB	KONGSBERG AUTOMOTIVE AB
		SCANIA CV AB	KONGSBERG AUTOMOTIVE AB
	SPIREA AB	STRIDSBERG INNOVATION AB	LARS ERIKSSON
		STRIDSBERG INNOVATION AB	LARS ERIKSSON
	ST JUDE MEDICAL AB	TETRA LAVAL	MEDIVIR AB
		TETRA LAVAL	MEDIVIR AB
	STORA ENSO	TONIE SÖDERSTRÖM	ROLF CARLMARK
		TONIE SÖDERSTRÖM	ROLF CARLMARK
	TELIASONERA	VOLVO	SECO TOOLS AB
		VOLVO	SECO TOOLS AB
	TORSTI TAAVILA
	VOLVO CAR CORP	19	6	2004
	XCOUNTER AB	19	6	2004
	XCOUNTER AB
2000
2000	24	19

Källa: Svenska PRV-data

Figur 9.5 visar vidare en nedbrytning på stora teknikområden så som dessa definieras i IPC-systemet på dess första hierarkiska nivå (dvs. sektionsnivå). Denna nedbrytning visar en stor spridning i nedgångsprocent från år 2000 till år 2004 med en stor och största nedgång inom elektricitetsområdet, följt av fysikområdet.

219

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Figur 9.5

1000

900

800

700

600

500

400

300

200

100

1998

1999

SFA fördelade på olika IPC-sektioner åren 1998–2004 (nedgång i % från 2000 till 2004)1)P P

		B – PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING (-20.7%)
		A – HUMAN NECESSITIES (-32.7%)
		H – ELECTRICITY (-63.9%)
		G – PHYSICS (-47.1%)
		F – MECHANICAL ENGINEERING; LIGHTING; HEATING;
		WEAPONS; BLASTING (-21.3%)
		C – CHEMISTRY; METALLURGY (+2.7%)
2000		E – FIXED CONSTRUCTIONS (-17.0%)
	2001	E – FIXED CONSTRUCTIONS (-17.0%)
	2001
	2002	D – TEXTILES; PAPER (-35.4%)
		D – TEXTILES; PAPER (-35.4%)
		2003
		2004

Noter:

1) Enligt IPC klassifikation version 7, giltig till 31.12.2005.

Tabell 9.5 visar slutligen en nedbrytning på de totalt största (mest frekventa) SFA-sökandena under perioden 1998–2004 uppdelad i två stycken 3-årsperioder före och efter år 2001 för att tydliggöra en eventuell flerårsförändring i samband med en konjunkturom- svängning. Återigen är det en stor spridning mellan företagen i des- sas nedgångsprocent eller snarare förändringsprocent från år 2000 till år 2004. Det är också stor spridning mellan olika år för de flesta företag, en spridning som i flera fall inte är kopplad till en trend över flera år. Vissa företag uppvisar dock klara trender. Speciellt intressanta och dominanta är Ericsson och ABB vars nedgångar från år 2000 till år 2004 i absoluta tal svarar för 44 % av den totala nedgången på 633 stycken för de företag som uppvisar en nedgång från år 2000 till år 2004 (visas ej i tabell 9.5). Sammantaget visar elektroföretagen (E-företagen) Ericsson, ABB, TeliaSonera, Siemens-Elema och Anoto som grupp en dominant stor nedgång, vilket också bekräftas av Tabell 9.5. Summan av SFA för gruppen som helhet visar slutligen en ganska konstant nivå åren 1998–2000

220

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

med ett klart fall till lägre nivåer för åren 2002–2004. Detta indike- rar sammantaget att en stor nedgång bland högfrekventa sökande berodde på en konjunkturnedgång, speciellt för elektroföretagen. Mycket förenklat uttryckt så brast IT-bubblan och därmed också en ”patentbubbla”. Samtidigt bör observeras att närmare en tredje- del (6 st.) av de 20 sökande ökade antalet SFA från år 2000 till år 2004, och däribland till övervägande del konjunkturkänsliga verk- stadsföretag inom det maskintekniska området (M-företag), dvs. Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco.

Tabell 9.5 Totala patentansökningar från de 20 främsta svenska patentinne- havarna (1998–2004)

Företag	Årliga SFA i snitt	Årliga SFA i	Totalt antal	Absolut	Relativ
	under period 1	snitt under	SFA 1998–	SFA-	förändring
	(1998–2000)	period 2 (2002–	2004	förändring	(period 1–
		2004)		(period 1–	period 2) som
				period 2)	%
Ericsson	282	63	1224	-219	-77.7%
AstraZeneca	130	150	1035	20	15.4%
ABB	139	51	680	-88	-63.3%
Volvo	61	91	550	30	49.7%
Scania	46	72	412	26	57.7%
Sandvik	56	61	402	6	10.2%
SCA	58	34	358	-24	-41.1%
SAAB	38	33	272	-5	-12.3%
Tetra Laval	38	35	249	-3	-7.9%
TeliaSonera	54	12	226	-42	-77.9%
Electrolux	18	28	185	10	56.6%
DeLaval Holding	32	22	183	-10	-32.3%
Atlas Copco	10	35	157	25	246.7%
Alfa Laval	31	13	147	-18	-59.1%
Alexander Prisyazhny	38	1	135	-37	-96.5%
Metso	13	21	130	8	65.8%
Siemens-Elema	24	11	126	-13	-53.5%
Pharmacia	27	9	125	-19	-68.3%
Anoto	13	8	110	-5	-35.9%
Stridsberg Innovation	17	15	105	-2	-12.0%

Källa: Svenska PRV-data

Tabell 9.6 visar slutligen som en intressant jämförelse en motsva- rande 20-i-topp-lista för ca 30 år tidigare, dvs. innan EPO- och PCT-vägarna öppnades. Stabiliteten i toppgruppen är trots allt på- fallande över en 30-årsperiod. Några helt nya stora svenska företag på senaste listan förekommer inte, medan flera gamla storföretag har försvunnit (t.ex. Götaverken).

221

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Tabell 9.6 20 främsta patenterare i Sverige 1969–71 efter antal beviljade patent i Sverige

Rang	Företag	SNI-kod	Beviljade svenska patent
1	ASEA	380	496
2	LM Ericsson	383	188
3	Electrolux	380	117
4	Standard Radio och Telefon	383	113
5	Bofors	Div	108
6	AGA	Div	106
7	Atlas Copco	380	81
8	Svenska Fläkt	380	71
9	Bahco	380	70
10	Tetra Pak	Div	65
11	Åkerlund & Rausing	Div	62
12	MoDo	Div	58
13	Alfa Laval	380	57
14	Saab-Scania	380	50
15	Götaverken	380	49
16	Sandvik	Div	44
17	Svenska Philips	Div	44
18	Astra	35	43
19	SKF	Div	43
20	Bolinder-Munktell	380	42

Källa: Papahristodoulou (1987). Siffrorna är påfallande höga i jämförelse med perioderna 1998– 2000 och 2002–2004. Det har dock inte varit möjligt att få dessa siffror bekräftade av PRV.

9.4Förklaringsfaktorer bakom förändringar

9.4.1Metodik

I ett tidigt skede av utredningen formulerades hypotesen att den övervägande andelen av den observerade nedgången i SFA kunde förklaras av beteendet bland de högfrekventa patenterarna, i första hand storföretag med stora FoU-budgetar. Hypotesen grundade sig på då tillgänglig men ofullständig statistik, diskussioner med initierade inom PRV och industrin samt det vanligt observerade förhållandet att FoU och patenteringsfrekvens är starkt snedför- delad i ett land som Sverige. Hypotesen stöddes också av viss te-

222

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

ori.TPF6FPT Hypotesen äventyras dock av en stor omsättning i den under- liggande populationen. Tillgängliga uppgifter pekade samtidigt på att små företag och uppfinnares patenteringsfrekvens sammantaget inte hade uppvisat en väsentlig nedgång.

Mot denna bakgrund utformades en enkät som skickades ut till de största företagen i mars 2005. Företagen valdes ut så att de största företagen avseende patentfrekvensTPF7FPT eller FoU-investeringar i Sverige eller börsvärde täcktes in. Urvalet skulle dessutom inne- hålla motsvarande urval för den tidigare IVA/PRV-studiens enkät- urval av 20 svenska FoU-tunga storföretag. Urvalsprincipen för enkätutskicket var att kunna täcka in en tillräckligt stor del av den övre svansen i fördelningen av absoluta nedgångstal för att kunna förklara en huvuddel av nedgången. Syftet med enkäten var dels att inhämta företagens patentstatistik för att validera och komplettera PRVs statistik, dels att inhämta kvalitativa och kvantitativa bedöm- ningar av olika frågor av intresse för utredningen, inklusive för- klaringar av eventuell nedgång i patenteringsfrekvens.

Enkätutskicket följdes sedan upp av påminnelser via e-mail och telefonsamtal och i flera fall telefonintervjuer. Svarsfrekvensen var dock fortfarande för liten varför enkäten också gjordes tillgänglig via nätet som en webb-enkät.

Statistik över SFA blev efteråt tillgänglig under våren 2005 från PRV och data visade då att den ursprungliga hypotesen inte hade tillräckligt stöd. Enbart maximalt 29 % av SFA-nedgången visade sig då förklaringsbart via det ursprungliga enkätutskicket. När detta stod klart gjordes en nedbantad version av enkäten som skickades ut till ett nytt urval av ca 50 SMF i augusti 2005. Dessa företag valdes ut bland de företag som visat upp en stor nedgång i SFA-frekvens.

6TP PT En enkel tillväxtteori – eller allmännare teori för förändringar i variabler som försäljning, FoU m.m. – baseras på den s.k. Gibrat’s Law som i grova drag säger att storleken på en årlig förändring i en variabel är (statistiskt sett) proportionell mot variabelns storlek vid årets början (se också avsnitt 6.3.)

7TP PT Vid tidpunkten då urvalet gjordes fanns inte SFA-statistik tillgänglig via PRV och urvalet fick grundas på totalt antal inlämnade ansökningar.

223

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

9.4.2Resultat

9.4.2.1Frekvens förstagångsansökningar (FA)TPF8FPT

Över hälften av de stora företagen och en tillräckligt stor grupp av SMF för att tjäna som kontrastgrupp svarade på respektive enkät. Det bör understrykas här att svaren här avser förstagångsansök- ningar oavsett var dessa inlämnats.

Av de storföretag som svarat uppvisar drygt hälften en nedgång i förstagångsansökningar (FA) från år 2000 till år 2004, en tredjedel en uppgång och resten ingendera. Tabell 9.7 visar en lista på de fö- retag som hade en FA-nedgång. Företagen är rankade efter ned- gångens absoluta storlek i antal, respektive relativa storlek i procent av företagets antal FA år 2000.

Tabell 9.7 Rangordning av enkätsvarande efter absolut storlek på nedgång (rang 1) och relativ storlek på nedgång (rang 2) i FA från år 2000 till år 2004

Rang 1	Företag	Rang 2	Företag
1	LM Ericsson	1	SCA
2	SCA	2	TeliaSonera
3	SAAB	3	Perstorp
4	TeliaSonera	4	Axis
5	Tetra Laval	5	Ericsson
6	Infineon Technologies	6	SKF
7	Perstorp	7	Infineon Technologies
8	Alfa Laval	8	SAAB
9	Biovitrum	9	Alfa Laval
10	SKF	10	Tetra Laval
11	Axis	11	Stridsberg Innovation
12	Stridsberg Innovation	12	HL Display
13	HL Display	13	Biovitrum
14	Metso	14	Metso
15	Active Biotech	15	Kvaerner
16	Kvaerner	16	Active Biotech

Källa: Utredningsenkät.

8TP PT Notera här att föregående avsnitt fokuserade på SFA medan detta avsnitt fokuserar på FA. Frekvens förstagångsansökningar (FA) är inte detsamma som frekvens svenska förstagångs- ansökningar, dvs. förstagångsansökningar inlämnade till svenska PRV, eftersom en första- gångsansökan kan lämnas till ett annat patentverk än PRV.

224

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Tabell 9.8 a, b och c visar den vikt de svarande företagen har fäst vid de olika allmänna förklaringsfaktorerna i enkäten. En förhållan- devis konsistent bild framträder, även om försiktighet krävs vid jämförelser mellan företag av denna typ av bedömningar.

Förändringar i FoU-resurser och patenteringsresurser är viktiga faktorer bakom förändringar i patenteringsfrekvens, såväl för stora som små företag. Detta resultat ligger också i linje med tidigare studie av företag i USA och Japan.TPF9FPT Förändring i patenteringsresur- ser förefaller dock vara en faktor som är viktigare för en uppgång än för en nedgång. Detsamma gäller faktorn ökad strategisk bety- delse i branschen.

Vad som förutom nedgång i FoU-resurser främst anses ligga bakom en nedgång i patenteringsfrekvensen åren 1998–2004 är en nedgång i patenteringsbenägenheten och en mer selektiv patent- strategi, inriktad mer på patentkvalitet än patentkvantitet. Detta gäller särskilt de stora företagen. För de små och medelstora före- tagen spelar dessutom en minskad betydelse av patent för finansie- ring en väsentlig roll. Detta hänger i sin tur ihop med det minskade utbudet av riskkapital för tidiga faser sedan IT-bubblan brast år 2000.

9TP PT Se speciellt Scherer (1983), Mansfield (1986) och Granstrand (2000). Dessa studier upp- visar dock branschvariationer, vilka inte varit möjliga att kartlägga i dessa avseenden inom utredningens ram.

225

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Tabell 9.8a Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en nedgång av FA under åren 1998–20041)P

(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)

(Q4.1a)...which weights did the following factors have as explanations for this		Large firms			SMF
decrease?
1.	Reduction of R&D resources globally
a. for business-trend reasons		1.55		0.82
b. for other (e.g. structural) reasons		2.36(3)		1.55(3)
2.	Reduction of R&D resources in Sweden
a. for business-trend reasons		1.55		1.09
b. for other (e.g. structural) reasons		2.27(4)		1.36
3.	Reduction of patenting resources
a. globally		1.64		0.55
b. in Sweden		1.55		0.82
4.	Decrease in number of patentable inventions per R&D crown	1.27		1.45(5)
5.	Decrease of patenting propensity per patentable invention	1.73(5)			2U .09(1)U

6.	Increase of R&D in areas with fewer possibilities of patenting (e.g. R&D in areas	0.55			0.36
with service or social-science orientation)
7.	Change in patent application strategy in the form of:
a. More secrecy protection		0.78		0.40
b. More selective patenting		2.91(2)		1.55(3)
c. Increased demands on patent quality instead of patent quantity			3U .09(1)U	1.18
8.	Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Lower economic value		0.40		0.91
b. Less importance for financing of continued R&D		0.30		1.82(2)
c. Less strategic importance in the branch of industry		0.55		1.09
9.	Higher total patent-application costs	1.64		1.00
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an invention		1.09		1.00
(secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has decreased
11. Other factors
a. Disclosure through patents is more disadvantageous		0.55		0,55
b. Change in the product range towards less patent-intensive products		1.00		0.82
c. Shift in comprehensive product generations (e.g. 3G – 4G)		0.82		0.27
d. Reduced government support to R&D		0.00		0.45
e. Increased product specialization (i.e. less product diversification)		1.27		0.55
f. Reduced risk of imitation		0.09		0.55

Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom parentes.

Källa: Utredningsenkät

226

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Tabell 9.8b Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en uppgång av FA under åren 1998–20041)P 2)P

(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)

(Q4.1b)...which weights did the following factors have as explanations for this increase?		Large firms
1.	Increase of R&D resources globally
a. for business-trend reasons		1.36
b. for other (e.g. structural) reasons		2.08(4)
2.	Increase of R&D resources in Sweden
a. for business-trend reasons		1.18
b. for other (e.g. structural) reasons		2.25(2)
3.	Increase of patenting resources
a. globally		1.83
b. in Sweden		2.67(1)
4.	Increase in number of patentable inventions per R&D crown	1.77
5.	Increase of patenting propensity per patentable invention	2.08(4)
6.	Increase of R&D in areas with greater possibilities of patenting	1.75
7.	Change in patent application strategy in the form of:
a. Less secrecy protection		0.83
b. Less selective patenting		1.33
c. Decreased demands on patent quality to the advantage of patent quantity		1.25
8.	Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Higher economic value		2.00
b. Greater importance for financing of continued R&D		1.73
c. Greater strategic importance in the branch of industry		2.25(2)
9.	Lower total patent-application costs	1.09
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an invention (secrecy,		1.82
speed and efficiency in production and marketing etc.) has increased

Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom parentes.

2) Denna fråga ställdes inte till SMF-urvalet för att hålla ner frågemängden till SMF.

Källa: Utredningsenkät

227

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Tabell 9.8c Vikten av olika förklaringsfaktorer bakom en uppgång av FA under 1990-talet1)P P

(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Av avgörande vikt)

(Q4.2a)...which weights did the following factors have as explanations for this		Largefirms	SMF
increase during the 1990s?
1.	Increase of R&D resources globally
a. for business-trend reasons		1.33	1.90(2)
b. for other (e.g. structural) reasons		2.42(4)	1.80(3)
2.	Increase of R&D resources in Sweden
a. for business-trend reasons		1.09	1.56
b. for other (e.g. structural) reasons		2.58(3)	1.70(4)
3.	Increase of patenting resources
a. globally		2.09	1.10
b. in Sweden		2.38(5)	1.56
4.	Increase in number of patentable inventions per R&D crown	1.58	1.40
5.	Increase of patenting propensity per patentable invention	2.83(2)	2.10(1)
6.	Increase of R&D in areas with greater possibilities of patenting	1.83	0.89
7.	Change in patent application strategy in the form of:
a. Less secrecy protection		0.67	0.78
b. Less selective patenting		1.83	1.00
c. Decreased demands on patent quality to the advantage of patent quantity		1.67	0.89
8.	Change in patents’ role and economic importance in the form of:
a. Higher economic value		2.31	1.20
b. Greater importance for financing of continued R&D		1.58	1.10
c. Greater strategic importance in the branch of industry		2.92(1)	1.70(4)
9.	Lower total patent-application costs	0.42	1.30
10. The patents’ importance compared to other ways of exploiting an invention		1.83	1.20
(secrecy, speed and efficiency in production and marketing etc.) has increased

Noter: 1) Fem viktigaste faktorerna för var företagsgrupp visas inom parentes.

Källa: Utredningsenkät

De främst angivna faktorerna bakom en (utan rangordning) ned- gång i antal FA var:

Ökade krav på patentkvalitet i stället för patentkvantitet

Mer selektiv patentering

Minskad patenteringsbenägenhet för var uppfinning

Minskade FoU-resurser globalt och i Sverige

Minskad betydelse för finansiering av FoU (spec. för SMF)

Intressant nog kan de främsta angivna faktorerna bakom en ned- gång sammankopplas med en ökad medvetenhet om patentens ekonomiska och strategiska värde samt en ökad förmåga att foku- sera på färre men bättre patent ekonomiskt sett.

228

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Det är vidare värt att notera här vilka faktorer som tillmättes ringa förklaringsvärde för nedgången i patenteringsfrekvens mätt i antal FA. Dessa faktorer var (utan rangordning):

Minskning i antal patenterbara uppfinningar per FoU-krona (”technological opportunities”) för storföretagen

Ökning av FoU på områden med färre patenteringsmöjligheter

Förändring i patentstrategi mot ökad användning av sekretess

Förändring i patents ekonomiska betydelse i form av

a)Lägre ekonomiskt värde

b)Mindre strategisk betydelse

Minskad betydelse av patent relativt andra strategier för att ex- ploatera en uppfinning

Publicering av patentinformation

Förändring i produktportfölj mot mindre patentintensiva pro- dukter

Produktgenerationsskiften

Ökad produktspecialisering

Reducerad imitationsrisk

Reducerat statligt FoU-stöd

Man kan till sist notera att vikten som tillmäts olika förklarings- faktorer är i genomsnitt lägre för SMF jämfört med stora företag. Om denna skillnad är signifikant och vad som ligger bakom är svårt att säga. Närmaste tolkning till hands är att SMF patenterar i lägre utsträckning varför nedgångar i patenteringsfrekvens blir mindre och mer slumpmässiga och därför har bakomliggande faktorer som upplevs som mindre påtagliga.

9.4.2.2Frekvens svenska förstagångsansökningar

PCT-systemets starka tillväxt har tidigare berörts. Tabellerna 9.9 och 9.10 bekräftar och preciserar denna viktiga utveckling.

229

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför? SOU 2006:80

Tabell 9.9	Svenska PCT- och svenska EPO-ansökningar åren 1997–2004

	1997					1998	1999	2000	2001	2002	2003		2004
Antal PCT-	2 208					2 465	2 500	2 691	2 915	2 455	2 097			2U 054U
ansökningar
inlämnade till PRV
Andel av årliga PCT-	3,87%					3,68%	3,27%	2,89%	2,69%	2,22%	1,82%		1,67%U		U
ansökningar globalt
Antal PCT-ansök-			2U	212U		2 589	2 715	3 091	3 421	2 990	2 612		2 849
ningar från svenska
1
sökande globaltP
P
Andel av årliga PCT-	3,88%					3,86%	3,56%	3,32%	3,16%	2,71%	2,27%U	U	2,32%
ansökningar globalt
Antal EPO-ansök-			276U U			322	361	495	511	489	576		591
ningar från svenska
1)
sökandeP
P
Andel av årliga EPO-		0,61%U			U	0,66%	0,72%	0,91%	0,90%	0,91%	1,04%		1,01%
ansökningar
Antal årliga PCT-		57U		064U		67 061	76 358	93 237	108 227	110 391	115 201		122 640
ansökningar globalt
Antal årliga EPO-		45U		438U		48 550	50 236	54 626	56 857	53 750	55 125		58 479
2)
ansökningarP
P

Noter: 1) Svensk ansökande betyder svensk innehavare, inte nödvändigtvis svensk uppfinnare 2) Exkluderar PCT-ansökningar till EPO (EURO-Direct)

Källa: WIPO-statistik, EPO årsredovisningar 1997–2004

Tabell 9.10 Orsaker bakom en minskad SFA-andel av förstagångsansökningar

(Skala: Ingen vikt = 0, 1, 2, 3, 4 = Avgörande vikt)

(Q4.3a) Om svenska PRV:s andel av förstagångsansökningar minskade i snitt under perioden 1998–2004, berodde detta på:

Större användning av PCT- och EPO- ansökningar som FA	2,92
Mindre benägenhet att välja Sverige som prioriterat land (dvs. att välja att lämna in	2,17
förstagångsansökan i Sverige).
Den svenska marknaden har blivit mindre viktig	1,73

Figur 9.5 visar utvecklingen under åren 1998–2004 av de olika an- sökningsvägar de svarande storföretagen använder. Tillväxten i PCT- och även EP-systemet bekräftas här ytterligare, samtidigt som den nationella ansökningsvägen krymper i allmänhet, inklusive till svenska PRV.

230

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Figur 9.6 Fördelning av svenska storföretags förstagångsansökningar över olika patenteringsvägar

2500
	161
	21	249
	29	249
	29
117
19		17
19	312	44	225
40	312
2000			19
2000		295
311		295	113
311			113
			270
						167
	903			177	154
1500	903				154	48
1500						48
		843		29	24
		843
883				155	210
			634		210	379
						379
				197
					175
1000						183
				370	309
						340
500	1071
500		988	996
913
				706	728
				706
						565
0
1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Legend:

EPO applications

PCT appl. to other patent offices

PCT appl. to till Swedish PRV

National appl. to other patent offices (not PRV or USPTO)

National US appl. to USPTO

National SE appl. to PRV

Källa: Utredningsenkät

Tabell 9.11 visar antal och andel av svenska storföretags första- gångsansökningar på olika ansökningsvägar. Som framgår av tabel- len är SFA-andelen av förstagångsansökningar tämligen konstant, trots en betydande nedgång i absoluta tal. Även EPO-ansökningars andel är tämligen konstant åren 2000–2004 med en eventuell till- växt för perioden 1998–2005. Tidsserien är dock för kort för att

231

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

bedöma det senare. Däremot är tillväxten tydlig om än från låga nivåer för andelen PCT-ansökningar som inlämnas till PRV. (No- tera dock att PRVs andel av årliga PCT-ansäkningar globalt stadigt sjunkit från 3,68 % år 1998 till 1,68 % år 2004 enligt Tabell 9.9.) Slutligen är andelen förstagångsansökningar som går direkt till amerikanska patentverket USPTO tydligt avtagande, medan ande- len som går till övriga icke-svenska patentverk är tämligen kon- stant.

Tabell 9.11 Antal förstagångsansökningar på olika vägar för svenska storföretag

År		SFA	%	FA i	%	Övr.	%	PCT till	%	Övr.	%	EPO	%	Tot	%
		(#)		USA		FA (#)		PRV (#)		PCT		(#)		(#)
				(#)						(#)

1998		913	40	883	39	311	14	40	2	19	1	117	5	2282	100
1999		1071	43	903	36	312	13	29	1	21	1	161	6	2495	100
2000		988	41	843	35	295	12	44	2	17	1	249	10	2437	100
2001		996	44	634	28	270	12	113	5	19	1	225	10	2258	100
2002		706	43	370	23	197	12	155	9	29	2	177	11	1634	100
2003		728	45	309	19	175	11	210	13	24	1	154	10	1601	100
2004		565	34	340	20	183	11	379	22	48	3	167	10	1681	100
1)		453	41	72	7	152	14	152	14	95	9	181	16	1105	100
2005P	P	453	41	72	7	152	14	152	14	95	9	181	16	1105	100

Noter: 1) Prognosticerad siffra

Källa: Utredningsenkät

Tabell 9.12 visar slutligen att de flesta av de svenska storföretagen anser att PRV och nordiska patentverk erbjuder ett tillräckligt stort utbud av tjänster med tillräcklig kvalitet och kostnadseffektivitet. Utrymmet för förbättringar av PRVs kundnöjdhet bland storföre- tagen är dock som synes betydande. Att cirka en tredjedel eller fler av stora kunder svarar nej på frågorna om kundnöjdhet i Tabell 9.12 är inte tillfredsställande. I studien av patentbyråer framkom emellertid en större tillfredsställelse med PRV i dessa avseenden (se avsnitt 8.10 och Tabell 8.18b).

232

SOU 2006:80 Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

Tabell 9.12	Svenska storföretags bedömningar av patentverksservice
(Skala: Ja = 1, Nej = 0)

Fråga		Genomsnitt(n=31)

(Q5.4.3) Erbjuder svenska PRV/nordiska patentverk tillräcklig service
beträffande:
Kostnadseffektivitet		0,58
Kvalitet		0,71
Tjänsteutbud		0,67

Källa: Utredningsenkät

9.5Svenska storföretags patentering i USA

Den markanta nedgången i SFA under senare år innebär inte att svenska storföretag i allmänhet har minskat sin patentering på vik- tiga marknader. Tabell 9.13 visar detta vad gäller antal beviljade patent i USA. Här bör dock noteras att patentbeviljning i USA som i många andra länder sker i genomsnitt minst ett par tre år ef- ter patentansökan, varför en eftersläpning sker i förhållande till t.ex. konjunktursvängningar och FoU-neddragningar.

Tabell 9.13		De tio största svenska patenterarna i USA

	1999		Antal	2001	Antal	2003	Antal

1	Ericsson		270	Ericsson	391	Ericsson	328
2	Sandvik		63	Sandvik	62	AstraZeneca	48
3	Astra		51	ABB	37	SCA Hygiene Products	46
4	ABB		35	Tetra Laval	28	Sandvik	40
5	Volvo		25	Astra	28	ABB	38
6	Electrolux		23	Volvo Lastvagnar	25	Volvo Car Corp.	22
7	Pharmacia & Upjohn		18	AstraZeneca	24	De Laval Holding	21
8	Kvaerner Pulping		17	Siemens Elema	24	Volvo Personvagnar	16
9	Siemens Elema		16	SCA Hygiene Products	22	Electrolux	15
10	SCA Hygiene Products		15	Volvo	19	Akzo Nobel	15

Källa: Statistik från USPTO.

Ser man däremot på de största svenska patenterarnas andelar av totala antalet beviljade patent i USA, så har dessa sjunkit sedan 2001 (visas inte i tabellen).

233

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Ser man slutligen på motsvarande rankning av länder utanför USA för perioden 1994–2003 med avseende på antal beviljade pa- tent i USA så har Sverige legat på plats 10±1 under hela perioden 1994–2003, under senare år följt av Nederländerna, Schweiz och Israel. Japan och Tyskland har hela denna tid legat i topp följt i början av perioden av Frankrike och England och i slutet av perio- den av Taiwan och Korea (Sydkorea). Tabell 9.14 visar rankningen för åren 1995, 1999 och 2003 i perioden. Taiwan och Korea har stått för den mest påtagliga klättringen i tabellen. Singapore har 2002–2003 klättrat upp på listan till nittonde plats och folkrepubli- ken Kina till tjugonde plats. Hong Kong däremot har under hela perioden legat på plats 17±1. De asiatiska ländernas samlade andel av beviljade USA-patent har också ökat markant jämfört med eu- ropeiska länders samlade andel.

Tabell 9.14 De tio topprankade länderna med avseende på beviljade patent i USA åren 1995, 1999, 2003

Rank	Country	1995	Rank	Country	1999	Rank	Country	2003
1	Japan	22871	1	Japan	32514	1	Japan	37250
2	Germany	6874	2	Germany	9895	2	Germany	12140
3	France	3010	3	Taiwan	4526	3	Taiwan	6676
4	United Kingdom	2681	4	France	4097	4	South Korea	4132
5	Canada	2447	5	United Kingdom	3900	5	France	4127
6	Taiwan	2087	6	South Korea	3679	6	United Kingdom	4031
7	Italy	1242	7	Canada	3678	7	Canada	3893
8	South Korea	1240	8	Italy	1686	8	Italy	2022
9	Switzerland	1187	9	Sweden	1542	9	Sweden	1629
10	Sweden	914	10	Netherlands	1396	10	Netherlands	1570
11	Netherlands	894	11	Switzerland	1390	11	Switzerland	1433
12	Australia	548	12	Australia	832	12	Israel	1260
13	Israel	432	13	Israel	792	13	Australia	1047
14	Belgium	419	14	Belgium	718	14	Finland	944
15	Finland	387	15	Finland	695	15	Belgium	727
16	Austria	359	16	Denmark	588	16	China,	681
							Hong Kong
17	Denmark	314	17	Austria	505	17	Austria	639
18	China,	248	18	China,	413	18	Denmark	611
	Hong Kong			Hong Kong
19	Spain	168	19	Spain	265	19	Singapore	460
20	Norway	138	20	Norway	246	20	China P.Rep.	424

Källa: Statistik från USPTO

9.6Sammanfattning

Detta kapitel har beskrivit och analyserat förändringar i svenska företags patenteringsfrekvens och förändringar i antal av svenska PRV mottagna patentansökningar, speciellt antal mottagna första- gångsansökningar. Patenteringsfrekvens kan då som begrepp avse

234

SOU 2006:80

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

såväl patentansökningsfrekvens som patentbeviljningsfrekvens, där ’frekvens’ i regel står för antal per år. Ett antal faktorer ligger bakom företagens patenteringsfrekvens och patenteringsbenägen- het, dvs. benägenhet att patentera en given patenterbar uppfinning, samt företagens benägenhet att lämna in förstagångsansökningar till PRV. Vid räkning av patentansökningar är det viktigt att åtmin- stone hålla isär de fyra huvudvägar på vilka en ansökan kan lämnas in, dvs. som nationell ansökan i hemlandet eller något utland, EPO-ansökan eller PCT-ansökan. Dessa vägar kan sedan kombine- ras på flera sätt.

Stora multinationella företag som t.ex. Nokia med stor, interna- tionaliserad FoU och stora patentportföljer internationaliserar i växande utsträckning sitt patenteringsarbete och sina ansöknings- förfaranden. Detta leder allt annat lika till en nedgång i inkomna patentansökningar för patentverk i små länder med många stora multinationella företag som Sverige. Statistiken visar också att en nedgång skett för nationella ansökningar i Sverige, Norge och Finland de senaste fem åren samtidigt med en stadig uppgång i stort sett under hela pro-patent-eran sedan 1980-talet i USA och Japan samt för PCT-ansökningar. Nedgången i Sverige var främst hänförbar till svenska sökanden och till stor del till storföretagens patentering. Den procentuella nedgången var dock grovt sett likartad mellan de år 1998 ungefär lika stora grupperna patent- sökande företag och individuella uppfinnare. Omsättningen i popu- lationen av sökanden var mycket stor. Av de sökanden som åtminstone något år under 7-årsperioden 1998–2004 hade inlämnat en förstagångsansökan till PRV så hade enbart cirka 5 % lämnat in fyra eller fler år av de sju, dvs. ca 95 % av de sökande lämnade i stort sett in förstagångsansökningar mer sällan än vartannat år. Flödet av patenterbara uppfinningar för en aktör att ta ställning till blir därmed av stor betydelse. Detta flödes storlek beror främst på FoU-resurser och patenteringsresurser.

Nedgången i Sverige varierar också mycket med teknikområde med en markant nedgång inom elektroområdet (E-området) från år 2000 till år 2004. De stora företagen inom detta område – Ericsson, ABB och TeliaSonera – dominerar nedgången inom detta område liksom nedgången bland de 20 största företagen mätt i antal första- gångsansökningar till PRV under perioden 1998–2000. Detta indi- kerar att nedgången mycket berodde på en konjunkturnedgång inom IT- och telekomområdet, dock inte enbart med tanke på öv- riga specifika problem inom främst Ericsson och ABB.

235

Har svensk patentering gått ner och, om så är fallet, varför?

SOU 2006:80

Man kan förenklat säga att IT-bubblan brast och därmed också en patentbubbla. Samtidigt ökade konjunkturkänsliga verkstadsfö- retag inom det maskintekniska området (M-området) som Volvo, Scania, Sandvik, Electrolux och Atlas Copco sin patentansök- ningsfrekvens. Om Ericsson och ABB räknas bort så uppväger uppgången bland M-företagen i stort sett nedgången bland övriga storföretag på 20-i-topp-listan över mest frekventa patenterare hos PRV.

En enkätstudie bland de största FoU-tunga företagen med en kontrollgrupp bland SMF visade sedan att förändringar i FoU-re- surser och patenteringsresurser är viktiga faktorer bakom föränd- ringar såväl uppåt som neråt i patenteringsfrekvens för stora såväl som små företag i linje med tidigare studier. Vad som förutom dessa faktorer främst anges som förklaringar till en nedgång i pa- tenteringsfrekvens är en nedgång i patenteringsbenägenhet i form av en mer selektiv och kvalitetsinriktad patentstrategi som i flera företag avlöste en period av kvantitetsinriktad patentering under 1990-talet. För SMF spelade dessutom patent en mycket mindre roll för finansiering efter IT-bubblan då riskkapitaltillgången snabbt minskade överhuvudtaget.

PRVs kvalitet och kostnadseffektivitet ansågs tillfredsställande av de flesta storföretagen. PRVs andel av deras förstagångsansök- ningar har också varit i stort sett konstant under perioden 1998– 2004, samtidigt som USPTOs andel har sjunkit betydligt. Andelen PCT-ansökningar har också växt bland storföretagen i perioden och av dessa ansökningar gick de flesta till PRV. PRVs andel av PCT-ansökningarna har dock sjunkit.

Svenska storföretag har i genomsnitt inte minskat sin patente- ring i USA i någon väsentlig omfattning under perioden 1998–2004 i absoluta tal, däremot andelsmässigt. Sverige har också i stort sett sedan 1994 behållit sin 10e plats bland högfrekventa patenterare i USA. Däremot har flera asiatiska länder klättrat upp på listan – Taiwan, Korea, Kina och Singapore – och dominerar tillsammans med Japan och Hong Kong över Europas länder.

236

Del IV

Utredningens rekommendationer

Kapitel 10: Diskussion och allmänna rekommendationer

Kapitel 11: Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

10Diskussion och allmänna rekommendationer

10.1Inledning

Detta och följande kapitel redovisar utredningens rekommendatio- ner. Rekommendationskapitlen är utformade för att kunna läsas i stort sett fristående från övriga kapitel.

Ett antal allmänna utgångspunkter och principer har legat till grund för utredningens rekommendationer. Dessa kommer att ut- vecklas närmare i sitt sammanhang men sammanfattas här i kort- het:

1.Den svenska staten (och stater i övrigt) liksom företag och marknader får ändrade och även nya roller i en alltmer kun- skapsbaserad och internationaliserad ekonomi, med förändrade ekonomiska institutioner och styrsystem (’governance structu- res’) i omvärlden. Detta kräver en aktivare statlig ekonomisk politik och en närmare samverkan med det svenska näringslivet på olika såväl traditionella som nya plan (t.ex. vad gäller statligt entreprenörskap).

2.Patent- och IP-frågorna bör integreras med frågor rörande in- novationer, affärsutveckling/entreprenörskap och tillväxt såväl politiskt som i näringslivet.

3.Rekommenderade åtgärder bör ha karaktär av investeringar i tillväxt och välfärd för framtida – inte nutida – konsumtion. (Patenträtter och andra immaterialrätter har också långa livs- längder, t.ex. upp till 20 år för en patenträtt.)

4.Rekommendationer bör utformas för såväl regering/politiker som för företag/företagsledare.

5.Beprövade modeller från andra länder och områden bör utnytt- jas.

6.Existerande institutioner bör utnyttjas i första hand.

239

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

7.En ansats med många rekommendationer, också av kulturska- pande karaktär, är att föredra framför ett fåtal koncentrerade punktåtgärder.

8.Finansiering av rekommenderade åtgärder bör ske med en blan- dad finansieringsansats bestående av ”öronmärkning” i existe- rande budgetar, rationalisering, särskild ny budget, samfinansi- ering, donationer (av tid, pengar), m.m.

Rekommendationerna är grupperade i:

Allmänna rekommendationer (kapitel 10)

Speciella rekommendationer (kapitel 11)

Övriga rekommendationer (bilaga 14)

De allmänna rekommendationerna i kapitel 10 är av vittomfattande natur, vilket motiveras av patent- och IP-frågornas generiska natur i en kunskapsbaserad ekonomi och deras nära och ömsesidiga sam- band med innovations- och tillväxtfrågor. Att behandla sambandet mellan patentering och tillväxt var också en huvuduppgift för ut- redningen.

De speciella rekommendationerna i kapitel 11 avser utredningens två första uppgifter. De övriga rekommendationerna i bilaga 14 är inte av samma dignitet men är likväl relevanta. De har samlats ihop från olika interna och externa källor inom ramen för utredningen, vilka också redovisas i bilagan. De ger också ytterligare detaljering av rekommendationerna i kapitel 10 och 11.

240

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

10.2Förändrad ekonomi – förändrade roller

Framväxten av en alltmer kunskapsbaserad och internationaliserad ekonomi för med sig ökade svårigheter att upprätthålla statiskt och dynamiskt effektiva marknader. Så kallade ”market failures” av tra- ditionella slag blir då alltmer vanliga och viktigaTPF1FPT. Detta innebär inte att statlig politik av traditionella slag (regelutformning, inter- ventioner) blir en automatisk lösning. Man kan inte förvänta sig att sådan politik kan perfekt korrigera marknadens misslyckanden. Lika lite som man kan förvänta sig perfekt marknadsstyrning och företagsstyrning kan man förvänta sig perfekt statlig styrning. Vad man snarare kan förvänta sig är också att statliga misslyckanden eller otillräckligheter blir alltmer vanliga och viktiga tillsammans med marknadsmisslyckanden. Förekomsten av dylika misslyckan- den torde öka helt enkelt därför att en alltmer kunskapsbaserad och IP-orienterad ekonomi å ena sidan skapar större utvecklingsmöj- ligheter men å andra sidan blir svårare att styra med tydlig effekti- vitet mot accepterade välfärdsmål i samband med att olika utveck- lingsmöjligheter tas tillvara. Svårigheterna, men också möjlighe- terna, ökar dessutom på grund av en tilltagande internationalisering och globalisering av ekonomin med större beroenden mellan stater, företag och andra aktörer (t.ex. ”non-governmental organizations”

– NGOs – m.fl.). Härutöver tillkommer svårigheter att fastställa samhälleliga välfärdsmål och få acceptans för dessa, svårigheter som också torde öka med ökad kunskaps- och IP-orientering av en alltmer internationaliserad ekonomi.TPF2FPT

Argumenten kring dessa förhållanden kan naturligtvis diskuteras och utvecklas. Här räcker det med att påpeka det övergripande be- hovet av en omprövning av statens roller i en alltmer kunskapsba- serad och internationaliserad ekonomi. Detsamma gäller näringsli- vet liksom aktörer i övrigt i det ekonomiska systemet. Härvidlag

1TP PT Begreppet marknadsmisslyckande (”market failure”) avser fall där marknadsmekanismer misslyckas med eller är otillräckliga för att tillskapa samhällsekonomiskt önskvärda effekter. Marknader för informationshandel i allmänhet, dvs. inte bara marknader för att handla med information av teknisk karaktär, är ett viktigt exempel härpå. Allteftersom kunskap och information blir viktigare inslag i ekonomin och samtidigt marknadsstorleken växer genom internationalisering och tillväxt så ökar följdriktigt frekvens och omfattning av dylika marknadsmisslyckanden. Statliga åtgärder för att korrigera marknadsmisslyckanden är heller inte perfekta som regel, varför man på motsvarande sätt kan tala om statliga misslyckanden eller otillräckligheter (”governmental failures”). En samlingsterm för dessa misslyckanden är ”governance failures”. I grund och botten är produktion och distribution av information och kunskaper helt enkelt svårstyrda aktiviteter och samhällsekonomiskt effektiva styr- mekanismer svåra att tillskapa.

2TP PT Svårigheterna kan jämföras med svårigheterna att exploatera en nyupptäckt naturresurs i havet eller rymden eller en nyupptäckt kontinent på ett välfärdsekonomiskt acceptabelt sätt.

241

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

behöver nya samverkansformer mellan staten och näringslivet prö- vas, också för att bereda en återkommande omprövning av roller och samverkan. Dessa behov är stora och kommer att förstärkas i många länder, men speciellt i ett litet globaliseringsberoende land som Sverige. Behoven förstärks ytterligare av stora skatteuttag med nationella skattebaser för att finansiera en offentlig produktion av tillväxt- och välfärdsskapande tjänster, inklusive kunskapsbaserade tjänster. Det intellektuella kapitalets mobilitet och volatilitet för- svårar dessutom nationell skattefinansiering. Kopplingen till skat- tepolitiken blir därmed stark och ofrånkomlig i ett arbete med att förändra roller i en ändrad ekonomi.

10.3Bygg upp en nationell kultur för IP och affärsutveckling/entreprenörskap

Att bygga upp ”kulturer” i ett nationellt sammanhang för ekono- miska syften kan med all rätt förefalla diffust och svårt.TPF3FPT Samtidigt har kulturella faktorer stor relevans som förklaringsfaktorer bakom ekonomisk framgång såväl nationellt som i enskilda företagssam- manhang. I vissa avseenden går faktiskt kulturer att påverka, bygga och förändra inom företag och nationer, även om det är mödosamt och går långsamt. Exempel från Japan visar på vikten av en patent- kultur både på nationell nivå och på företagsnivå samt hur en sådan har kunnat utvecklas och medvetet påverkas historiskt. Detsamma kan sägas om en kvalitetskultur med angreppssätt som ’total qua- lity management’ (TQM). Kvalitetsområdet utgör ett exempel på en nationell satsning i kulturbyggande syfte i Sverige på 1980-talet. Denna satsning liksom motsvarigheter i Japan kan i flera avseenden stå modell för en satsning i Sverige inom IP-området i kulturbyg- gande syfte. Ansträngningar, som närmast kan liknas vid kampanjer eller rörelser, syftar i sådana sammanhang till att skapa bestående effekter på lång sikt även om kampanjintensiteten är hög under ett begränsat antal år för att sedan avta. Erfarenheter finns under vilka villkor de kan användas och vilka positiva effekter som kan för- väntas. De kan utgöra ett verkningsfullt ledningsverktyg för breda

3TP PT Ett så vanligt begrepp som 'kultur' kan definieras på många olika sätt. En traditionell läroboksdefinition, som fångar upp begreppets viktigaste komponenter är: “The pattern of all those arrangements, material or behavioral, which have been adopted by a society as the traditional ways of solving the problems of its members. Culture includes all the institutionalized ways and the implicit cultural beliefs, norms, values and premises which underline and govern conduct.” (Krech et al. 1962, p. 380).

242

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

omorienteringar och uppslutningar kring olika frågor om de an- vänds regelbundet men inte för ofta eller för många samtidigt. Högsta företagsledningens fulla och tydliga stöd är vidare nödvän- digt om än inte tillräckligt för framgång.

På samma sätt som en kultur är sammansatt av många olika ele- ment är kampanjer i kulturbyggande syfte sammansatta av många byggelement. Bygget måste vidare ske i olika steg och på olika ni- våer (nation, företag etc.). Tabell 10.1 ger exempel på viktiga ele- ment i byggandet av en patentkultur och en IP-kultur i ett företag respektive en nation, inspirerade av erfarenheterna i Japan, där byg- gandet grovt sett började med patentfrågor i industrin och sedan har breddats. Breddningen från en patentkultur till en IP-kultur som skett under pro-patent-eran innebär då att fokus inte enbart lagts på det mycket snävare patentområdet utan på styrningen i olika former av kunskapsresurser och immateriell egendom för värdeskapande i allmänhet. Fokus blir då inte heller enbart på det snävare området immaterialrätt.

243

Diskussion och allmänna rekommendationer SOU 2006:80

Tabell 10.1	Element i byggandet av en patent- och IP-kultur

Element i byggandet av en IP-kultur på nationell nivå		Element i byggandet av en patentkultur på
		företagsnivå
Toppministeriellt åtagande och engagemang i IP- och		Toppledningens åtagande och engagemang i
entreprenörsfrågor		patentering och IP
Medel för interministeriell integration av IP-frågor		Patentpolitik
Klara nationella IP-mål, politik och strategier,		Patentmål (t.ex. att öka antalet strategiska patent
avspeglade också i lagstiftning och judiciära åtgärder		med 20 st per år)
Integration med ekonomiska/industriella/ teknolo-		Patenteringsincitament för FoU och annan personal
giska/innovationsmässiga mål, politik och strategier
för vilka patent och IP utgör befrämjande medel
Gemensam angelägenhet för alla inblandade på olika		Gemensam angelägenhet för alla, inkl. ingenjörer
samhällsnivåer, inte bara specialister		och uppfinnare, inte bara en angelägenhet för
		specialister
Klart organiserade organ och program för genomfö-		Beteendeattityder, normer, standarder och rollmo-
rande av politiken etc. och med tillräckliga resurser		deller som främjar utveckling, skydd och exploate-
		ring av ny teknologi (t.ex. vad gäller läsning, rap-
		portering och språk)
Klart kodifierade och upprätthållna lagar		Uppmärksamhet på information och kommunikation
		angående patent
En mångfald patent- och IP-inriktade organisationer,		Centra för patentpromovering
promotionsaktiviteter (kampanjer etc.) och rollmodel-
ler (ledare, företag)
Klara och framgångsrika strävanden att fostra bete-		Utbildning och träning av all personal, inte bara
endeattityder, normer och standarder som främjar		ingenjörer och uppfinnare
funktionell användning av patent och IP
En mängd instrument for uppbyggande och bibehål-		Utveckling av språk och metodologi (t.ex. för ”patent
lande av medvetenhet, utbildningsnivå och yrkesmäs-		mapping”)
siga färdigheter på alla samhällsnivåer – “society
schooling” i IP
Kultivering av IP-inriktade värderingar, språk och		Patentkampanjer etc.
normer

Källa: Granstrand (1994b, 2000) i bearbetning och översättning

Även om en IP-kultur således kan och bör tolkas mycket brett är kopplingen av bl.a. historiska och språkliga skäl stark till patent och IP-rättigheter. Dessa utgör inga självändamål utan måste sättas in i ett större sammanhang av FoU, innovationer, tillväxt, värde- och välfärdsskapande. En IP-strategi i ett specifikt sammanhang behö- ver inte nödvändigtvis vara baserad huvudsakligen på IP-rättigheter (IPRs). Följaktligen behöver uppbyggnad av en IP-kultur ske inom ramen för en breddning till byggande av en kultur för affärsutveck- ling och entreprenörskap eller med den närliggande termen inno- vationskultur. Mycket arbete med detta pågår i Sverige på ett i in- ternationell jämförelse lovande sätt. Vad som emellertid i mycket saknas är en inbyggnad av en IP-kultur i detta arbete. Allmänna

244

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

rekommendationer för detta återfinns ytterligare nedan i detta ka- pitel och speciella rekommendationer i kapitel 11.

10.4Stärk det svenska entreprenörssystemet

Det svenska entreprenörssystemet med aktörer av olika slag har styrkor och svagheter, vilka beskrevs i kapitel 8. Mot bakgrund av de senare krävs följande förstärkningar av systemets komponenter och relationer.

10.4.1Stärk det statliga entreprenörskapet

10.4.1.1 Allmänt

Statliga aktörer är direkt eller indirekt involverade i många olika slags verksamheter med teknikutveckling och innovationspotential. Det gäller såväl inom tjänstesektorn som inom traditionell industri. En stor del av den svenska teknikbaserade tjänstesektorn är statlig. Konkurrenstrycket inom denna statliga del av tjänstesektorn varie- rar men är till övervägande del lågt.TPF4FPT Vidare finns flera exempel på teknikbaserade företag med statliga ägare som har en låg patente- ring per investerad FoU-krona och följaktligen inte anser sig be- höva särskilt mycket patent som konkurrensmedel, se bilaga 16. Detta gäller även universitet, tekniska högskolor m.fl.

Att skapa och stärka ett statligt entreprenörskap på stor bredd kräver djupgående förändringar på lång sikt och förväntningar måste anpassas därefter. Ett antal åtgärder kan dock genomföras på kort och medellång sikt. Åtgärder föreslagna i följande avsnitt skall ses som viktiga exempel på åtgärder som kan genomföras på kor- tare sikt utan att utgöra en uttömmande lista.

Statens roll som aktiv ägare är viktig för att inrikta styrelse- och ledningsarbete på innovationer och entreprenörskap i bolag med statligt ägande. Det kräver att myndighetskultur, tjänstemannaat-

4TP PT Här bör noteras att en stats roll i tjänstesektorn inte är självklar. Produkter och tjänster som är s.k. ”public goods” (dvs. varor och tjänster som i typfall konsumeras kollektivt utan rivalitet) anses normalt vara naturligt för en publik sektor att leverera, även om olika former av marknadsmekanismer med konkurrens och privat ägande också kan användas. Vidare kan staten ha en roll som tillhandahållare av produkter och tjänster som inte har karaktären av ”public goods”. Noteras bör också att kunskap (inklusive data och information) normalt anses vara ett speciellt slag av public goods, som följaktligen intar en central roll i en kunskapsbaserad ekonomi.

245

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

tityder och verks- och monopolisttänkande förändras utan att samtidigt äventyra myndighetsutövning och kärnverksamhet.

En översyn av den statliga teknikbaserade tjänstesektorn bör vi- dare göras för att se hur en intensifierad och breddad affärsutveck- ling kan ske i olika former, t.ex. att affärsutvecklingsenheter av olika slag inrättas. Det handlar då inte enbart om den löpande af- färsutvecklingen inom existerande kärnverksamhet. Det handlar också – och i många fall framförallt – om att lägga grunden för flera och framtida kärnverksamheter, plus att utveckla små och stora sidoaffärer som t.ex. kan avyttras med god avkastning och samti- digt skapa ökad tillväxt någon annanstans i innovationssystemet. Teknikbaserad produkt- och tjänsteutveckling skapar många tek- niska möjligheter vilka i sin tur skapar ännu fler tekniska kombina- tionsmöjligheter. Sammantaget leder detta ofta till att mycket tek- nisk kunskap blir ekonomiskt lågutnyttjad i brist på affärsutveck- ling, speciellt om incitament i form av konkurrens eller resultatför- bättringskrav är svaga. Olika teknikbaserade tjänstesektorer skiljer sig dock mycket åt, varför åtgärder måste sektoranpassas.

10.4.1.2 Universitets- och högskolesektorn

Universitets- och högskolesektorn har hunnit en bra bit på väg mot ökade inslag av innovationer och entreprenörskap. Fortfarande kan denna sektor emellertid sägas befinna sig i ett inlärnings- och expe- rimentskede med bl.a. ojämn kompetens (t.ex. inom IP-området) och en inte ovanlig övertro på sektorns förmåga att generera egna innovationer och intäkter från affärsverksamhet. Internationalise- ring, konkurrensutsättning och kommersialisering av denna sektor kommer med största sannolikhet att öka kraftigt kommande år (på gott och ont), vilket samtidigt ställer stora krav på kärnverksam- heten.TPF5FPT

10.4.1.3 Telekom- och energisektorn

Telekom- och energisektorn har mycket stora teknikbaserade af- färsmöjligheter framöver. Den statliga delen av dessa sektorer do- mineras av TeliaSonera och Vattenfall. Även om kärnaffärerna i stort sett f.n. går bra eller rentav mycket bra finns anledning att

5TP PT Se också Granstrand (2006b).

246

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

bedriva affärsutveckling vid sidan av dessa med hjälp av särskilda enheter, riskkapitalfonder etc., speciellt i goda tider. Detta innebär alltid ledningsmässiga problem. Gamla misslyckanden kan för- skräcka men får samtidigt inte avskräcka. Kunnandet om hur dylik affärsutveckling kan organiseras och drivas har också utvecklats. Samtidigt visar historien hur väsentlig teknikrelaterad eller kun- skapsrelaterad affärsutveckling i någon form är. Den teknikbase- rade eller kunskapsbaserade tjänstesektorn utgör härvidlag inget särskilt undantag. Dessa allmänna argument har giltighet även för andra konkurrensutsatta teknikbaserade tjänstesektorer.

10.4.1.4 Finanssektorn

Finanssektorn är intressant eftersom den ganska snabbt ökat sitt teknik- och innovationsberoende, inte minst inom IT-området. Samtidigt är den svenska finanssektorn tekniskt avancerad med klara konkurrensfördelar internationellt i en bransch som interna- tionaliseras från en låg nivå. I och med detta skapas nya möjligheter till affärsutveckling och tekniska innovationer såväl som finansiella innovationer även i tjänstedelarna av värdekedjorna. Många tradi- tionella föreställningar måste härvid omprövas och nya former för affärsutveckling prövas som t.ex. affärsutvecklingsenheter, teknik- upphandling, samarbetsprojekt, IP-fokusering och riskkapitalfon- der av olika slag. Den statliga delen av denna sektor är liten, men kan inte desto mindre ge möjlighet till attitydförändringar genom projektinitiativ och framgångsexempel.

10.4.1.5 Försvars- och säkerhetssektorn

Försvars- och säkerhetssektorn är mycket viktig i detta samman- hang eftersom den inte bara är teknikbaserad utan mycket teknik- intensiv. Sektorn har också en lång tradition som teknikdrivare i stora delar av svensk industri samtidigt som den är statlig (förutom privata säkerhetsföretag). Ett antal omvärldstrender förändrar för närvarande denna sektor radikalt. Härvid skapas många skäl för att bedriva en mer systematisk affärsutveckling. Former för denna bör inriktas mot att integrera civil och militär teknikbaserad affärsut- veckling (t.ex. inom säkerhetsområdet) men också inriktas mot mer renodlade militära utländska marknader med samarbeten, tek-

247

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

nikupphandling, licensiering, kontrakt och avknoppningar. I detta sammanhang måste en noggrannare kartläggning och analys göras av det militära innovationssystemet och konsekvenser av t.ex. en internationell teknikhandel på området. Denna typ av innovations- system kommer oftast i skymundan i innovationssystemstudier och innovationspolitik trots att militär FoU ofta upptar en väsent- lig del av ett lands totala FoU.

Figur 10.1 ger en översikt över det svenska militära innovations- systemet i syfte att fästa uppmärksamhet också på denna typ av sektoriella innovationssystem för teknikbaserade tjänster.

Figur 10.1 Aktörer i det svenska militära innovationssystemet1)P

		Försvarsdepartementet


Industri och universitet		Försvarets
Inrikes		materielverk (FMV)
Utrikes				Försvarshögkvarteret 2)
Militärt/civilt				Försvarshögkvarteret 2)
Militärt/civilt
Stora/små företag
FoU, produktion och		Totalförsvarets
marknadsföring		Totalförsvarets
marknadsföring		forskningsinstitut (FoI)
		forskningsinstitut (FoI)	4)
			4)

	4)
				Utländska
Civila marknader		Utländska materiel-		försvarshögkvarter i
		Utländska materiel-		försvarshögkvarter i
Inrikes		och FoU-verk		vänliga, neutrala eller
Utrikes				fientliga nationer

Noter:

1)Endast de viktigaste aktörerna och relationerna visas. Säkerhetssektorn utgör en allt viktigare del av det totala försvars- och säkerhetssystemet (bl.a. på grund av teknologisk konvergens som samspelar med konvergens av respektive innovationssystem). Denna sektor är dock utelämnad i figuren.

2)Tillhandahållande av arbete (obligatoriskt eller frivilligt)

3)Konkurrerande eller samverkande relationer.

4)Potentiellt viktiga relationer.

Inhemska Användare försvars- Inhemska styrkor medborgare

Utländska Användare försvars- Utländska styrkor 2) medborgare

Aktörer i det svenska militära innovationssystemet

10.4.1.6 Medicin- och hälsosektorn

Sektorn för medicin, hälso-, sjuk- och äldrevård är ytterligare en teknikbaserad tjänstesektor med stor statlig eller offentlig domi- nans. Sektorns möjligheter till teknikbaserad affärsutveckling är mycket goda men dess innovationssystem måste kartläggas och analyseras mer för att bättre kunna tillvarata dessa möjligheter. Sektorns potential som teknikdrivare allmänt i industrin kan också komma i paritet med militärsektorns.TPF6FPT Sektorn, som överlappar med universitets- och högskolesektorn, har emellertid som helhet

6TP PT Framväxten av företag inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik i Sverige sedan 70- talet är imponerande och kan storleksmässigt jämföras med omfattningen av neddragningar i svensk försvarsindustri under samma period.

248

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

en svag tradition av innovationsverksamhet, affärsutveckling och brett industrisamarbete utanför läkemedelsindustrin och är heller inte organiserad och ekonomistyrd för detta. Sektorn har inte nämnvärt lyckats med framgångsrik teknikupphandling och kom- mersialisering i stor skala. Sektorns innovationssystem eller snarare innovationsverksamhet är dock svåröverskådlig varför allmän ka- raktärisering är svår.

10.4.1.7 Sammanfattning

Sammanfattningsvis gäller för alla teknikbaserade tjänstesektorer med betydande statlig styrning att de i olika utsträckning har en lågutnyttjad potential för affärsutveckling och innovationer. Ge- mensamt är också den låga IP-medvetenheten och den låga patente- ringen, även i delar med betydande FoU-verksamhet. Samtidigt finns inte bara stora tillväxtmöjligheter utan också en tydlig kopp- ling till välfärdsskapande. Den statliga delen av sektorerna som hel- het är betydande. Följaktligen är slutsatsen att staten har en stor direkt och indirekt roll att spela som entreprenör i dessa sektorer. Vad gäller mer specifika IP-rekommendationer behandlas dessa i nästa kapitel.

10.4.2Stärk det innovationsbaserade företagandet i små- och medelstora företag

10.4.2.1 Allmänt

Flera studier, inklusive studien som redovisades i kapitel 8, har pe- kat på en låg frekvens av innovationer i svenska små och medelstora företag (SMF) och en låg frekvens av innovationsbaserade nya fö- retag. Slutsatsen att det innovationsbaserade företagandet i såväl nya företag som existerande SMF bör stärkas ligger därmed nära till hands. En sådan slutsats kräver dock en bredare analys av svensk industristrukturs särdrag, små och stora företags komparativa för- delar, utlandsägandets betydelse, nya teknikområdens och innova- tionsmöjligheters särdrag, avkastning på alternativa stödåtgärder etc., samt inte minst komplementariteter eller synergier mellan små- och stora företag, en analys som inte kan redovisas här. Många svenska innovations- och entreprenörskapsstudier kan här- vidlag kritiseras för en alltför ensidig fokusering på SMF som källa

249

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

till innovationer, en alltför begränsad fokusering på tidiga faser i nyföretagandet och många gånger en bristfällig ekonomisk analys. Tidiga faser är kritiska t.ex. vad gäller finansiering och överlevnad. Tidsperioden därefter, säg 5–20 år ungefär, är emellertid minst lika viktig för tillväxt och överlevnad för SMF som fristående bolag i någon mening. Under denna tid kan t.ex. FoU, produktion och internationell marknadsföring behöva skalas upp och generations- växling i produkter, teknologier, ägande och ledning behöva ske, liksom den viktiga fortsatta uppbyggnaden av patentportföljen och övriga IP-tillgångar (t.ex. varumärken).

Hur det innovationsbaserade företagandet i SMF skall stärkas i allmänhet är föremål för mycket utredningsarbete utanför denna utredning. Det får vidare anses ligga utanför denna utrednings uppdrag att göra en systematisk insamling av allmänna tillväxtre- kommendationer som inte är direkt kopplade till patentering, även om försäljningstillväxt i sig tenderar att leda till ökad patentering. Några viktiga synpunkter och allmänna rekommendationer i vilka patentfrågor kommer in skall ändå ges.

Det innovationsbaserade företagandet i SMF är mycket hetero- gent, varför någon form av strukturering behövs. Viktiga skiljelin- jer går mellan företag som är nya/gamla och små/medelstora och mellan produkt/tjänsteföretag med/utan universitets- och högsko- leanknytning, med/utan börsnotering och med olika ägarstruktur och mellan företag som är verksamma i olika regioner, branscher och teknologier.

10.4.2.2 SMF utanför universitets- och högskoleorter

Vad gäller små teknikbaserade företag utanför universitets- och högskoleorter så kan deras tillväxt stärkas genom olika regionala insatser, t.ex. av den typ som beskrivs nedan vad gäller Gnosjö-re- gionen. En stärkning och utbyggnad av regioner som redan uppvi- sat stark uthållig tillväxt med ekonomiskt och geografiskt goda förutsättningar torde då ge störst tillväxteffekter. Å andra sidan finns regioner med dålig historisk tillväxt och dåliga tillväxtförut- sättningar där ett varaktigt och betydande tillväxtskapande genom innovationsbaserat småföretagande torde vara i det närmaste ut- siktslöst med rimliga ekonomiska insatser. Man kan dock inte ute- sluta att så kan ske, t.ex. genom att ny teknik att prospektera och

250

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

förädla naturresurser utvecklasTPF7FPT. Genombrott i stor skala av detta slag är dock sällsynta och oftast kapitalkrävande.

Även om det innovationsbaserade företagandet i SMF har be- gränsade tillväxteffekter för en regions tillväxt som helhet så före- kommer dylikt företagande i olika grad och i en ofta överraskande utsträckning, även i glesbygdsregioner. En uppbyggnad av en na- tionell innovations- och patentkultur får härvid inte försumma den mindre glamorösa innovationsverksamheten i SMF i traditionella industrier i regioner utan högskolor och universitet. Det gäller då att speciellt uppmärksamma att patentkulturen som regel är svag i glesbygdsregioner, liksom i traditionella industrier som råvarubase- rad industri, samt inom SMF i allmänhet.TPF8FPT Aktörer som Almi och utvecklingscentra av olika slag har härvid en viktig roll att fylla vad gäller rådgivning, stöd och utbildning.

10.4.2.3 SMF med anknytning till universitet och högskolor

Det innovationsbaserade företagandet i SMF med anknytning till universitet och högskolor är mycket mer uppmärksammat och har en helt annan tillgång till en infrastruktur för innovationer. Dessa företag, som ofta är högtekniska i någon mening, har i regel ganska god medvetenhet om patent liksom att innovationsstöd finns i nå- gon form. Alla de olika stödformerna som finns är dock svåra att överblicka.

Gemensamt för allt innovationsbaserat ny- och småföretagande är de svårigheter och risker av olika slag som finns. En speciellt stor och förmodligen ökande svårighet är att bygga riktigt stora företag, dvs. att växa till medelstora och stora företag. Det gäller inte minst högtekniska företag och företag med starka patent. Kapitel 8 visade att det är sällsynt att ett patentbaserat litet företag växer till ett

7TP PT Gruvföretaget Boliden startade på 1920-talet baserat på ny prospekteringsteknik. Det finns all anledning att notera att svensk industriell ekonomi är i högsta grad grundad på såväl naturresurser som innovationer, med en mängd innovationer också inom råvaruindustrin. Att dra en skarp skiljelinje mellan råvarubaserad industri och innovationsbaserad industri blir då missvisande på samma sätt som att dra en skiljelinje mellan en kunskapsbaserad ekonomi och en naturresursbaserad ekonomi lätt blir missvisande. Svensk ekonomi, liksom amerikansk ekonomi, har härvid speciellt gynnsamma förutsättningar vid övergång till en mer kunskapsbaserad ekonomi jämfört t.ex. med japansk och koreansk ekonomi.

8TP PT Patentstatistik kan ge en viss fingervisning om den geografiska fördelningen av patent inom ett land men en ”darrig” fingervisning med stora begränsningar, speciellt för tätortsregioner med stor rörlighet och stora företag. Stor försiktighet och kunskap krävs således för att använda patentstatistik som underlag i regionalpolitiska sammanhang.

251

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

stort.TPF9FPT De flesta innovationsbaserade småföretag inom bioteknik väljer eller tvingas till försäljning av licenser eller aktier. Skälen är flera och har berörts tidigare (behov av finansiering, komplement- teknik, kommersiell kompetens, kapitalisering etc.). Att svårighe- terna förmodligen ökar hänger samman med innovationernas ökade krav på komplementresurser erbjudna av andra främst stora före- tag, finansieringssvårigheter, ökade krav på snabbhet och ökade systemberoenden mellan produkter och företag. Produkter liksom företag tenderar att bli alltmer multitekniska, vilket leder till ökade FoU-kostnader och ökade behov av komplementteknik.TPF10FPT Ny tek- nik patenteras vidare i högre grad vilket ökar beroendet av andras patent samtidigt som småföretag blir mer patentbevakade av andra.TPF11FPT I detta sammanhang spelar stora företag med stora patent- portföljer en allt viktigare roll för småföretags möjligheter att växa. En eventuell framtida ”patenteringsvåg” från företag, stora som små, i Kina och övriga Asien kan i detta sammanhang naturligtvis begränsa tillväxtmöjligheterna för svenska företag vilka inte byggt upp en egen patentportfölj. Behovet att patentskydda egna pro- dukter ökar dessutom om tillverkningen läggs ut till företag med kunnande och strategi att gå vidare med vidareutveckling och pa- tentering i egen regi av produkterna, dvs. en strategi med s.k. ”me- too-plus”-karaktär.

10.4.2.4 Sammanfattning

Sammanfattningsvis så blir slutsatsen att teknikbaserade SMF blir alltmer beroende av extern teknik. De blir därmed också alltmer patentberoende. Behovet av komplementresurser leder vidare till att ett viktigt sätt att stärka det innovationsbaserade företagandet i SMF är att stärka samarbetet mellan SMF och stora företag, liksom mellan SMF och statliga företag och kunder. Teknikupphandling såväl privat (dvs. mellan privata företag) som statlig (dvs. mellan staten och privata företag) är därmed en av flera viktiga samar- betsformer. SMF kan naturligtvis också tänkas stärkas genom sam- arbete med varandra, men i allmänhet är svenska och även nordiska SMF-kluster för små för att sådant samarbete skall få riktig effekt.

9TP PT Exempel finns dock som HL Display. IT-sektorn har också flera exempel på hur svenska, värdemässigt stora innovationsbaserade företag har kunnat skapas på kort tid, dock utan att bli sysselsättningsmässigt stora i Sverige i motsvarande grad

10TP PT Se kapitel 6 samt Granstrand (1997, 1998).

11TP PT Ett slående aktuellt exempel är nanoteknik, se Lemley (2005).

252

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

Samtidigt har Sverige som litet land en i internationell jämförelse förvånansvärt stor och diversifierad ”portfölj” av specialiserade och internationaliserade storföretag, vilka härigenom utgör en viktig nationell tillgång.TPF12FPT

10.4.3Värna om svenska storföretags vilja och förmåga att skapa nya affärsområden utöver att förnya existerande

Ryggraden i svensk industri sedan många decennier består av ett antal stora multinationella företag som var för sig i regel är starkt produktspecialiserade. Tillsammans uppvisar dessa företag en god uthållig tillväxt över en konjunkturcykel och täcker en för svensk ekonomis storlek förvånansvärt stor bredd av affärsområden, tek- nologier och marknader, dvs. de har som grupp betraktad en hög grad av produkt-, teknik- och marknadsdiversifiering. De domine- rar också patent, FoU och innovationer som beskrivits tidigare. Deras sammantagna diversifieringsgrad skapar många affärsmöjlig- heter genom olika marknadskontakter, produktkontakter och tek- nologikontakter som i sin tur ger kombinationsmöjligheter av olika slag. Entreprenörsförmågan får också i internationell jämförelse anses vara god, trots kritiken på hemmaplan.

Emellertid glesnar det svenska industriella nätverket av olika skäl vilket tunnar ut det svenska innovationssystemet och försvagar dess ryggrad. Nära köpar- och säljarrelationer är kritiska för nära nog all innovationsverksamhet och inhemska sådana försvagas och försvinner. Två viktiga skäl till denna försvagning av det svenska innovationssystemet är den fortsatta internationaliseringen och produktspecialiseringen. Ett litet land gynnas under vissa förut- sättningar i vissa utvecklingsfaser av en ökande internationalisering, men denna kan också gå för långt från samhällsekonomisk och även företagsekonomisk synpunkt. Utlokalisering, utspridning och rör- lighet av ett internationaliserat ägande och centrala funktioner som FoU kan bara drivas till en viss om än rörlig nivå för att inte skal- fördelar, synergier och snabbhetsfördelar skall börja gå förlorade. Dessutom ökar snarare än minskar riskexponeringen när utlands- beroendet blir för starkt. Ett liknande resonemang kan föras be- träffande produktspecialisering. Här kan dock en lämplig diversifi-

12TP PT Samarbete och nätverksbyggande mellan SMF utgjorde en möjlighet för Silicon Valley att möta den japanska konkurrensen på 1980-talet. Därvidlag var mixen av små och stora företag i Silicon Valley dock också viktig (se Granstrand 1991).

253

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

ering åstadkommas genom att portföljer av specialiserade företag hålls samman på en högre lednings- och ägarnivå. Ledning och sty- relse måste då aktivt verka för att synergier tillvaratas och att kva- litet och snabbhet i besluten inte äventyras. I dessa sammanhang måste varnas för modebildningar och ”managementbubblor” i strategitänkande, liksom för särintressen bland finansiella aktörer och konsulter av olika slag. Samtidigt måste också varnas för en syn från statens och samhällets sida att storföretagen ”klarar sig” och/eller att Sverige klarar sig med hjälp av småföretag och inve- steringar från utlandet. I själva verket är svensk ekonomi mer bero- ende av svenska storföretag än dessa är beroende av svensk eko- nomi. Asymmetrin i beroendet torde öka efterhand som ekonomin blir mer kunskapsbaserad och ny teknisk kunskap blir alltmer komplex. Den svenska statens roll är samtidigt fortfarande stor.

I detta sammanhang bör man komma ihåg att begreppet svenska storföretag är mångtydigt liksom begreppet svensk ekonomi. Utan att närmare gå in i diskussionen om i vilka avseenden och grader ett multinationellt företag har en nationalitet, kan konstateras att lo- kalisering av vitala delar och nationell orientering i ägande, ledar- skap och organisationskultur är dominanta faktorer vid nationali- tetsbestämningen. Vidare sker genom internationalisering, med globalisering som en ytterlighet, en försvagning av ett företags na- tionella karaktär, dvs. en avnationalisering (”denationalisation”). Denna avnationalisering går långsammare än företagens internatio- nalisering.TPF13FPT

Svensk storindustri har således många styrkor men också en del svagheter vilket beskrivits tidigare, främst i kapitel 8. En av svag- heterna är den låga takten med vilken nya affärsområden och radi- kalt nya innovationer skapas, samtidigt som en styrka har varit den stadiga förnyelsetakten inom existerande affärsområden. Man kan också notera att en hel del teknikbaserade affärsmöjligheter gått förlorade under efterkrigstiden samtidigt som marginalerna till de många framgångarna i många fall varit små. Svårigheterna med tek- nikbaserad affärsutveckling är dock stora i allmänhet, speciellt inom nya affärsområden, och i internationell jämförelse framstår svensk storindustri som framgångsrik. Det hindrar inte att förbätt- ringspotential finns, vilken måste tas tillvara med ökade ansträng- ningar inom såväl stat som storindustri mot bakgrund av de ovan beskrivna utvecklingstrenderna.

13TP PT Se t.ex. Granstrand (1992, 1998).

254

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

Ansträngningarna kan ta sig olika uttryck. I grunden är förenade ansträngningar mellan engagerade och kunniga ledare inom stat och storindustri i olika samverkansformer av avgörande betydelse. Härutöver finns olika innovationspolitiska åtgärder och organisato- riska lösningar.

Många svenska storföretag har t.ex. redan sedan 1960-talet pro- vat att med goda grundtankar inrätta särskilda affärsutvecklingsen- heter eller affärsutvecklingsbolag (t.ex. Incentive), vilka dock sedan oftast lagts ner eller omstrukturerats av olika skäl, t.ex. strategiför- ändringar mot ökad specialisering och renodling eller ekonomiska svårigheter. Den tidigare framgångsrika statliga teknikupphand- lingen har vidare förlorat i betydelse. Dessa former för affärsut- veckling har dock stor relevans och bör prövas i nya former. Inte minst bör affärsutvecklingsenheter vid statliga företag och myn- digheter prövas, som beskrivits i ett tidigare avsnitt. Affärsutveck- lingsenheter för flera samverkande storföretag och ägargrupper med komplementresurser är också möjligt och lämpligt att pröva.

Erfarenhet och kunnande om ledning och organisation av affärs- utveckling och innovationsverksamhet i dylika former har växt. Samtidigt har en viktig riskkapitalindustri med privata och publika aktörer växt fram i Sverige och internationellt, vilket ökar affärsut- vecklingsmöjligheterna. Universitet och högskolor har i högre grad integrerat framåt i affärsutveckling och i allmänhet blivit mer stor- företagslika. Stora tekniska och kommersiella samarbetsprojekt blir också mer vanliga och viktiga för affärsutveckling, inte minst för att skapa plattformar med öppenhet för fortsatt affärsutveckling.

Ansvaret för att utveckla nya affärsområden ligger i första hand hos storföretagen och dess ledningar, styrelser och ägare. En om- prövning av traditionella strategier och organisationsformer för detta bör ske. Staten har emellertid en stor roll att spela när det gäller att skapa goda förutsättningar för storföretagen i Sverige på grund av svensk ekonomis storföretagsberoende, men också som ett led i att skapa goda förutsättningar för SMF på grund av dessas direkta och indirekta storföretagsberoende och de synergier som finns mellan SMF och storföretag. Det senare behandlas i nästa av- snitt.

255

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

10.4.4Stärk samverkan mellan innovationsverksamheterna i svenska stora och små företag

Uppgiften att samtidigt föra en ny idé och ett nytt företag till fram- gång, är de flesta människor övermäktig. Både uppfinnare och storfö- retag har allt att vinna på samarbete.

Ove Larson, seriell uppfinnare och entreprenör

Företag av olika storlek har relativa fördelar i ett innovationssy- stem och ett ensidigt hävdande att en särskild företagsstorlek är generellt överlägsen är inte en fruktbar utgångspunkt för innova- tionspolitik. Respektive företags fördelar kan tillvaratas genom principiellt tre olika former av industriell organisation. Stora före- tag kan försöka efterlikna små företag i sin interna organisation genom decentralisering, små företag kan försöka efterlikna stora företag genom att organisera samarbeten sinsemellan i nätverk, och stora och små företag kan samverka på olika sätt i innovationspro- cesserna. Dessa tre former kompletterar snarare än utesluter var- andra.

Den tredje formen skall beröras här medan de två övriga har be- rörts tidigare. Den tredje formen är också speciellt lämpad för in- novationspolitiska åtgärder. Någon uttömmande lista på sådana åtgärder kan inte ges här, utan bara några viktiga exempel. Dess- utom är det viktigt att ”uppfinna” och pröva nya åtgärder i experi- mentell ekonomisk-politisk anda.

Exempel på områden som bör beaktas för innovationspolitiska åtgärder i syfte att stärka samverkan mellan stora och små företag är:

1.Stora företags förvärv och avknoppningar av små företag och projekt

2.Stora företags underleverantörssystem

3.Stora företags teknikupphandling och teknikutveckling

4.Stora företags finansiering av affärsutveckling

5.Stora företags verksamhet som utbildare och kompetensut- vecklare

Inom nämnda områden har viktig samverkan historiskt skett som beskrivits i kapitel 8 och kommer också att ske, även utan innova- tionspolitiska åtgärder. Det är dock viktigt att betona här att un- derstödd samverkan inte skall ses enbart som ett sätt att låta stor- företag hjälpa småföretag att växa fram, utan att stärkt samverkan

256

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

också hjälper storföretagens förnyelse och affärsutveckling. Samti- digt är storföretagen i många fall tveksamma till riskerna med sam- arbete med små instabila företag, varvid staten kan medverka till en spridning av riskerna.

Ett viktigt förhållande som påpekats i utredningens intervjuer är den divergens som finns mellan utvecklingen i små forskningsfö- retag och inriktningen inom stora företag i Sverige. Delvis kan denna divergens hanteras genom en förbättrad samverkan mellan svenska industriföretag, universitet och högskolor samt forsk- ningsfinansiärer, men också genom förbättrad tillgång på riskkapi- tal i olika faser som kan stärka forskningsföretagens möjligheter att växa själva och/eller samverka med svenska företag. En ytterligare möjlighet är att stärka applikationsutveckling vid institut och andra aktörer som inriktningsmässigt ligger mellan forskningsföretag och industriföretag. Många grundläggande forskningsresultat och tek- nologier är så generiska att en serie av applikationer efter hand upptäcks, varav vissa mycket väl kan visa sig relevanta för storfö- retagen. Det är då viktigt att forskningsföretagen inte på grund av finansieringssvårigheter eller bristande avtals- och IP-kompetens tvingas avhända sig hela applikationsutvecklingen till t.ex. ut- ländska finansiärer.

De innovationspolitiska åtgärderna inom dessa och andra sam- verkansområden kan ta sig olika uttryck. Innovationsstudier av framgångsrika samverkansmodeller inom olika sektorer kan bidra till en spridning av sådana modeller. Således har t.ex. läkemedelsin- dustri och bioteknik utvecklat samverkansformer av första typen i uppräkningen ovan och bilindustrin av andra typen. Avknopp- ningar och ”avhoppningar” i samband med att IT-bubblan brast och Ericssons neddragningar är också betydelsefulla erfarenhets- källor.

Vidare bör en stor del av de medel som avsatts för branschut- veckling genom de s.k. branschsamtalen kunna styras mot samver- kansprojekt mellan stora och små företag, eventuellt med en koor- dinerande roll för mellanliggande institut, utvecklingscentra eller dylikt. Dessa mellanliggande aktörer är då också naturliga aktörer för stöd och koordination av IP-frågor liksom för teknikupphand- ling.

På liknande sätt bör delar av de avsatta medlen för FoU-stöd till småföretag styras mot samverkansprojekt. Staten bör också på olika sätt stärka möjligheterna till inhemska teknikupphandlingar och i samband därmed samverkan i denna form mellan stora och

257

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

små företag, statliga såväl som privata.TPF14FPT Vissa områden av teknik- upphandling är dock mindre lämpade för småföretag, men i sådana fall kan möjligheter finnas som underleverantörer till stora företag.

Ett viktigt område att se över i detta sammanhang är det medi- cin-tekniska, och då inte minst för äldrevård. Stora möjligheter till innovationsbaserade besparingar och kvalitetshöjningar och där- med affärsutveckling förefaller här finnas i ljuset av medicin-tek- niska innovationer i Sverige och utomlands och dessa länders s.k. ålderspucklar. Återigen bör delar av avsatta medel kunna styras till medicin-teknisk FoU, bl.a. med hjälp av teknikupphandling, som i sin tur kan stimulera samverkan mellan stora och små företag, och också forskare och uppfinnare. Frågan hur det medicin-tekniska områdets potential för innovationsbaserad tillväxt och välfärd kan tillvaratas är dock en mycket större fråga, som berörts tidigare.TPF15FPT

Stora företags finansiering av affärsutveckling, med eller utan särskilda enheter för detta, kan avse såväl internt som externt gene- rerade projekt med olika strategier för ingångar och utgångar. Även här kan statliga finansiärer stimulera samverkan i externa projekt med olika former av samfinansiering med låne- och egenkapital, FoU-anslag, riskgarantier etc.

Stora företag spelar slutligen en viktig roll i allmänhet som utbil- dare och utvecklare av kompetens av olika slag – teknisk, kommer- siell och finansiell kompetens, managementkompetens etc. Med ett ökat fokus på entreprenörskap och affärsutveckling i såväl stora som små företag ökar efterhand motsvarande kompetens och till- gången på affärsutvecklare och entreprenörer och också individu- ella riskkapitalister. Det finns vidare en växande grupp av seriella entreprenörer och affärsutvecklare med en serie olika framgångar bakom sig och dessa utgör en nyckelkategori för kompetensut- veckling. Olika former för spridning och tillvaratagande av dylik kompetens, inklusive rörlighet av individer mellan stora och små företag, bör också utvecklas och stimuleras. Begränsningar finns när det gäller att överföra erfarenhet och kunnande mellan stora

14TP PT Internationella regelverk för upphandling och konkurrens, speciellt inom EU, innebär restriktioner för användning av teknikupphandling för nationella ekonomiskt-politiska syften. Möjligheterna är dock fortfarande stora, t.ex. när inhemska FoU-aktörer är kon- kurrenskraftiga eller när nationella säkerhetsintressen är involverade. Begreppet nationell säkerhet omfattar då inte enbart militär säkerhet utan även försörjningssäkerhet av olika slag (inklusive medicinsk) och ekonomisk säkerhet.

15TP PT Till exempel uppvisar kvoten mellan FoU inom ett sjukdomsområde och vårdkostnader inom detta område en mycket stor spridning mellan olika sjukdomsområden, vilket indikerar en stor ekonomisk utvecklingspotential.

258

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

och små företag, men tillämpbarheten är ändå stor liksom behovet att kombinera de komparativa fördelar som nämndes inledningsvis.

10.4.5Stärk det regionala entreprenörskapet

10.4.5.1 Geografiska tillväxtområden och tillväxtaxlar

Regioner bör identifieras och avgränsas på ett för samhällsekono- misk analys lämpligt sätt. Regionsbegreppet är emellertid svårt att avgränsa och tillämpa.TPF16FPT Vad som är lämpliga kriterier för att iden- tifiera en region och skilja den ifrån en annan varierar med sam- manhanget. I vissa sammanhang svarar Sverige eller Silicon Valley mot ett lämpligt regionsbegrepp, i andra sammanhang svarar kanske Gnosjö-regionen mot ett mer relevant regionsbegrepp.TPF17FPT I allmänhet identifieras dock ekonomiska regioner i termer av sam- manhängande områden med viss grad av geografisk och kommuni- kationsmässig närhet, storlek och likheter i ekonomiskt hänseende.

Begreppet tillväxtregioner kan bli missvisande i den mån det le- der till föreställningar att ekonomisk tillväxt är regionsformad, un- gefär som noder i ett nätverk. I detta sammanhang bör man tala om vad som här kan kallas tillväxtaxlar. Med tillväxtaxel menas en för- bindelseled mellan olika större tillväxtområden eller regioner längs vilken tillväxt sker.

En tillväxtaxel karaktäriseras av goda kommunikationsmöjlighe- ter med riklig trafik och lokalisering av tillväxtskapande faktorer, t.ex. tekniska högskolor, universitet, företag, naturresurser, be- folkningsresurser, attraktiva miljöer eller flygplatser. En tillväxtaxel kan liknas vid gamla tiders handelsvägar eller moderna tiders ”bandstäder”.TPF18FPT

16TP PT Detta gäller även det relaterade begreppet ’kluster’, som blivit populärt i bl.a. regional- politiska sammanhang. Klusterbegreppet är dock bredare och kan avse en mängd objekt, t.ex. företag, teknologier, industrier och marknader, som är närliggande eller relaterade i en allmännare mening än geografiskt närliggande. Närhetsbegreppet kan då knytas närmare till fördelar i form av skalekonomi och synergier och inte enbart till lokaliseringsfördelar, sam- tidigt som det kan användas i sammanhang där begreppen bransch och sektor är olämpliga. Detta kräver dock en precisering av begreppet.

17TP PT Gnosjö-regionen består numera enligt företrädare för den s.k. GGVV-regionen av de fyra kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo i Småland.

18TP PT Det drygt 10 mil långa stråket från San Francisco till San José i Kalifornien är exempel på en bandstad som i sig innehåller Silicon Valley och innehålls av regionen Bay Area. Längs denna tillväxtaxel har den ekonomiska tyngdpunkten successivt förskjutits söderut mot San José.

259

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

10.4.5.2 Stärk starka regioner

Den främsta tillväxtaxeln i Sverige och även Norden torde vara längs E4:an från Stockholmsregionen över Norrköping/Linköping vidare till Huskvarna/Jönköping, genom Gnosjö-regionen, till Öresundsregionen med Köpenhamn och omnejd. Längs denna till- växtaxel finns ett stort antal universitet och högskolor samt flyg- platser. Att utifrån detta perspektiv satsa på en väsentlig utbyggnad av Gnosjö-regionen i form av industri- och teknikparker, lokalise- ringsbidrag, förmånliga markavsättningar, infrastruktur, service, bostäder, fritidsmöjligheter, naturupplevelser, inflyttning, entre- prenörsutbildning, entreprenörsrekrytering (även från utlandet) etc. syns härvidlag som en attraktiv tillväxtmöjlighet. Detta är också i linje med vad som anfördes i kapitel 6 om regional tillväxt.

Den näst främsta tillväxtaxeln torde sedan vara längs E6:an från Oslo över Göteborg till Öresundsregionen och Köpenhamn. Denna tillväxtaxel har dock förmodligen mindre tillväxtpotential än axeln Stockholm-Köpenhamn, åtminstone i absoluta tal.

I ovanstående – och här mycket förenklade – perspektiv intar således Öresundsregionen en central roll såväl som mötesplats för två betydande tillväxtaxlar i Norden som en betydande tillväxtre- gion i sig.

Det bör slutligen framhållas att det inte varit möjligt inom ut- redningens ram att närmare inventera och analysera olika övriga regioners möjligheter till förstärkt entreprenörskap. Huvudslutsat- sen här är dock att möjligheterna är störst med organisk tillväxt i redan starka regioner som har kritisk massa i olika avseenden, bl.a. beträffande relaterad teknikdiversifiering och positiva externalite- ter, och vars tillväxtprocess kan förväntas ske med tilltagande mar- ginalnytta.TPF19FPT

10.4.6Höj den ekonomiska kompetensen i det svenska entreprenörssystemet och renodla dess stödstruktur

Som nämnts flera gånger har patentens ekonomiska betydelse kraftigt höjts sedan 1980-talet i termer av kostnader, intäkter, värde, tillväxteffekter etc. I anslutning till denna förhållandevis snabba utveckling har uppbyggnad och försörjning av ekonomisk

19TP PT Tillväxtprocesser med tilltagande marginalnytta, dvs. processer med s.k. ”increasing returns” eller positiv feedback är vanliga i en kunskapsbaserad ekonomi och har fått snabbt växande intresse bland ekonomer under senare decennier.

260

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

kompetens på olika håll släpat efter. Till exempel förekommer nästan ingen kvalificerad utbildning i Sverige i vad som kan kallas patentekonomi eller med ett bredare begrepp IP-ekonomi, dvs. fö- retags-, industri- och samhällsekonomiska aspekter på patent- och IP-frågorTPF20FPT. Dessa områdens viktiga koppling till andra ekono- miområden som innovationsekonomi, teknisk ekonomi, industriell ekonomi, företagsekonomi, nationalekonomi etc., liksom till af- färsjuridik, konkurrensrätt m.m., är följaktligen också svag. En ut- bildning eller träning sker naturligtvis i samband med yrkesutöv- ning genom ”learning by doing” vilket är nödvändigt men inte till- räckligt. Lärprocesserna kan t.ex. vid bristande renodling då bli långsamma (t.ex. vid låg ärendefrekvens hos domstolar) och lär- pengarna genom misstag bli stora (t.ex. vid licensförsäljning i före- tag).

I nästa kapitel skall behandlas mer specifikt var och hur i det svenska entreprenörssystemet en höjning av den ekonomiska kom- petensen främst bör ske och då främst den IP-ekonomiska kom- petensen med närliggande kompetensområden (innovationseko- nomi, IP-rättsekonomi). Man bör då också observera att behovet inte bara har växt sedan 1980-talet utan också kommer att fortsätta växa av flera olika skäl. Ett viktigt skäl är nya redovisningsmässiga krav på företagen, vilket också närmare behandlas i nästa kapitel.

10.5Värna om den svenska tillväxtapproprieringen

Appropriering ('appropriation') innebär allmänt att en ekonomisk aktör tillgodogör sig den ekonomiska nyttan av sina insatser. Det kan ske i olika avseenden och i olika hög grad. Vanligen avses en privat aktör som tillgodogör sig privata vinster från sina invester- ingar. För FoU-investeringar uppstår ofta problemet att i tillräcklig grad appropriera vinster för att motivera en privat aktör att genomföra dessa. Annorlunda uttryckt är privata FoU-invester- ingar i en marknadsekonomi behäftade med approprieringsprob- lem. Patentsystemet är avsett att avhjälpa eller minska dessa pro- blem genom att ge en speciell lagstadgad temporär konkurrensför- del till FoU-investeraren i form av en exklusiv patenträtt under vissa villkor. Detta är den traditionella synen på approprierings- problem.

20TP PT Se avsnitt i kapitel 11 för en närmare beskrivning av detta ämnesområde.

261

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

Här skall problematiken med appropriering emellertid vidgas och omfatta även nyttoeffekter i form av tillväxt som genereras av offentliga (publika) eller blandat offentliga och privata invester- ingar i FoU- och innovationer. Utgångspunkten för sådan tillväx- tappropriering är att en stat som med nationella skattebaser som grund skattefinansierar olika former av stödåtgärder för FoU och innovationer i syfte att skapa tillväxt, därmed också har anledning att i rimlig utsträckning se till att i tillräcklig grad tillväxteffekterna kommer finansiärerna, dvs. skattebetalarna och samhället som hel- het, tillgodo. Problematiken omfattar bl.a. problem med otillräck- liga tillväxteffekter av försäljning till utlandet av statsstödd tekno- logi i form av licenser och teknikbaserade småföretag, som tidigare berörts. Arbetstillfällen skapas härigenom i FoU-tjänstesektorn i Sverige, men troligen ofta på bekostnad av arbetstillfällen i tillverk- ningsindustrin i Sverige. Vidare går viktiga positiva externa effekter förlorade om handeln är i obalans. Denna approprieringsproblema- tik är omfattande och utredningen har ingen färdig rekommenda- tion att lämna, utöver att problematiken behöver uppmärksammas och bli föremål för ytterligare studier och utredningar.TPF21FPT

10.6Stärk det nordiska samarbetet inom området för IP och affärsutveckling

Det finns många skäl som talar för ytterligare ansträngningar att förstärka det nordiska samarbetet. Utredningens direktiv tar också upp denna fråga. En speciell anledning till nordiskt samarbete är att det kan skapa erfarenhet och synlighet av internationellt samarbete på områden med en allmän trend mot sådant i stor skala, vilket härigenom ger pionjärfördelar. Det nordiska utvecklingssamarbetet

21TP PT Ett exempel på en fråga som omfattas av problematiken är huruvida systemet med röst- starka och röstsvaga aktier bör behållas i den utsträckning det går. Det finns inga entydiga ekonomiska skäl som talar för att det bör avskaffas. Tvärtom finns skäl för en rimligt avvägd och villkorad röstdifferentiering, som anpassas till olika ägares motiv och kompetens m.m., inte minst för start-up-företag. Frågan är dock komplicerad. En annan fråga rör struktur- affärer med utlandet (”cross-border mergers and acquisitions”) där s.k. principal-agent- problem med skillnader i incitament och kontrollmöjligheter lätt uppstår mellan ägare, styrelse, ledning och konsulter av olika slag. En relaterad fråga är hur prissättningen på teknologi och aktier påverkas av bristande tillgång på inhemskt riskkapital och ekonomisk och juridisk IP-kompetens. Man bör också uppmärksamma de möjligheter till internationell resultatstyrning som multinationella företag har via intern internationell teknologihandel och internpriser på svårvärderad teknologi. Det är t.ex. möjligt under vissa förutsättningar att vid ett förvärv eller en fusion föra över IP-rättigheter från ett dotterbolag till ett bolag i ett annat land och låta dotterbolaget betala royalty till det utländska bolaget på den teknologi dotterbolaget självt en gång finansierat och utvecklat.

262

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

för NMT-systemet inom mobiltelefoni är ett bra exempel, där t.ex. erfarenhet av lösning av standardiseringsfrågor i samband med s.k. internationell roaming (mobiltelefonrörelser över nationsgränser) gav pionjärfördelar i den senare allmänna utvecklingen av interna- tionell mobiltelefoni. Huruvida sådana pionjärfördelar (utöver andra fördelar) kan fås genom ett nordiskt samarbete inom patent- och IP-området återstår att se, men mycket talar för detta, särskilt mot bakgrund av den utveckling mot en rationalisering av den in- ternationella patentverksorganisationen som beskrivs i ett följande avsnitt.

Ett nordiskt samarbete på IP-området, och speciellt då patent- området, bör dock omfatta mycket mer än så och kan innefatta t.ex. samarbete inom IP-rådgivning, IP-utbildning, IP-forskning, IP-lagstiftning, IP-finansiering och IP-exploatering.TPF22FPT

Ett nordiskt samarbete inom affärsutvecklingsområdet är en större, viktigare och svårare fråga. Den hör dock hemma i IP-sam- manhanget på grund av den koppling som förordas i denna utred- ning mellan IP och affärsutveckling. Några naturliga fokus att lyfta fram för ett nordiskt samarbete inom affärsutveckling (med olika former av teknikanskaffning och teknikexploatering) med anknyt- ning till IP-frågor är då:

Riskkapitalfinansiering.

Ökat nordiskt inslag i styrelser, styrelseriktlinjer, styrelse- samverkan etc. inom företag, universitet och myndigheter, inte minst inom IP-området (t.ex. patentbyråer, IP-konsultbyråer, advokatbyråer).

Stimulerad nordisk teknikhandel och teknikupphandling.

FoU och teknikutvecklingsprojekt.

Naturresursprospektering.

Tjänsteutveckling.

Småföretagsbörs/”projektbörs”.

Utbildning och forskning i IP, entreprenörskap och affärsut- veckling m.m.

Samtidigt med en vitalisering av nordiskt utvecklingssamarbete måste man komma ihåg att sådant måste väsentligen ske på eko-

22TP PT Nordiskt samarbete mellan patentverken tas speciellt upp i PRV et al. (2004). Nordiskt samarbete på det immaterialrättsliga området har en lång och förhållandevis framgångsrik tradition, se t.ex. SOU 2003:66 samt olika utgåvor av tidskriften NIR. Se också bilaga 9. Nordiskt samarbete inom IP-frågor, speciellt för SMF, tas också upp i Moulin och Thue Lie (2005).

263

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

nomiska grunder, om än långsiktiga, och i flexibla former och in- stitutioner. Enbart politiskt påtvingade samarbeten blir sällan lyck- ade eller stabila. I en värld med ökad internationalisering blir val av internationella parter och former för samarbeten alltmer kritiska och måste grundas i första hand på ekonomisk analys, och framför- allt inte enbart på regionala eller protektionistiska strävanden. Inte desto mindre har ekonomiska fördelar av regional och kulturell natur visat sig förvånansvärt stora, samtidigt som själva begreppet region är svårdefinierat.

10.7Befrämja engelska som internationellt språk, parallellt med svenska

Engelska har under de senaste decennierna påtagligt stärkt sin ställning som internationellt språk inom en rad områden, till exem- pel inom affärsliv, forskning, utbildning och underhållning.

Inom vissa områden är engelska dominant som internationellt språk, t.ex. inom affärslivet, där engelska är det vanligaste officiella koncernspråket inom multinationella koncerner, och inom forsk- ning och vetenskap. Inom vissa områden är engelska på snabb frammarsch utan att ännu vara dominant, t.ex. inom utbildning och underhållning, men tenderar att bli vedertaget som en de facto- standard. Inom vissa områden är trenden svag eller saknas, t.ex. inom patentområdet i många länder eller som legitimt språk i stat- liga utredningar eller som juridiskt språk.TPF23FPT Naturligtvis finns sedan stora variationer också mellan olika länder.

Den fortsatta internationaliseringen inom i stort sett alla områ- den och betydelsen av en gemensam kommunikationsstandard, som ju ett kontaktspråk utgör, leder högst sannolikt till ett fortsatt anammande av engelska och därmed en fortsatt förstärkning av dess ställning som ledande internationellt språk. Många socioling- vister och språkforskare gör denna prognosTPF24FPT. Det finns också eko- nomiska teorier om spridning och ”increasing returns to adoption” som stödjer en sådan prognos. Samtidigt behöver inte denna ut-

23TP PT Vad gäller engelskans ställning på patentområdet bör nämnas att engelska dominerar som språk i EPO-ansökningar, liksom i kommersiella sökverktyg, och att utvecklingen trots allt går mot ökad användning av engelska, men med många hinder. Ett exempel på detta är den s.k. London-överenskommelsen som om den ratificeras skulle ge möjlighet att inlämna patentansökningar till EPO på endera av språken engelska, franska eller tyska och därmed minska översättningsbehovet (se kapitel 7).

24TP PT Detta har framkommit, bl.a. i intervjuer. Se vidare t.ex. Lamberton (2002), Aitchison (1996) och Crystal (1997)

264

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

veckling leda till att nationella språk dör ut. Snarare kan man tänka sig en utveckling mot en tvåspråkig värld i meningen att människor i allmänhet talar (minst) två språk, ett internationellt och ett natio- nellt (eller flera).

En dylik utveckling ger fördelar till de som anammar den tidigt, helt analogt med fördelar till de som tidigt anammar en teknikut- veckling som sedan visar sig bli dominerande (s.k. ”early mover advantages”). Detta gäller t.ex. företag inom små länder som Sverige vilka måste göra affärer internationellt. Det är alltså med denna syn direkt tillväxtbefrämjande att utveckla engelska som affärsspråk i företagen, och då inte minst bland SMF som fort- farande hindras av språkbarriärer i sin internationalisering. Det blir också tillväxtbefrämjande att förstärka trenden mot mer engelska i undervisning och utbildning i allmänhet och att anamma engelska som utbildningsspråk i högre utbildning.

Hur kan då denna utveckling befrämjas och utnyttjas inom pa- tentområdet? Språkfrågan har definitivt betydelse också inom pa- tentområdet. Oförmågan att lösa den nöjaktigt inom Europa har på ett drastiskt sätt bromsat andra integrationsfrågor inom patentom- rådet, speciellt frågorna om gemenskapspatent och specialdomstol. Språkfrågan kan drivas av den svenska regeringen och svenska myndigheter. PRV kan rent praktiskt behandla ansökningar på så- väl engelska som svenska efter en inte alltför lång inkörningstid, samt också ge språklig assistans, speciellt till SMF, eventuellt mot reducerad avgift. Det är samtidigt långtifrån självklart att språklig assistans enbart skall erbjudas av patentbyråer och konsulter, ofta med goda marginaler vilka dessutom bromsar dessa tjänsteföretags anpassning till en marknad som blir alltmer internationellt konkur- rensutsatt. Såväl företag, patentverk och patentbyråer borde på sikt kunna tjäna på detta. Det borde också vara möjligt för PRV att konkurrera och attrahera ansökningar från andra länder i den mån företag i dessa går över till engelska, samtidigt som efterhand sam- arbetsmöjligheter med andra patentverk som anammar eller använ- der engelska ökar. En bättre position gentemot EPO kan då tänkas utvecklas. Det finns till sist slående exempel på kostnader som kan undvikas med en bättre språklig assistans; se textruta 10.1 nedan.

Textruta 10.1 En het fråga (CAFC)

I ett mål i CAFC (specialdomstol och högsta instans för pa- tentmål i USA, närmast under Supreme Court) 2004 hade en uppfinnare av en bakningsmetod stämt en konkurrent för pa-

265

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

tentintrång. Patentkraven innehöll en formulering om att upp- hetta degen i en ugn ’till’ (’to’) ett visst gradtal, varvid konkur- renten förnekade intrång eftersom man inte upphettade degen till detta gradtal utan bara luften i själva ugnen. En bättre och tillräckligt bra formulering hade alltså varit att använda preposi- tionen ’at’ istället. Käranden hävdade att detta var andeme- ningen och att en uppfinnare måste tillerkännas denna tolk- ningsmöjlighet eftersom han liksom alla självklart insåg att en deg upphettad till det aktuella gradtalet skulle bli något av en osäljbar kolbulle. Svaranden hävdade att en uppfinnare måste ta ansvar för att utforma språket i patentkraven korrekt och att det finns patentadvokater för att sköta denna uppgift.

Frågan är: Domar och domare i olika instanser kommer alltid att ansluta sig mer eller mindre till snäv eller vid bokstavstolk- ning. Är det då rimligt effektivt att en relativt enkel språkfråga skall föranleda en kostsam process i flera instanser, kanske många år efter att patentet beviljats? Borde inte en gransknings- process för patentansökningar kunna utformas för att ge pa- tentverket en större kompletterande roll för att minska dylika kostsamma processer, utan att inkräkta på patentverkets neutra- litet eller ansvarsfrihet?

Sammanfattningsvis är den allmänna rekommendationen att eng- elska som IP-språk och affärsspråk befrämjas på olika sätt. En spe- cifik rekommendation är att patentlagen och patentbestämmelser i övrigt ändras så att PRV tillåts acceptera, behandla och avgöra patentansökningar avfattade på engelska utan nu existerande krav på översättning av delar av patentansökan till svenska (patentkrav m.m.).

10.8Verka för effektivisering av det internationella patentsystemet

10.8.1Inledning

Som påpekats i många sammanhang finns stora möjligheter att öka den ekonomiska effektiviteten i det internationella patentsystemet. Ineffektiviteter har uppkommit av historiska och politiska skäl och växt i storlek och omfattning i samband med den fortgående inter-

266

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

nationaliseringen och framväxten av en alltmer kunskapsbaserad ekonomi med en inbäddad pro-patent-era. Sveriges agerande i sammanhanget är bundet av olika åtaganden, speciellt på kort sikt. Det finns dock utrymme för och anledning till att Sveriges regering och myndigheter verkar för förändringar i olika avseenden, också i samverkan med andra länder och då inte minst i samverkan med övriga nordiska länder. Den grundläggande anledningen till åtgär- der härvidlag är naturligtvis att skapa ekonomiska vinster vilket ju är det främsta syftet med patentsystemet.TPF25FPT Vissa typer av föränd- ringar gynnar härvidlag de aktörer som tidigt har verkat för och anammat dem, dvs. de ger snabbhetsfördelar (”early mover advan- tages”). Sådana fördelar ger enskilda aktörer anledning att agera ti- digt, ett agerande som är speciellt viktigt att iaktta för små länder.

10.8.2Harmonisera det internationella patentsystemet

Förslaget att harmonisera det internationella patentsystemet är gammalt och känt och behöver inte preciseras ytterligare här.TPF26FPT Bland det som är nytt och värt att observera och stödja är de för- slag i USA som nu är aktuella att införa och som går i harmonise- rande riktning. Främst gäller detta ett förslag om att införa ett ”first-to-file”-system där USA numera är det enda land som har kvar ett ”first-to-invent”-system. Även ett förslag om att införa ett post-grant opposition-förfarande, liknande det i Europa, är ett vik- tigt förslag i harmoniserande riktning.TPF27FPT Det som bl.a. hindrar dessa förslag är att de utnyttjas i ett internationellt förhandlingsspel. I detta sammanhang bör också noteras att en harmoniseringsprocess inte får domineras av enskilda starka länders särintressen. Samtidigt har det trilaterala patentsamarbetet mellan USA, Europa och Japan visat sig livskraftigt och framgångsrikt och erbjuder därmed en plattform för ett breddat patentsamarbete i harmoniserande rikt- ning.

25TP PT Ett patentsystem och mer allmänt ett IPR-system kan också syfta till att tillvarata en moralisk rättighet för upphovsmän (eller snarare upphovspersoner). Detta syfte är dock underordnat, för att inte säga marginellt, i så gott som alla länder vad gäller patentsystemet.

26TP PT Se bakgrundsrapport nr A1, ”Collection of current IP policy recommendations from Europe, the USA and Japan”.

27TP PT Med detta förfarande menas att invändningar från tredje part mot en patentansökan kan göras inom viss tid efter patentverkets preliminära patentbeviljningsbeslut.

267

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

10.8.3Rationalisera den internationella patentverksorganisationen

Som påpekats på annat håll är den internationella patentverksorga- nisationen överdimensionerad och ineffektiv och ekonomiska och politiska krafter kommer – troligen ganska snabbt – att leda till en omstrukturering. En sådan omstrukturering leder med all sanno- likhet inte till ett globalt, centraliserat, internationellt patentverk under överskådlig tid. Den tydligaste trenden är mot ett allt star- kare trilateralt samarbete mellan patentverken i Europa, Japan och USA, även om det finns delade meningar om samarbetets potential och värde för andra länder. Som plattform för ett breddat samar- bete för rationalisering av den internationella patentverksorganisa- tionen är detta samarbete viktigt att stödja då det har stor rationali- seringspotential.

Patentverksorganisationen och patentverkssamarbetet i Europa är en het och sedan länge omstridd och olöst fråga. Det är svårt att på detta stadium och med nuvarande underlag formulera ett mer specifikt förslag att stödja och en strategi för dess genomförande för hela Europa. Däremot finns det mycket som talar för att skapa, stödja och driva ett starkt nordiskt patentverkssamarbete i olika former.

Ett sådant samarbete behöver till en början, i varje fall av prak- tiska implementeringsskäl och tidsskäl, inte omfatta alla de fem nordiska länderna. Samarbetet bör integreras med samarbetet inom och stödet för PCT-systemet och därmed planerna på en nordisk PCT-myndighet, vilken är och bör vara en kritisk komponent i ett nordiskt patentverkssamarbete.TPF28FPT Samverkan bör också integreras med nordiskt samarbete i övrigt inom IP-området och andra områ- den, vilket beskrivits i ett tidigare avsnitt. Ett nordiskt samarbete bör också utformas för att öppna möjligheter till successiv utvidg- ning till andra länder, t.ex. de baltiska staterna. Vikten av ett nor- diskt samarbete understryks av den för närvarande troliga trenden mot en fortsatt splittring inom det europeiska samarbetet, en splittring som högst troligt efter hand kommer att öka i samband med den snabba utvidgningen.

28TP PT För en utmärkt redovisning av dessa möjligheter till ett dylikt nordiskt patentverks- samarbete, se PRV et al. (2004) ”Feasibility study on the establishment of a Joint Nordic PCT Authority”, utgiven 2004 av PRV i samarbete med övriga nordiska patentverk. Huru- vida ett fördjupat nordiskt patentverksamarbete kan komma till stånd i linje med något av förslagen i denna rapport är emellertid för närvarande (dec. 2005) en öppen fråga.

268

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

Den viktiga frågan om patentverksorganisation och samarbete med utvecklingsländer – inklusive Indien och Kina – är mycket svår, inte minst genom frågans koppling till WTO-samarbetet och dess svårigheter. Det förefaller inte heller för närvarande finnas specifika och tydligt bra förslag att ansluta sig till och frågan får lämnas utanför denna utredning, utöver att poängtera vikten av att också stödja utvecklingsländernas legitima intressen av ett effektivt patentsystem. Man bör då komma ihåg att harmonisering mellan i- länder och u-länder inte kan utgöra ett övergripande mål i sig, spe- ciellt inte om harmonisering sker på i-länders villkor utan avseende på de behov av anpassningar som finns bland olika utvecklingslän- der. Dessa utgör ju en mycket heterogen grupp alltifrån Indien och Kina till Sierra Leone och Costa Rica.TPF29FPT Det kan också på ekono- miska grunder hävdas att patentsystem och därmed patentverksar- bete bör anpassas till grupper av länder i olika utvecklingsstadier, inte bara för deras inre ekonomiska effektivitet utan också för den globala ekonomiska effektiviteten.TPF30FPT

10.8.4Stöd utvecklingen av PCT-systemet

Ett globalt patentsystem med ett internationellt patent, i meningen att endast en ansökan till endast ett patentverk behövs för erhål- lande av ett internationellt skydd, är mycket avlägset och inte heller säkert önskvärt. Dagens system med olika ansökningar för samma grunduppfinning och fragmenterade behandlingar i olika patent- verk är däremot med säkerhet ineffektivt och därmed inte önskvärt. Utvecklingen av PCT-systemet och vad som för närvarande före- faller som ett förhållandevis snabbt anammande av det i industrin är härvidlag lovande. Denna utveckling bör följaktligen stödjas på olika sätt.

29TP PT Ett land som Indien kan och vill heller inte klassas som utvecklingsland i många av- seenden.

30TP PT En liknande men långt ifrån identisk argumentering kan föras för att olika industrier bör ha delvis olika patentsystem anpassade till sina egna villkor. Till exempel har mjukvaru- industrin och bioteknikindustrin mycket skilda innovationsprocesser och villkor i övrigt. En industri genomgår också olika utvecklingsstadier för vilka en anpassning av ett patentsystem kan tänkas. Harmonisering i meningen att skapa identiska system kan således allmänt kritiseras dels för att orättvist gynna vissa parter, dels för att vara suboptimalt om hänsyn tas till anpassningskostnader. Samtidigt innebär många skräddarsydda patentsystem mycket stora koordineringskostnader, som ofta försummas i den populära debatten. Se vidare t.ex. Granstrand (2003).

269

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

10.8.5Stöd utvecklingen av ett europeiskt gemenskapspatent

Gemenskapspatentfrågan har varit föremål för en serie överopti- mistiska ambitioner och uttalanden bland politiker och tjänstemän, följda av grusade förhoppningar och bakslag. Tillspetsat kan sägas att den ekonomiska rationaliteten är lika solklar som den politiska kollektiva irrationaliteten.TPF31FPT Det är emellertid i dagsläget (december 2005) svårt att utforma en mer konkret strategi i vad som kan anses vara en dragkamp mellan EU och EPO eller med andra ord en dragkamp mellan Europas politiska huvudstad Bryssel och Europas ”IP-huvudstad” München. Olika politiska företrädare i det rote- rande europeiska ordförandeskapet inom EU har försökt spela en avgörande roll för att få ett gemenskapspatent i hamn inom sin re- spektive mandattid men misslyckats. Möjligen kan Stockholm, Madrid, Dublin etc. därmed ha spelat ut sin roll i frågan, åtmin- stone för en tid.

Tre allmänna rekommendationer kan därmed formuleras för lös- ningsvägar som kan beträdas var för sig eller tillsammans. För det första är en internationellt bredare och starkare uppslutning i kol- lektiva former av topp-politiker ett nödvändigt villkor. Frågan be- höver antagligen också knytas till en ekonomisk och/eller politisk fråga av större dignitet för skapande av en tillräckligt kraftfull alli- ans- och intressegemenskap. Frågan om EPOs styrformer och EPOs relationer till sina huvudmän blir då intressant.

För det andra måste industrin och då speciellt den europeiska storindustrin utöva ett mycket starkare omvandlingstryck, både direkt och indirekt. Det är i sig förvånande hur svagt intresset och det faktiska agerandet har varit från industriledningarnas sida. In- dustrins existerande intresseorganisationers agerande har i och för sig varit initierat och ihärdigt men deras förmåga i denna fråga kan rimligen ifrågasättas mot bakgrund av industriledningarnas enga- gemangsbrister i allmänhet. Även här behövs en bredare och star- kare kollektiv uppslutning av industriledare och en koppling av patentfrågan till en större fråga.

För det tredje finns möjligheten att konstruera en innovation av något administrativt slag i patentsystemet – en innovation som skapar hot mot och/eller möjligheter för något av de konkurre-

31TP PT Detta innebär inte att politiska rationaliteter saknas. Tvärtom är den rika förekomsten av många konkurrerande politiska, lokalt rationella strävanden det stora hindret. (För att understryka svårigheterna kan förhandlingssituationens låsningar jämföras med de spel- teoretiska låsningar vid Nash-jämviktslägen som inte är Pareto-optimala, låsningar som tyvärr inte är ovanliga i internationella politiska förhandlingar.)

270

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

rande alternativen på mer marknadsmässiga och ekonomiska vill- kor. Detta är en vag formulering men det ligger i sakens natur. Själva vagheten får inte utesluta försök med ett dylikt konstruk- tionsarbete. Detta kan t.ex. inriktas på att med små steg i ett suc- cessivt utvecklat frivilligt multilateralt samarbete så småningom skapa en gynnsam de facto-situation.

Slutligen är frågans lösning naturligtvis kopplad till lösningen av andra frågor, speciellt då språkfrågan och frågan om ett enhetligt domstolsförfarande i patentmål.

10.8.6Stöd utvecklingen av ett enhetligt europeiskt domstols- förfarande med specialinriktning på patentmål

Liknande kommentarer som ovan beträffande utvecklingen av ett gemenskapspatent i Europa kan fällas också rörande ett enhetligt europeiskt domstolsförfarande med inriktning på patentmål. Frå- gorna hänger också ihop och många bedömare anser att domstols- frågans lösning är ett nödvändigt villkor för skapande av ett ge- menskapspatent. Domstolsfrågan har dock en större vikt än så. Ut- vecklingen i USA efter inrättandet 1982 av specialdomstolen för överklaganden i patentmål – CAFC (Court of Appeals for the Federal Circuit) – visar detta. Tillkomsten av CAFC kan sägas ut- göra en av de tre till fem viktigaste – om än sammanhängande – faktorerna bakom utvecklingen av en pro-patent-era i USA, en ut- veckling som sedan spred sig över världen. Mot denna bakgrund är det naturligtvis frestande att tillgripa ett liknande förfarande för att få fart på den relativt svaga patenteringen i Europa. Man bör dock komma ihåg att CAFCs effekt var väsentligen ekonomisk genom att patentinnehavarens rättigheter oftare kom att upprätthållas i CAFCs patentdomar jämfört med tidigare, och att samtidigt de utdömda skadestånden kom att höjas väsentligt.TPF32FPT Därigenom höj- des patentens förväntade ekonomiska värde betydligt, vilket i sin tur fick vittomfattande följdeffekter.

I den utsträckning som dessa effekter blev tillväxtbefrämjande i USA, vilket många hävdar mot bakgrund av USAs återtagande av konkurrenskraft visavi Japan och USAs långa högkonjunktur under

32TP PT Sålunda ökade sannolikheten under en period från 30 % till 70 % att som patenträtts- innehavare vinna ett intrångsmål i CAFC – som i stort sett fungerade som högsta instans för patentmål i USA genom att den högsta allmänna domstolen (dvs. Supreme Court) tradi- tionellt har tagit sig an mycket få patentmål – samtidigt som skadestånden steg till uppemot en miljard dollar (se Granstrand 2000).

271

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

1990-talet och framåt, så blev inrättandet av en gemensam federal patentdomstol således tillväxtbefrämjande.TPF33FPT

Jämfört med USA är dock domstolsfrågan i Europa mer kom- plex och därmed dyrare och mer tidskrävande att lösa, dock långt ifrån avskräckande dyr med tanke på vinsterna. Frågans komplexi- tet och aktuella turbulens gör det svårt att för närvarande peka på konkreta förslag eller lösningsvägar för Sverige att stödja. De tre allmänna rekommendationer som formulerades ovan för skapandet av ett gemenskapspatent gäller även här, vilket inte är förvånande med tanke på frågornas nära sammankoppling. Den tredje allmänna rekommendationen innefattar då förslag i linje med den s.k. EPLA- överenskommelsen.TPF34FPT I övrigt får hänvisas till den översyn som på- går inom Justitiedepartementet beträffande det svenska domstols- väsendet och dess hantering av immaterialrättsliga mål.

Vad som allmänt kan rekommenderas på lång sikt i detta sam- manhang är att säkerställa en nära koppling av patent- och IP-mål till en tillräckligt stor specialdomstol för marknads- och konkur- rensfrågor mot bakgrund av behoven av ekonomisk-juridisk speci- alkompetens, patentens väsentligen marknadsekonomiska funktio- ner, skalfördelar (statiska såväl som dynamiska) samt synergier. (I detta avseende har CAFC kritiserats för brister vad gäller ekono- misk kompetens.) Skalfördelar och synergier är dock inte avhäng- iga en samlokalisering. En distribuerad domstolsorganisation bland Europas länder tillsammans med en viss rotationsprincip är att fö- redra, också av integrationsskäl.

Kopplingen mellan en patentdomstol och en marknadsdomstol kan skapas på olika sätt. På nationell nivå och lägre instans varierar förutsättningarna. Sverige har t.ex. en marknadsdomstol samt en specialdomstol i första instans med exklusiv behörighet vad gäller patentmål och vissa andra immaterialrättsliga måltyper (Stock- holms tingsrätt). För svenskt nationellt vidkommande förefaller därför en integration av Marknadsdomstolens roll till att omfatta överklaganden i patentmål som en naturlig del i en långsiktig lös-

33TP PT Överdrivna tolkningar i denna riktning förekommer naturligtvis och kan varnas för. Det finns också många som hävdar att effekterna av CAFCs inrättande och övriga faktorer bakom en utveckling av en pro-patent-era främst blev värdetillväxtbefrämjande för USAs storföretag, vilka var starka lobbyister bakom utvecklingen. Syftena bakom utvecklingen var också att skydda och stimulera FoU-investeringar genom att öka den förväntade FoU- avkastningen och därmed öka tillväxt och konkurrenskraft. Alldeles oavsett tolkning av orsaksförloppen kan dessa syften ju anses ha uppnåtts.

34TP PT EPLA står för European Patent Litigation Agreement vilken är en överenskommelse inom ramen för ett arbete med att tillskapa ett mera harmoniserat och koordinerat europeiskt domstolssystem för patentmål (se kapitel 7).

272

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

ning. Domstolsorganisationen i Sverige är dock som nämnts under utredning och många andra hänsyn behöver tas varför ytterligare behandling av dessa frågor lämnas därhän i denna utredning.

Vidare är det viktigt att utforma ekonomiskt välgrundade och gemensamma principer för förverkande och skadeståndsberäkning vid patentmål. Vid tillämpning av dessa principer bör beslutsanalys och beräkningar genomföras som i större utsträckning tar hänsyn till faktiska omständigheter och lämnar mindre utrymme åt god- tyckligheter och tumregler, även om sådana är ofrånkomliga. En utveckling mot högre avskräckande effekter och utdömda skade- stånd blir därmed sannolik, en utveckling som ökar patentens eko- nomiska värde. Svenska domstolar har en möjlighet att inkalla eko- nomisk expertis, en möjlighet som dock utnyttjas alltför sällan och som således bör utnyttjas mer. En domstol specialiserad på IP-mål bör dessutom knyta ekonomisk kompetens till sig i mer fasta for- mer. Därutöver bör ett visst mått av ekonomi ingå i utbildningen av specialistdomare på patent- och IP-området.

Samtidigt bör ekonomiska/juridiska principer utformas för gene- ralpreventiva åtgärder i patentmål och IP-mål i allmänhet, inte minst mot bakgrund av den omfattande piratkopieringen som sker på ekonomisk grund. Uppsåt och grov oaktsamhet bör inte tolere- ras i den utsträckning som idag sker i Sverige och på många andra håll i Europa. Detta drabbar inte minst småföretag vars patenträt- tigheter många gånger enkelt kan ignoreras av större företag på rent ekonomiska grunder. Även denna typ av principer ökar pa- tentens värde. Värdeökningen får dock inte skapa incitament till patentering med främsta syfte att tjäna pengar på hot om skade- stånd och förverkande.

Slutligen bör gemensamma principer utformas för bestämning och fördelning av rättegångskostnader. Även i detta sammanhang måste småföretagens intressen tillvaratas. Med dagens kunskapsläge är det dock oklart hur. Privata försäkringslösningar fungerar knap- past och offentligfinansierade försäkringar är svåra att utforma och leder till icke önskvärda effekter. Snarare är detta en fråga för dom- stolen att bedöma utifrån en uppsättning principer och modeller. Ett antal utländska modeller är härvid av intresse att studera, bl.a. den tyska modellen.TPF35FPT

35TP PT Se bakgrundsrapport nr B1, ”’Streitwertherabsetzung’ – Reduction of the value of the matter in dispute in connection with IP infringement and invalidity lawsuits in Germany” och även bakgrundsrapport nr B2, ”Damages, compensation and unjustified enrichment as remedies in connection with IP infringement in Germany”.

273

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

10.8.7Förändra patenterbarhetsbedömningen i några avseenden

10.8.7.1 Inledning

När det gäller patenterbarhetsbedömning finns ett antal standard- frågor och många förslag i olika länder har formulerats under olika perioder. En fullständig genomgång av dessa frågor ligger utanför utredningens ram i de fall dessa rör ekonomisk och juridisk effekti- vitet utan direkt stark koppling till företags tillväxt. Att göra en total översyn av patentsystemets regelverk på Europa-nivå inom de närmaste åren är dessutom mycket angeläget. De förslag som framförs nedan är sådana där såväl en tillväxtkoppling som ett un- derlag för ställningstagande föreligger. Samtidigt bör påminnas om att möjligheterna till väsentliga och ensidiga förändringar av lagtext eller praxis i Sverige är begränsade på kort sikt av internationella åtaganden och konventioner. Vidare begränsas möjligheterna att göra isolerade förändringar i själva patentsystemet av dess nära sammankopplingar till en helhet, i vilken olika delars funktioner beror av varandra. Detta får inte förhindra ett långsiktigt förbätt- ringsarbete. Arbetet måste samtidigt vara grundat på en helhetssyn på hela patentsystemet med alla dess krav på patenterbarhet och kopplingen mellan dessa krav sammantagna och systemets ekono- miska funktionalitet med positiva och negativa sidoeffekter.

10.8.7.2 Höj kravet på uppfinningshöjd

Ett krav på uppfinningshöjd för patenterbarhet hos en uppfinning är ekonomiskt motiverat och har en lång historia. Det är samtidigt det krav bland patenterbarhetskraven som är svårast att fastställa, såväl ekonomiskt teoretiskt som i praktisk granskning med hjälp av riktlinjer och test för granskare, domstolar och patentadvokater. Internationell kalibrering mellan olika patentverk försvåras därige- nom, även om patentlagarna ofta inte skiljer sig nämnvärt från var- andra. Patentverken har olika resurser och processer för gransk- ningsarbetet. Små resurser, såväl absolut som relativt många pa- tentansökares resurser, parat med incitament i form av patentav- gifter och svaga sanktioner mot beslutsfel av typ olämpligt god- kännande, leder lätt till en tendens att sänka kraven på uppfin- ningshöjd. Tendensen förstärks på nya teknikområden där ett bra referensmaterial ännu inte av naturliga skäl utvecklats. ”Ribban”

274

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

sätts då lätt för lågt från början. Tidiga uppfinningar på nya områ- den är samtidigt ofta av mer generisk natur, dvs. de har breda tillämpningar, samtidigt som lämpligt patentomfång är svårt att fastställa på grund av allmän osäkerhet om den nya tekniken. Sam- mantaget leder detta lätt till en situation som förenklat kan beskri- vas som för många patent, ofta också med för stort omfång, vilket i sin tur leder till höga transaktionskostnader. Dessa i sin tur kan bli så stora att tillväxt på ett område dämpas eller uteblir på grund av fördröjda eller förhindrade affärstransaktioner. Området utvecklas helt enkelt till en djungel av patent uppdelade på många konkurre- rande patenträttsinnehavare som är kostsamma och svåra att för- handla med, inte minst för småföretag och nyetablerade företag (”new entrants”). Situationen kan liknas vid situationen i Sverige innan storskiftet genomfördes på 1700-talet med jordbruksmarken uppdelad på ett för stort antal små jordplättar för effektivt jord- bruk.

Kravnivåer på uppfinningshöjd anses nu ha sjunkit alltför mycket på många områden i USA och befaras också ha sjunkit på många håll i Europa, även om detta är svårt att bekräfta med syste- matiska studier.TPF36FPT Samtidigt är frågan kontroversiell. Att bestämma lämpligt (optimalt) krav på uppfinningshöjd är ytterligare svårt och kontroversiellt. En sammanvägning av tillgänglig evidens och ris- kerna med ett för lågt krav leder dock till ovanstående rekommen- dation i linje med förslaget i den s.k. STEP-rapporten från NAE i

USATPF37FPT.

Hur högt kravet skall ställas är förstås en naturlig följdfråga. Denna fråga får i avsaknad av tillräckligt välgrundade analyser be- svaras med hjälp av ytterligare analyser samt konsultationer med bedömare inom patentverk och domstolar om historiskt riktigare nivåer på olika områden och lämplighet av olika riktlinjer och test.

36TP PT Tendenser till sänkning av kravet på uppfinningshöjd i Europa och USA kunde skönjas redan under 1980-talet enligt flera bedömare.

37TP PT Se vidare Granstrand (2003) varav ett utdrag finns i form av en särskild bakgrundsrapport (nr B3, ”Are we on our way in the new economy with optimal inventive steps?”). Se också Merrill et al. (2004).

275

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

10.8.7.3Omformulera kravet på teknisk karaktär och komplettera med ekonomiskt motiverade krav

Kravet på att en uppfinning skall ha s.k. ”teknisk karaktär” för att vara patenterbar i Europa (och därmed Sverige) har uppkommit av olika anledningar, inte minst historiska och språkliga anledningar. Begreppet är tänkt att fungera som sorteringsbegrepp och därmed kunna användas för att begränsa det patenterbara området och en- skilda patents skyddsomfång och särskilja patenträttigheter från andra IP-rättigheter.TPF38FPT Som alla sorterings- och begränsningsbe- grepp så fås fel av två slag, dvs. icke önskvärda element sorteras in respektive önskvärda element sorteras ut. Det finns emellertid inga tydliga ekonomiska argument eller motiv för ett krav på teknisk karaktär och de juridiska motiven i den mån de finns är tveksamma, eftersom kravet inte finns explicit uttryckt i den svenska patentla- gen från 1967, där i stället begreppet industriell tillämpbarhet an- vänds, ett begrepp som närmare ansluter sig till industriell eko- nomi.TPF39FPT Begreppet ”industriell” har under lång tid kommit att bred- das och därmed t.ex. sortera in även tjänstesektorn (jfr uttrycket ”service industries”). Eftersom patentsystemet och dess ramverk i allt väsentligt (dvs. exklusive moralrättsliga aspekter) syftar till att fylla en samhällsekonomisk funktion så måste därmed kraven på patenterbarhet vara om än inte samhällsekonomiskt optimala (vil- ket är svårt och därmed dyrt att fastställa) så i varje fall samhälls- ekonomiskt tillräckligt funktionella och framförallt inte dysfunk- tionella (t.ex. tillväxthindrande). Patentsystemet fyller en funktion i de fall en samhällsekonomisk underinvestering i FoU kan anses föreligga och som kan korrigeras av patenterbarhet bättre än med något alternativt korrigeringsmedel utan att skapa kostsamma ef- fekter i övrigt (t.ex. kostnader för patentadministration eller trans-

38TP PT Se bilaga 13.

39TP PT I förarbetena till 1967 års patentlag redovisas den praxis som då hade utvecklats över åren och som innebar att en uppfinning i patenträttslig mening sågs som något som bl.a. hade teknisk karaktär och teknisk effekt och som måste vara reproducerbart. Det ansågs dock inte möjligt att ange dylika villkor i lagtext. Istället valdes en kort bestämning av patenträttens objekt som varande ”en uppfinning, som kan tillgodogöras industriellt”. Uttrycket ’indu- striellt’ fick därmed främst avse kravet att uppfinningen skulle ha teknisk karaktär, medan övriga krav i detta sammanhang fick innefattas i begreppet ’uppfinning’. Att en uppfinning har en teknisk karaktär ansågs då innebära att den löste ett problem med hjälp av natur- krafter, dvs. att den utnyttjade lagbundenheten i naturens materia och energi. Termen ’industri’ skulle därmed tolkas brett och innefatta teknikens alla områden och inte begränsas av det allmänna språkbruket. (Se Hesser och Essén 1968.) Mot denna bakgrund ter sig t.ex. ett datatekniskt program som utnyttjar halvledande material för att hitta en lösning på t.ex. ett optimeringsproblem som något som kan tillgodogöras industriellt, t.ex. i finanssektorn eller i tillverkningsindustrin.

276

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

aktionskostnader på marknaden). Sådana fall av underinvestering kan förekomma inom många områden, inte bara tekniska, även om de tekniska fallen kan vara stora och frekventa.TPF40FPT Mot denna bak- grund finns således ingen anledning att avgränsa patenterbarhet enbart till tekniska uppfinningar i snäv mening (uppfinningar med teknisk karaktär). Sedan kan naturligtvis fel ha begåtts historiskt i utformning av krav på patenterbarhet, fel som lett till en situation där felens korrigeringskostnad inte uppvägs av de diskonterade vinsterna av feleliminering. Det senare är knappast fallet med tanke på den allmängiltiga problematiken med underinvesteringar i FoU och innovationer – tekniska såväl som icke-tekniska – i en mark- nadsekonomi jämfört med den marginella problematiken, i varje fall på medellång sikt (3–5 år), att omformulera och komplettera kravet på teknisk karaktär (som ju t.ex. inte finns i USA). En bättre formulering av kravet ”teknisk karaktär” minskar också den språk- liga och därmed den legala osäkerheten kring ”teknisk” vilket är besparande.

Slutsatsen blir således att kravet på teknisk karaktär, så som det f.n. växt fram i praxis utan att vara inskrivet i svensk patentlag, vare sig är juridiskt direkt grundat i lagtext eller är ekonomiskt välgrun- dat. Härav följer t.ex. att patentering av datorrelaterade uppfin- ningar inte bör förhindras av krav på teknisk karaktär, och att pa- tentering av terapeutiska metoder inte bör förhindras av krav på teknisk karaktär. Dessa följdslutsatser innebär inte nödvändigtvis att patent på alla datorrelaterade uppfinningar och terapeutiska metoder bör tillåtas. Andra kriterier kan vara hindrande. I fallet med datorrelaterade uppfinningar föreligger knappast några sådana, så länge som datorrelaterade uppfinningar uppfyller nyhetskrav, nyttokrav (dvs. de uppfyller krav på industriell tillämpbarhet och reproducerbarhet utan att vara allmänt skadliga eller sedlighetsså- rande) och krav på uppfinningshöjd. Det är däremot mycket viktigt att det senare kravet höjs enligt ovan för att sortera ut småuppfin- ningar och ”skräpuppfinningar” som inte kräver stora invester- ingsincitament men skapar höga transaktionskostnader. I detta sammanhang bör också noteras att principer bör utarbetas för att

40TP PT Det teoretiskt banbrytande arbetet är Arrow (1962) som pekade på att en under- investeringsrisk föreligger för all typ av uppfinningsverksamhet i form av produktion av ny information (inklusive kunskaper), dvs. inte bara för tekniska uppfinningar, på grund av svårigheter att sälja information och därmed appropriera vinster för att täcka investerings- utgifter (den s.k. ”informationsparadoxen”). En positiv skillnad mellan samhällsekonomisk och företagsekonomisk avkastning på innovationer uppstår därmed, vilket senare empiriskt verifierades av Mansfield et al. (1977) m.fl.

277

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

begränsa ett patents skyddsomfång. Som nämnts blir detta ofta alltför stort inom nya områden, vilket riskerar att hindra fortsatt utveckling inom området.

Frågan om datorrelaterade uppfinningar, inklusive rena mjukva- rupatent, är aktuell och kontroversiell, speciellt i Europa. Den är också aktuell och kontroversiell i många läger i USA men patenter- barheten av mjukvara är knappast föremål för väsentliga inskränk- ningar.TPF41FPT Däremot framförs krav på bättre kvalitet på nyhetsgransk- ning, höjda uppfinningshöjdskrav och post-grant opposition, krav som till stor del förefaller att bli tillgodosedda via lagstiftning och administrativa och judiciära åtgärder. Det finns således harmonise- ringsskäl som talar för europeisk patenterbarhet av datorrelaterade uppfinningar, utöver de rena ekonomiska skälen.

EPO har tillkännagett (juli 2005) att man kommer att godkänna datorrelaterade uppfinningar enligt tidigare riktlinjer, efter det se- naste förkastandet av EU-kommissionens direktivförslag. Svenska PRV och myndigheter är bundna av åtaganden och konventioner som beskär friheten i sådana här frågor, i varje fall på kort och me- dellång sikt. Det förefaller dock finnas utrymme för PRV och svenska domstolar att agera offensivt i denna fråga även inom ra- mar givna av internationella åtaganden, genom utarbetande av eko- nomiskt motiverade riktlinjer för patenterbarhetsbedömning, parat med en breddad tolkning av ”teknisk karaktär” och/eller en för- nyad tolkning av ”industriellt tillämpbar" samtidigt med en insats i internationella sammanhang att omformulera och komplettera detta krav.

Det finns således två vägar att beträda – en ekonomisk med ar- gumentation enligt ovan och en juridisk med en förnyad tolkning av ”industriellt tillämpbar” och/eller en breddad tolkning av ”tek- nisk”. En dylik breddad tolkning är inte svår att argumentera för.TPF42FPT Tekniken penetrerar i allt högre grad i stort sett alla områden vilket är välkänt. Således sker en ”teknifiering” även av samhällsvetenska- per, humaniora, kulturliv, konstformer etc. Tekniska högskolor breddar sin verksamhet, inte minst inom programmeringsteknik och IT, de flesta företag är i någon mening teknikbaserade etc. Samtidigt suddas alltmer gränserna ut mellan vetenskap (inklusive matematik) och teknik. Utveckling av t.ex. nya datorspråk, trans-

41TP PT Frågan kommer troligen att tas upp till behandling av Supreme Court under år 2006.

42TP PT Det kan nämnas att ”teknisk” etymologiskt härrör från grekiskans begrepp ”techne”, vilket i antikens Grekland hade en mycket bredare mening än i nuvarande tolkning av teknisk karaktär (se t.ex. Peters 1967 och Moravcsik 1992).

278

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

latorer och algoritmer kräver stora investeringar, har stora grund- forskningsdelar och har tydlig teknisk karaktär och industriell tillämpningspotential. Tekniska hjälpmedel är legio inom i stort sett allt forsknings- och uppfinningsarbete av någon höjd etc.

Svårigheterna att implementera en breddad tolkning av ”teknisk” skall därmed inte underskattas.TPF43FPT Samtidigt är en anpassning av ter- minologi till den tekniska utvecklingen en viktig löpande arbets- uppgift för patentverk och domstolar på området, en uppgift som dylika myndigheter har lång erfarenhet av.

Att utforma kompletterande krav som är ekonomiskt välgrun- dade är en större och svårare uppgift, också på grund av den ringa ekonomiska forskningen på området. Det motiverar att förslaget här skall ses på lång sikt. Kompletterande krav bör åtminstone ta fasta på uppfinningens investeringskaraktär i termer av storlek, produktivitet och grad av nytänkande (som är produktivitetsrelate- rad), uppfinningens transaktionskostnadskaraktär, samt uppfin- ningens finansieringskaraktär. Dessa typer av krav är nära samman- hängande med kravet på uppfinningshöjd. Det bör till sist under- strykas att en omformulering av kravet på teknisk karaktär i termer av investeringskaraktär förutsätter en samordning med en skärp- ning av kravet på uppfinningshöjd, men att en sådan skärpning bör genomföras även om ett krav på teknisk karaktär bibehålls. Sam- mantaget innebär således inte dessa förslag att det nödvändigtvis blir lättare att få patent.

10.8.7.4Utarbeta principer för patentering av terapeutiska metoder inom etiska ramar

I fallet med patentering av terapeutiska metoder kan etiska motiv anföras som hindrande. Icke-ekonomiska motiv skall i så fall anses väga tyngre än de ekonomiska motiven. De senare innefattar också kostnader för individer och samhället av uteblivna eller fördröjda nya terapeutiska metoder, vilket i sig leder till etiska frågor. Att etiska motiv bör vara hindrande för alla terapeutiska metoder kan knappast vara fallet. Ett exempel är en terapeutisk metod för vikt- minskning; se textruta 10.2 nedan.

43TP PT Här bör kostnader för ny gränsdragning och ”gränskontroll” vägas in. I princip kan då en teoretiskt mindre lämplig gränsdragning ändå motiveras ekonomiskt genom att dess till- lämpning (inkl. gränskontroll) totalt ger lägre kostnader. På detta sätt kan t.ex. noll- tolerans-gränser motiveras i vissa fall.

279

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

Textruta 10.2 Exempel på terapeutisk metod

Fetma och dess följdsjukdomar beräknas att inom 5 år vara den vanligaste dödsorsaken i USA. Flera andra länder ser samma ut- veckling. Det finns således ett behov av att behandla och före- bygga fetma och dess följdsjukdomar. På Danderyds sjukhus och på flera andra ställen i världen bedrivs just nu ett projekt på anställdas fritid baserat på en ny behandlingsmetod och ett nytt sätt att tänka. Metoden bygger inte på något läkemedel eller på något annat som traditionellt går att patentera. Metoden har vi- sat sig kunna minska en patients medicinering relativt omgå- ende. Svårigheten att få finansiering är mycket stor just på grund av att man inte kan skydda idén och därmed få ekonomi i uppskalningen, eftersom den då blir allmän egendom. Om man istället hade haft en möjlighet att t.ex. via patent få finansiering och därmed utveckla metoden i stor skala, skulle inte bara en lösning på ett stort problem förhoppningsvis komma fram, utan utvecklingstiden skulle också kortas betydligt.

Principer för en differentierad bedömning av patenterbarhet av te- rapeutiska metoder måste således utarbetas. Det gäller inte bara terapeutiska metoder utan alla de uppfinningar som kan komma ifråga för patentering om kravet på teknisk karaktär omformuleras och kompletteras. Affärsmetoder kräver härvid en särskild utred- ning. En ändring av den svenska patentlagen förefaller dock knap- past påkallad i nuläget med tanke på en önskvärd och förväntad kommande översyn i Europa av patentsystemets regelverk.

10.9Omvandla PRV offensivt mot internationalisering, diversifiering och rationalisering

Om ett internationellt och ekonomiskt effektivt patentsystem idag skulle byggas upp från grunden, skulle det se radikalt annorlunda ut än dagens system i många grundläggande avseenden.TPF44FPT Ett sådant avseende är nuvarande nätverk av nationella patentverk, som i stort använder samma kriterier och processer för hantering av patent och patentansökningar som lämnas in, granskas och godkänns i vart land för respektive lands marknad. Kostnaden för dubbelarbete och

44TP PT Jämför med citatet från Machlup i kapitel 7.

280

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

andra ineffektiviteter har ökat med den snabbt växande patente- ringen i samband med växande internationell handel tillsammans med pro-patent-eran. Detta är så gott som alla ekonomiska bedö- mare överens om.

Situationen är emellertid komplex och unik i många avseenden, vilket försvårar en ekonomisk analys. En sådan måste således för- djupas för detta publika tjänsteområde. Komplexiteten härrör från ett svårbedömt ekonomiskt-politiskt samspel mellan ett antal sins- emellan sammanhängande faktorer som:

En övergång från samarbete till internationell konkurrens mel- lan nationella patentverk, vilka samtidigt förväntas tjäna natio- nella industri- och innovationspolitiska syften och sträva efter överlevnad på ett område som är komplext i sig och traditio- nellt inte allmänpolitiskt prioriterat.

En växande global ”marknad” för patentgranskningstjänster med stora skillnader och obalanser i nationell kapacitet, efter- frågan, marknadspositioner, nationella ambitioner, finansiering, etc. tillsammans med en betydande kollektiv rationaliserings- potential och ett antal klart dominanta spelare (EPO, JPTO och USPTO) i ena ändan och ett stort antal marginella spelare (med samma rösträtt i EPO) i andra.

Ett speciellt styrsystem (”governance”) för EPO med natio- nella patentverk (National Patent Offices, NPOs) som väsent- ligen huvudmän, samtidigt som en konkurrens dem inbördes, och mellan dem och EPO, har utvecklats, där centralistiska tendenser i och kring EPO äventyrar huvudmännens existens.

En huvudsakligen politisk (dvs. inte främst ekonomisk) drag- kamp mellan EPO och EU-organ.

Pluralism och fragmentering av patentsystem och sanktionssy- stem med nationella patentsystem, ett europeiskt patentsystem för patent enligt EPC och ett föreslaget system för ett europe- iskt gemenskapspatent. Härutöver finns PCT-systemet som ett överlagrat system för internationella ansökningsförfaranden. Tillsammans öppnar dessa system upp ett nätverk av samman- kopplade vägar för patentansökningar, vilket i sin tur ökar ”marknadsosäkerheten” för konkurrerande patentverk.

En heterogen och föränderlig användargrupp av individer och företag – små/stora, lokala/globala, hög-/låg-tekniska, fattiga/ rika etc. Dessa har sedan något decennium blivit i olika takt mer ekonomiskt och strategiskt medvetna och börjat förändra

281

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

sina ansöknings- och tvisteförfaranden samt patentstrategier i allmänhet.

Allt detta förtjänar att framhållas här för att stödja två slutsatser:

1.Situationen är inte tillväxtfrämjande, inte heller ekonomiskt rationell.

2.De olika patentverken kan inte förväntas att själva lösa proble- men. Externa krafter (politiska, ekonomiska) erfordras.

I den komplexa bilden som skissats ovan, kan vissa mer eller mindre starka tendenser urskiljas, främst:

PCT-systemets starka tillväxt både i absoluta tal och i mark- nadsandelar. Detta ger PCT-auktoriserade patentverk som svenska PRV en starkare konkurrenssituation. PRVs andel av PCT-ansökningar har dock sjunkit (se Tabell 10.2). Samtidigt tenderar nationella förstagångsansökningar att sjunka till kri- tiska nivåer i många små och medelstora länder.

En marginalisering och i förlängningen en utslagning av många nationella patentverk kommer att ske genom inte bara renod- lade marknadskrafter och politiska krafter, utan också dessa krafters samspel med tekniska förhållanden. Den ökade tek- niska komplexiteten i uppfinningar och patentansökningar kommer att kräva dyrbar bredd och djup i bedömningskompe- tens för att upprätthålla kvalitet, en bedömningskompetens som, förutom finansiering, också är beroende av ett tillräckligt ärendeflöde, dvs. ansökningsfrekvens. Internationell rörlighet hos prestandamedvetna patentanvändare kommer då att snabba på en utslagning som blir alltmer dyrbar eller omöjlig att hejda genom nationella politiska krafter.

Ett tillstånd av ”oordnad” internationell konkurrens mellan na- tionellt monopolistiska myndigheter på en marknad med för- hållandevis homogena tjänster är inte stabilt, utan representerar troligen en övergångsfas från ett flertal nationella till ett fåtal multinationella patentverk. (Här finns paralleller i andra tjäns- tesektorer som utsatts för avreglering och liberalisering, och därmed sammanhängande internationalisering, t.ex. telekom- sektorn och energisektorn.) I denna övergångsfas kommer dock inte alla NPOs att slås ut eller marginaliseras, bl.a. av po- litiska skäl. Kompromiss- och konvergenslösningar blir därmed sannolika.

282

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

De europeiska patentsystemen för nationella patent (NP), europeiska patent (EP) som ett valbart paket av nationella pa- tent samt gemenskapspatent (CP – Community Patent) som en väsentligen enhetlig patenträttighet inom EU (med ev. vissa undantag), kan med inte alltför stora anpassningar göras kom- patibla. Med lämpliga ansökningsvägar kan de därmed till- sammans utgöra en tjänstedifferentiering för olika marknads- segment med NP för företag (ofta SMF) med väsentligen lokala, nationella marknadsintressen, EP för utvalda europeiska marknader och EU-patent för hela EU-marknaden. Även om realiseringen av denna möjlighet är osäker i dagsläget kan den leda till konvergens med en närmare integration av EPO och utvalda NPOs till en mer renodlad multinationell organisation av EPO med en rörlig avvägning mellan centralisering och decentralisering.

Mot bakgrund av ovanstående komplexa bild med några urskiljbara utvecklingstendenser framstår två huvudalternativ utan direkta ”mellanalternativ” som aktuella för svenska PRV:

1.Kontraktionsalternativet. Planera för en väsentlig neddrag- ning av PRV på medellång sikt (3–5år) med inriktning på lokal service till SMF, vissa administrativa tjänster och utnyttjande av andra patentverk, främst EPO. Detta alternativ kan finansieras med fortsatta patentavgifter, vilka då också kan generera ope- rativa överskott vilka i slutändan kan användas t.ex. som täck- ningsbidrag till investeringar och samhällsekonomiska förluster till följd av neddragningen.

2.Expansionsalternativet. Planera för en offensiv expansion av PRV med strategier för ökad internationalisering, diversifie- ring, rationalisering och tillväxt, med målsättningen att inte bara överleva utan att etablera en uthålligt stark Sverige-baserad myndighet för patent och IP-frågor i:

a)en internationell organisation av PCT-myndigheter

b)ett multinationellt EPO

c)ett europeiskt och internationellt nätverk av kompetens- centra inom patent- och IP-området

d)nationell samverkan med olika aktörer i det svenska inno- vationssystemet med ett nationellt ansvar för patentfrågor.

283

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

Denna utredning rekommenderar en satsning på expansionsalter- nativet, dock med tillägget att om två utvärderingar med fyra års mellanrum så finner bör växling till kontraktionsalternativet ske. Utvärderingen täcker således ungefär en konjunkturcykel. Dessa tilläggsrekommendationer utgår ifrån prognosen att inga ”mellan- alternativ” uppstått under utvärderingsperioden, samt att det är viktigt att i förväg konstruera kontrollstationer för en expansions- investering.

Motiven till att satsa på expansion och därmed sammanhängande omvandling av PRV är att:

1.Nationella kompetenscentra för patent och IP-frågor behövs i nära samverkan med ett starkt PRV som existerande institu- tion.

2.PRV har en bra position och potential som största PCT-myn- dighet bland de små (4:e plats efter EPO, USPTO och JPTO enligt viss statistik) samt som nordeuropeisk myndighet. Ett ambitiöst arbete att etablera nordiskt samarbete framstår som strategiskt riktigt och lovande, även om det för närvarande är besvärligt och kan kräva modifieringar plus skicklighet och tur för att lyckas.

3.PRV är bra positionerat i en utveckling mot en multinationell organisation av EPO.

4.Sverige och det svenska innovationssystemet har en god posi- tion och utvecklingspotential med starka synergimöjligheter med ett starkt PRV som kompetenscenter för patentfrågor.

Ett sålunda stärkt, breddat och integrerat Sverige-baserat ”IP-verk” kan ta en ledande roll i en f.n. något kaotisk situation mot en på sikt trolig utveckling av multinationella patentverk i Europa. För detta krävs emellertid ett starkt och pro-aktivt politiskt stöd, koor- dinerat med ett industristöd, inte minst från svenska storföretag. Ett dylikt stöd bör förstärkas genom samverkan med i-länder med likasinnad uppfattning om lämplig utveckling. Den fortsatta preci- seringen av expansionsalternativet får sedan ske inom ramen för ett strategiskt planeringsarbete.TPF45FPT

Slutligen och naturligen krävs god finansiell handlingsfrihet vid en investering av detta slag. Till del kan denna säkras genom en fri- are disposition av ackumulerade överskott, men också genom upp-

45TP PT Frågor om PRV´s inre organisation har tidigare utretts i SOU (2002:57). Dylika frågor är dock underordnade strategifrågor även om båda frågetyperna hänger nära samman.

284

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

låning med statliga garantier samt med temporärt statsstöd. Av- giftsfinansiering är dock en begränsad möjlighet på kort och me- dellång sikt. På längre sikt kan en ökad affärsorientering och mer eller mindre kreativa finansieringslösningar förväntas komma fram.

På kort sikt bör PRV uppdras att genomföra en utredning av rättsläge och behov av lagändring och instruktionsändring för att:

a.PRV skall kunna behandla ansökningar på engelska utan krav på översättning till svenska

b.PRV skall kunna använda prisdifferentiering och subventione- ring av ansökningskostnad i linje med utredningens rekom- mendationer

c.PRV skall kunna utföra icke bindande validitets- och intrångs- bedömningar med syfte att underlätta kostnadseffektiva lös- ningar av svenska patenttvister enligt utredningens rekommen- dation, se bilaga 12.2.

d.Kravet på teknisk karaktär ska kunna ersättas av en omformule- rad tolkning av begreppen ”industriellt tillämpningsbar” och ”investeringskaraktär”.

10.10Tillskapa en interministeriell strategiberedning för IP och innovationer

Det sista avsnittet i detta kapitel med allmänna rekommendationer skall beröra behovet av att ekonomiskt-politiskt lyfta, bredda och samordna frågor rörande patent, IP och innovationer. Som beskri- vits i kapitel 7 har detta skett i många länder, t.ex. Japan, Korea och USA. Ursprungligen tillkom ju också pro-patent-eran genom att USA gjorde detta ”politiska lyft” av IP-frågor, vilket visade sig mycket framgångsrikt sett utifrån USAs intressen. Sedan kan ut- vecklingen av pro-patent-eran kritiseras för att ha gått för långt i vissa avseenden, men en mer omfattande korrigering kräver då i sin tur en samlad politisk ansträngning.

Att IP- och innovationsfrågor lyfts upp är en naturlig konse- kvens av en övergång till en mer kunskapsbaserad ekonomi, dvs. en ekonomi som blir alltmer baserad på IP och intellektuellt kapital. Det gäller i synnerhet för ekonomier som endast i ringa grad kan baseras på naturresurser eller andra tillgångar, som Japan och Korea. Svensk ekonomi har som tidigare påpekats ett mycket gynnsamt utgångsläge för övergång till en mer kunskapsbaserad ekonomi, som samtidigt är baserad på god tillgång på naturresurser.

285

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

Det finns stora komplementariteter mellan naturresurser och kun- skapsresurser, t.ex. vad gäller extraktion och förädling med hjälp av nya teknologier. Samtidigt är små ekonomiers möjligheter att ap- propriera värdet av sina naturresurser och liknande tillgångar be- gränsade i en internationaliserad ekonomi utan god tillgång på egna kunskapsresurser.

Det finns således starka utvecklings- och omvärldsskäl som talar för en allmän rekommendation att lyfta IP- och innovationsfrågor till högsta ekonomisk-politiska nivå. Därutöver finns skäl som sammanhänger med dessa frågors snabbt ökade vikt och generiska eller ”horisontella” karaktär, dvs. att de griper in i många andra frå- gor och går på tvären i en organisationsstruktur. Det senare är inget nytt och det visas t.ex. av hur många departement som i något avseende involveras i patent- och IP-frågor, liksom av hur många direktorat inom EU-kommissionen som involveras. Sålunda invol- veras justitie-, närings-, utbildnings-, försvars-, handels-, utrikes- och finansdepartementen m.fl. i IP- och innovationsfrågor. Den snabba viktökningen av dessa frågor betyder att de samordnings- brister som skapats kring dessa tidigare lågprioriterade horisontella frågor blir större och mer kostsamma över tiden.TPF46FPT

Det finns således också organisatoriska skäl till en breddad sam- ordning av IP och innovationsfrågor på det ekonomisk-politiska planet. Slutligen finns skäl som sammanhänger med dessa frågors lämplighet för att åstadkomma en politisk fokusering och kraft- samling, vars positiva följdverkningar utsträcks till andra områden. Skälen hänger samman med behoven av att skapa en nationell IP- och innovationskultur. Som påpekades i det sammanhanget är fö- retagsledningens engagemang då av avgörande betydelse. Samtidigt finns många typer av frågor som kan ha denna karaktär. Dessa kan då avlösa varandra över tiden för att ge en politisk ledning möjlig- heter till förnyad vitalisering.

Slutligen finns naturligtvis svårigheter och risker vid genomfö- rande av ”politiska lyft” och stora samordningsinitiativ, bl.a. därför att det historiskt varit vanligt och är populärt att föra fram den ty- pen av förslag. Dessa svårigheter och risker är dock inte nämnvärt specifika för IP- och innovationsfrågor och får heller inte föranleda

46TP PT Här bör påpekas att förslag och ansatser till motsvarande samordning förts och förs fram i ett flertal länder. Till exempel har CBI (Confederation of British Industry) i samband med en översyn av IP-frågor (”Gowers Review of Intellectual Property”) föreslagit inrättandet av en interministeriell organisation i England, ledd av en speciell IP-minister (”Minister of Intellectual Property”). Denna väg rekommenderas dock inte som främsta alternativ för Sverige i denna utredning.

286

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

en uppgivenhet i viktiga frågor. Det är t.ex. viktigt att det politiska engagemanget och ansvarstagandet är tydligt och uthålligt, att tro- värdighet och förtroende skapas, att den politiska kraften är till- räckligt stark för att driva frågor på tvären i en matrisstruktur, att konkurrerande frågor och intressen kan hanteras, att en jämn och hög takt av relevanta resultat bibehålls, att högsta ledningens åta- gande och engagemang som individer är starkt och påtagligt etc. Betydelsen av individuella ledare som ”politiska entreprenörer” kan inte nog betonas i sammanhanget.

Slutsatsen blir således att en interministeriell strategiberedning för IP och innovationer bör inrättas under statsministerns ordfö- randeskap. Olika former kan sedan övervägas. Kommittéer och ar- betsgrupper med olika storlek, nivå, sammansättning etc. är natur- liga former för hantering av vissa delfrågor men kan inte ersätta själva strategiberedningen.

10.11Sammanfattning

Föregående kapitel har beskrivit och analyserat den observerade nedgången i svensk patentering via PRV de senaste åren, vilket varit en av utredningens fyra huvuduppgifter.

Detta kapitel har redovisat utredningens allmänna rekommenda- tioner. Dessa är i stor utsträckning rekommendationer som rör patenteringens större sammanhang av FoU, innovationer, affärsut- veckling och tillväxt. Det ömsesidiga sambandet mellan patentering och tillväxt har belysts i flera tidigare kapitel, främst kapitel 8.

Nästa kapitel kommer att redovisa de mer specifika rekommen- dationerna i anslutning till utredningens två första uppgifter att öka förståelse och insikt i patentekonomi samt att öka företagens pa- tentering. Eftersom denna i sin tur tenderar att öka när tillväxten ökar så kommer rekommendationerna i kapitel 10 och 11 att hänga intimt samman. Ett antal gemensamma principer har också legat till grund för rekommendationerna.

En ekonomi som förändras mot att bli alltmer kunskapsbaserad, IP-orienterad och globaliserad skapar större och annorlunda möj- ligheter men också större styrproblem. Detta kräver i sin tur för- ändrade roller för och rollspel mellan staten och näringslivet för att uppnå höga tillväxt- och välfärdsmål.

Sveriges ekonomi har flera goda möjligheter att utvecklas gynn- samt mot en alltmer kunskapsbaserad ekonomi genom goda kun-

287

Diskussion och allmänna rekommendationer

SOU 2006:80

skapsresurser i form av god utbildning och hög FoU-intensitet, en diversifierad och internationaliserad industri m.m., men också ge- nom en tillgång på egna naturresurser per capita som ekonomier som Japans och Koreas saknar. För att bättre tillvarata dessa möj- ligheter, t.ex. i form av synergier mellan kunskapsresurser och na- turresurser, bör en nationell kultur för IP och affärsutveckling, in- klusive entreprenörskap, byggas upp och stärkas på olika sätt. Här- vid är fokusering på patent- och IP-frågor inget självändamål. Där- emot är en sådan fokusering instrumentell för att skapa en ekono- miskt effektivare innovationsverksamhet i näringsliv och förvalt- ning, på liknande sätt som fokuseringar på kvalitetsfrågor och led- tider tidigare varit instrumentella för bredare syften i det svenska näringslivets vitalisering och omvandling.

Det svenska entreprenörssystemet, inklusive det svenska inno- vationssystemet, bör stärkas genom att stärka såväl det statliga ent- reprenörskapet som det privata entreprenörskapet. Att staten di- rekt verkar som entreprenör och inte bara indirekt främjar entre- prenörskap är exempel på en förändrad roll i en förändrad eko- nomi. Denna roll är speciellt stark i ett litet land med en stor tek- nikbaserad tjänstesektor, som till stor del är offentlig. Denna sek- tor är heterogen och inkluderar universitets- och högskolesektorn, telekom- och energisektorn, finanssektorn, försvars- och säker- hetssektorn, medicin- och hälsosektorn m.fl. Dessa teknikbaserade tjänstesektorer har betydande innovationspotential och affärsmöj- ligheter. Patent- och IP-orientering är dock i allmänhet svagt ut- vecklad.

Det privata entreprenörskapet bör stärkas på olika sätt. Det in- novationsbaserade företagandet i små- och medelstora företag be- höver stärkas, liksom de svenska storföretagens vilja och förmåga att skapa nya affärsområden och radikala innovationer utöver att förnya existerande affärsområden, vilka de historiskt varit bra på. Dessutom behöver samverkan mellan innovationsverksamheterna i svenska stora och små företag vidmakthållas och stärkas. En diver- gens mellan teknikbaserat nyföretagande och storföretagande kan t.ex. befaras, liksom en förtunning i övrigt av det inhemska nätver- ket av köpar/säljar-relationer. Vidare bör det regionala entrepre- nörskapet stärkas genom att tillvarata tillväxtmöjligheterna i redan starka, entreprenöriella regioner och längs geografiska tillväxtaxlar.

Slutligen bör den ekonomiska kompetensen höjas i det svenska entreprenörssystemet, liksom den svenska tillväxtapproprieringen. Således skapas t.ex. tillväxt i FoU-sektorn (som är en tjänstesektor)

288

SOU 2006:80

Diskussion och allmänna rekommendationer

samtidigt som teknikförsäljning i form av licenser och aktier i FoU-bolag till utlandet och utlandstillverkning inte genererar in- hemsk tillväxt i övrigt i tillräcklig utsträckning. Det är inte troligt att en tillräckligt stor kunskapsbaserad ekonomi i internationell konkurrens kan baseras på en dominant FoU-tjänstesektor.

Kapitlet redovisar sedan ett antal allmänna rekommendationer för IP-området, som att fortsatt verka för a) nordiskt samarbete; b) engelska som affärsspråk och patent- och IP-språk; c) effektivise- ring och utveckling av det internationella patentsystemet i olika gamla och nya avseenden, t.ex. avseende internationell harmonise- ring och rationalisering, utveckling av PCT-systemet och dom- stolsförfarandet samt förändring av patenterbarhetsbedömning, främst i form av höjning av kravet på uppfinningshöjd och omfor- mulering av kravet på teknisk karaktär; och d) offensiv omvandling av PRV mot ökad internationalisering, diversifiering och rationali- sering. I detta sammanhang föreslås en lagändring så att patentan- sökningar till PRV tillåts vara avfattade på engelska utan krav på senare översättning. PRV bör också pröva att utfärda icke-bin- dande validitets- och intrångsprövningar enligt brittisk modell.

Slutligen rekommenderas, på grund av frågornas framtida vikt och generiska karaktär, tillskapandet av en interministeriell strate- giberedning för IP och innovationer direkt under statsledningen. Ett aktivt, tydligt stöd från näringslivsledare och statsledare är av avgörande betydelse för genomförandet av rekommendationerna ovan.

289

11Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

11.1Inledning

Mot bakgrund av de allmänna rekommendationerna i föregående kapitel redovisas i detta kapitel speciella rekommendationer i an- slutning till utredningsdirektivets två första uppgifter, nämligen att uppdraget skall:

1.leda fram till förslag som kan skapa förståelse och insikt hos främst de små kunskapsintensiva företagen om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering

2.leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva företag kan sti- muleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer

Rekommendationer för att lösa den första uppgiften bidrar indirekt till att lösa den andra uppgiften i den mån företagens patenterings- benägenhet ökar med ökad patentmedvetenhet och patentförstå- else. Patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens påverkas dock av en mängd faktorer inom och utom företagens kontroll. Till exempel påverkas patenteringsfrekvens av ökade FoU-resurser vars ökning i sin tur påverkas av ökad tillväxt, vilket tidigare påpekats. Mångfalden påverkande faktorer ger också en mångfald av rekom- mendationsmöjligheter i den mån faktorerna ligger inom statens och företagens påverkansmöjligheter. En genomgång görs i detta kapitel av dessa möjligheter och ett flertal rekommendationer for- muleras i anslutning därtill. Dessa rekommendationer presenteras i det följande i två huvudavsnitt 11.2 och 11.3, vilka svarar mot re- spektive uppgift ovan. Efter en inledande bakgrundsbeskrivning i vardera avsnittet så presenteras rekommendationerna i avsnitt 11.2 strukturerade i en grupp av åtgärder för ökning av patentmedve- tande och rådgivning och en grupp av åtgärder för ökad patentför- ståelse. Rekommendationerna i avsnitt 11.3 är in sin tur strukture- rade i grupper av åtgärder som hänför sig till väsentligen företags-

291

TF FTP

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

internt respektive företagsexternt påverkbara faktorer för ökad patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens.

11.2Hur kan förståelse och insikt om patentekonomi skapas hos företagen?

11.2.1Grundläggande svårigheter

Ett patent genererar kostnader och intäkter under många år, upp till 20 år eller mer, och måste därför ses som en investering. Ett problem med att skapa förståelse och insikt hos företagen om en investeringstyp av detta slag är att kostnaderna (nackdelarna) är mycket tydligare och starkare kopplade till enstaka beslutssituatio- ner, medan intäkterna (fördelarna) och därmed vinsterna och av-

kastningen är otydliga och utspridda på många olika intäktsslag.1, 2

TPF FPTP

Vidare har patentfrågor traditionellt varit mindre viktiga och därmed föga uppmärksammade i affärsledningar. De har samtidigt varit tekniskt, ekonomiskt och juridiskt komplexa och väsentligen förbehållna specialister. Den snabbt ökande vikten av patent, och det snabbt ökade intresset i allt bredare kretsar för patent, har här- med skapat ett stort behov av förståelse och insikt och därmed ut- bildning i olika former. Utvecklingen går snabbt vidare och förstå- else föråldras. Ett speciellt hinder för fördjupning av relevant för- ståelse blir då en slags otillräcklig ”halvkunnighet” hos aktörer kombinerad med en övertro på denna otillräckliga kunskap. Före- ställningar som skapats innan pro-patent-eran lever kvar som handlingsregler (tumregler) som inte ifrågasätts (se textruta 11.1 i avsnitt 11.2.2 nedan). De studier som tidigare gjorts liksom de som gjorts inom utredningens ram bekräftar denna bild.

1TP PT De direkta nackdelarna för ett företag med ett patent är i stort sett bara dess administrativa kostnader för ansökan, upprätthållande, intrångsbevakning och försvar samt publiceringen av nödvändig patentinformation, medan fördelarna spänner över ett brett register.

2TP PT En omvänd situation med tydliga intäkter och otydliga kostnader för en investering före- kommer också. Till exempel kan en chef ansvarig för universitetslicensiering se intäkterna tydligare än kostnaderna (t.ex. kostnader i form av eventuella interna konflikter och för- sämrat forskningsklimat).

292

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

11.2.2Brister i patenteringskompetens

Primära brister i patenteringskompetens vilka identifierats i utred- ningen och bör framhållas här avser:

a.En ingenjörskultur och forskarkultur som värdesätter paten- tens tekniska och vetenskapliga kvaliteter snarare än deras eko- nomiska kvaliteter. ”Småuppfinningar” och ”småpatent” i tek- nisk mening ignoreras eller föraktas trots att dessa kan ha stort ekonomiskt värde. Kopplingen mellan ett patents uppfinnings- höjd och dess ekonomiska värde kan vara ganska otydlig. (Se textruta 8.1 om patent på läkemedlet Losec i avsnitt 8.2.3.) Denna kompetensbrist återfinns inom såväl stora som små fö- retag. En ganska allmänt spridd uppfattning – som dock inte officiellt bekräftas av EPO och USPTO – är att en faktisk sänkning av kravet på uppfinningshöjd har skett under senare år. Denna sänkning kan kritiseras och motverkas från national- ekonomisk utgångspunkt, men man kan inte motivera före- tagsekonomiskt att enskilda företag skall gå emot utvecklingen och föregå med ett förment gott exempel. Kravet på uppfin- ningshöjd avser i första hand inte heller en uppfinnings eko- nomiska värde.

Textruta 11.1 Spridda föreställningar bland vissa företag om patentering

”Det lönar sig inte att söka patent på småuppfinningar.” ”Är man bäst på det man gör behövs inte patent.”

”Vi satsar på snabbhet istället för patent.” ”Produktlivscyklerna är så korta att patent blir värdelösa.” ”Patent blir meningslösa för man kan alltid gå runt dem.” ”Det räcker med mönsterskydd.”

”Patent ger ändå inte tillräckligt skydd mot kopiering.”

b.Affärsstrategisk och affärsekonomisk kompetens i samband med uppbyggnad och underhåll av en patentportfölj med integ- rerade IP-strategier med vidare koppling till affärsstrategier. Här finns kompetensbrister såväl hos affärsledningar som hos patentspecialister. Bristerna finns främst hos SMF, men också hos storföretag, speciellt i vissa traditionella branscher och tjänstesektorer, och bland statliga institutioner (inklusive uni- versitet). Brister finns också hos patentkonsultföretag (patent- byråer), liksom hos traditionella managementkonsulter och fi-

293

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

nansföretag. Det bör samtidigt framhållas att en väsentlig all- män uppbyggnad av patentkompetens skett under 1990-talet bland många svenska storföretag och vissa SMF liksom bland patentbyråer, främst de stora.

Det bör framhållas att en affärsekonomisk kompetens ofta finns mer utvecklad hos licensieringsansvariga än patentansvariga, men den affärsstrategiska kompetensen kan då vara alltför fokuserad på just licenser för teknikexploatering.

c.I varierande grad finns brister i medvetenhet och insikt om ut- vecklingen internationellt på patent- och IP-området, speciellt utvecklingen i USA och Asien. Dessa brister finns såväl hos IP- specialister som hos icke-specialister.

d.Utöver de kompetensbrister som ovan framhållits bör nämnas allmänna medvetande- och kompetensbrister om patent och IP bland tekniker, ekonomer, jurister m.fl. i näringslivet, inom högskolevärlden och inom den politiska världen, samt inom en bred allmänhet, något som tidigare har beskrivits.

11.2.3Hur har förståelse och insikt skapats hittills?

Problemen att höja förståelse och insikt om de ekonomiska vins- terna med patentering är vare sig nya eller enbart svenska. Dock har de accentuerats i samband med pro-patent-erans utveckling. I spet- sen för denna utveckling går olika länder (speciellt USA och Japan), olika branscher (speciellt läkemedel, bioteknik, kemi och elektronik), och olika företagstyper (speciellt stora, multinationella företag med verksamhet i USA).

En patentkultur har byggts upp i många japanska storföretag ge- nom en lång historisk process med aktiv medverkan av toppled- ningen. En medvetenhet om patentens ekonomiska värde har växt fram bland företag i många branscher i USA (dock långt ifrån alla), inte minst genom stora skadestånd i patenttvister, liksom en med- vetenhet om behovet av korslicensiering, speciellt i elektronikindu- strin. En dramatisering i USA och Japan av s.k. ”patent wars” i början av 1990-talet bidrog också till en allmän medvetandehöj- ning. Ett ökat fokus bland riskkapitalister på patent har också bi- dragit därtill.

I Sverige får man nog anse att en väsentlig höjning av patent- medvetenheten skedde i storföretagen och dess företagsledningar

294

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

under 1990-talet. Härtill bidrog den s.k. IVA/PRV-studien som var en ”benchmarking-studie” av svenska och japanska konkurrenter, vilken visade hur lite svenska företag patenterade jämfört med ja- panska konkurrenter. Vidare bidrog ett antal ”väckarklockor” i form av hotande patenttvister, men också goda exempel på patents värden vid licensförsäljning, företagsförsäljning och finansiering.

De erfarenheter som kan dras härur för att skapa förståelse och insikt kan sammanfattas sålunda:

a.En process med i allmänhet flera steg finns – från omedveten- het till medveten ignorans till medvetenhet om aktionsbehov och slutlig aktion. Förståelse och insikt byggs upp i steg från partiell förståelse till mer balanserad grundförståelse, till för- djupad förståelse och insikt till en mer eller mindre utvecklad skicklighet. Processen eller processerna är dock ojämna mellan och inom länder, branscher och företag, och steg kan hoppas över och kastas om etc. Skillnader mellan medvetenhet (som kan sakna förståelse), förståelse (som kan sakna erfarenhet) och insikt (grundad på egen erfarenhet) är dock viktiga att komma ihåg.

b.Såväl goda som dåliga exempels makt är stor. Möjligen har de dåliga exemplen med hot och skrämskott störst makt. Patent har ju egenskapen att utgöra både en lottsedel och en försäk- ring, och enskilda aktörer i ett företag tenderar att straffas mer för misstag än de belönas för vinst.

c.Medvetenhet, förståelse och insikt kan snabbt höjas i en bransch genom att en aktör börjar bedriva en aggressiv patent- politik. Bästa motmedlet mot andras patentering är egen pa- tentering, speciellt i komplexa teknologier med många kors- kopplingar mellan teknologier och produkter som bygger på många olika teknologier. Patentering får härigenom en självför- stärkande effekt, och en eskalering av patentering sker i bran- schen från en lägre till en högre genomsnittsnivå. En motsva- rande process tvärs branscher har svårare att komma till stånd. Företag anser sig ofta, rätt eller fel, vara så unika att de inte an- ser sig ha särskilt mycket att lära från andra företag, speciellt inte från företag i andra branscher. Också i stora diversifierade företag kan vissa affärsenheter vara mycket patentintensiva me- dan andra är patentpassiva, och en spontan intern inlärning tvärs affärsenheter kan ta tid om den ens kommer till stånd.

295

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

d.Insatser i form av direkt stöd och rådgivning via patentverk, patentbyråer, statliga program, intresseorganisationer och dy- likt har betydelse, men i allmänhet underordnad sådan. Större betydelse har uppskruvade, förväntade eller reella kostnader och intäkter i samband med patent genom skadestånd, skräm- skott, marknadsblockeringar, aggressiva patentstrategier hos någon konkurrent, finansiering, licensförsäljning, företagsför- säljning och dylikt, dvs. genom marknadsbeteenden av olika slag till följd av pro-patent-erans utveckling. (Denna i sin tur initierades väsentligen av åtgärder från statens och storindu- strins sida i USA i form av en ny inställning till patent inom domstolar, konkurrensmyndigheter och internationella för- handlingsorgan.) Patentkonsultbranschen har hakat på utveck- lingen och förstärkt den. Dessa observationer leder dock inte till slutsatsen att statliga och/eller statsstödda program och in- satser för stöd och rådgivning skulle ha underordnad betydelse framöver. Tvärtom kan smärtsamma uppvaknanden, dyra lär- pengar och ”modebubblor” vid ingången till en ny era reduceras genom mer systematiska och balanserade åtgärder.

11.2.4Nya redovisningskrav för immateriella tillgångar

I kölvattnet på den alltmer kunskapsbaserade ekonomins framväxt, med ökad vikt av intellektuellt kapital och IP-relaterat kapital, har behovet av bättre redovisning av detta kapital växt. Behovet av för- bättrad redovisning har också växt på grund av de finansiella mark- nadernas tillväxt, vilket förstärkt den kunskapsbaserade ekonomins tillväxt. Till detta kommer ett antal stora redovisningsskandaler som fungerat som utlösande faktorer för utformning av nya rikt- linjer. En del krav kan kritiseras för att vara för snabbt och för högt eller fel ställda och därigenom riskerar att förfela sina syften. Det gäller IP-värdering där välgrundade och beprövade metoder i mycket saknas. En seriös utveckling av dylika metoder sker dock, men en mångfald mer eller mindre heuristiska och oseriösa meto- der utvecklas och marknadsförs när nya krav skall tillgodoses. Samtidigt är det högst naturligt att kraven på värdering och redo- visning av intellektuellt kapital ökar med dess faktiska betydelse.

296

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

En ny internationell redovisningsstandard gäller inom EU från den 1 januari 2005.TPF3FPT Denna ställer detaljerade krav på bl.a. värdering och redovisning av immateriella tillgångar. De delar av redovis- ningsstandarden som direkt berör dessa tillgångar är i korthet:

International Financial Reporting Standards (IFRS1-5)

IFRS 3 Rörelseförvärv.

International Accounting Standards (IAS1-41)

IAS 38 Immateriella tillgångar – definition av immateriella till- gångar

IAS 36 Nedskrivningar

IAS 12 Inkomstskatter

En tillgång definieras som en resurs:

som ett företag har kontroll över till följd av inträffade händel- ser och

som förväntas ge företaget ekonomiska fördelar i framtiden.

Identifierade tillgångar skall sedan redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten.

IAS 38 definierar en immateriell tillgång som:

En identifierbar icke-monetär tillgång utan fysisk substans som an- vänds för produktion eller tillhandahållande av varor eller tjänster samt för uthyrning till andra eller för administrativa ändamål.

En immateriell tillgång skall redovisas när den:

är separerbar i en (hypotetisk) transaktion eller

grundas på en rättighet (kontrakt) samt

ger upphov till ekonomisk nytta och

värdet kan fastställas på ett tillförlitligt sätt.

Väl att märka är att de två sista kraven alltid anses uppfyllda för tillgångar som tillförs företaget genom ett förvärv, dvs. när ett marknadsvärde har fastställts och realiserats.

Det är ännu så länge oklart hur denna nya redovisningsstandard kommer att fungera och påverka företagen och dess styrelser och i vilken utsträckning den skapar nya problem och kompetensbehov,

3TP PT Standarden finns beskriven i FAR (2005) ’Internationell redovisningsstandard i Sverige – IFRS/IAS 2005’, FAR Förlag, Stockholm, www.farforlag.se.

297

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

t.ex. för SMF. Klart är emellertid att kravet på kompetens inom IP- ekonomi kommer att höjas.

11.2.5Rekommendationer för att höja medvetenhet, förståelse och insikt om patentekonomi

Behov av förhöjd patentekonomisk kompetens har konstaterats. Den uttryckta efterfrågan på patentekonomisk kompetens har växt, men inte tillräckligt för att generera ett tillräckligt utbud och skapa en fungerande tjänstemarknad för rådgivning och utbildning.TPF4FPT

Rekommendationerna nedan är på kort och lång sikt, för främst SMF men även för stora företag, och avser höjning av såväl med- vetenhet som förståelse och insikt. Rekommendationen för att skapa insikt genom egen erfarenhet anknyter dock till rekommen- dationer för att höja patenteringsbenägenheten, vilka behandlas i nästa avsnitt.

11.2.5.1Åtgärder för ökning av patentmedvetande och rådgivning

1.Genomför ett antal statsstödda program (”awareness pro- grams”) för att höja den allmänna patentmedvetenheten i när- ingslivet, inklusive inom högskolor och universitet och teknik- baserade verksamheter i den offentliga sektorn. Programmen skall finansieras helt eller delvis (dvs. samfinansieras) av statliga medel och genomföras i såväl offentlig som privat regi.

Det övergripande ansvaret för specifikation, utformning, upphandling, genomförande och utvärdering av programmen bör åvila Näringsdepartementet, som dock inte bör detaljstyra. Programmen planeras genom behovsstudier. Patentfrågor skall i sammanhanget tydligt knytas till affärsutveckling, innovatio- ner, entreprenörskap och affärsekonomi. Goda och dåliga ex- empel, väckarklockor, företagsjämförelser (”benchmarks”), möjligheter och hotbilder (t.ex. i form av scenarier om ökad

asiatisk patentering) etc. bör användas, liksom intervjuer med och uttalanden och artiklar av företagsledare, topp-politiker

4TP PT Utbudssituationen för patentutbildning i Sverige redovisas i bakgrundsrapport nr A2, ”Survey of IP education in Swedish higher education, research institutes, consultancy services, PRV and the TTOs”.

298

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

m.fl. Ett särskilt program bör rikta sig mot affärs- och ekono- mijournalister.

Okonventionella grepp kan prövas. Kritisk massa och inten- sitet i budskapsexponering är viktig. Direktkontakt med olika regioners näringsliv är viktig. Härvid bör olika företagsorgani- sationer och klusternätverk kunna användas. Det är vidare vik- tigt att aktörer utan tydliga egenintressen (vilket t.ex. PRV och patentbyråer upplevs ha och också har) engageras i första hand. Samtidigt skall programmen syfta till att höja efterfrågan på patenttjänster.

2.Utforma ett särskilt ”Patentår”, t.ex. år 2008, grundat på erfa- renheterna av Designåret 2005.

3.Instifta priser för tävlingar i patentkunskap, patentering och patenthantering med anknytning till tävlingar om uppfinningar, innovationer och entreprenörskap, liksom pris för bästa ”IP- awareness-program”.

4.Upphandla ett par stora nationella studier och utredningar av speciellt små kunskapsintensiva företags patentering och af- färsutveckling, med ett stort inslag av företagsbesök och inter- vjuer samt lokala redovisningar av resultat.

5.Stöd publicering av olika typer av återkommande patentbaro- metrar, patentskoleartiklar och dylikt i teknik- och affärspres- sen.

6.Utforma särskilda program riktade mot ”undermedvetna” före- tagstyper och sektorer, t.ex. vissa statliga företag eller tjänste- sektorer med snabbt ökat tekniskt kunskapsinnehåll. Förbere- dande studier kan behövas för att identifiera dessa företag och sektorer.

Medvetandehöjning bör kopplas ihop med lättillgängliga och billiga initiala rådgivningsinsatser, i form av:

1.Avgiftsreducerad men inte helt gratis rådgivning. Detaljut- formning av en betalningsmodell lämnas därhän här. Till exem- pel kan tänkas en initial rådgivning i form av ett 2-timmarspa- ket med en fri konsultationstimme följt av en 50 %-ig avgifts- reducerad andra timme hos etablerade rådgivningsorgan, såväl privata som offentliga, för första- och andragångsansökare inom en 5-årsperiod.

2.Löpande rådgivning och tjänsteförmedling hos nationella kom- petenscentra (inklusive PRV) samt hos regionala utvecklings-

299

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

centra av olika slag (organiserade av Nutek, Almi m.fl.). Ett antal tjänster i storleksordningen 15–20 bör inrättas för detta. Närmare antal, lokalisering och administration får preciseras efterhand av Näringsdepartementet.

3.Samordnade insatser med EUs program för ”IP awareness and support”.

4.En säkring av att tillräcklig patent- och licenskompetens finns tillgänglig vid genomförandet av FoU-program och FoU-sam- arbeten med statlig finansiering. Härvidlag bör i möjligaste mån svensk rätt gälla vid avtalstvister och förlikningar.

Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Näringsde- partementet i samverkan med övriga berörda departement. När- ingsdepartementet bör förstärkas med speciellt ekonomisk kom- petens i patent-, IP-, och innovationsekonomi.

11.2.5.2 Åtgärder för ökad patentförståelse

På längre sikt och inriktat mot ökad förståelse av patents ekono- miska aspekter är främst följande utbildningsinsatser för framför allt tekniker, ekonomer och jurister att rekommendera:

1.Inrätta specialiserande master-program för tekniker, ekonomer och jurister samt program för forskar- och lärarutbildning i patent- och IP-ekonomi.

2.Utforma och genomför distribuerad utbildning i patenteko- nomi, patentjuridik och patentteknik i form av obligatoriska studiemoduler i all utbildning av ingenjörer, ekonomer och ju- rister på Bachelor- och Master-nivå, dvs. i universitets- och högskoleutbildningen. Detta utbildningskrav bör genomföras tillsammans med ett kvalitetssäkringsuppdrag.

3.Säkra på samma sätt att en tillräcklig miniminivå av patenteko- nomi och patent- och licenskunskaper i övrigt förmedlas i alla olika skolor och utbildningar i entreprenörskap, innovations- frågor och dylikt.

4.Ge stöd till framtagning av läromedel och informationsmaterial av olika slag inom patent- och IP-området.

5.Genomför en koncentrerad insats för att utbilda kvalificerade patentspecialister med EPO-certifiering. En stor brist av dylika

300

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

patentspecialister kommer annars högst sannolikt snart att uppstå i Sverige.TPF5FPT

6.Genomför en koncentrerad insats för att utbilda affärsoriente- rade IP-rådgivare för att besätta de rådgivningstjänster som nämnts ovan och för att utbilda affärsorienterade IP-chefer, speciellt i SMF.

7.Stöd fortbildningsinsatser insprängda i olika managementut- bildningar.

8.Stöd finansiellt företagens internutbildning inom IP, inklusive inrättandet av trainee-program, enligt nedan.

Sammanfattningsvis består de rekommenderade utbildningsinsat- serna således av såväl en obligatorisk allmänbildning som en specia- liserande master-utbildning på högskolenivå; en djupare utbildning av entreprenörer, forskare, uppfinnare, affärsutvecklare och affärs- ansvariga i näringslivet; yrkesutbildning av affärsorienterade IP- rådgivare och affärsorienterade IP-chefer; yrkesutbildning av pa- tentspecialister med EPO-certifiering som en ”spetsutbildning”; forskarutbildning och, sist men inte minst, utbildning av IP-lärare på högskolenivå.

För att genomföra ovanstående åtgärder föreslås i sin tur föl- jande tre åtgärder:

1.Inrätta kompetenscentra för IP och affärsutveckling med ut- bildning, rådgivning och forskning.

2.Inrätta nya professurer för uppbyggnad och ledning av utbild- ning, rådgivning och forskning vid högskolor och universitet.

3.Utveckla certifieringssystem för IP-kompetens.

Dessa tre åtgärder utvecklas närmare i avsnitten nedan.

Det övergripande ansvaret för alla dessa åtgärder bör åvila Ut- bildningsdepartementet i nära samverkan med Näringsdeparte- mentet.

5TP PT Sverige hade enligt en initierad bedömning år 2005 cirka 270 st. European Patent Attorneys varav ca 120 var examinerade som sådana och ca 150 hade fått behörigheten utan examen 1978 som en övergångsåtgärd när Sverige blev medlem i EPC. Stora pensionsavgångar kan förväntas ske bland de senare inom den närmsta 10-årsperioden. Samtidigt klarar enbart ca 10–15 svenska kandidater den nödvändiga examen per år. Nettotillgången svarar inte mot den ökade efterfrågan.

301

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

11.2.5.3 Inrätta kompetenscentra för IP och affärsutveckling

Ett antal (3–4 st.) långsiktiga men ändå temporära kompetens- centra (ca. 10 år) för IP och affärsutveckling bör inrättas snarare än ett enda centraliserat nationellt kompetenscentrum.TPF6FPT Dessa centra bör företrädesvis knytas till relevanta universitet/högskolor, myn- digheter och industriorgan i Sverige-regioner där den IP- och inno- vationsrelaterade tillväxtpotentialen är stor och ett dylikt centrum har stor effekt. Ett detaljerat exempel på budget och organisation av ett dylikt kompetenscentrum ges i särskild bakgrundsrapport.TPF7FPT

11.2.5.4 Inrätta professurer i IP- och innovationsekonomi

För att säkra en uthållig kompetensuppbyggnad inom patent-, IP- och innovationsekonomiområdet på hög nivå är inrättandet av ett antal (3–4 st.) professurer vid lämpliga lärosäten med forskning och forskarutbildning nödvändigt om än inte tillräckligt. Ämnesbe- teckningen IP- och innovationsekonomi omfattar då alla IP-rättig- heter och innovationsslag. Centralt för IP- och innovationseko- nomi är emellertid patent, tekniska innovationer och teknikbaserad affärsutveckling. Detta förslag är analogt med det förslag som kva- litetssatsningen i Sverige på 1980-talet framförde, ett förslag som också framgångsrikt genomfördes.TPF8FPT

En eller två professurer bör förläggas till i första hand Stock- holmsregionen med tanke på dess IP- och innovationsrelaterade tillväxtpotential, koncentration av teknikbaserad industri- och tjänsteverksamhet med stora behov, koncentration av högre läroan- stalter och koncentration av IP-relaterade institutioner. I andra hand bör en professur på liknande grunder förläggas till Lund/Malmö-regionen och Göteborgsregionen samt någon ytterli- gare region. I första hand bör en nära koppling till tekniska hög- skolor, medicinska fakulteter och näringslivet säkerställas, i andra hand en nära koppling till handelshögskolor, ekonomiska fakulte-

6TP PT Flera skäl kan anföras för denna måttligt distribuerade ansats istället för en centraliserad ansats – måttliga skalfördelar, behov av differentiering och profilering, fruktbar blandning av konkurrens och samarbete nationellt och internationellt samt spridning av risker för rekry- teringsproblem, felstyrning och dylikt.

7TP PT Se bakgrundsrapport nr B8, ”Strategisk patentteknik – Förslag till nationellt kompetens- centrum”. Denna rapport låg delvis till grund för uppbyggnaden av ett centrum Center for Intellectual Property Studies (CIP) – på Chalmers tekniska högskola i samarbete med Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

8TP PT Genomförandet tog dock lång tid på grund av olika lokala skäl vid ifrågavarande högskolor, tveksamheter om finansieringen och den knappa tillgången på kompetenta sökanden.

302

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

ter och juridiska fakulteter. Den specifika lokaliseringen och tids- planeringen bör överlåtas åt Näringsdepartementet i samverkan med Utbildningsdepartementet och berörda organ.

Vid specifika val av högskolor bör i första hand tekniska hög- skolor med förutsättningar för kvalificerad utbildning, inklusive forskarutbildning i IP- och innovationsekonomi och närliggande ekonomiämnen som industriell ekonomi komma ifråga. Behov och möjligheter att bedriva regional utbildnings- och rådgivningsverk- samhet av mer specifikt tillämpad karaktär bör tillmätas mindre vikt vid val av värdhögskola för professurerna. Syftet med dessa är att bygga upp internationellt konkurrenskraftig kompetens i Sverige och svara för kvalificerad utbildning av lärare, forskare och konsulter för högskolornas tredje uppgift inom området IP- och innovationsekonomi.

Universitet, högskolor och institut som blir värdar för professu- rerna blir således ”lärarhögskolor” i bred mening i en tvåstegspro- cess, för kompetensuppbyggnad.

Vid tillsättande av professurerna bör utöver sedvanliga kriterier beaktas följande:

Innehavaren skall vara tydligt meriterad och huvudsakligen vara verksam inom ämnesbeskrivningens centrala delar. Detta för att undvika opportuna ombenämningar och otydlig fokusering. En viss differentiering av ämnesbeskrivningarna kan dock ske för att dessa tillsammans skall täcka ett större område samtidigt som profileringsmöjligheter skall finnas. Kvalitets- och rele- vanskriterier måste dock vara primära vid kompetensbedöm- ning.

Innehavaren skall ha goda utsikter att bygga upp en god resurs- miljö för internationellt konkurrenskraftig kvalificerad forsk- ning och utbildning, inklusive en forskargrupp och en forskar- skola.

Verksamheten skall i första hand inriktas på kompetensupp- byggnad för att såväl samhällsekonomiskt som företagsekono- miskt utnyttja och utveckla patentsystemet och dess närlig- gande immaterialrätter. Tillväxt- och värdeskapande aspekter är därvid centrala.

Någon eller några av innehavarna bör tillika kunna bygga upp och i varje fall initialt fungera som föreståndare för ett kompe- tenscentrum. Om rekryteringsmöjligheterna är begränsade kan

303

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

omvänt en dylik föreståndare beredas möjlighet att meritera sig för en av professurerna.

Om tillgången på kompetenta innehavare är otillräcklig bör man avvakta med tillsättning.

11.2.5.5 Inför ett certifieringssystem för patentspecialisterTPF9FPT

Certifieringssystem kan användas för kompetenshöjning, standar- disering och kvalitetssäkring inom olika områden där enskilda kö- pare/användare svårligen själva kan klara av detta, t.ex. områden med komplexa tjänster och produkter. Certifiering kan vara mer eller mindre konsumentstyrd, producentstyrd eller myndighets- styrd. Behovet av myndighetsstyrning kan öka av t.ex. konkurrens- skäl, objektivitetsskäl eller behov av internationell samverkan. Cer- tifiering kan också vara exklusiv eller inte, beroende på bl.a. behov av säkerhet för tredje man.

Certifieringssystem för patentspecialister existerar redan i olika länder.TPF10FPT Flera nordiska länder saknar dock utbyggda sådana, utöver certifieringssystemet vid EPO. Det senare certifieringssystemet är dock inte tillräckligt för Sverige, dels för att det bara innehåller en certifieringsnivå, som dessutom är mycket hög, dels för att det är mycket specialiserat på patentgranskning. Således har enligt uppgift enbart ett hundratal svenskar erhållit EPO-certifiering sedan denna infördes på 1970-talet.

En kompletterande certifiering till EPO-certifieringen kan följ- aktligen motiveras. En sådan certifiering bör finnas på lägre nivå än EPO:s och tillsammans med en certifiering som säkrar ett bredare utbud av patentspecialister av typ patentingenjörer, patentjurister och patentekonomer. Certifieringen bör avse såväl patentombud som patentgranskare (patenthandläggare) som patentspecialister i övrigt.

Det är i detta sammanhang viktigt att betona behovet av kom- petens i ekonomi och därmed sammanhängande strategi- och af- färsutvecklingsfrågor vid utformning av krav för certifiering av pa- tentspecialister. Traditionellt har detta inte beaktats i rekrytering och utbildning av patentspecialister. Behovet har före pro-patent- eran heller inte varit så stort som det är idag. Yrkestraditioner är

9TP PT Certifiering och auktorisation är i detta avsnitt i stort sett synonyma termer.

10TP PT Certifieringssystemen vid EPO i Europa och USPTO i USA finns beskrivna i bak- grundsrapport nr A11, ”Patent professional certification requirements in the EPO and USPTO – Public protection by applying reasonably high barriers to entry”.

304

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

dock långlivade och medvetenheten om behovet är bristfällig. Även om behovsmedvetenheten finns, sprids och växer så går det lång- samt. Således har behovet av ekonomisk kompetens bland patent- specialister inte hittills beaktats i tillräcklig omfattning, t.ex. vid utformning av utbildningsplaner och utbildningsmaterial.

Vilken typ av ekonomisk kompetens som speciellt behövs måste specificeras närmare eftersom traditionella ekonomiämnen inte heller beaktat patent- och IP-frågor. Yrkestraditioner är naturligt- vis långlivade också bland ekonomer, även om insikten om fram- växten av en ny typ av kunskapsbaserad ekonomi lett till en insikt om behovet av nya kunskaper i ekonomi under etiketter som inno- vationsekonomi, teknisk ekonomi, kunskapsekonomi m.m. Certi- fiering av ekonomisk kompetens hos patentspecialister tjänar även syftet att utveckla ekonomiämnets inslag av patent- och IP-eko- nomi.

Certifieringen får inte vara konkurrenshindrande, och inte rent producentstyrd utan med betydande inslag av myndighetsstyrning, samt i möjligaste mån kompatibel med certifieringssystem i andra, viktiga länder (t.ex. Tyskland och USA). Olika krav på yrkeserfa- renhet och uppdatering måste också beaktas. Slutligen bör certifie- ringen kopplas till ett lämpligt avgränsat undantag från vittnesplikt, kompatibelt med det s.k. ”client-attorney privilege” i USA som medger ett sådant undantag.

11.3Hur kan företagens möjligheter och vilja att patentera stimuleras/ökas?

11.3.1Inledning

Patentering är inget självändamål och det är inte givet att alla före- tag behöver öka sin patenteringsfrekvens och sin patenteringsbenä- genhet. Dock finns anledning att utforma rekommendationer för att stimulera svenska kunskapsintensiva företag att i ökad utsträck- ning patentera sina innovationer, dels på grund av att den patent- ekonomiska medvetenheten och förståelsen är bristfällig, vilket be- handlats ovan, dels att en underpatentering i många fall förmodli- gen kan antas föreligga. Därutöver kan en temporär överbetoning av patentering motiveras i ett företag som snabbt vill implementera en aktiv patentpolitik från att ha varit mer eller mindre patentpas- siva eller haft en låg aktivitetsnivå. Detta motiv kan förefalla kon-

305

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

troversiellt men grundar sig på managementerfarenheten att en snabb implementering av en radikalt aktiverad patentpolitik under ett första skede kräver enkla, tydliga budskap av typen: Tag patent på allt som går. Därefter kan i ett nästa skede en mer nyanserad policy utformas. Delvis ligger en sådan skedesindelad policy i svenska storföretag bakom uppgången i patenteringsfrekvens under 1990-talet med en efterföljande nedgång i början på 2000-talet för svenska ansökningar.

Som redan beskrivits i kapitel 9 påverkas patenteringsbenägen- heten av ett antal faktorer inom och utom företagets kontroll. Dessa har sammanfattats i tabell 11.1. Rekommendationerna nedan baseras på en genomgång av dessa olika faktorers betydelse för pa- tenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens och dessa faktorers påverkbarhet. Vissa av faktorerna ligger väsentligen utanför en- skilda myndigheters och enskilda staters kontroll. Samtidigt är kontrollmöjligheterna en gradfråga, varför klassificeringarna inte får uppfattas som alltför kategoriska. Sålunda finns t.ex. möjlighe- ter till viss begränsning av konjunkturberoende inom såväl enskilda företag som enskilda stater.

Tabell 11.1 Faktorer som påverkar patenteringsbenägenhet och patenterings- frekvens

Företagsinterna faktorer		Företagsexterna faktorer
	Patentmedvetenheten i företaget		FoU-verksamhetens uppfinningsmöjligheter utan-
	Patentresurser, speciellt antal		för företagets kontroll (vilka varierar mellan tek-
	interna patentspecialister		nologier och över tiden)
	Interna FoU-resurser		Konjunktursvängningar
	FoU-verksamhetens uppfin-		Andra företags patenteringsbenägenhet och pa-
	ningsmöjligheter inom företa-		tenteringsbeteende
	gets kontroll		Uppfinningarnas patenterbarhet såsom denna
	Företagets uppfinningsförmåga		definieras av lagar och kriterier tillämpade av pa-
	(produktivitet)		tentverk och domstolar, avseende t.ex. uppfin-
	Patentstrategier		ningshöjd och vad som är patenterbara uppfin-
	Patenteffektivitet relativt alter-		ningsområden (”patentable subject matter”)
	nativa strategier		Patentverksresurser
	Affärsledningens förståelse och		Företagsexternt bestämda kostnader och intäkter
	stöd		från patent
	Interna finansieringsmöjligheter		Externa finansieringsmöjligheter

306

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

11.3.2Rekommendationer för att stimulera företagens patentering

11.3.2.1Åtgärder för att skapa ökad patentmedvetenhet och patentekonomisk förståelse

Ökad patentmedvetenhet och patentekonomisk förståelse är na- turligtvis av grundläggande betydelse för patenteringsfrekvens och patenteringsbenägenhet och de är också i högsta grad påverkbara faktorer. Dessa faktorer är behandlade i föregående avsnitt och på- pekas här för fullständighetens skull i detta avsnitt.

11.3.2.2Åtgärder för att öka företagens tillgång på patent- och IP-kompetens och anställning av interna patent- och IP-specialister

Tillgången på interna patentingenjörer och patent- och IP-specia- lister är tillsammans med FoU-resurser de viktigaste faktorerna bakom hög patenteringsfrekvens och uppgångar i patenteringsbe- nägenhet hos företagen enligt ett flertal studier.TPF11FPT

Tillgången på patentingenjörer, patentspecialister och IP-specia- lister bör ökas genom utbildningsinsatser vid universitet och hög- skolor och genom stimulans av företagens egna internutbildningar enligt tidigare avsnitt. Härutöver har utredningen ett antal kom- pletterande rekommendationer vilka redovisas i det följande.

a.Inför ett särskilt statligt patentstöd för investeringar i patent och patentutbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt

Stimulans bör ske genom att investeringar, inklusive utbildningsin- vesteringar, av ovanstående slag får ingå i den modell som kommer att ligga till grund för det av regeringen föreslagna FoU-stödet.TPF12FPT

Ett särskilt FoU-skatteavdragssystem fanns i Sverige åren 1973- 1983, och har sedan prövats i olika länder med varierande men i stort sett marginella resultat.TPF13FPT Vad ett dylikt skatteavdrag emeller- tid åstadkom var en klar höjning av medvetenheten om FoU i fö-

11TP PT Det finns också studier (främst av Griliches och hans medarbetare) som pekar på ett lik- artat förhållande hos patentverk, dvs. att tillgång på patentgranskare påverkar beviljnings- frekvensen (se Griliches 1984, 1990).

12TP PT Se Forskningspropositionen (2005).

13TP PT Se bakgrundsrapport nr B7, ”R&D Tax Credits – Why they mostly do not work and how they perhaps could be designed to work”.

307

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

retagen och en noggrannare FoU-redovisning. Alla kostnader för patent och patentutbildning ingick dock inte i avdragsbasen i det gamla systemet. Däremot ingick licenskostnader med avdrag för licensintäkter, vilket är naturligt. Om ett FoU-stöd av något slag baserat på ett skatteavdragssystem införs så är det viktigt att pa- tentkostnader, inklusive kostnader för patentutbildning, inklusive patent-trainee-program, ges extra avdragsmöjlighet. Om ett mer anslagsliknande system för FoU-stöd införs så kan principerna i detta stycke också tillämpas. Om inget FoU-stöd införs bör ett särskilt statligt stöd för patentinvesteringar införas. Som nämnts är ett statligt stöd i någon form av stor betydelse för medvetandehöj- ning, speciellt om det är kopplat till skatteavdragsmöjligheter.

En schablonkostnad per prioritetsgrundande patentansökan bör också anges så att kostnadsmedvetenhet bibehålls. Detta stimulerar såväl medvetenhet om patentekonomi (i första hand kostnadsmed- vetenhet) och investeringsbenägenheten i patent. Den senare ef- fekten kommer dock troligen att bli marginell varför extra stimu- lansåtgärder behövs, speciellt för anställning av interna patentspeci- alister i SMF.

b.Ge särskild stimulans åt anställning av interna patent- och IP- specialister

I detta sammanhang är det viktigt att betona skillnaden mellan tra- ditionella patentspecialister och patentchefer och den breddade specialistkompetens som avses här med en hög grad av kompetens för utveckling och kommersialisering av patent och IP-baserade affärer. Detta innebär en bred kompetens inom såväl ekonomi, teknik, juridik och management (inklusive strategifrågor) som se- dan kan kompletteras med mer traditionell kompetens inom pa- tentteknik och patentjuridik. Det är också viktigt att bredda denna specialistkompetens från operativa patentfrågor till affärsstrate- giska IP-frågor. Tillgången på denna typ av specialister som nedan benämns patent- och IP-specialister (med tonvikt på IP-specialist) är f.n. begränsad i Sverige, vilket motiverar de stora utbildningsin- satser som rekommenderas i utredningen.TPF14FPT

En patent- och IP-specialist i ett företag arbetar huvuddelen av sin tid med patent- och IP-frågor och är företrädesvis ingenjör,

14TP PT En viss parallell till nuvarande situation inom patentområdet finns i form av situationen på kvalitetsstyrningsområdet på 1980-talet och den nationella satsning som då igångsattes på det området.

308

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

ekonom eller jurist med högskoleexamen. För den mindre grupp av SMF för vilka patentering och IP-skydd är relevant innebär anställ- ning av en patent- och IP-specialist en stor och riskfylld invester- ing. För små företag kan dessutom en heltidsanställd person vara för mycket.

Betydelsen av en första anknytning av en intern patent- och IP- specialist är dock stor, även för ett stort företag, och kan komplet- teras men inte ersättas av tillfälliga externa konsultationer och råd- givning. Även en anknytning i någon form på deltid kan ha bety- delse som ett första steg. Patent- och IP-chefer kan arbeta på lö- pande konsultbasis för flera icke-konkurrerande företag. Interna patent- och IP-specialister har möjlighet att påverka FoU-verk- samhetens uppfinnings- och patenteringsmöjligheter positivt ge- nom interna åtgärder för höjning av den företagsinterna medveten- heten om, förståelsen av och insikten i patent- och IP-frågor, samt utformning av effektiva patent- och IP-strategier. De ansvarar för åtgärder för ett effektivare IP-arbete, bl.a. genom effektivare ut- nyttjande av externa patentkonsulter och genom bättre utnyttjande av patentinformation, vilket i sin tur bidrar till ökad FoU-produk- tivitet.

Ett antal tjänster som patent- och IP-specialister bör inom ra- men för statliga FoU-satsningar i övrigt inrättas vid regionala ut- vecklingscentra och via Almi och NUTEK hyras ut till främst små och medelstora företag till reducerat pris under viss tid, för att be- reda väg till en anställning av patentspecialister. Dessa tjänster bör inrättas inom ramen för den öronmärkning av FoU-satsningar för patent- och IPR-relaterade satsningar som denna utredning re- kommenderar, dvs. att 4±1 % av FoU-investeringar öronmärks för patent- och IPR-investeringar (se avsnitt 11.3.2.3 nedan). Närmare precisering av detta ”4±1 %”-mål för patent- och IPR-invester- ingar får baseras på situationsspecifika bedömningar.

En första anställning av en patent- och IP-specialist i ett företag bör efter ansökan hos lokala skattemyndigheten vara befriad från arbetsgivaravgift under en 3-årsperiod. Denna stimulans har större påverkansgrad på företagens beslutsprocesser än FoU-skatteav- drag.TPF15FPT Stimulansåtgärden är i linje med tankegångarna i systemet med skattereduktion för kvalificerad utländsk experthjälp, som er-

15TP PT En klart belagd svaghet i traditionella FoU-skatteavdragssystem har varit deras svaga koppling till företagens interna beslutsprocesser. Avdraget har mera blivit en bonus i efter- hand till finansavdelningarna (se bakgrundsrapport nr B7, ”R&D Tax Credits – Why they mostly do not work and how they perhaps could be designed to work”).

309

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

satte FoU-skatteavdragssystemet på 1980-talet. Detta system har liksom skatteavdragssystemet också brister, men har dock för- tjänsten att det mer direkt kan påverka ett anställningsbeslut än ett FoU-skatteavdrag. (Graden av påverkan beror dock på både typ och storlek av respektive stimulansåtgärder.)

c.Komplettera företagens interna stimulansåtgärder och belöningssystem

Olika belöningsformer och belöningssystem i företagen för an- ställdas uppfinningar och patent har haft mycket stor betydelse för den höga patenteringsbenägenheten och patenteringsfrekvensen i japansk industri, och har varit en viktig del i den patentkultur som där växt fram. Till stor del ligger det i företagens egenintresse att vidta olika interna stimulansåtgärder. Belöningsformerna för fors- kare och uppfinnare är dock ofta mindre väl utvecklade i svensk industri, delvis medvetet och med förhållandevis låga belöningsni- våer. Till stor del bör företagens egna stimulansåtgärder kunna stärkas genom ökad IP-medvetenhet hos företag och anställda samt förbättrade beräkningsgrunder för skälighetsbedömning vid ersätt- ningar. Att direkt införa speciella skattesubventioner för företagens interna belöningar och ersättningar i detta sammanhang är en möj- lighet men rekommenderas för närvarande inte här, på grund av denna skattefrågas samband med andra skattefrågor och behovet av en samlad översyn av dessa. En sådan översyn bör då också inklu- dera beskattning av royaltyinkomster på uppfinningar, inklusive företagsinterna belöningar i form av royalties, och beskattning av royalties på företagsinterna licenser.TPF16FPT Däremot bör ett antal stats- stödda patent- och uppfinningspriser inrättas på såväl regional som nationell nivå. Relaterade priser och tävlingar finns redan men är inte utpräglat patentinriktade. Sådana ”patentpriser” och tävlings- former kan utformas och administreras i likhet med de kvalitetspri- ser som inrättades i samband med den nationella satsningen på kvalitetsfrågor på 1980-talet.

16TP PT Här kan nämnas att Irland har ett synnerligen privatekonomiskt förmånligt skattesystem i form av skattebefrielse av royaltyinkomster från licenser på patent, inklusive en speciell irländsk form av patent på smärre uppfinningar. Dessa ”småpatent” (kallade ”short term patents”) har kortare skyddstid och lägre granskningskrav än vanliga patent i likhet med IP- skydd i form av s.k. ”utility models” i Japan och ”Gebrauchsmuster” i Tyskland. Ett krav är dock att bakomliggande FoU-arbete ska vara utfört på Irland, ett krav som dock kan möta motstånd inom EU.

310

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

d.Stöd framtagandet av riktlinjer för företagsstyrelsers och affärsledningars patent- och IP-hantering

Ett arbete med att utforma icke bindande riktlinjer och rekom- mendationer för styrelsearbete med patent- och IP-frågor bör upp- handlas med statliga medel och genomföras i samarbete med ex- perter och berörda myndigheter och intresseorganisationer. Styrel- sernas möjligheter till bolagsstyrning via patent- och IP-frågor (t.ex. genom ”IP audits”) bör utvecklas i såväl stora som små före- tag, men speciellt i kunskapsintensiva företag. Möjligheterna och behoven varierar dock mellan företag. Stora företag, inklusive in- vestmentbolag, har möjligheter att bättre säkerställa ett tillräckligt fokus på innovationsfrågor i en kanske stor och utspridd organisa- tion eller intresseportfölj, medan små företag kan bättre säkerställa t.ex. en tydlighet i värdetillväxten och därmed förbättra sina finan- sieringsmöjligheter.

Styrelsernas ansvar i patent- och IP-frågor har ökat genom nya redovisningsregler från IFRS vilka beskrivits i tidigare avsnitt. Detta ansvarstagande är stort och krävande och medför i sin tur behov av utbildning och rådgivning och riktlinjer.

Slutligen är allmän förståelse och stöd från toppledning, dvs. sty- relse och företagsledning, i patent- och IP-frågor av avgörande be- tydelse för arbetet med dessa frågor i företagsorganisationen, vilket beskrivits tidigare. Detta arbete är betjänt av riktlinjer och utbild- ningsmaterial, t.ex. avseende utformning av IP-strategier för att uppnå företagets tillväxt- och lönsamhetsmål.

e. Genomför särskilt riktade insatser

Vissa sektorer och företagstyper har en förmodad underpatentering av speciella skäl som kräver särskilda riktade insatser. Hit hör främst flera teknikbaserade och kunskapsintensiva tjänstesektorer och statliga företag och myndigheter med väsentligt beroende av en FoU-verksamhet.

Försvaret med FoI och FMV hör hit som beskrivits i kapitel 10. Den militära tjänste- och industrisektorn är under snabb omvand- ling varvid patent- och IP-frågor fått och får snabbt ökad bety- delse, bl.a. på grund av tätare ihopkoppling av civil och militär tek-

311

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

nik, internationalisering och ökad militär teknikhandel.TPF17FPT För denna sektor bör en IP- och affärsutvecklingsenhet inrättas och regelverk och dylikt anpassas. Patent- och licensieringsmöjligheter i denna sektor har i intervjuer bedömts som ganska stora utan att militär sekretess utgör ett hinder. Dessa frågor kräver en särskild utredning vilket härmed rekommenderas.

Företag med betydande statligt ägande såsom TeliaSonera och Vattenfall har en mycket blygsam patentering och låga värden på kvoten antal patent per FoU-krona (se statistikbilaga 16). Här bör via statens styrelseinflytande särskilda genomlysningar av patent- verksamheten och patenteringsmöjligheterna genomföras i form av s.k. ”IP audits”.

Universitetssektorn är föremål för tillräcklig uppmärksamhet i olika utredningssammanhang vad gäller IP-frågor, varför inga sär- skilt riktade insatser behöver specificeras inom ramen för denna utredning.TPF18FPT

Finanssektorns, inklusive försäkringsbranschens, patenterings- möjligheter är begränsade vad gäller svenska och europeiska patent, men möjligheterna är ändå förmodligen underutnyttjade. Framför- allt är patent- och IP-medvetenheten låg, såväl absolut som relativt ledande aktuella och framtida konkurrenter i främst Nordamerika. Även här bör IP-genomlysningar (”IP audits”) beställas av styrelser med statligt inflytande, också med sikte på att stimulera icke stat- liga aktörer i sektorn till liknande åtgärder. Möjligheterna att gene- rera patent, licensaffärer och därtill relaterad tillväxt finns i denna sektor som i ökad grad kan förväntas bli innovationsberoende, men möjligheterna får samtidigt inte överskattas.

Den medicinska sektorn (inkl. bio- och hälsoområdet) är ytterli- gare ett exempel på en alltmer teknikintensiv statlig tjänstesektor. Man kan t.o.m. hävda att denna sektor i framtiden kommer att vara teknikdrivande på många områden i likhet med vad den militära sektorn har varit på många områden som tidigare nämnts. Sektorn utgörs till stor del av statliga aktörer som inte varit utsatta för marknadskonkurrens som gett anledning att i väsentlig omfattning utnyttja patent i konkurrens- eller kommersialiseringssyfte. Till en del överlappar sektorn med universitetssektorn. I likhet med den militära sektorn kan den medicinska förväntas genomgå en stor

17TP PT Se t.ex. rapporten ”Strategic Use and Adaptation of Intellectual Property Rights Systems in Information and Communications Technologies-based Research”. Expert Group Report, European Commission, 2003 (EUR 20734 EN).

18TP PT Se t.ex. SOU (2005:95).

312

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

omvandling under de närmaste 20 åren, vilket svarar mot den pla- neringshorisont som gäller för en idag inlämnad patentansökan.

Det finns således anledning att anta att även denna sektor un- derinvesterar i patent. Sektorn är emellertid alltför heterogen och särpräglad för generella rekommendationer och särskilt riktade in- satser behövs. Inte heller här har det varit möjligt att inom denna utrednings ram närmare specificera dylika särskilda insatser, varför sektorns innovations- och tillväxtmöjligheter och behov av patent- och innovationsstimulerande åtgärder bör utredas ytterligare. Här- vid bör bl.a. beaktas hur:

teknikupphandling och patenthantering i samband därmed kan utformas;

medvetenhet och kunnande om patent och innovationer hos läkare och sjukhuspersonal i allmänhet kan förbättras;

IP-strategier kan utvecklas för olika FoU-investeringar och fi- nansieringsformer i sektorn, inklusive finansiering via privata fonder och finansiärer.

Särskilda riktade insatser bör slutligen genomföras för förstagångs- ansökare av patent, speciellt då SMF och enskilda forskare, uppfin- nare och entreprenörer. Denna kategori är speciellt viktig att intro- ducera i patentsystemet via medvetandehöjning och avgiftsreduce- rad rådgivning och patentansökan. Härvid kan en tysk modell an- vändas (se textruta 11.2 nedan). Möjligheterna för PRV att bistå och subventionera förstagångsansökare på detta sätt behandlas i kapitel 10.TPF19FPT

Textruta 11.2 SMF-Patent-Initiativ

Ett program som introducerar patentsystemet för nykomlingar med fokus på icke-högteknologiska SMF och entreprenörer – ett fram- gångsrikt exempel från Tyskland

Det tyska ministeriet för utbildning och forskning (BMBF) startade September 1996 ett program för att stödja ‘nykom- lingar’ från industrin (SMF och enskilda uppfinnare och entre- prenörer) i arbetet med att skydda och utnyttja sina uppfin- ningar när de söker sitt första patent (eller när mer än fem år förflutit sedan senaste patentansökan).

19TP PT Se också bakgrundsrapport nr B10, ”Licensberedskap, patenträttsliga utlåtanden från PRV och avgiftsreducering för små företag och organisationer”.

313

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

Programmets mål är:

att minska befintliga svårigheter i användningen av patentsy- stemet och förbättra hanteringen av innovationer i SMF

att höja antalet kvalificerade patentansökningar

att öka medvetenheten om kommersiella aspekter på upp- finningar och kunnandet om dessas kommersialisering

att förbättra utnyttjandet av patentinformation i SMF

att öka förutsättningarna för bättre kommersialisering av pa- tent i SMF

Ministeriet stödjer följande fem huvuduppgifter med vardera 50 % av kostnaderna (maximum totalt 8.000€):

1.En föregående undersökning av nyhetsvärde med hög kvali- tet med hjälp av patentagenter för att skapa den bästa möj- liga grunden för en patentansökning (max.: 800€)

2.En lönsamhetsanalys och patentvärdering (max.: 800€)

3.Patentansökan hos det tyska verket för patent och varumär- ken (DPMA) med stöd av kvalificerade patentagenter (max.: 2.100€)

4.Professionellt stöd för uppfinningens kommersialisering (max.: 1.600€)

5.Professionellt stöd av kvalificerade patentagenter för att få patentskydd utomlands (max.: 2.700€)

En utvärdering av programmet i september 2002 visade på dess framgång. Andelen av patent sökta genom programmet vilka beviljades av DPMA var 75 %, vilket var högre än verkets ge- nomsnitt på 44 %. Deltagande företag konstaterade att de be- viljade egendomsrättigheterna har ökat deras konkurrenskraft, stimulerat försäljning, gett motivation åt FoU-anställda och förbättrat deras vinster. Fram till december 2003 hade 3.598 SMF och entreprenörer deltagit i detta program.

Källa och ytterligare information:

http://www.patente.bmbf.de/de/foerd_192.php

11.3.2.3 Åtgärder för att öka FoU-resurserna

Patenteringsfrekvensen påverkas som nämnts i hög grad av interna FoU-resurser. En ökning av dessa inom vissa sektorer och före- tagstyper är sannolikt motiverad, inte minst för att patentsystemet ofta inte räcker till för att motverka en allmän tendens till underin-

314

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

vesteringar i FoU. Statliga åtgärder av olika slag finns och planeras, varför ytterligare förslag inte behöver framföras inom ramen för denna utredning.TPF20FPT Dock rekommenderar denna utredning, som ovan nämnts, en öronmärkning inom ramen för avsatta FoU-me- del, nya såväl som gamla, i form av ett 4 %-igt mål i genomsnitt för andelen patent- och IPR- relaterade investeringar av FoU-medlen med variationer inom 4±1 % beroende på sektor och företagstyp.

Metoden med öronmärkning kan diskuteras men fördelarna överväger nackdelarna i fallet med patent- och IPR-arbete. Meto- den ligger i linje med EUs målsättning för FoU-investeringar och har också rekommenderats för patent- och IPR-arbete.TPF21FPT Uppfölj- ning av arbetet med måluppfyllelse bör administreras av respektive FoU-ansvarig myndighet (VINNOVA, SSF, NUTEK, etc.) samt av ansvariga departement.TPF22FPT

11.3.2.4Åtgärder för stimulans av patenteringsbenägenheten genom faktorer väsentligen utanför enskilda företags kontroll

Ovanstående rekommendationer grundas på de faktorer som på- verkar patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens och kan påverkas direkt av företagen själva och indirekt av företagsexterna aktörer såsom statliga myndigheter.

Ett antal ytterligare faktorer som påverkar patenteringsbenägen- het och patenteringsfrekvens men väsentligen ligger utanför en- skilda företags kontroll kan vidare identifieras, som i tabell 11.1, och ligga till grund för ytterligare rekommendationer, vilka följer nedan.

a.Förbättra finansieringsmöjligheterna för patentering i SMF, speciellt i tidiga faser

Även om anställning av interna patentspecialister är av avgörande betydelse i företagen får inte effekten av andra stimulansåtgärder underskattas. En viktig faktor speciellt för SMF, vilken påpekats i många sammanhang, är finansieringen av patentkostnader, speciellt

20TP PT Här kan nämnas det utsatta målet att statligt FoU-stöd skall uppgå till 1 % av BNP.

21TP PT Se rapporten ”Strategic Use and Adaptation of Intellectual Property Rights Systems in Information and Communications Technologies-based Research”. Expert Group Report, European Commission, 2003 (EUR 20734 EN).

22TP PT En redovisning av de ekonomiska konsekvenserna av detta 4 %-mål finns i bilaga 17.

315

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

i tidiga faser av ett utvecklingsarbete. För att underlätta denna fi- nansiering föreslås här dels särskilda statliga patentlån med för- månliga villkor, dels en avgiftsreducering vid förstagångsansökan till PRV (nationell eller via PCT) inom ramen för de subventione- ringsmöjligheter som kan skapas, t.ex. via ett rådgivnings- och pri- oriteringsarbete. Möjligheten för patentansökaren att sälja patent- andelar redan innan patentet beviljas bör dessutom medvetandegö- ras och utvecklas. En snabbare prioriterad handläggning av PRV av förstagångsansökningar bör också kunna ske utan extra avgift (vil- ket är en form av subventionering). Samtidigt kan en skiftning av avgifter för upprätthållande av patent ske från tidiga till sena år i subventionerande syfte.TPF23FPT Härutöver underlättas finansieringen yt- terligare av allmänna stöd för kostnader för patent och patentspeci- alister samt subventionering av anställning av dessa som beskrivits ovan. En förbättring av metoder för patent- och IP-värdering och prissättning av IP-rättigheter underlättar vidare framväxt av mark- nader och finansiella instrument av olika slag, vilka i sin tur under- lättar finansiering.

I samband med att nya redovisningsregler tas i bruk bör gynn- samma skatte- och avskrivningsregler utformas. Till exempel bör investeringar i eller betalning i form av patentandelar kunna avskri- vas mot en större grupp av inkomstkällor än enbart upplupna ro- yaltyintäkter. Möjligheter till utjämning över flera år och fram- skjutning i tiden av royaltyinkomster och licensintäkter inklusive engångsbetalningar (down payments) bör utformas och anpassas, vilket kräver en översyn av nuvarande regelverk. Samtidigt finns redan möjligheter att i IP-försäljningsavtal åstadkomma utjäm- ningar, framskjutningar och riskspridning, t.ex. genom progressiva eller degressiva royalty-satser på lämpligt utformade royalty-baser. Dessa möjligheter bör framhållas och belysas i olika informations- och utbildningsinsatser.

Slutligen bör en kompetent övervakning från olika myndigheters sida (från skattemyndigheter, Finansinspektionen m.fl.) ske av marknader för och värdering av IP-tillgångar. Detta eftersom IP- värderingsmetoder är otillförlitliga och tveksamma värderingssätt uppstår till följd därav. Möjligheterna till självkorrigerande mark- nader på detta område är begränsade.

23TP PT Det finns ytterligt få samhällsekonomiska studier av hur den årliga avgiftsstrukturen för upprätthållande av patent bör se ut, varför en sådan översyn är påkallad för PRVs räkning. Medellivslängden för ett patent hos PRV är också hög i internationell jämförelse.

316

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

b. Förbättra patentekonomin vid tvistemål

Det förtjänar återigen att framhållas vilken stor ökning av patente- ringsbenägenhet och patenteringsfrekvens som skedde efter inrät- tandet av specialdomstolen CAFC för patentmål i USA 1982. Pa- tentekonomin för patenträttsinnehavare förbättrades avsevärt vil- ket fick oväntade följdeffekter. Företagsexternt bestämda kostna- der och intäkter från patent kan således i hög grad påverkas via lag- stiftning och domstolspraxis rörande patenttvister. I Sverige liksom Europa (med vissa undantag) är såväl skadestånd som tvistekostna- der betydligt lägre än i USA, även om tvistekostnaderna fortfa- rande är avskräckande höga, speciellt för SMF. Som framgått av utredningens studier och kontakter är det dock en viktig erfarenhet att en stark beredskap för patentförsvar måste finnas redan vid pa- tentansökan. Dessutom är USA-marknaden, med dess fortsatta trender mot fler och dyrare patenttvister och hotstrategier, viktig även för kunskapsintensiva SMF. Samtidigt sprider sig tendenser och attityder från USA i IP-frågor till Europa och världen i övrigt på gott och ont.

Behovet av en specialdomstol och förbättrade beräkningsgrunder för höjning av skadestånd vid patentintrång har redan behandlats. Ett arbete med utredning av dessa frågor pågår redan. Ytterligare rekommendationer är i nuläget inte påkallade inom ramen för denna utredning.

c.Verka för att vidga det patenterbara uppfinningsområdet på sikt

Patenterbarhetskriterierna i allmänhet och deras tillämpning i praxis kan naturligtvis i sig ändras så att patenteringsfrekvens och patenteringsbenägenhet ändras. Patentsystemets samhällsekono- miska funktion måste dock självklart vara vägledande. Från företa- gens sida upplevs patentsystemet oftast fungera i stort sett till- fredsställande på bioteknikområdet men otillfredsställande på IT- och mjukvaruområdet. Utredningens rekommendation att utifrån ekonomiska utgångspunkter dels höja kravet på uppfinningshöjd, dels omformulera och komplettera kravet på teknisk karaktär och därmed införa en ny tolkning av begreppet industriell tillämpbarhet har redan diskuterats. Behovet av på så sätt områdesmässigt vid- gade patenteringsmöjligheter men med strängare krav på uppfin- ningshöjd har framförts av såväl stora som små företag inom ramen

317

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

för utredningens studier samt i andra sammanhang. Den FoU- och innovationsreducerande effekten av datorrelaterade patent torde härvidlag vara av underordnad betydelse relativt den FoU- och in- novationsstimulerande effekten. Man måste då komma ihåg att en ny tolkning av kravet på industriell tillämpbarhet måste ske samti- digt med att en skärpt praxis beträffande kravet på uppfinningshöjd införs.TPF24FPT (En skärpning av kravet på uppfinningshöjd är dock påkal- lad även med gällande tolkning av industriell tillämpbarhet.)

Dessa frågor är emellertid svåra att ensidigt påverka av enskilda stater och deras myndigheter. Genom internationella fördrag, avtal, överenskommelser och åtaganden i olika processer beskärs påver- kansmöjligheterna på kort sikt. Det får emellertid inte hindra att enskilda stater argumenterar för ett reformarbete på längre sikt när en ekonomisk analys visar att reformer behövs. Som tidigare nämnts bör också en översyn ske inom EU av regelverket under de kommande åren.

d.Integrera en aktiv patentpolitik med allmän FoU-, innovations- och tillväxtpolitik, genom bl.a. bättre utnyttjande av patentinformation

FoU-verksamhetens patenteringsmöjligheter kan naturligtvis på- verkas av enskilda stater och myndigheter, speciellt inom ramen för en allmän integration av aktiv statlig patentpolitik med statlig FoU- , innovations- och tillväxtpolitik. Positiva externa effekter, skalför- delar, synergier, klustereffekter etc. kan skapas eller förstärkas ge- nom en dylik integration, vilket redan har diskuterats. Här bör dock tilläggas den betydelse och potential som patentinformation och patentstatistik har tillsammans med övrig statistik vid utform- ning av FoU-, innovations- och tillväxtpolitik. En avsedd funktion med patentsystemet är ju att sprida teknikinformation för att öka den allmänna FoU-effektiviteten. Detta förtjänar att påpekas, ef- tersom patentinformation som regel är underutnyttjad av såväl fö- retag som myndigheter. Utbudet av dylika tjänster och verktyg växer snabbt, medan efterfrågesidan släpar efter. Inom ramen för 4%-målet för IPR/FoU-resurskvoten bör myndigheter ansvariga

24TP PT Kravet på teknisk karaktär har också fått fungera som ett sätt att begränsa skyddsomfånget för ett patent. Detta är förstås en viktig funktion, som dock kan åstadkommas på flera sätt. Eftersom patenträtten avser att justera för en underinvesteringstendens utan att uppkomna kostnader och sidoeffekter i övrigt överväger, är det rimligt att ha en tydlig koppling mellan patenterbarhetskrav och den patentsökta uppfinningens investeringskaraktär. Denna tydliga koppling finns inte idag annat än i form av kravet på uppfinningshöjd.

318

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

för utformning av FoU-politik och fördelning av FoU-resurser upphandla och genomföra patentanalyser i ökad utsträckning, och samtidigt kombinera dessa analyser med andra analyser, t.ex. publi- kationsanalyser och tillväxtanalyser. Härvidlag bör PRVs statistik- produktion förbättras och PRV eller PRV närstående enheter, lik- som vissa kompetenscentra i övrigt (t.ex. ITPS), utvecklas till vik- tiga och kompetenta leverantörer genom en medveten upphand- lingspolitik.

Patentanalyser har många tillämpningsområden. Vad gäller på- verkan på patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens så kan de användas för att bl.a.:

Identifiera uppfinningsmöjligheter i allmänhet.

Identifiera speciellt fruktbara områden, utvecklingsriktningar och trender.

Identifiera lovande teknikkombinationer.

I viss – om än begränsad – mån indikera hög- och lågproduk- tiva sektorer, regioner, företag och individer.

Indikera tekniska flaskhalsproblem (indikeras av ökad patent- täthet).

Identifiera kandidater för licensaffärer, uppköp och samarbe- ten.

Detta är bara en kort exempellista. Det finns även fällor och fel i användning av patentanalyser. En närmare genomgång av dessa och övriga detaljrekommendationer i sammanhanget får emellertid lämnas därhän.TPF25FPT

En ökad användning av patentanalyser bör främjas bland företa- gen, inte minst SMF, vilket kan ske inom ramen för tidigare före- slagna stimulansåtgärder. I detta sammanhang avses främst en ökad statlig användning av patentinformation som ett av flera medel att utforma, integrera och följa upp politik och politiska åtgärder av olika slag för FoU, patent, innovationer och tillväxt. Till exempel kan det tidigare påtalade divergensproblemet mellan svenska stor- företags verksamhet och svenska forskningsföretags verksamhet inom bioteknikområdet kartläggas, analyseras och åtgärdas till del med hjälp av patentanalyser kombinerade med andra analyser. Na- noteknikområdet utgör ett annat exempel på ett teknikområde med stora behov av och möjligheter för patentanalyser genom att detta

25TP PT En utförligare redovisning med ytterligare referenser finns i Granstrand (2000). En speciell och växande svårighet, inte minst för SMF, är analys av asiatisk patentinformation.

319

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

område torde vara det första generiska teknikområde (GPT) som patenterats intensivt redan från första början, långt innan väsentliga kommersialiseringsfaser inträtt.

e. Åtgärder mot konjunktursvängningar

En diskussion om eventuella åtgärder mot konjunkturcyklicitet i patenteringsbenägenhet och patenteringsfrekvens utelämnas här. Dels är konjunkturberoendet normalt inte så starkt, dels är det FoU-beroende och beroende av enskilda stora företag. Det är dess- utom svårt att påverka genom patentrelaterade åtgärder. PRV lik- som patentbyråer bör dock i likhet med företag i allmänhet ha en beredskap för konjunkturcykler.

Vad som bör framhållas här som förhållandevis nytt, och troligen av ökad vikt i en alltmer kunskapsbaserad ekonomi med bestående betydande konjunktursvängningar, är statens roll att stödja en överlevnad av viktig FoU i industrin. Behovet av olika former av sådant konjunkturellt FoU-stöd till industrin kan visa sig överras- kande stort och leda till temporär undanträngning av andra typer av

stöd.TPF26FPT

11.4Sammanfattning

Specifika rekommendationer för att dels öka förståelse och insikt hos företagen om patentekonomi, dels öka företagens möjlighet och vilja att patentera, har redovisats i detta kapitel. Ökad patent- ekonomisk förståelse kan härvid antas öka patenteringsbenägen- heten, som i sin tur ökar patenteringsfrekvensen, allt annat lika. Patenteringsfrekvensen påverkas dock av ett antal ytterligare fakto- rer inom och utom såväl företagens som statens kontroll, faktorer som också har legat till grund för rekommendationerna.

26TP PT Frågan om konjunktursvängningar dämpas eller inte i en alltmer kunskapsbaserad eko- nomi är öppen. Vissa resultat pekar på en möjlig dämpning i den reala ekonomin. Samtidigt tenderar volatiliteten att öka på finansmarknaderna. (Se t.ex. DeLong 2002.)

320

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

skevt fördelade och så skevt fördelade att ren patenträkning ofta blir missvisande. Ett antal primära brister i patenteringskompetens i svenska företag redovisades också, bl.a. brister i affärsstrategisk och affärsekonomisk kompetens, och därmed brister i integration av och samspel mellan affärsstrategier och IP-strategier i företagen. Härutöver finns en utbredd brist på grundläggande patentmedve- tenhet inom näringslivet, speciellt bland SMF, högskolevärlden och inom den politiska världen.

Problemen att höja medvetenhet och förståelse om patent och patentekonomi är vare sig nya eller enbart svenska, men har ac- centuerats av pro-patent-utvecklingen, vilket lett till insatser av olika slag i olika länder. Kapitlet redovisar härvid några erfarenhe- ter, som att patenttvister och stora skadestånd och aggressiva pa- tentbeteenden hos konkurrenter har stor betydelse, liksom goda exempel på nya affärsmöjligheter, samt också nationella studier med konkurrentjämförelser (”benchmarking”-studier). Statliga och/eller statsstödda program och insatser för rådgivning och stöd kan härvid spela stor roll, bl.a. för att reducera dyra lärpengar i fö- retagen.

Kapitlet redovisar sedan olika rekommendationer för att dels öka patentmedvetenhet och patentrådgivning, dels öka patentförståel- sen. Ett antal statsstödda program, kampanjer, priser, studier och mediainsatser för ökad medvetenhet (”awareness programs”) före- slås specificeras, upphandlas, genomföras och utvärderas genom Näringsdepartementets försorg. Dessa program bör sammankopp- las med dels program och insatser för affärsutveckling, innovatio- ner och entreprenörskap i allmänhet, dels med patentrådgivnings- insatser i form av subventionerad men kvalificerad rådgivning och subventionerad ansökningsavgift till första- och andragångsansö- kare under en 5-årsperiod. Ett antal tjänster motsvarande 15–20 heltidstjänster till en början bör inrättas för detta och placeras vid nationella kompetenscentra, inklusive PRV, och regionala utveck- lingscentra. Ett system för kvalitetssäkring av att tillräcklig patent- och licenskompetens finns tillgänglig vid statsstödda FoU-program och FoU-samarbeten bör också utformas.

Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Närings- departementet i samverkan med i övrigt berörda departement. Näringsdepartementet bör därvid förstärkas, speciellt med ekono- misk kompetens i patent-, IP- och innovationsekonomi.

De åtgärder som föreslås för att öka förståelsen av patent och patentekonomi – dock återigen i ett större sammanhang av innova-

321

Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera SOU 2006:80

tioner och entreprenörskap – är att inrätta 3-4 nationella kompe- tenscentra för utbildning, rådgivning och forskning; 3–4 nya pro- fessurer i IP- och innovationsekonomi med ansvar för bl.a. lärar- och forskarutbildning; inrättande av olika specialiserande och diffe- rentierande master-program för tekniker, ekonomer och jurister; obligatorisk ”värnpliktsutbildning” i patentekonomi (inklusive li- censekonomi), patentjuridik och patentteknik i universitets- och högskoleutbildningen samt i all utbildning i entreprenörskap, inno- vationsfrågor och dylikt; samt finansiellt stöd till företagens intern- och fortbildning inom IP, inklusive stöd till IP-chefsutbildning och IP-trainee-utbildning. Därutöver bör två koncentrerade utbild- ningsinsatser snarast genomföras, en för att täcka ett utbildnings- behov för de IP-rådgivare som nämnts ovan och en för att utbilda patentspecialister för certifiering som European Patent Attorney, en kategori specialister som Sverige har en allvarlig och växande brist av. Alla dessa utbildningsinsatser skall kvalitetssäkras och ett certifieringssystem för IP-specialister utvecklas utöver certifie- ringen av European Patent Attorneys.

Det övergripande ansvaret för dessa åtgärder bör åvila Utbild- ningsdepartementet i nära samverkan med Näringsdepartementet.

De direkta åtgärder som föreslås för att öka företagens möjlig- heter och vilja att patentera innefattar, förutom åtgärderna ovan, att ge ett särskilt statligt stöd för investeringar i patent och patent- utbildningar kopplat till statliga FoU-stöd i övrigt; att ge särskild stimulans åt anställning av interna patentspecialister; att komplet- tera företagens egna stimulansåtgärder i form av särskilda belö- ningssystem; att stödja framtagning av riktlinjer för företagsstyrel- sers och affärsledningars patent- och IP-hantering samt ett antal särskilt riktade insatser, speciellt till teknikbaserade tjänstesektorer med stor offentlig del. Speciella utredningar av IP- och affärsut- vecklingsfrågor inom den militära sektorn och den medicinska sektorn bör härvid genomföras, bl.a. för att bedöma potential och former för teknikupphandling och teknikhandel.

Vidare föreslås förbättrade finansieringsmöjligheter för inve- steringar i patent i SMF, speciellt i tidiga faser, där också en häv-

322

SOU 2006:80 Speciella rekommendationer för att öka patentförståelse och benägenhet att patentera

stång kan fås för finansiering via privat riskkapital. För detta ända- mål föreslås särskilda patentlån med förmånliga villkor, avgiftsre- ducering vid första- och andragångsansökan till PRV, möjlighet till en snabbare, prioriterad handläggning av PRV och förstärkt råd- givning, inklusive språklig sådan. För detta krävs ändring i PRVs instruktioner.

I övrigt behöver metoder för IP-värdering förbättras och kvali- tetssäkras, inte minst i samband med att nya redovisningsregler för immateriella tillgångar, dvs. IP, tas i bruk. Samtidigt behöver de svenska skadestånden för patent- och IP-intrång höjas och grun- derna för skadeståndsberäkning förbättras. En översyn av dessa frågor tillsammans med skattefrågor som berör patent och licens- handel bör genomföras. Likaså behöver en översyn av regelverket för patentsystemet, inklusive regler för det patenterbara uppfin- ningsområdet, genomföras och koordineras med ett motsvarande arbete inom EU. I god tid inför en regelöversyn inom EU, vilken förhoppningsvis snart kommer, bör härvid förberedas en vidgning av det patenterbara området genom en omformulering av kravet på teknisk karaktär med syfte att bättre ta hänsyn till behovet att av- väga och koordinera innovationsinvesteringar i allmänhet, och därmed också innovationsinvesteringar inom tjänstesektorn. Oav- sett formuleringen av detta krav bör en höjning av kravet på upp- finningshöjd ske.

323

Del V

Bilagor

Direktiv, kronologi, möten, hearings, intervjuer, patentlagen, tidigare SOU, övriga rekommendationer, bakgrundsrapporter, statistik m.m.

Kommittédirektiv

Översyn av de ekonomiska aspekterna av	Dir.
patentering för företags tillväxt	2004:55

Beslut vid regeringssammanträde den 15 april 2004.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas för att se över de ekonomiska aspek- terna av patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Utredningen skall omfatta en analys av hur svenska företag hanterar patentering som konkurrensmedel i jämförelse med före- tag i andra länder i Europa och den övriga världen och hur den för- delar sig på företag av olika storlek. Här bör också den senaste ut- vecklingen inom EU vägas in. Studien skall även innefatta en nor- disk jämförelse och skall identifiera problem och möjligheter på den nordiska patentmarknaden.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2005.

Bakgrund

Patent spelar en viktig roll när det gäller innovationer och ekono- miskt agerande. Genom patentskyddet ges förutsättningar för fö- retagen att i högre utsträckning exploatera och kommersialisera sina innovationer både nationellt och internationellt. Det är från ett tillväxtperspektiv mycket viktigt att verka för att innovationer le- der till fler realiserbara affärsidéer, fler företag, utveckling av be- fintliga företag och ökad sysselsättning.

327

Bilaga 1

SOU 2006:80

ökat kraftigt sedan början av 1990-talet. Betydelsen av patenträtten har också ökat dramatiskt. Det är inte längre innovationen i sig utan också i ökande omfattning den överlåtbara immateriella rät- tigheten som skapar värde. Internationell handel baserad på denna rättighet eller med licensiering av patent har medfört att patentens användning blir mer komplex än när uppfinnaren också tillverkar, marknadsför och exporterar.

Sverige har traditionellt sett haft en stor andel av patenteringarna i Europa. Patenten innehas dock främst av stora företag. På senare tid har dock patenteringen minskat starkt i Sverige både inom stora och små företag. Samtidigt ökade andelen patent som registrerades i Europa, Japan och USA med mer än 40 procent mellan 1992 och 2002. Den ökade internationella användningen av patent hör nära samman med utvecklingen av de internationella regelverken på om- rådet.

Behov av en översyn

Tillväxt skapas i dag allt mer inom tjänsteekonomin där produktio- nen i hög grad baseras på användning av mjukvaror, bioteknik och finansiella tjänster. Sådana tjänstekoncept är svåra att säkra i Sverige och Norden, vilket har fått till följd att patenteringen sker främst i andra länder, som USA och Storbritannien. Enligt uppgif- ter från PRV och branschen är orsaker till att patenteringen flyttas utomlands bl.a. en låg medvetenhet hos svenska företag om de ekonomiska möjligheter som finns, brist på riskvilligt kapital och att reglerna om patenteringen kan vara mer förmånliga i andra län- der utanför Europa.

328

SOU 2006:80

Bilaga 1

Uppdraget

Patentskyddet är av mycket stor betydelse för företagande och till- växt. En särskild utredare tillkallas för att se över de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Utredaren skall göra en analys av hur de skyddade in- tellektuella kapitalen kan bidra till export och handel. Utredningen skall inhämta synpunkter från både näringsliv och andra aktörer.

Uppdraget skall

leda fram till förslag som kan skapa förståelse och insikt hos främst de små kunskapsintensiva företagen om de ekono- miska vinsterna – och kostnaderna – med patentering,

leda fram till förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innova- tioner,

belysa sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt,

innehålla en analys av nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige och de viktigaste orsakerna till denna.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 januari 2005. Kostnaden för uppdraget får inte överstiga 1 miljon kronor.

(Näringsdepartementet)

329

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen för en	Dir.
översyn av de ekonomiska aspekterna av	2005:96
patentering för företags tillväxt (N 2004:13)

Beslut vid regeringssammanträde den 1 september 2005.

Sammanfattning av uppdraget

Utredningen för en översyn av de ekonomiska aspekterna av pa- tentering för företags tillväxt (N 2004:13) skall ha slutfört sitt ar- bete den 31 december 2005.

Uppdraget

Med stöd av regeringens bemyndigande den 15 april 2004 (dir. 2004:55) tillkallade chefen för Näringsdepartementet en särskild utredare med uppdrag att se över de ekonomiska aspekterna av pa- tentering för företags tillväxt i Sverige, Norden och Europa. Ut- redningen skall enligt tilläggsdirektiv (dir. 2005:9) redovisas senast den 31 augusti 2005.

Regeringen har nu beslutat att uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2005.

(Näringsdepartementet)

331

Utredningens kronologi

							Mars	Maj
Förordrande	Planeringsmöte		Förlängt förordnande			Förlängt förordnande
Start kommittébildning	Kommitté-	Kommittémöte 2	Kommittémöte 4		Kommittémöte 5	Kommittémöte 6	Kommittémöte 8
	möte 1	Kommittémöte 3				Kommittémöte 7
Metoduppläggning		Referensramsuppbyggnad		Första engelska rapportversion klar			Preliminär slutversion av betänkandet överlämnad		Slutversion klar
Litteraturstudier			Struktering av delstudier		Första svenska versionen		Interna synpunkter och korrigeringar
			Organisering av rapportskrivande		av betänkandet klart
			Insamling av material från olika experter
			Insamling av bakgrundsstatistik
	Insamling av reformarbeten och reformförslag från Japan, USA och Europa
			Insamling av reformarbeten och reformförslag från Sverige, inkl. relevanta SOU-arbeten
			Studie av viktiga patents exploatering (PEST)
		Studie av Sveriges största innovationer (SSI)
			Studie av snabbväxande Gasell-företag (baserad på tidningen Dagens Industris urval) (GAZ) (telefonintervjuer med högteknikföretag)
				Studie av high-tech-företag (baserad på tidningen Ny Tekniks urval)(telefonintervjuer med högteknkföretag) (HIT)
					Studie av Gnosjö-regionen (intervjuer i SMF-region) (GGVV )
		Fallstudier (Nobel Biocare, etc.)
	Enkätstudien "Economic aspects of patenting and growth" (PEX 4)
			Studie av olika teknikbaserade tjänstesektorer
		Fallstudie av patenträttshävandets roll för tillväxt
			Studie av patenttyper i specifika teknologiområden (t.ex. kemi)
	Fallstudie av patenträttshävandets roll för tillväxt
		IT-SMF (Små och medelstora företag i IT-sektorn)
		PEX4 PB (Patentbyråer)

Första hearing - Stockholm

Andra hearing - Stockholm

Tredje hearing - Värnamo

Första intervjuomgång

Andra intervjuomgång

Tredje intervjuomgång

Fjärde intervjuomgång

Konferensdeltaganden

333

Medlemmar i expertkommittén och kommittémöten

Särskild utredare: Professor Ove Granstrand, Industriell organisa- tion och ekonomi, Chalmers tekniska högskola

Namn	Titel/företag (huvudsaklig tillhörighet
	under utredningsarbetet)
Anna Rogmark	Jurist, Biovitrum AB
Anne Weiner Jiffer	Civ.ing., VD, Ellen AB
Anneli Skoglund	Hovrättsassessor, Justitiedepartementet
Bengt Domeij	Jur. dr, docent, Kungliga tekniska
	högskolan (KTH)
Charlotte Brogren	Tekn.dr., FoU-chef, ABB AB
Christer Östlund	Vice VD, jurist, Företagarna
Elisabeth Kristensson	Departementssekreterare, jur.kand.,
	Näringsdepartementet
Eva Jarnvall	Jurist, Svenskt Näringsliv
Gösta Karlsson	Förbundsekonom, Svenska industri-
	tjänstemannaförbundet (SIF)
Lars Björklund	Civ.ing., överdirektör, Patent- och registre-
	ringsverket (PRV)
Lena Stridsberg	Departementssekreterare, Näringsdepar-
	tementet
Sven Christer Nilsson	Fil.kand., direktör, Startupfactory AB
Werner Fröhling	Dr.(fysik), patentchef, Volvo Technology
	Corporation AB
Adjungerad deltagare	Jur. dr, professor, Stockholms universitet
Marianne Levin

335

Bilaga 4

SOU 2006:80

Kommittémöten

Kommittén hade under utredningens gång åtta heldagsmöten. Två hearings hölls i samband med dessa, 1 december 2004 och 16 december 2004.

Datum	Plats
15 oktober 2004	Näringsdepartementet
1 december 2004	Näringsdepartementet
16 december 2004	Näringsdepartementet
5 april 2005	Näringsdepartementet
22 juni 2005	Näringsdepartementet
25 augusti 2005	Näringsdepartementet
4 oktober 2005	Finansdepartementet
2 november 2005	Näringsdepartementet

336

Hearings och studiebesök (agendor, deltagare, sammanfattningar)

Deltagare, 1:a hearing, Stockholm, den 1 december, 2004

Namn	Företag/organisation
Werner Fröhling	Volvo Technology Corporation AB
John Hedenström	Pfizer Inc.
Ronny Janson	Ehrner o. Delmar Patentbyrå AB
Eva Jarnvall	Svenskt Näringsliv
Marianne Levin	Stockholms universitet
Urban Paulsson	BIRD & BIRD
Anna Sandström	VINNOVA
Katarina Strömholm	RydinCarlsten Advokatbyrå AB
Karl-Johan Sundberg	Karolinska Institutet
Christer Wahlström	AstraZeneca AB
Jonas Westerberg	RydinCarlsten Advokatbyrå AB
Göran Widborn	Nobel Biocare AB
Stefan Winström	Winström Consulting AB

Inbjudan

Patentfrågor och tillväxtfrågor har fått starkt ökad vikt och upp- märksamhet under senare år. Regeringen har därför tillsatt en sär- skild utredning av de ekonomiska sambanden mellan patentering och företags tillväxt med Professor Ove Granstrand, Chalmers tekniska högskola, som utredare, biträdd av en kommitté med olika företrädare från näringsliv, förvaltning och universitet. Ett viktigt led i utredningsarbetet är att hålla en serie ”hearings” – eller snarare ”listenings” – med olika intressenter och bedömare. Två sådana hearings är nu inplanerade:

337

Bilaga 5

SOU 2006:80

1.Onsdagen den 1 december 2004, kl. 09.00–12.00 speciellt för bio/hälsa/medicinområdet i bred mening

Plats: Näringsdepartementet, Kajutan, plan 7

2.Torsdagen den 16 december 2004, kl. 09.00–12.00 för övriga områden (traditionella såväl som otraditionella näringar i svensk ekonomi, inkl. datorrelaterade näringar)

Plats: Näringsdepartementet, Hangaren, plan 5

Utredningen vill speciellt ha hjälp att besvara följande huvudfrågor:

1.Hur kan tillräcklig förståelse och insikt skapas hos kunskapsin- tensiva företag, inte minst de små, om de ekonomiska vinsterna och kostnaderna med patentering?

2.Hur kan kunskapsintensiva företag stimuleras till att i ökad ut- sträckning patentera sina innovationer?

3.Hur ser sambanden ut mellan patentering och ekonomisk till- växt?

Vi vill härmed bjuda in er (eller en företrädare för er) till dessa ”hearings”. Frågorna är angelägna för oss alla och era synpunkter, idéer och bedömningar är av stort värde för ett gott och användbart resultat av utredningen.

Av praktiska skäl behöver vi er bekräftelse om deltagande senast en vecka i förväg till Gunilla Karlsson, Näringsdepartementet (gunilla.karlsson@industry.ministry.se).

Mycket välkommen!

Ove Granstrand

338

SOU 2006:80 Bilaga 5

Deltagare, 2:a hearing, Stockholm, den 16 december, 2004

Namn	Företag/Organisation
Michaela Ahlberg	Nobel Biocare AB
Michael Andersson	Albihns Stockholm AB
Wanja Bellander	Svenska Uppfinnareföreningen
Jan-Erik Bodin	Patent- och registreringsverket
Björn Brandt	Swedish Foundation for Strategic Research
Jenny Egermark	Utrikesdepartementet
Werner Fröhling	Volvo Technology Corporation AB
Erland Holmborn	Scania AB
Ronny Janson	Ehrner o. Delmar Patentbyrå AB
Eva Jarnvall	Svenskt Näringsliv
Therese Kreuer	Svenskt Näringsliv
Marianne Levin	Stockholms universitet
Jan Modin	Svenska Patentombudsföreningen (SPOF)
Rolf Nilsson	VINNOVA
Ann-Louise Persson	VINNOVA
Stefan Svahn	Patentbesvärsrätten
Per Johan Ulfendahl	Quiatech AB
Jonas Westerberg	RydinCarlsten Advokatbyrå AB
Lars Öjefors	Industrifonden
Bertil Örtenblad	Noréns Patentbyrå AB

AGENDA FÖR HEARING Nr 2

Ekonomiska aspekter av patentering för företags tillväxt (”Patent/tillväxt-utredningen”)

Torsdag 16 december 2004, kl. 09.00–12.00

Näringsdepartementet, Jakobsgatan 26, Stockholm, Sal

Hangaren, Plan 5

Mycket välkomna till denna hearing!

Utredningen vill speciellt ha hjälp att besvara följande huvud- och delfrågor:

1.Hur kan tillräcklig förståelse och insikt skapas hos kunskapsin- tensiva företag, inte minst de små, om de ekonomiska vinsterna och kostnaderna med patentering?

339

Bilaga 5

SOU 2006:80

a.Vilka är de främsta bristerna vad gäller patenterings- kompetens i svenskt näringsliv idag?

b.Vilka är nyckelkompetenserna för tillväxtskapande pa- tentering i företag av olika slag (små/stora) i olika ske- den (tidiga/sena)?

c.Finns speciella ’undermedvetna’ företag och sektorer vad gäller patentering?

2.Hur kan kunskapsintensiva företag stimuleras till att i ökad ut- sträckning patentera sina innovationer?

a.Vilka hinder finns för ökad patentering?

b.Vilka speciella finansieringsproblem finns och hur kan de lösas?

c.Hur kan ett samspel mellan små och stora företag ut- nyttjas och förbättras?

d.Hur kan patentens ekonomiska kvalitet höjas?

3.Hur ser sambanden ut mellan patentering och ekonomisk till- växt?

a.I vilken utsträckning stimulerar patentering tillväxtska- pande investeringar i FoU- och innovationer?

b.I vilken utsträckning bromsar egen och andras patente- ring investeringar i FoU- och innovationer?

c.Vad betyder publicering av egen och andras patent- information för företagens tillväxt?

d.Hur mycket patentering och innovationer sker utanför FoU i vedertagen (snäv) mening?

e.Vilka förändringar i patentsystemet och företagens pa- tentering kan främja företagens tillväxt?

4.Vilka är de viktigaste orsakerna bakom en nedgång i patente- ringsfrekvensen i Sverige?

a.Vad betyder svängningar i volym och inriktning av fö- retagens FoU?

b.Hur stor betydelse har internationalisering av patente- ring och FoU?

c.Vad betyder eventuella förändrade patentstrategier i öv- rigt?

5.Övriga frågor.

340

SOU 2006:80

Bilaga 5

Deltagare, 3:e hearing, Värnamo, den 19 augusti, 2005

Deltagare i frukostmöte (hearing nr 3) den 19 augusti 2005 (för- utom medlemmar i utredningens projektarbetsgrupp).

Namn	Företag/organisation	Befattning
Annette Hurtig	Värnamo Näringsliv	Projektledare
Andersen	AB
Joakim Birgersson	MSA Sordin AB	VD
Lars-Gösta Carlsson	Föreningssparbanken	Företagsrådgivare
	AB
Håkan Davidsson	MSA Sordin AB	Produktchef
Göran Hansson	Värnamo Energi AB	VD
Stellan Hellberg	Värnamo El-service	VD
	AB
Per K. Hermansen	Per K. Hermansen	Ordförande
	AB
Jan Hultegård	Värnamo Näringsliv	VD
	AB
Bengt Kjellberg	Värnamo Nyheter	Journalist
Camilla Nilsson	Patentbyrån	Patentingenjör
	Wallengren AB
Christer Petersson	Föreningssparbanken	Företagsrådgivare
	AB
Lars Sahlin	Boggi Reklambyrå	VD
	AB
Nils-Olof Sjöberg	ALMI Innovation	VD
	Gnosjöregionen

AGENDA FÖR HEARING Nr 3

med företag och företagarföreningar i GGVV-regionen

Mycket välkomna till denna hearing!

Utredningen vill speciellt ha hjälp att besvara följande huvud- och delfrågor:

1.Hur kan tillräcklig förståelse och insikt skapas hos regionens företag, inte minst de små, om de ekonomiska vinsterna och kostnaderna med patentering?

341

Bilaga 5

SOU 2006:80

a.Vilka är de främsta bristerna vad gäller patenteringskompe- tens i GGVV-regionen idag?

b.Vilka är nyckelkompetenserna för tillväxtskapande patente- ring i företag av olika slag (små/stora) i olika skeden (ti- diga/sena)?

c.Finns speciella ’undermedvetna’ företag och sektorer i re- gionen vad gäller patentering?

2.Hur kan företagen i GGVV-regionen stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer?

a.Vilka hinder finns för ökad patentering?

b.Vilka speciella finansieringsproblem finns och hur kan de lösas?

c.Hur kan ett samspel mellan små och stora företag utnyttjas och förbättras?

d.Hur kan patentens ekonomiska kvalitet höjas?

3.Hur ser sambanden ut mellan patentering och ekonomisk till- växt för företagen i GGVV-regionen?

a.I vilken utsträckning stimulerar patentering tillväxtska- pande investeringar i produktutveckling och innovationer?

b.I vilken utsträckning bromsar egen och andras patentering investeringar i produktutveckling och innovationer?

c.Finns det någon form av uppfinnings- och innovationskul- tur bland företagen i GGVV-regionen? Varför/varför inte?

d.Kan/vill man bygga upp småföretag till stora företag i GGVV-regionen? Varför/varför inte?

e.Vad betyder patent och innovationer för att möta lågpris- konkurrens i framtiden, t.ex. från Kina och Östeuropa?

4.Övriga frågor.

Inbjudan

Översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt

- Delstudie i GGVV-regionen -

342

SOU 2006:80

Bilaga 5

olika företrädare från näringsliv, förvaltning och universitet. Ett viktigt led i utredningsarbetet är att hålla en serie hearings med olika intressenter och bedömare, bland annat med företrädare för företag i GGVV-regionen.

Utredningen vill speciellt ha hjälp att besvara följande huvudfrågor:

1.Hur kan tillräcklig förståelse och insikt skapas hos regionens företag, inte minst de små, om de ekonomiska vinsterna och kostnaderna med patentering?

2.Hur kan regionens företag stimuleras till att i ökad utsträck- ning patentera sina innovationer?

3.Hur ser sambanden ut mellan patentering och ekonomisk till- växt?

Frågorna är angelägna för oss alla och era synpunkter, idéer och bedömningar är av stort värde för ett gott och användbart resultat av utredningen. Bifogat finns ett dokument med frågor som hea- ringen kommer att kretsa kring. Läs gärna igenom och tänk över dessa inför vårt besök.

En kort presentation av oss som kommer på besök:

Professor Ove Granstrand har en civilingenjörsexamen i Maskintek- nik från Chalmers tekniska högskola och examina i matematik re- spektive ekonomi från Göteborgs universitet. Han har också en examen i ekonomi och tillämpad matematik från Stanford Univer- sity, USA, samt en doktorsexamen i Industriell organisation och ekonomi från Chalmers tekniska högskola. Ove arbetar som pro- fessor i Industriell organisation och ekonomi på Chalmers tekniska högskola men har också en gästprofessur på Stanford University och ett antal styrelseuppdrag.

Oskar Granstrand studerar till civilingenjör i Teknisk fysik vid Chalmers tekniska högskola.

Marcus Holgersson studerar till civilingenjör i Industriell ekonomi med inriktning på System och Matematik vid Chalmers tekniska högskola.

Vi ser fram emot att träffa er!

Med vänlig hälsning

Marcus Holgersson

343

Bilaga 5 SOU 2006:80

Intervjuade företag i GG-VV-regionen

Företag		Kontaktperson(er) och	Verksamhet	Typ av
		befattning		intervju
1	AB Ernol	Anders Emilsson (VD)	Formsprutade	1
1	AB Ernol	Anders Emilsson (VD)	Formsprutade	TelefonTPF FPT
			plastprodukter
2	Gnosjö	Daniel Johansson (VD)	Belysningssystem	Besök
	Konstsmide AB	Jonas Johansson (Produktchef)
3	Golvabia AB	Roger Davidsson	Golvmaterial	Besök
		(Produktionschef)
4	Isaberg Rapid AB	Ingemar Broström (VD)	Häftverktyg och	Besök
		Per Torstensson (Teknisk	klammer
		direktör)
		Urban Johannesson
		(Patentchef)
5	Thule Sweden AB	Jan-Erik Johansson	Takräckssystem	Besök
		(Produktutvecklingschef)
		Pontus Nelander
		(Patentingeniör)
6	Troax AB	Åke Berg (Teknikchef)	Områdesskydd	Besök

1TP PT Företagsbesöket på AB Ernol blev inställt. En telefonintervju genomfördes istället.

344

Konferensdeltagande

Beteckning: OG = Ove Granstrand, FTI = Frank Tietze

Konferens		Datum	Plats	Deltagande
XXVII NIR-mötet i Saltsjöbaden för de nordiska		22–24	Stockholm,	OG
rättsskyddsföreningarna		augusti, 2004	Sverige
th	European Policy for IP (EPIP) conference-	1–2 oktober,	Paris,	OG
4P	European Policy for IP (EPIP) conference-	1–2 oktober,	Paris,	OG
P
History and Economics		2004	Frankrike
Licensing Executive Society (LES) International		17–21 oktober,	Boston, USA	OG
Annual Conference		2004
Promoting Creativity – IP and other Incentive		27–29 oktober,	Lund,	FTI
Mechanisms		2004	Sverige
Pan-European IP Summit		2–3 december,	Bryssel,	OG, FTI
		2004	Belgien
th	European Policy for IP (EPIP) conference –	10–11 mars,	Köpenhamn,	FTI
5P	European Policy for IP (EPIP) conference –	10–11 mars,	Köpenhamn,	FTI
P
European Policy on Patents and Intellectual		2005	Danmark
Property: What direction should it go?
Stanford Program in Law, Science and		11 mars, 2005	Stanford,	OG
Technology – Biotechnology & Intellectual			USA
Property: Current controversies.
Svenskt Näringsliv – Innovationsskydd för mindre		15 april, 2005	Stockholm,	OG, FTI
företag			Sverige
Center for Intellectual Property Studies (CIP)		22–25 maj,	Göteborg	FTI
Forum		2005
National Academy of Engineering (NAE), National		9 juni, 2005	Washington,	OG
Academy of Science (NAS) and Science			USA
Technology and Economic Policy (STEP)
Conference on Patent Reform

345

Bilaga 6 SOU 2006:80

Konferens	Datum	Plats	Deltagande
EPO, OECD, BMWA – Patent Valuation and	30 juni–1 juli,	Berlin,	FTI
Exploitation	2005	Tyskland
Center for Advanced Studies and Research in IP	22–23 juli,	Seattle, USA	OG
(CASRIP) – High Technology Protection Summit	2005
The XXI Nordic Congress for IP Agents – Conopa	7–11	Norge	OG
	september,
	2005
European University Institute – National	23–24	Florence,	OG
Intellectual Property Policy between Regional	september,	Italien
Dominance and International Governance	2005

346

Lista över personer som intervjuats för utredningenTPF1FPT

Beteckning: OG = Ove Granstrand, FTI = Frank Tietze.

	Datum	Person, titel, företag	Intervjuare
	Nov. 2004	Kristina Runeberg, Manager	FTI
		Intellectual Property & Licensing,
		Santaris Pharma A/S
		Stina Gestrelius, Acting CEO,	FTI
		Medicon Valley Academy
		Suzanne Scotchmer, Professor of	FTI
		Economics and Public Policy,
		University of California, Berkeley
		Per Johan Ulfendahl, IP Manager,	FTI
		QUIAtech AB
		Finn Valentin, Professor, Department	FTI
		of Industrial Economics & Strategy,
		Copenhagen Business School
		Lars Håkanson, Professor,	FTI
		International Business, Associate Dean
		(DBA-program), Copenhagen Business
		School
		Lennart Hjalmarsson, Professor in	FTI
		Economics, Göteborg University
		Åsa Lindholm Dahlstrand, Professor in	FTI
		Entrepreneurship, University of
		Halmstad
	Nov./Dec.	Ivan Hjertman, European Patent	OG, FTI
2004		Attorney
		Hans Wigzell, Professor and former	OG, FTI
		President of the Karolinska Institute
		Staffan Normark, Professor and	OG, FTI
		Executive Director, Swedish
		Foundation for Strategic Research
		(SSF)

1TP PT Listan upptar specifika intervjuer utöver intervjuer och diskussioner som genomförts i samband med hearings, studiebesök, konferenser och enkäter.

347

Bilaga 7 SOU 2006:80

Datum	Person, titel, företag	Intervjuare
	Mathias Uhlén, Professor of	OG, FTI
	Microbiology at the Royal Institute of
	Technology (KTH)
	Paul de Potocki, Senior Vice President	OG, FTI
	Commercial Operations, Biovitrum AB
	Erik Wetter, Center for	FTI
	Entrepreneurship and Business
	Creation, Stockholm School of
	Economics
	Annika Ryberg, Head of Group	OG, FTI
	Intellectual Property, AB Electrolux
	Jörgen Lönngren, Director Business	OG, FTI
	Area Life Science, The Swedish
	Industrial Development Fund
	(Industrifonden)
	Thorlakur Jonsson, Dr, Head of	OG
	research, deCODE genetics, Reykjavik
	Hilmar Janusson, Vice President R&D,	OG
	Ossur Company, Reykjavik
Jan. 2005	Johan Forssell, Vice President, Head of	OG, FTI
	Core Holdings, Investor AB
	Anders Flodström, Professor and	OG, FTI
	President, Royal Institute of
	Technology (KTH)
	Arvid Carlsson, Professor and Nobel	OG, FTI
	Laureate, Head of Arvid Carlsson
	Institute, Göteborg University
April 2005	Hans Dalborg, Chairman, Nordea AB	OG
	Assar Lindbeck, Professor of	OG, FTI
	International Economics, Stockholm
	University
	Per Eriksson, Director General,	OG, FTI
	Vinnova
	Madelene Sandström, Director General	OG, FTI
	and Head, FOI Swedish Defence
	Research Agency
	Michael Treschow, Chairman of the	OG, FTI
	Board, Ericsson AB
	Gun Hellsvik, Director General, PRV	OG, FTI
	Erik Wetter, Center for	FTI
	Entrepreneurship and Business
	Creation, Stockholm School of
	Economics

348

SOU 2006:80 Bilaga 7

Datum	Person, titel, företag	Intervjuare
	Claes Wilhelmsson, Former Director	OG, FTI
	R&D, AstraZeneca
	Anna Rygård, Project Manager, Year of	OG, FTI
	Design 2005
	Karl Bergman, Director R&D,	OG, FTI
	Vattenfall AB
	Jan-Olof Lind, Acting Director	OG, FTI
	General, Swedish Defence Materiel
	Administration (FMV)
	Marianne Robinson, ‘Krigsråd’ och	OG, FTI
	Head of Patents, Swedish Defence
	Materiel Administration (FMV)
Maj 2005	Örjan Grundén, Attorney of Law,	OG
	President AIPPI
	Orrin Robinson, Professor in	OG
	Linguistics and German Studies,
	Stanford University
Juli 2005	Shinjiro Ono, Commissioner, Japan	OG
	Patent Office
Augusti	Visits to the Gnosjö-Gislaved-	Se bilaga 5
2005	Vaggeryd-Värnamo (GGVV) region
September	Kristian Luoto, Head of IPR	OG
2005	Operations, Nokia Corporation.
	Felix Addor, Dep. Director General,	OG
	Swiss Federal Institute of IP
Oktober	Billy Fredriksson, Director, Saab	OG
2005

349

Patentlagen SOU 1967:837

Utfärdad: 1967-12-01

Ändring införd: t.o.m. SFS 2005:289

1 Kap. Allmänna bestämmelser

1 § Den som har gjort en uppfinning, som kan tillgodogöras in- dustriellt, eller den till vilken uppfinnarens rätt har övergått kan, enligt 1–10 kap. denna lag, efter ansökan beviljas patent på uppfin- ningen i Sverige och därigenom få ensamrätt att yrkesmässigt ut- nyttja uppfinningen. Bestämmelser om europeiskt gemenskapspa- tent finns i 11 kap.

Som en uppfinning anses aldrig vad som enbart är

1.en upptäckt, vetenskaplig teori eller matematisk metod,

2.en konstnärlig skapelse,

3.en plan, regel eller metod för intellektuell verksamhet, för spel eller för affärsverksamhet eller ett datorprogram,

4.en presentation av information.

Som en uppfinning anses inte heller ett sådant förfarande för ki-

rurgisk eller terapeutisk behandling eller för diagnostisering som skall utövas på människor eller djur. Patent kan dock meddelas på alster, bland annat ämnen och blandningar av ämnen, för använd- ning vid ett förfarande av detta slag. Lag (2004:159).

1 a § Patent meddelas inte på växtsorter eller djurraser. Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser växter eller djur, om uppfinningens genomförbarhet inte är tekniskt begränsad till en viss växtsort eller djurras. Vad som avses med växtsort framgår av 1 kap. 3 § växtförädlarrättslagen (1997:306).

Patent meddelas inte på ett väsentligen biologiskt förfarande för framställning av växter eller djur. Med väsentligen biologiskt förfa- rande för framställning av växter eller djur avses ett förfarande som

351

Bilaga 8

SOU 2006:80

i sin helhet består i naturliga företeelser, som korsning eller urval. Patent kan dock meddelas på en uppfinning som avser ett mikrobi- ologiskt förfarande eller ett annat tekniskt förfarande eller ett ge- nom sådant förfarande framställt alster. Med mikrobiologiskt för- farande avses ett förfarande som utförs på mikrobiologiskt material eller genom vilket sådant material används eller framställs.

En uppfinning kan vara patenterbar även om den avser ett alster som består av eller innehåller biologiskt material eller ett förfarande genom vilket biologiskt material framställs, bearbetas eller används. Ett biologiskt material som isoleras från sin naturliga miljö, eller framställs genom ett tekniskt förfarande, kan vara föremål för en uppfinning även om det redan förekommer i naturen. Biologiskt material omfattar material som innehåller genetisk information och som kan reproducera sig självt eller kan reproduceras i ett biolo- giskt system. Lag (2004:159).

1 b § Människokroppen i sina olika bildnings- och utvecklingssta- dier, liksom enbart upptäckten av en av dess beståndsdelar, inbe- gripet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan inte utgöra en patenterbar uppfinning.

En isolerad beståndsdel av människokroppen eller en på annat sätt genom ett tekniskt förfarande framställd beståndsdel, inbegri- pet en gensekvens eller en delsekvens av en gen, kan utgöra en pa- tenterbar uppfinning även om denna beståndsdels struktur är iden- tisk med strukturen hos en naturlig beståndsdel. Lag (2004:159).

1 c § Patent meddelas inte på en uppfinning vars yrkesmässiga ut- nyttjande skulle strida mot allmän ordning eller goda seder.

Ett utnyttjande skall inte anses strida mot allmän ordning eller goda seder endast på den grunden att det är förbjudet i lag eller an- nan författning.

Vid tillämpningen av första stycket skall bland annat följande an- ses strida mot allmän ordning eller goda seder,

1.förfaranden för kloning av mänskliga varelser,

2.förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos mänsk- liga könsceller,

3.användning av mänskliga embryon för industriella eller kommer- siella ändamål, samt

4.sådana förfaranden för ändring i den genetiska identiteten hos djur som kan förorsaka dem lidande, utan att det medför några på- tagliga medicinska fördelar för människor eller djur.

352

SOU 2006:80

Bilaga 8

Vad som i tredje stycket 4 sägs om ett förfarande för ändring i den genetiska identiteten hos djur har motsvarande tillämpning på djur som framställs genom ett sådant förfarande. Lag (2004:159).

2 § Patent meddelas endast på uppfinning som är ny i förhållande till vad som blivit känt före dagen för patentansökningen och tillika väsentligen skiljer sig därifrån.

Som känt anses allt som blivit allmänt tillgängligt, vare sig detta skett genom skrift, föredrag, utnyttjande eller på annat sätt. Även innehållet i patentansökan som före nämnda dag gjorts här i riket anses som känt, om denna ansökan blir allmänt tillgänglig enligt 22 §. Villkoret i första stycket att uppfinningen väsentligen skall skilja sig från vad som blivit känt före dagen för patentansökningen gäller dock icke i förhållande till innehållet i sådan ansökan.

Bestämmelser om att, vid tillämpning av andra stycket, ansökan som avses i 3 eller 11 kap. i vissa fall äger samma verkan som en här i riket gjord patentansökan finnas i 29, 38 och 87 §§.

Villkoret i första stycket att uppfinningen skall vara ny utgör ej hinder för att patent meddelas på känt ämne eller känd blandning av ämnen för användning vid förfarande som avses i 1 § tredje stycket, om användningen av ämnet eller blandningen icke är känd vid förfarande av detta slag.

Patent må meddelas utan hinder av att uppfinningen inom sex månader innan patentansökningen gjordes blivit allmänt tillgänglig

1)till följd av uppenbart missbruk i förhållande till sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt eller

2)genom att sökanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt förevisat uppfinningen på sådan officiell eller officiellt erkänd internationell utställning som avses i den i Paris den 22 november 1928 avslutade konventionen om internationella utställningar. Lag (1978:149).

3 § Den ensamrätt som ett patent ger innebär, med de undantag som anges nedan, att ingen utan patenthavarens samtycke får ut- nyttja uppfinningen genom att

1.tillverka, bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett patent- skyddat alster eller föra in eller inneha ett sådant alster för något av dessa ändamål,

2.använda ett patentskyddat förfarande eller, om han eller hon vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att förfa-

353

Bilaga 8

SOU 2006:80

randet inte får användas utan patenthavarens samtycke, bjuda ut det för användning i Sverige,

3.bjuda ut, föra ut på marknaden eller använda ett alster som har tillverkats enligt ett patentskyddat förfarande eller föra in eller in- neha alstret för något av dessa ändamål.

Ensamrätten innebär också att ingen utan patenthavarens sam- tycke får utnyttja uppfinningen genom att erbjuda eller tillhanda- hålla någon som inte har rätt att utnyttja uppfinningen sådant me- del för att utöva den i Sverige som hänför sig till något väsentligt i uppfinningen, om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet vet eller det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att medlet är lämpat och avsett att användas vid utövande av uppfinningen. Är medlet en vara som allmänt förekommer i handeln, gäller detta dock endast om den som erbjuder eller tillhandahåller medlet för- söker påverka mottagaren till en sådan handling som avses i första stycket. Vid tillkämpningen av bestämmelserna i detta stycke skall den som utnyttjar uppfinningen på det sätt som sägs i tredje stycket 1, 3 eller 4 inte anses ha rätt att utnyttja uppfinningen.

Från ensamrätten undantas

1.utnyttjanden som inte sker yrkesmässigt,

2.utnyttjanden av ett patentskyddat alster som har förts ut på marknaden inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet av patenthavaren eller med dennes samtycke; i fråga om biologiskt material gäller detta även utnyttjanden i form av reproduktion eller mångfaldigande av alster när reproduktionen eller mångfaldigandet är ett nödvändigt led i den användning för vilken det biologiska materialet har förts ut på marknaden, under förutsättning att det erhållna alstret inte senare används för ytterligare reproduktion el- ler mångfaldigande,

3.utnyttjanden av en uppfinning för experiment som avser själva uppfinningen,

4.beredningar på apotek av läkemedel enligt läkares förskrivning i enskilt fall eller åtgärder med läkemedel som har beretts i sådana fall. Lag (2004:159).

3 a § Den ensamrätt som ett patent ger för ett biologiskt material, som på grund av uppfinningen har bestämda egenskaper, omfattar allt biologiskt material i identisk eller differentierad form med dessa egenskaper som erhålls ur det biologiska materialet genom reproduktion eller mångfaldigande.

354

SOU 2006:80

Bilaga 8

Den ensamrätt som ett patent ger för ett förfarande som gör det möjligt att framställa ett biologiskt material, som på grund av upp- finningen har bestämda egenskaper, omfattar, förutom det biolo- giska material med dessa egenskaper som direkt framställs genom detta förfarande, allt annat biologiskt material i identisk eller diffe- rentierad form med samma egenskaper som genom reproduktion eller mångfaldigande erhålls från det först framställda biologiska materialet.

Den ensamrätt som ett patent ger för ett alster som innehåller eller består av genetisk information omfattar, med undantag för sådant som enligt 1 b § första stycket inte kan utgöra en patenter- bar uppfinning, allt material i vilket alstret införlivas och i vilket den genetiska informationen innefattas och utövar sin funktion. Lag (2004:159).

3 b § Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke vegetabiliskt reproduktionsmaterial till en jordbrukare för att ut- nyttjas i jordbruket, får jordbrukaren, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda skörden för reproduktion eller mångfaldigande i det egna jordbruket. Omfattningen av och villkoren för detta undantag från patenthavarens ensamrätt framgår av artikel 14 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtföräd- larrätt5 och av de tillämpningsföreskrifter som har meddelats med stöd av artikeln.

Överlåter patenthavaren eller någon med dennes samtycke avels- djur eller annat animaliskt reproduktionsmaterial till en jordbru- kare, får denne, utan hinder av 3 och 3 a §§, använda djuret eller det andra materialet för jordbruksändamål i sin jordbruksverksamhet. Jordbrukaren får dock inte sälja skyddade djur eller annat material inom ramen för eller i syfte att bedriva yrkesmässig reproduktions- verksamhet.

Jordbrukarens rätt enligt andra stycket får inte utövas i vidare omfattning än vad som är skäligt med hänsyn till jordbrukarens behov och patenthavarens intressen. Lag (2004:159).

4 § Den som utnyttjade uppfinning yrkesmässigt här i riket när an- sökan om patent därå gjordes må utan hinder av patentet fortsätta utnyttjandet med bibehållande av dess allmänna art, om utnyttjan- det icke innefattade uppenbart missbruk i förhållande till patentsö- kanden eller någon från vilken denne härleder sin rätt. Sådan rätt till utnyttjande tillkommer under motsvarande förutsättningar även

355

Bilaga 8

SOU 2006:80

den som vidtagit väsentliga åtgärder för att utnyttja uppfinningen yrkesmässigt här i riket.

Rätt enligt första stycket må övergå till annan endast tillsammans med rörelse, vari den uppkommit eller utnyttjandet avsetts skola ske.

5 § Utan hinder av patent må uppfinningen utnyttjas på utländskt fartyg, luftfartyg eller annat utländskt samfärdsmedel för dess be- hov, när det tillfälligt inkommer till riket vid regelbunden trafik eller eljest.

Regeringen äger förordna, att reservdelar och tillbehör till luft- fartyg utan hinder av patent må införas till riket och användas här för reparation av luftfartyg, hemmahörande i främmande stat i vil- ken motsvarande förmåner medgivas för svenska luftfartyg. Lag (1977:700).

6 § En ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv måna- der före ansökningsdagen har angetts i en tidigare ansökan om pa- tent i Sverige, skall vid tillämpningen av 2 § första, andra och fjärde styckena samt 4 § anses gjord samtidigt med den tidigare ansökan, om sökanden yrkar det (prioritet). Detsamma gäller en ansökan om patent på en uppfinning, som inom tolv månader före ansök- ningsdagen har angetts i en tidigare ansökan om patent, uppfinnar- certifikat eller skydd som nyttighetsmodell antingen i en främ- mande stat som är ansluten till Pariskonventionen den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten (Pariskonventio- nen), eller i en stat som är ansluten eller ett område som är anslutet till avtalet om upprättandet av Världshandelsorganisationen (WTO). Sådan prioritet får åtnjutas också från en ansökan om skydd som avser någon annan stat eller något annat område, om motsvarande prioritet från en svensk patentansökan medges där den tidigare ansökan gjorts och om där gällande lagstiftning i hu- vudsak överensstämmer med Pariskonventionen. Lag (2000:1158).

6 a § Sökanden skall inom tre månader från den dag då ansökan gjordes eller skall anses gjord begära prioritet. Sökanden skall där- vid lämna uppgifter om var och när den åberopade ansökan gjordes. Sökanden skall också, så snart det kan ske, uppge numret på den tidigare ansökan.

Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., skall prioritet begäras inom fyra månader från den interna- tionella ingivningsdagen. Sökanden skall därvid lämna uppgifter om

356

SOU 2006:80

Bilaga 8

var och när den åberopade ansökan gjordes samt, om denna är en internationell ansökan, vilken mottagande myndighet den gavs in till. Sökanden skall vidare inom sexton månader från den dag från vilken prioritet begärs lämna uppgifter om den åberopade ansökans nummer till den mottagande myndigheten för den internationella patentansökan eller till den internationella byrå som anges i 35 §.

Om en ansökan delas med stöd av 11 § denna lag och 22 § pa- tentkungörelsen (1967:838), skall en begäran om prioritet för den ursprungliga ansökan utan särskilt yrkande gälla också för en ny ansökan som uppkommer genom delningen. Lag (2000:1158).

6 b § En sökande som har yrkat prioritet skall inom sexton måna- der från den dag från vilken prioritet begärs ge in följande hand- lingar till patentmyndigheten i fråga om den tidigare ansökan.

1.Ett bevis om sökandens namn och om ingivningsdagen utfärdat av den myndighet som har mottagit ansökan.

2.En av samma myndighet bestyrkt kopia av ansökan. Lag (2000:1158).

6 c § Om det är fråga om en internationell patentansökan enligt 3 kap., gäller andra–fjärde styckena såvitt avser en sökandes skyl- digheter enligt 6 b §.

Sökanden skall ge in det bevis som avses i 6 b § 1 endast om pa- tentmyndigheten förelägger sökanden att göra det.

Sökanden får i stället enligt regel 17.1 i tillämpningsföreskrif- terna till den i Washington den 19 juni 1970 avslutade konventio- nen om patentsamarbete ge in kopian av den tidigare ansökan till den i 35 § angivna internationella byrån eller till den mottagande myndigheten, eller begära att den överförs till den internationella byrån enligt samma regel.

Om en kopia av den tidigare ansökan har kommit in till den in- ternationella byrån enligt den regel som anges i tredje stycket, får patentmyndigheten kräva en kopia och en översättning av en sådan kopia endast i enlighet med regel 17.2 i de tillämpningsföreskrifter som anges i tredje stycket. Lag (2000:1158).

6 d § Prioritet kan grundas endast på den första ansökan som upp- finningen har angetts i.

Om den som har gjort den första ansökan eller hans eller hennes rättsinnehavare senare till samma myndighet har gett in en ansökan som avser samma uppfinning, får den senare ansökan åberopas som

357

Bilaga 8

SOU 2006:80

prioritetsgrundande. Detta gäller dock bara om den tidigare ansö- kan när den senare ansökan ges in

1.har återkallats, avskrivits eller avslagits utan att ha blivit allmänt tillgänglig och

2.inte kvarlämnar någon rätt som grundas på den eller har utgjort grund för någon rätt till prioritet.

Om någon har fått prioritet på grund av en senare ansökan enligt andra stycket, får den tidigare ansökan inte längre åberopas som grund för prioritet.

Andra och tredje styckena gäller på motsvarande sätt för en patentansökan vars löpdag har förskjutits enligt 14 §. Lag (2000:1158).

6 e § En sökande kan få prioritet för en del av en ansökan.

Prioritet kan för en och samma ansökan åberopas från flera tidi- gare ansökningar. Detta gäller även om de tidigare ansökningarna avser olika länder. Lag (2000:1158).

6 f § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patent- myndigheten föreskriver

1.i vilken form en begäran om prioritet skall framställas,

2.i vilken form bevis och kopior som avses i 6 b § skall ges in.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, patentmyn- digheten får föreskriva om undantag i vissa fall från skyldigheten enligt 6 b–6 c §§ att ge in bevis och kopior. Lag (2000:1158).

6 g § Om föreskrifterna i 6 a–6 e §§ inte iakttas, gäller inte rätten till prioritet. Lag (2000:1158).

2 Kap. Handläggning av svenska patentärenden Lag (1993:1406)

7 § Med patentmyndigheten avses i denna lag patentmyndigheten här i riket, om ej annat sägs. Patentmyndigheten här i riket är pa- tent- och registreringsverket. Lag (1978:149).

8 § /Upphör att gälla den dag regeringen bestämmer/

En ansökan om patent skall göras skriftligen hos patentmyndighe- ten eller, i fall som avses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en internationell organisation.

358

SOU 2006:80

Bilaga 8

Ansökan skall innehålla en beskrivning av uppfinningen, inne- fattande även ritningar om sådana behövs, samt bestämda uppgifter om vad som söks skyddat genom patentet (patentkrav). Den omständigheten att uppfinningen avser en kemisk förening medför inte att en bestämd användning måste anges i patentkravet. Ansö- kan skall innehålla uppgift om hur uppfinningen kan tillgodogöras industriellt, om det inte följer av uppfinningens art. Om uppfin- ningen avser en gensekvens eller delsekvens av en gen skall det dock alltid anges i ansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras in- dustriellt. Beskrivningen av uppfinningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfin- ning som avser ett biologiskt material eller innebär användning av ett sådant material skall i de fall som anges i 8 a § anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda.

Ansökan skall dessutom innehålla ett sammandrag av beskriv- ningen och patentkraven. Sammandraget är endast avsett att ge teknisk information om innehållet i patentansökan och får inte tillmätas betydelse i något annat avseende.

I ansökan skall uppfinnarens namn anges. Om patent söks av nå- gon annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till upp- finningen.

Sökanden skall betala en ansökningsavgift. För ansökan skall sö- kanden också betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar in- nan ansökan slutligt har avgjorts.

Ett avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas från den dag då ansökan gjordes eller skall anses gjord och därefter från motsvarande dag efter kalendern. Lag (2004:159).

8 § /Träder i kraft den dag regeringen bestämmer/

En ansökan om patent skall göras hos patentmyndigheten eller, i fall som avses i 3 kap., hos patentmyndigheten i en främmande stat eller hos en internationell organisation.

359

Bilaga 8

SOU 2006:80

dock alltid anges i ansökan hur uppfinningen kan tillgodogöras in- dustriellt. Beskrivningen av uppfinningen skall vara så tydlig att en fackman med ledning av den kan utöva uppfinningen. En uppfin- ning som avser ett biologiskt material eller innebär användning av ett sådant material skall i de fall som anges i 8 a § anses tillräckligt tydligt angiven endast om dessutom villkoren i den paragrafen är uppfyllda.

I ansökan skall uppfinnarens namn anges. Om patent söks av nå- gon annan än uppfinnaren, skall sökanden styrka sin rätt till upp- finningen.

Sökanden skall betala en ansökningsavgift. För ansökan skall sö- kanden också betala en årsavgift för varje avgiftsår som börjar in- nan ansökan slutligt har avgjorts.

Ett avgiftsår enligt denna lag omfattar ett år och räknas från den dag då ansökan gjordes eller skall anses gjord och därefter från motsvarande dag efter kalendern. Lag (2004:161).

8 a § Om en uppfinning avser ett biologiskt material som varken är allmänt tillgängligt eller i ansökningshandlingarna kan beskrivas så att en fackman med ledning av dessa kan utöva uppfinningen, eller om uppfinningen innebär användning av ett sådant material, skall det biologiska materialet deponeras senast den dag då ansökan görs. Det biologiska materialet skall därefter fortlöpande finnas deponerat så att den som enligt denna lag är berättigad att få prov från materialet kan få sitt prov levererat i Sverige. Regeringen före- skriver var depositioner får göras.

Upphör ett deponerat biologiskt material att vara livsdugligt el- ler kan av annan orsak prov inte tillhandahållas från materialet, får det ersättas med en ny deposition av samma biologiska material inom den tid och i den ordning som regeringen föreskriver. Har så skett, skall den nya depositionen anses gjord redan den dag då den tidigare depositionen gjordes. Lag (2004:159).

9 § Om sökanden begär det och erlägger särskild avgift, skall pa- tentmyndigheten på de villkor regeringen bestämmer låta ansök- ningen bli föremål för sådan nyhetsgranskning vid internationell nyhetsgranskningsmyndighet som avses i artikel 15.5 i den i

360

SOU 2006:80

Bilaga 8

Washington den 19 juni 1970 avslutade konventionen om patent- samarbete.

10 § I samma ansökan må icke sökas patent på två eller flera upp- finningar, som äro oberoende av varandra.

11 § Sökes patent på uppfinning som framgår av tidigare av sökan- den ingiven patentansökan vilken icke slutligt avgjorts, skall den senare ansökningen på de villkor regeringen bestämmer anses gjord vid den tidpunkt då de handlingar av vilka uppfinningen framgår inkommo till patentmyndigheten, om sökanden yrkar det. Lag (1977:700).

12 § Patentmyndigheten får förelägga en sökande som inte har hemvist i Sverige att för sig ställa ett ombud med behörighet att ta emot delgivning i ärendet och med hemvist här i landet, samt att anmäla ombudet hos myndigheten. Om sökanden inte följer före- läggandet, får delgivning ske genom att handlingen sänds med posten till sökanden under dennes senaste kända adress. Delgivning skall anses ha skett när detta har blivit fullgjort. Lag (2000:1158).

13 § Ansökan om patent må icke ändras så, att patent sökes på nå- got som ej framgick av ansökningen när den gjordes eller enligt 14 § skall anses gjord. Lag (1978:149).

14 § Ändrar sökanden ansökningen inom sex månader från den dag då ansökningen gjordes, skall ansökningen anses gjord vid den tid- punkt då ändringen vidtogs, om han yrkar det.

Yrkande enligt första stycket skall framställas inom två år från den dag då ansökningen gjordes. Sådant yrkande får framställas en- dast en gång och får inte återtas. Lag (1983:433).

15 § Har sökanden icke iakttagit vad som är föreskrivet om ansö- kan eller finner patentmyndigheten annat hinder föreligga för bifall till ansökningen, skall sökanden föreläggas att inom viss tid avge yttrande eller vidtaga rättelse. I sammandraget må patentmyndig- heten dock, utan att höra sökanden, göra de ändringar som den finner nödvändiga.

Underlåter sökanden att inom förelagd tid inkomma med ytt- rande eller vidtaga åtgärd för att avhjälpa anmärkt brist, skall an-

361

Bilaga 8

SOU 2006:80

sökningen avskrivas. Underrättelse därom skall intagas i föreläg- gandet.

Avskriven ansökan återupptages, om sökanden inom fyra måna- der efter utgången av förelagd tid inkommer med yttrande eller vidtager åtgärd för att avhjälpa brist och inom samma tid erlägger fastställd återupptagningsavgift.

Erlägger inte sökanden årsavgift enligt 8, 41 och 42 §§, skall an- sökningen avskrivas utan föregående föreläggande. Sålunda avskri- ven ansökan får inte återupptas. Lag (1983:433).

16 § Föreligger även efter det yttrande avgivits hinder för bifall till ansökningen och har sökanden haft tillfälle att yttra sig över hind- ret, skall ansökningen avslås, om anledning ej förekommer att ge sökanden nytt föreläggande.

17 § Påstår någon inför patentmyndigheten bättre rätt till uppfin- ningen än sökanden och finnes saken tveksam, må patentmyndig- heten förelägga honom att väcka talan vid domstol inom viss tid vid äventyr att påståendet lämnas utan avseende vid patentansökning- ens fortsatta prövning.

Är tvist om bättre rätt till uppfinningen anhängig vid domstol, må patentansökningen förklaras vilande i avbidan på att målet slut- ligt avgöres.

18 § Visar någon inför patentmyndigheten att han äger bättre rätt till uppfinningen än sökanden, skall patentmyndigheten överföra ansökningen på honom, om han yrkar det. Den som får patentan- sökan överförd på sig skall erlägga ny ansökningsavgift.

Yrkas överföring, må ansökningen icke avskrivas, avslås eller bi- fallas förrän yrkandet slutligt prövats.

19 § Om ansökningen är fullständig och det inte finns hinder mot patent, skall patentmyndigheten underrätta sökanden om att patent kan meddelas.

Inom två månader från dagen för underrättelsen skall sökanden betala en fastställd meddelandeavgift. Om detta inte sker, skall an- sökningen avskrivas. En avskriven ansökan skall återupptas, om sökanden inom fyra månader efter utgången av de två månaderna betalar meddelandeavgiften och en fastställd återupptagningsavgift.

Söks patent av en uppfinnare som har avsevärda svårigheter att betala meddelandeavgiften, får patentmyndigheten befria honom

362

SOU 2006:80

Bilaga 8

från denna, om han skriftligen begär detta inom två månader från dagen för underrättelsen. Om patentmyndigheten avslår uppfinna- rens begäran, skall en avgift som betalas inom två månader därefter anses betald i rätt tid. Lag (1993:1406).

20 § Om sökanden har fullgjort vad som krävs enligt 19 § och det fortfarande inte finns hinder mot patent, skall patentmyndigheten bifalla ansökningen. Beslutet skall kungöras.

När beslutet att bifalla patentansökningen har kungjorts, är ett patent meddelat. Ett meddelat patent skall antecknas i patentregist- ret som förs av patentmyndigheten. Ett patentbrev skall också ut- färdas.

Sedan patentet har meddelats får patentkraven inte ändras så att patentskyddets omfattning utvidgas. Lag (1993:1406).

21 § Från och med den dag då patentet meddelas skall en patent- skrift finnas att tillgå hos patentmyndigheten. Patentskriften skall innehålla beskrivning, patentkrav och sammandrag samt uppgift om patenthavaren och uppfinnaren. Lag (1993:1406).

22 § Från och med den dag då patentet meddelas skall handlingarna i ärendet hållas tillgängliga för var och en.

Efter arton månader från den dag då patentansökan gjordes, el- ler, om prioritet yrkas, den dag från vilken prioriteten begärs, skall handlingarna, om de inte redan har gjorts tillgängliga enligt första stycket, hållas tillgängliga för var och en. Om ansökan har avskri- vits eller avslagits, skall handlingarna dock hållas tillgängliga endast om sökanden begär att ansökan återupptas, överklagar eller gör en framställning enligt 72 eller 73 §.

På begäran av sökanden skall handlingarna hållas tillgängliga ti- digare än vad som följer av första och andra styckena.

När handlingarna blir tillgängliga enligt andra eller tredje stycket, skall det kungöras.

Innehåller en handling en företagshemlighet och rör den inte en uppfinning på vilken patent söks eller har meddelats, får patent- myndigheten på yrkande besluta, om det finns särskilda skäl för det, att handlingen inte får lämnas ut. Om ett sådant yrkande har framställts, får handlingen inte lämnas ut förrän yrkandet har ogil- lats genom ett beslut som har vunnit laga kraft.

Om ett biologiskt material har deponerats enligt 8 a §, har var och en, med de begränsningar som föreskrivs i detta och följande

363

Bilaga 8

SOU 2006:80

stycken, rätt att få prov från materialet sedan handlingarna har bli- vit allmänt tillgängliga enligt första, andra eller tredje stycket. Detta gäller oavsett om patentet har upphört eller förklarats ogiltigt. Prov får inte lämnas ut till någon som till följd av föreskrift i lag eller annan författning inte får ta befattning med det deponerade materi- alet. Prov får inte heller lämnas ut till någon vars befattning med provet kan antas vara förbunden med en påtaglig risk med hänsyn till materialets skadebringande egenskaper.

Till dess att patent har meddelats eller patentansökan har av- gjorts slutligt utan att ha lett till patent gäller att prov från en depo- sition får lämnas endast till en särskild sakkunnig, om sökanden begär det. Om patentansökan avslås eller återkallas gäller motsva- rande under en period av 20 år från den dag ansökan lämnades in. Regeringen föreskriver inom vilken tid en begäran om begränsning får göras och vem som får anlitas som sakkunnig av den som vill få prov.

Den som vill få ett prov skall begära det skriftligen hos patent- myndigheten och lämna en förbindelse med det innehåll som re- geringen föreskriver för att förebygga missbruk av provet. Om ett prov får lämnas ut endast till en särskild sakkunnig, skall förbindel- sen i stället lämnas av denne. Lag (2004:159).

23 § Om patentmyndigheten avskriver eller avslår en ansökan som har blivit tillgänglig för var och en, skall beslutet kungöras när det har vunnit laga kraft. Lag (1993:1406).

24 § Var och en får göra invändning mot ett meddelat patent. En invändning skall göras skriftligen hos patentmyndigheten inom nio månader från den dag då patentet meddelades.

Patentmyndigheten skall underrätta patenthavaren om invänd- ningen och ge denne tillfälle att yttra sig.

Återkallas invändningen, får invändningsförfarandet ändå full- följas om det finns särskilda skäl. Lag (2000:1158).

25 § Patentmyndigheten skall efter invändning upphäva patentet, om det

1.har meddelats trots att villkoren i 1–2 §§ inte är uppfyllda,

2.avser en uppfinning som inte är så tydligt beskriven att en fack- man med ledning av beskrivningen kan utöva uppfinningen, eller

3.omfattar något som inte framgick av ansökan när den gjordes.

364

SOU 2006:80

Bilaga 8

Patentmyndigheten skall avslå invändningen, om det inte finns något hinder enligt första stycket mot att patentet upprätthålls.

Om patenthavaren under invändningsförfarandet har gjort så- dana ändringar att hinder inte finns enligt första stycket mot att patentet upprätthålls i sin ändrade lydelse, skall patentmyndigheten förklara att patentet upprätthålls i den ändrade lydelsen.

När patentmyndighetens beslut om en invändning har vunnit laga kraft, skall det kungöras. Om beslutet innebär att patentet ändras, skall en ny patentskrift finnas att tillgå hos patentmyndig- heten och ett nytt patentbrev utfärdas. Lag (2004:159).

26 § Ett slutligt beslut av patentmyndigheten om en ansökan om patent får överklagas av sökanden, om det har gått honom emot. Ett slutligt beslut om en invändning mot patent får överklagas av patenthavaren och invändaren, om det har gått den som vill klaga emot. Om invändaren återkallar sin talan, får denna ändå prövas om det finns särskilda skäl.

Ett beslut, genom vilket en begäran om återupptagning enligt 15 § tredje stycket eller 19 § andra stycket har avslagits eller ett yr- kande om överföring enligt 18 § har bifallits, får överklagas av sö- kanden. Ett beslut, genom vilket ett yrkande om överföring enligt 18 § har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkan- det.

Ett beslut, genom vilket ett yrkande om förordnande enligt 22 § femte stycket har avslagits, får överklagas av den som har framställt yrkandet.

Bestämmelser om överklagande av beslut enligt 42, 72 eller 73 § finns i 75 §. Lag (1993:1406).

27 § Överklagande enligt 26 § görs hos Patentbesvärsrätten inom två månader från beslutets dag.

Ett slutligt beslut av Patentbesvärsrätten får överklagas till Re- geringsrätten inom två månader från beslutets dag. Överklagandet får inte avse andra patentkrav än sådana som har prövats genom det överklagade beslutet. I övrigt tillämpas bestämmelserna i 35–37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrät- tens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det krävs särskilt tillstånd för prövning i Regeringsrätten och om de grunder på vilka ett sådant tillstånd meddelas.

365

Bilaga 8

SOU 2006:80

Bestämmelserna i 22 § femte stycket tillämpas på handling som kommer in till Patentbesvärsrätten eller Regeringsrätten. Lag (1993:1406).

366

Förteckning över svenska SOU med anknytning till patentfrågor åren 1930–2005

1932:32	Betänkande med förslag till lag	Handelsdep
	om vissa ändringar i förord-
	ningen angående patent m. m.
1942:58	Patentutredningens betänkande	Justitiedep
	med förslag till lag om ändring i
	vissa delar av förordningen den
	16 maj 1884 angående patent
1946:21	Betänkande med utredning och	Justitiedep
	förslag angående rätten till
	arbetstagares uppfinningar
1952:43	Nordiskt patentsamarbete:	Handelsdep
	kommittén för förberedande
	utredning av möjligheterna till
	nordisk patentgemenskap
1964:49	Rätten till arbetstagares uppfin-	Handelsdep
	ningar
1974:63	Internationellt patentsamarbete	Handelsdep
	I: 1970 års konvention om pa-
	tentsamarbete
1976:24	Internationellt patentsamarbete	Handelsdep
	II: 1973 års europeiska patent-
	konvention
1976:25	Bilagor till SOU 1976:24	Handelsdep
1977:64	STUs stöd till teknisk forskning	Industridep
	och innovationer
1980:42	Arbetstagares uppfinningar:	Justitiedep
	betänkande av utredningen rö-
	rande rätten till arbetstagares
	uppfinningar
1981:21	Internationellt patentsamarbete	Handelsdep
	III: 1977 års Budapestöverens-
	kommelse mm: betänkande av
	patentpolicykommittén
1983:35	Patentprocessen och sanktions-	Justitiedep
	systemet inom patenträtten:
	betänkande av patentprocessut-
	redningen

367

Bilaga 9.1

SOU 2006:80

1983:52	Företagshemligheter: betän-	Justitiedep
	kande av utredningen om skydd
	för företagshemligheter
1983:53	Kulturarbetare och uppfinnare:	Finansdep
	skatter och avgifter: betänkande
	av Kulturskattekommittén
1985:10	Pantsättning av patent: betän-	Justitiedep
	kande av utredningen om pant-
	sättning av patent och patentan-
	sökningar
1985:53	Sverige och den europeiska pa-	Industridep
	tentorganisationen: betänkande
	av EPO-medlemskapsutred-
	ningen
1987:1	Otillbörlig efterbildning: betän-	Justitiedep
	kande av utredningen om skydd
	för företagshemligheter
1989:24	Statligt finansiellt stöd?: betän-	Industridep
	kande av Finansieringsutred-
	ningen
1992:95	Den svenska marknaden för	Näringsdep
	projektkapital: statens nuva-
	rande och framtida roll: slutbe-
	tänkande av Industrifondsut-
	redningen
1993:70	Strategi för småföretagsutveck-	Näringsdep
	ling: betänkande av Utveck-
	lingsfondsutredningen
1993:84	Innovationer för Sverige: betän-	Näringsdep
	kande av Innovationsutred-
	ningen
1996:70	Samverkan mellan högskolan	Näringsdep
	och näringslivet: huvudbetän-
	kande av Nyfor-kommittén
1998:128	Forskningspolitik: slutbetän-	Utbildningsdep
	kande av Kommittén för över-
	syn av den svenska forsknings-
	politiken, Forskning 2000
2001:33	Patentprocessen m.m.: betän-	Justitiedep
	kande av 1999 års patentpro-
	cessutredning
2002:57	Ny organisation för Patent- och	Näringsdep
	registreringsverket: betänkande
	av utredningen för översyn av
	Patent- och registreringsverkets
	organisation	Justitiedep
2003:66	Harmoniserad patenträtt: be-	Justitiedep
	tänkande av patentfördragsut-
368

SOU 2006:80 Bilaga 9.1

	redningen
2003:90	Innovativa processer	Utbildningsdep
2005:95	Nyttiggörande av högskoleupp-	Utbildnings- och
	finningar : betänkande av utred-	kulturdep
	ningen om rätten till resultaten
	av högskoleforskningen

369

Övriga SOU åren 2003–2005 med anknytning till innovationer och ekonomisk tillväxt

2003:45	Sveriges konkurrensfördelar för	Finansdep
	export och multinationell pro-
	duktion: bilaga 6 till Långtidsut-
	redningen 2003
2003:71	Internationell redovisning i	Justitiedep
	svenska företag: betänkande av
	IAS-utredningen
2003:73	Reformerad konkurrensövervak-	Näringsdep
	ning – Konsekvenser i Sverige av
	EG:s nya tillämpningsdirektiv
2004:10	Rätten till skadestånd enligt	Näringsdep
	konkurrenslagen: delbetänkande
	av utredningen om en moderni-
	sering av konkurrensreglerna
2004:19	Långtidsutredningen 2003/04	Finansdep
2004:27	En ny doktorsutbildning – kraft-	Utbildnings- och
	samling för excellens och tillväxt	kulturdep
2004:75	Insyn och sekretess – i statliga	Justitiedep
	företag – i internationellt samar-
	bete
2004:89	Verksamheten vid IMEGO AB	Utbildnings- och
		kulturdep
2004:126	Vänd på kuttingen! – Tillväxt och	Näringsdep
	utveckling i ett nytt perspektiv
2004:130	Svensk kod för bolagsstyrning	Justitiedep
2004:131	Konkurrensbrott – en lagstift-	Näringsdep
	ningsmodell
2005:9	KRUT – Reformerat regelverk	Utrikesdep
	för handel med försvarsmateriel
2005:53	Beskattning när tillgångar värde-	Finansdep
	ras till verkligt värde
2005:92	Styrningen av försvaret	Försvarsdep
2005:93	Stärkt konkurrenskraft och sys-	Näringsdep
	selsättning i en ny geografi – en
	samlad förvaltning med politisk
	styrning

371

Förteckning över departements-PM med anknytning till patent åren 1960– 2005

NU 1963:6	Nordisk patentlovgivning	Nordiska rådet
Ds Ju 1969:12	Promemoria med förslag till ny	Justitiedep
	lag om försvarsuppfinningar mm
Ds H 1970:1	PCT-planen och PRV:s service	Handelsdep
Ds H 1973:1	Den europeiska patentkonventio-	Handelsdep
	nen: konsekvenser för svenskt
	patentväsen
Ds Ju 1979:1	Vägar till ökad välfärd: betän-	Justitiedep
	kande av särskilda näringspolitiska
	delegationen
Ds I 1981:18	Innovationspolitik för tillväxt: en	Industridep
	rapport ifrån en arbetsgrupp inom
	Industridepartementet
Ds 1991:60	Granskning av försvarsuppfin-
	ningar
Ds 1992:13	Ändringar i de immaterialrättsliga
	lagarna med anledning av EES-
	avtalet mm
Ds Ju 1993:24	Skärpta åtgärder mot immaterial-	Justitiedep
	rättsliga intrång
Ds Ju 2000:30	Ombudskrav, prioritet och elek-	Justitiedep
	tronisk ingivning
Ds Ju 2001:49	Rättsligt skydd för biotekniska	Justitiedep
	uppfinningar – genomförande av
	direktiv 98/44/EG
Ds 2003:35	Upphovsrätten i informations-	Justitiedep
	samhället: genomförande av di-
	rektiv 2001/29/EG
Ds 2004:3	Ändringar i mönsterskyddslagen	Justitiedep
	på grund av EG-förordningen om
	gemenskapsformgivning
Ds 2004:36	Innovativa Sverige – en strategi	Näringsdep
	för tillväxt genom förnyelse	Utbildningsdep
Ds 2005:54	Upphovsrätt och handlingsof-	Justitiedep
	fentlighet

373

Övriga departements-PM åren 2003– 2005 med anknytning till innovationer och ekonomisk tillväxt

Ds 2003:43	Rapport om tillväxtavtalen,	Näringsdep
	Tredje året – från tillväxtavtal till
	tillväxtprogram
Ds 2004:21	Finansiering av starka forsk-	Utbildnings- och
	ningsmiljöer – en internationell	kulturdep
	utblick
Ds 2004:17	Svensk OECD-strategi – över-	Utrikesdep
	gripande prioriteringar och or-
	ganisation

375

Väsentliga svenska innovations- politiska dokument sedan år 2000 (Main Swedish innovation policy documents since 2000)

Title of document	Date (of	Organisation-	Legal status	Comments (Budget set-
(in English)	approval,	responsible (Ministry,	(Law,	aside, new measures,
	publication,	etc.)	Government	etc.)
	etc.)		Decision,
			strategy paper,
			etc.)
1999/2000:71,	March 2000	Ministry of Industry,	Government	A new organisational
Certain		Employment and	Bill	structurewithin Swedish
organisational		Communication		industrial policy.
issuesin industrial				Includes the formation of
policy				two new governmental
				agencies.
1999/2000:81,	March 2000	Ministry of Education	Government	A new organisational
Research for the		and Science	Bill	structure within Swedish
future – a new				research policy. Includes
organisation for				the formation of a new
financing research				governmental agency
				and three new research
				councils.
2000/2001:3,	September	Ministry of Education	Government	Contains the Swedish
Research and	2000	and Science	Bill	researchpolicy for 2000–
renewal				2003.
2001/2002:2, R&D	September	Ministry of Industry,	Government	Details the role of
and co-operation in	2001	Employment and	Bill	VINNOVA and the semi-
the innovation		Communication		public Industrial
system				Research Institutes.
2001/2002:4 Policy	September	Ministry of Industry,	Government	A new policy area,
for growth and	2001	Employment and	Bill	‘Regional Development
vitality in all		Communication		Policy’, is developed to
regions				protect the welfare of
				Sweden’s different parts
				through regional growth.
2001/02:175,	April 2002	Ministry of Industry,	Government	A suggestion to create
Individual learning		Employment and	Bill	learning accounts for
and skills		Communication		every employee,
development				toprovide learning and
				skills development.
Governmental	September	The Government	Government	The government
declaration the	2003		Declaration	declaration shows the
16th of September				Government’s coming
2003				priorities
Ds 2004:36,	June 2004	Ministry of Industry,	N/A	The status of the
Innovative Sweden,		Employment and		document is still
				377

Bilaga 10			SOU 2006:80

	a strategy for	Communication and	uncertain.
	economic growth	The Ministry of
	through renewal	Research and
		Education

Källa: European Trend Chart on Innovation (2004).

378

Några betydelsefulla händelser i det svenska patentsystemets historiaTPF1FPT

1739 Kungörelse om manufakturer och hantverksprivilegier 1789 Bestämmelse om att privilegier inte utdelas för sådant som

är känt i riket

1819 Ny förordning om ”privilegia exclusiva”

1834 Ny patentförordning

1856 Ny patentförordning

1883 Pariskonventionen undertecknas 20 mars.

1885 Ny patentförordning träder i kraft. Anpassning sker av

1856 års förordning till Pariskonventionen.

1885 Kongliga Patentbyrån inrättas inom Kommerskollegium.

1892 PRV blir självständig myndighet.

1919 Omfattande patentutredning läggs fram. Den leder dock inte till ny lagstiftning.

1942 Betänkandet SOU 1942:58 (1938 års patentutredning)

1949 PRV inleder satsning på spridning av patentinformation.

1952 Betänkandet SOU 1952:43 ”Nordiskt patentsamarbete”

1963 Betänkandet NU 1963:6 ”Nordisk patentlovgivning”

1967 Diplomatisk konferens om Pariskonventionen, WIPO m.m. (Stockholm)

1968 Ny patentlag träder i kraft (SFS 1967:837).

1970 Diplomatisk konferens om PCT (Washington)

1973 Diplomatisk konferens om EPC (München)

1974 Patentpolicykommitténs betänkande SOU 1974:63

1976 Patentpolicykommitténs betänkande SOU 1976:24

1978 Sverige tillträder PCT.

1978 Sverige tillträder EPC och ingår samarbetsavtal med EPO.

1978 PRV utses till PCT-myndighet.

1983 Sverige tillträder Budapestkonventionen om deponering av mikroorganismer.

2003 PRV:s patentdokumentation helt digitaliserad

1TP PT Listan har sammanställts av Lars Björklund, PRV.

379

Förfaranden med kirurgisk, terapeutisk eller diagnostisk effekt

Bengt Domeij för Näringsdepartementets utredning om en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt

Nya förfaranden inom det medicinska området är främst av två slag: förfaranden för tillverkning av läkemedel och behandlingar med direkt medicinsk effekt. Ett exempel på de senare, som inte går vägen över ett läkemedel för att uppnå en medicinsk effekt, är kirurgiska tekniker. Två viktiga framsteg under senare år är tekni- ken för bypassoperationer vid förträngningar i kranskärl samt titt- hålskirurgi. Förfaranden med direkt medicinsk effekt (terapeutisk, kirurgisk eller diagnostisk) faller utanför det patenterbara området (1 § 3 st. patentlagen och artikel 52(4) EPC). Av lagtexten framgår att förbudet mot patent på medicinska förfaranden omfattar förfa- randen som utövas på människor eller djur, dvs. direkt på levande kroppar.

Det finns inte a priori någon skillnad i värde beroende på hur en medicinsk effekt uppnås. Om samma behandlingsresultat kan er- hållas med ett nytt medicinskt förfarande och med en ny läkeme- delsterapi, är värdet av respektive innovation beroende av kostna- den för att uppnå resultatet. En utgångspunkt måste därför vara att det finns ekonomiska risker förenade med att vissa innovationer – medicinska förfaranden – utesluts från det patenterbara området och därmed diskrimineras i så måtto att patenträtten inte står till buds. Det kan leda till att resurser för medicinsk utveckling fokuse- ras i alltför hög grad på patenterbara läkemedel till nackdel för nya behandlingsförfaranden.

Det finns idag få företag som bedriver utvecklingsarbete inom området medicinska förfaranden. Huvudsakligen utvecklas nya medicinska förfaranden av praktiskt verksamma läkare. Det är möjligt, eftersom arbetet inte kräver särskilt stora resurser. Ingen ny produkt behöver tillverkas. Inga eller bara begränsade kliniska

381

Bilaga 12.1

SOU 2006:80

prövningar behöver utföras och godkännas av myndigheter. Mycket talar emellertid för att nya medicinska förfaranden håller på att bli mer komplicerade och dyra att utveckla och marknadsföra. Bioteknikens utveckling gör t.ex. att behandlingsmetoder i högre grad kan individualiseras. Förändringarna kan innebära att läkarnas individuella innovativa arbete inom området, behöva ersättas av forskning i innovativa företag. I så fall kan finnas skäl att upphäva patenteringsförbudet. Utan patenteringsmöjligheter inom detta område är det mera tveksamt om europeiska innovativa företag växer fram.

Ett annat skäl att ifrågasätta det generella förbudet mot patent på medicinska förfarandet är de administrativa kostnader som förbu- det orsakar inom det europeiska patentsystemet. Det finns en be- tydande rättspraxis kring undantaget och det har visat sig vara svårt att t.ex. upprätthålla gränsen gentemot kosmetiska förfaranden som är patenterbara (jfr. avgörande från den Stora besvärskamma- ren G 1/04 från 16 december 2005). Det skulle sannolikt vara för- delaktigt att flytta frågan från definitionen av det patenterbara om- rådet i 1 § patentlagen till definitionen av intrångshandlingar i 3 § patentlagen. Det skulle kunna antas öka rättssäkerheten och bättre anpassa rättsläget till de etiska värden som lagstiftaren har velat värna. En sådan förändring bör emellertid förmodligen genomföras gemensamt av EPC-länderna. I avgörandet från den Stora besvärs- kammaren G 1/04, punkten 6.1 (16 december 2005), beskrivs infö- randet av en särskild nationell reglering till skydd för läkare och veterinärer, som intressant och värdefullt.

Följden av att flytta frågeställningen om medicinska förfaranden till 3 § patentlagen kan exemplifieras med utvecklingen i USA. Den 3 mars 1995 introducerades ett lagförslag i det amerikanska Repre- sentanthuset som benämndes: ”The Medical Procedures and Affordability Act”. Förslaget innebar att ett förbud mot patent på terapeutiska, kirurgiska och diagnostiska förfaranden liknande det europeiska, skulle införas i den amerikanska patentlagen. Förslaget väckte dock kraftigt motstånd. Det framfördes att patentering av medicinska förfaranden inte hade orsakat några påtagliga problem under den långa tid som möjligheten hade funnits, men att ett för- bud skulle ge upphov till betydande praktiska svårigheter. Resulta- tet blev en kompromiss. Inget patenteringsförbud infördes, men den 30 september 1996 tillkom ett stadgande i den amerikanska patentlagen, § 287(c), som i huvudsak innebär att praktiserande läkare på klinik eller den som arbetade under ledning av en prakti-

382

SOU 2006:80

Bilaga 12.1

serande läkare på en klinik, inte kan ställas till ansvar för patentin- trång beträffande åtgärder som vidtas i yrkesutövningen.

I ett första stycke stadgas att reglerna om patentintrång inte kan åberopas mot: ”medical practitioner” varmed avses en fysisk person som i viss delstat erhållit rätt att praktisera medicin samt dessutom de som jobbar under nämnd persons överinseende. Inte heller ar- betsgivaren till medicinsk personal kan göras ansvarig för patent- intrång beroende på åtgärder som utförts av de anställda.

I stycke två stadgas att undantaget från reglerna om patentin- trång, i det första stycket, inte gäller för:

the activities of any person, or employee or agent of such person …, who is engaged in the commercial development, manufacture, sale, importation, or distribution of a machine, manufacture, or composi- tion of matter or the provision of pharmacy or clinical laboratory services (other than laboratory services provided in a physician's office) ….

Medicinsk personal som arbetar på läkemedelsföretag, apotek, la- boratorier eller myndigheter kan därmed begå patentintrång. Un- dantaget från patentansvar omfattar bara personer som är verk- samma på en läkarpraktik.

I stycke tre har gjorts en ytterligare begränsning, genom att un- dantaget dels enbart skall kunna åberopas avseende ”rena” förfa- randepatent (uppfinnaren har inte utvecklat någon ny produkt), dels inte vid patent på biotekniska förfaranden. Det stadgas att pa- tentintrång kan ske om den medicinska personalens åtgärder inne- bär:

(i) the use of a patented machine, manufacture, or composition of matter in violation of such patent ; (ii) the practice of a patented use of a composition of matter in violation of such patent; or

(iii) the practice of a process in violation of a biotechnology patent. The term ‘patented use of a composition of matter’ does not include a claim for a method of performing a medical or surgical procedure on a body that recites the use of a composition of matter if the use of that composition of matter does not directly contribute to achievement of the objective of the claimed method.

Genom att den amerikanska reglering av medicinska förfarandet avser de handlingar som kan utgöra patentintrång (motsvarigheten till 3 § patentlagen) behöver inte USPTO i varje enskilt fall pröva om en patentansökan är ett medicinsk förfarande. Patent kan med- delas. Det är upp till patenthavaren att bedöma om patentet kan

383

Bilaga 12.1

SOU 2006:80

göras gällande gentemot de som vid ett visst tillfälle har utnyttjat uppfinningen. Jämfört med en sådan reglering leder det europeiska förbudet till ett omotiverat merarbete vid patenterbarhetspröv- ningen. Syftet med den svenska och europeiska regleringen uppnås i USA, kanske t.o.m. på ett mer nyanserat sätt. Man får incitament till investeringar i försök att utveckla nya behandlingsmetoder. Samtidigt ges ett uttryckligt, lagfäst skydd för kliniskt verksamma läkare och underställd personal, vilka man inte vill skall kunna hindras i sin verksamhet av patent. Rättsläget förefaller vara tydli- gare än i Europa och öppnar möjligheter för kommersiella aktörer som försöker utveckla och introducera nya behandlingsmetoder.

Det är en ytterligare och principiellt viktig skillnad gentemot Europa att det amerikanska rättsläget möjliggör verksamma patent avseende veterinärmedicinska förfaranden. Patentering av sådana är sannolikt motiverad, eftersom utveckling av nya veterinärmedi- cinska möjligheter sannolikt ofta förutsätter kommersiella forsk- ningssatsningar. Man kan knappast på samma sätt som inom hu- manmedicinen, förutsätta att förfarandena utvecklas av veterinärer i deras dagliga verksamhet, utan kommersiella incitament. Sprid- ningen inom yrkesgruppen av nya veterinärmedicinska förfaranden kan också behöva ekonomiska incitament, vilket patentsystemet ger när det finns någon som har en ensamrätt.

384

Nämnd för bedömning av svenska patentfrågor

Bengt Domeij för Näringsdepartementets utredning om en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt

Bakgrund

Stockholms tingsrätt är enligt 65 § patentlagen exklusivt forum för prövning av patentmål. De viktigaste patentmålen avser ogiltighet, intrång och bättre rätt till patentansökan eller patent. Processen i tingsrätten karakteriseras av att tekniskt och juridiskt komplicerade frågor utreds. Patentprocessen är dyrbar och pågår vanligtvis i flera år. Parterna representeras av advokater och tekniska biträde. Re- gelmässigt anlitas tekniska experter som vittnen eller deras skrift- liga utlåtanden lämnas in. Rättegångskostnaderna överstiger van- ligtvis en miljon kronor och är inte sällan flera miljoner kronor, i första instans. Kostnaderna blir höga i proportion till den svenska marknadens storlek. Interimistiska förfaranden i intrångssituatio- ner uppfattas ibland som en ”snabbprocess”, men de används inte i någon större utsträckning eftersom käranden måste ställa säkerhet för de kostnader som svaranden kan åsamkas.

Svårigheterna med att få ett patents giltighet eller en intrångs- fråga prövad, leder till osäkerhet och förseningar vid produktlanse- ringar i Sverige. Det leder också till att avtal om patent blir svårare att ingå. Nystartade teknikföretag vars huvudsakliga tillgång består av patent får inte sällan problem, eftersom finansiärer avskräcks av en osäkerhet beträffande patentsituationen. Nackdelarna med att inte enkelt och snabbt kunna vinna relativt god säkerhet om pa- tentsituationen slår särskilt mot små företag. De saknar ofta erfa- renheterna, uthålligheten och resurserna som krävs för att lyckas bra i patenttvister. Det händer att enskilda uppfinnare helt avstår från att försöka genomdriva sina rättigheter, vilket leder till att pa- tentsystemet kan uppfattas som ineffektivt och orättvist. Patent-

385

Bilaga 12.2

SOU 2006:80

processförsäkringar diskuteras som ett sätt att försöka komma till rätta med problemen. Det finns engelska försäkringsbolag som er- bjuder patentprocessförsäkringar, men de är dyra och ger bara ett begränsat skydd. EG-kommissionen utreder möjligheterna att skapa ett mer heltäckande försäkringssystem.

Ett annat sätt att underlätta tvistelösning på det svenska patent- området skulle vara att inrätta en nämnd som efter ansökan lämnar icke-bindande bedömningar av sådana patentfrågor som idag ute- slutande kan prövas i domstol. Nämnden skulle komplettera da- gens domstolsförfarande genom att vara snabbare och mer kost- nadseffektivt. Parter skulle kunna få hållbarheten i sina argument preliminärt prövade. Nämnden skulle komplettera de bedömningar av patentfrågor som idag lämnas av patentbyråer och advokater ge- nom att i högre grad vara oberoende av uppdragsgivaren. En lättill- gänglig, objektiv bedömning av intrångs- och ogiltighetsfrågor är målsättningen med nämnden. Det skulle stärka patentsystemet och leda till ett mer innovativt näringsliv. Bindande (exekverbara) avgö- randen beträffande ogiltighet och intrång i svenska patent skall fortsatt bara kunna nås i domstol.

En möjlighet för UK Patent Office att lämna icke-bindande ut- låtanden i intrångs- och ogiltighetsmål infördes genom UK Patents Act 2004 (Sections 74A och 74B). Det torde vara det första initia- tivet av detta slag i något land. Den 30 december 2004 meddelade det brittiska patentverket att:

One of the more innovative features of the Act [of 2004], namely the provision of ‘non-binding Opinions’ on questions of validity or in- fringement, is … intended to help parties test the strength of their ar- guments at the Patent Office before (or instead of) resorting to ex- pensive litigation. It is hoped that such a service will encourage parties to settle their dispute promptly. During the spring [of 2005] the Pa- tent Office will consult with the patent profession and other interes- ted parties on the precise form such Opinions should take, with the hope that this service be available by the end of 2005.

Förfarandet

Den föreslagna möjligheten omfattar i Sverige gällande patent, dvs. patent som har meddelats av PRV och den svenska delen av ett EPO-patent. Dessutom skall förfarandet kunna användas beträf- fande av PRV meddelade tilläggsskydd för läkemedel och växt-

386

SOU 2006:80

Bilaga 12.2

skyddsmedel. Området skall sammanfalla med Stockholms tings- rätts exklusiva forum i patentmål.

Vem som helst får rätt att ansöka om en bedömning. Det sker genom inlämnande av en av nämnden utformad blankett. Ansökan kan inlämnas av en part som är eller riskerar att bli, indragen i en patenttvist. Tvistande parter kan också gemensamt inlämna en an- sökan om prövning. Det bör inte krävas att uppdragsgivaren moti- verar varför bedömningen önskas.

Uppdragsgivaren skall i tydlig skriftlig form ange den fråga som nämnden skall besvara och bifoga de dokument som bedömningen skall baseras på. Det kan vara skrifter i teknikens ståndpunkt, en av sökanden formulerad definition av en produkt eller ett förfarande, tekniska ritningar, kemiska processbeskrivningar eller formler, etc. Vidare kan sökanden insända skriftliga vittnesmål, t.ex. avseende ett offentligt utövande av uppfinningen som skedde före ansök- ningsdagen. En ansökan om en bedömning skall inte innehålla rättslig argumentation. Det skall inte krävas särskild patenträttslig kompetens för inlämnande av en ansökan, men det kan antas att de flesta uppdragsgivare kommer att använda ombud vid utform- ningen av underlaget för ansökan.

Nämnden formulerar sin bedömning utifrån det material som har presenterats av sökanden. Om nämnden ser att materialet är så ofullständigt att det överhuvudtaget inte går att ta ställning till frå- gan bör detta meddelas sökanden, men i annat fall bör en bedöm- ning göras, så gott det går, utifrån det material som har anförts. Nämnden gör ingen egen sökning efter relevant material. För att nämndens bedömningar skall fungera som ett effektivt medel för att bilägga tvister bör bedömningen kunna erhållas inom tre måna- der efter att ansökningshandlingen och det åberopade materialet har tillställts nämnden, samt avgiften blivit betalad.

Handläggningen bör normalt vara skriftlig. Efter ansökan från uppdragsgivaren och om det är särskilt motiverat, kan muntlighet förekomma.

Nämnden formulerar en motiverad bedömning, som besvarar den ställda frågan utifrån det svenska rättsläget. Ett tydligt ställ- ningstagande skall göras, snarare än ett uttalande om sannolikhet för ett visst utfall. Det skall i bedömningen framgå vilket material som har utgjort grunden för ställningstagandet. För nämndens tro- värdighet och därmed dess förmåga att fylla sitt syfte, är det viktigt att nämnden lämnar utförliga motiveringar där det framgår hur olika omständigheter har tolkats och vilka rättsliga överväganden

387

Bilaga 12.2

SOU 2006:80

som har gjorts. Argumentation behöver vara övertygande, eftersom bedömningen i sig saknar bindande verkan. Det bör särskilt fram- hållas i bedömningen om relevant material har saknats i viss del, vilket medfört att frågan i viss del inte har kunnat besvaras. Be- dömningen kan innehålla förbehåll. Om t.ex. nämnden har fått i uppdrag att bedöma ett patents giltighet mot bakgrund av ett of- fentligt utövande av uppfinningen före ansökningsdagen, kan fin- nas skäl att uttala att bedömningen inte tar ställning till om utöv- ning av det slags som påstås, faktiskt har förekommit. Detaljerna i förfarandet bör utformas av nämnden.

Bedömningen kan inte överklagas. Det uppstår ingen res judicata effekt. En ny ansökan kan alltid inlämnas, eventuellt med annat material.

Nämnden bör ha möjlighet att med ett motiverat beslut, avvisa en ansökan om en bedömning. Kan det antas att ansökan inlämnats utan skälig anledning, i syfte att förarga eller annars är olämplig, bör den avvisas. Om en process redan är anhängiggjord i allmän domstol avseende samma eller en snarlik fråga bör normalt inget utlåtande lämnas. Detsamma gäller om samma eller en snarlik fråga redan har avgjorts i allmän domstol. I ansökningshandlingen bör sökanden behöva uppge, så vitt sökanden känner till, om dom- stolsprocess har inletts eller avslutats angående en fråga som har anknytning till den som ställs i ansökan. Vidare bör ingen bedöm- ning lämnas om en uppdragsgivare endast upprepar argument och omständigheter som prövades i samband med granskningen av an- sökan. Huruvida en bedömning skall utföras eller avvisas är ytterst en lämplighetsfråga som nämnden måste ta ställning till i varje en- skilt fall, utifrån hänsynstaganden till nämndens funktion på pa- tentområdet i förhållande till PRV:s och domstolarnas verksamhet. I vissa fall kan det vara lämpligt att parter som är involverade i en domstolsprocess ges möjlighet att få någon del av sin tvist bedömd av nämnden.

Offentlighet

Om den föreslagna nämnden inrättas kommer frågor om offentlig- het bli särskilt viktiga. Om inte patenthavaren är sökanden bör en kopia av ansökan översändas till patenthavaren. Eventuella licensta- gare och panthavare som är införda i patentregistret bör också er- hålla en kopia. Patenthavare, licenstagare och panthavare kan där-

388

SOU 2006:80

Bilaga 12.2

efter under tre veckor inkomma med argument för varför en be- dömning inte skall lämnas (ansökan skall avvisas). För att bevara enkelheten och snabbheten i förfarandet bör emellertid tredje man inte kunna påverka det material som beaktas vid en prövning eller framföra synpunkter i sak (inte heller uppdragsgivaren skall argu- mentera för sin sak). Uppdragsgivaren bestämmer således ensam vilken fråga nämnden skall bedöma och på vilket underlag. Tredje man som önskar en annorlunda prövning får inlämna en egen ansö- kan.

En ansökan om bedömning bör kunna återkallas av sökanden fram till dess att bedömningen är klar. I ett sådant fall blir endast ansökan offentlig. När nämndens bedömning är klar, noteras i pa- tentregistret att det finns en bedömning och bedömningen skickas till uppdragsgivaren, patenthavaren samt eventuell registrerad li- censtagare eller panthavare. Bedömningen läggs ut på en Internet- sida. Den offentlighet som följer av förfarandet kan medföra att vissa parter väljer att inte utnyttja möjligheten. Av principiella och rättsliga skäl är det emellertid knappast möjligt eller lämpligt att ärenden hos nämnden generellt sekretessbeläggs. Däremot finns förmodligen ett behov av att kunna sekretessbelägga sådana delar av en ansökan som utgör företagshemligheter.

Enligt 22 § 5 st. patentlagen får patentmyndigheten på yrkande besluta, om det finns särskilda skäl för det, att en handling som in- nehåller en företagshemlighet inte får lämnas ut. Inrättas en nämnd enligt detta förslag skulle finnas ett motsvarande eller större behov, av att inte behöva lämna ut handlingar innehållande företagshem- ligheter när intrångsfrågor bedöms av nämnden. För att någon som planerar en ny produkt skall vara beredd att ansöka om en bedöm- ning av om produkten gör intrång, krävs förmodligen att beskriv- ningen av produkten inte blir tillgänglig för patenthavaren. Det är konkurrenskänslig information. Om produkten redan har sålts finns inte någon anledning att beskrivningen skall hemlighållas för patenthavaren. Ett behov av att nämnden inte lämnar ut informa- tion finns också när det gäller ett tillverkningsförfarande som ut- nyttjas i hemlighet. Den som använder förfarandet kommer för- modligen bara att ansöka om en bedömning om patenthavaren inte får kännedom om hur förfarandet fungerar. Vid nämndens bedöm- ningar av om ett patent är giltigt torde det normalt inte finnas några ”särskilda skäl” som motiverar att information inte vidare- befordras till patenthavaren och tredje man.

389

Bilaga 12.2

SOU 2006:80

Om en ansökan om bedömning innehåller företagshemligheter bör dessa tydligt särskiljas, så att nämnden blir uppmärksammad på det och patenthavaren får möjlighet att ta del av övrig information i ansökan, t.ex. vem som har inlämnat ansökan, vilket patent som avses, etc. När nämndens bedömning är klar och skickas till tredje man måste nämnden uteslutas sådan information som skulle kunna avslöja de företagshemligheter som angavs i ansökan.

Organisation

Ett ärende hos nämnden handläggs av en eller flera ledamöter, be- roende på frågeställningens svårighetsgrad. Ledamöterna behöver ha patentjuridisk kunskap och vanligtvis utbildning från det aktu- ella teknikområdet.

Organisatoriskt kan den föreslagna nämnden vara fristående eller samordnas med antingen Patent- och registreringsverket eller Sta- tens nämnd för arbetstagares uppfinningar. Statens nämnd för ar- betstagares uppfinningar lämnar icke-bindande utlåtande enligt la- gen om arbetstagares uppfinningar.

Stockholm den 18 augusti 2005

Bengt Domeij

390

Om begreppet ’teknisk karaktär’

Lars Björklund för Näringsdepartementets utredning om en översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt

Det senaste decenniet har karaktäriserats av intensiva diskussioner om huruvida nya tekniska utvecklingar ska få patenteras eller inte. Önskemålet att kunna patentera genteknik och datorprogram – eller motviljan mot detsamma – har analyserats mot bakgrund av patentlagstiftningens text, praxis och förarbeten. Ett centralt be- grepp har därvid varit det i Europa allmänt omfattade teknisk ka- raktär, vilket varje uppfinning måste uppvisa för att kunna vara pa- tenterbar. Begreppet står dock inte i lagtexten; där står ”uppfinning som kan tillgodogöras industriellt” (PL 1 §) eller ”inventions which are susceptible of industrial application” (EPC art. 52(1)).

Det kan vara lämpligt med en analys av hur utvecklingen har fört oss fram till dagens situation.

Frågan om hur man identifierar en patenterbar uppfinning kan spåras tillbaka till ”den första moderna patentlagen” dvs. Englands ”Statute of Monopolies” av år 1623. Där stod ordagrant:

letters patent …. of the sole working or making of any manner of new manufacture

Denna definition har haft ett mycket betydande inflytande på pa- tenrätten i snart 400 år. Teknikens och samhällets utveckling har visserligen gjort det önskvärt att från tid till annan antingen utvidga eller begränsa omfånget av det patenterbara området, men detta har oftast inte implementerats genom lagändring utan det har skett ge- nom att särskilda undantag förts in i eller avlägsnats från lagstift- ningen.

Den citerade bestämmelsen har under åren mer fungerat som en indikation om det patenterbara området än som en regelrätt defini-

391

Bilaga 13

SOU 2006:80

tion. I ett viktigt domslut år 1960 kommenterar Australiens Chief Justice bestämmelsen om manner of new manufacture:

The purpose of this section, it must be remembered, was to allow the use of the prerogative to encourage national development in a field which, even in 1623, was seen to be excitingly unpredictable. The at- tempt to place upon the idea the fetter of an exact verbal formula could never have been sound. It would be unsound to the point of folly to attempt to do so now, when science has made such advances that the concrete application of the notions which were familiar in 1623 can be seen to provide only the more obvious, not to say the more primitive, illustrations of the sweep of the concept.

I många länder utanför den anglosaxiska sfären, däribland Sverige, uttrycktes motsvarigheten till manner of new manufacture så att en uppfinning, för att kunna patenteras, måste avse industriella alster.

I den svenska patentförordningen av år 1884 stadgades i 1 § att ”patent må meddelas å nya uppfinningar av industriella alster eller av särskilda sätt för sådana alsters tillverkning”.

Det är viktigt att hålla i minnet att definitionen över det paten- terbara området är en sak, och listan med undantag är en annan. Typiska undantag har varit t.ex.:

Uppfinningar vars utövande strider mot lag

Uppfinningar vars utövande strider mot allmän ordning

Uppfinningar vars utövande strider mot goda seder

Produktpatent på livs- och läkemedel

Förfarandepatent på näringsmedel

Produktpatent på kemiska föreningar

Produktpatent på njutningsmedel

Upptäckter

Kalkylmetoder

Teoretiska idéer

Vetenskapliga läro- och grundsatser

Affärsmetoder (t.ex. management eller marknadsföring)

Kommersiella, ekonomiska eller undervisningsmässiga metoder

Finansplaner

Behandling av människor

Framläggande av information

Estetiska skapelser

Uppfinningar som strider mot etablerade vetenskapliga princi- per (ex. ”perpetuum mobile”)

Uppfinningar som är ”självklara”

392

SOU 2006:80

Bilaga 13

Det är att märka att de olika undantagen ofta har haft skilda beve- kelsegrunder; det kan ha gällt etiska principer, det kan ha gällt näringspolitiska prioriteringar och det kan ha gällt i samhället vik- tiga strömningar under ett visst skedeTPF1FPT.

Så småningom utvecklades de två sistnämnda undantagen till självständiga krav på patenterbara uppfinningar: dessa skulle dels medföra teknisk effekt och vara reproducerbara, dels skilja sig väsent- ligt från vad som är förut käntTPF2FPT. Kraven på teknisk effekt och reprodu- cerbarhet ligger enligt det omfattande nordiska kommittéarbetet 1955–1963 i själva ordet uppfinningTPF3FPT.

I 1919 års förslag till ny patentförordning hade de allmänna pa- tenterbarhetsfordringarna utformats så att skydd medelst patent skulle kunna förvärvas för ”nya tekniska uppfinningar”, dvs. man ville ta bort begränsningen till ”industriella alster”. Förslaget genomfördes dock aldrig.

Det kan nämnas att i 1925 års revision av Pariskonventionen an- ges att industriell äganderätt är att fatta i vidsträcktaste bemärkelse och icke blott avse industri och hantverk i egentlig mening utan även området för lantbruksindustri och extraktiv industri. I 1934 års konventionstext har tillfogats, att den industriella äganderätten avser alla tillverkade alster eller naturprodukter.

1938 års patentutredning genererade en intressant debatt. Ut- redningen, som överlade även med delegerade från övriga nordiska länder, avgav sitt betänkande fyra år senareTPF4FPT.

I detta betänkande föreslogs en ganska vittgående utvidgning av objektet för patentskyddet. Man ville sålunda upphäva föreskriften att en uppfinning för att kunna patenteras måste avse industriella alster, och i stället medge patentskydd så snart uppfinningen kunde utnyttjas i näringsverksamhet. Med det i förslaget använda uttrycket ”näringsverksamhet” syntes liksom i lagen den 29 maj 1931 med vissa bestämmelser mot illojal konkurrens böra förstås varje huvud- sakligen på ekonomisk vinst för dess utövare riktad yrkesmässig verksamhet. Även de fria yrkena, såsom läkares och tandläkares verksamhet kunde alltså falla härunder.

Om 1942 års förslag hade nordisk enighet uppnåtts, och det in- fördes i 1943 års finska patentlag. Det noterades att liknande be-

1TP PT I Sverige återfinns undantagen idag i 1§ PL. I EPC finns de i art. 52(2)-52(4) samt i art. 53 2TP PT I dagligt tal används för detta krav uttrycket ”att uppvisa uppfinningshöjd”. I EPC används de tre uttrycken ”involve an inventive step”, ”auf einer erfinderischen Tätigkeit beruhen”, ”impliquer une activité inventive”

3TP PT NU 1963:6, s. 102

4TP PT SOU 1942:58

393

Bilaga 13

SOU 2006:80

stämmelser fanns i den schweiziska patentlagen av 1907 och den tyska av 1936.

1938 års patentutredning ansåg inte att man med den föreslagna formuleringen behövde befara en för vid utsträckning av det pa- tenterbara området; dels skulle de allmänna patenterbarhetsvillko- ren fortfarande gälla och kunna utvecklas genom praxis, dels fick det i själva uppfinningsbegreppet anses ligga ett krav på att det skulle gälla något av viss teknisk karaktär. Härigenom syntes från patenterbarhet uteslutas metoder som endast ginge ut på manuell behandling av den mänskliga kroppen, t.ex. massagemetoder eller undervisningsmetoder utan teknisk karaktär.

En majoritet av remissyttrandena var positiva till den föreslagna utvidgningen av det patenterbara området. PRV anförde att gäl- lande bestämmelse icke var tidsenlig utan alltför snävt avfattad. Bland övriga, positivt inställda instanser kunde märkas Sveriges in- dustriförbund, SUF, SPOF, Svenska teknologföreningen och Göteborgs handelskammare.

Å andra sidan fanns det remissinstanser, t.ex. Kommerskolle- gium, Stockholms handelskammare, Järnkontoret, SIPF och KF, som var bekymrade över utsikten av en utvidgning av det patenter- bara området (1 §) utan en samtidig revision av de i 2 § uppförda undantagen från patenterbarhet. Man tyckte det behövdes en nog- grann analys av konsekvenserna av ev. patent på t.ex. bokförings- metoder liksom av de s.k. substans-patenten. Vidare tyckte några av dessa instanser att vissa förfaranden, som tillhörde läkares eller tandläkares näringsverksamhet, skulle undantas från patenterbar- het.

I Kungl. Maj:ts proposition nr 176, som ledde till 1944 års pa- tentlagrevision, beslöt departementschefen i ljuset av det av många påpekade nära sambandet mellan 1 och 2 §§ i patentförordningen att inte stödja utredningsförslaget om en utvidgning av det paten- terbara området. Eftersom gällande reglering inte påvisats medföra ”några mera anmärkningsvärda olägenheter”, fann han det lämpligt att avvakta en fullständig utredning av undantagen från patenter- barhet. Det var en allmänt omfattad uppfattning att de nordiska patentlagarna var i behov av en genomgripande revision, och det var denna som departementschefen föredrog att invänta.

Många diskussioner har under årens lopp således förts om tolk- ningen av dessa lagrum, särskilt under 1900-talets första hälft. Det vore synd att säga att begreppen, som diskuterades var klara och tydliga och väl avgränsade. För det första hade vi den anglosaxiska

394

SOU 2006:80

Bilaga 13

världens manner of new manufacture. För det andra hade vi den eu- ropeiska doktrinen kring industriell tillämpbarhet. Till bägge dessa kom naturligtvis uppräkningar av undantag. Och för det tredje hade vi uppfinningsbegreppet med sin tekniska effekt och reproducer- barhet.

Det andra världskriget medförde stora omvälvningar även inom patentvärlden. Samtidigt som den tekniska utvecklingen sköt or- dentlig fart, hade patentverkens mänskliga resurser kraftigt reduce- rats. Under 1950-talet tilltog den s.k. ”patentkrisen”. Det var läge för en kraftsamling och ett nytänkande, och ett tidigt viktigt steg härvidlag var det gemensamt nordiska utredningsarbete, som inled- des 1949.

Ett annat steg var ett omfattande arbete som på det patenträtts- liga området ägde rum inom Europarådet. År 1951 tillsattes en ex- pertkommitté för patentfrågor. Kommitténs arbete ledde tämligen snabbt till avslutandet av två europeiska konventioner, 1953 års konvention angående patentformaliteter (formalitetskonventio- nen) och 1954 års konvention angående internationell patentklas- sificering. Arbetet inom Europarådet ledde vidare år 1963 till en europeisk konvention om förenhetligande av vissa delar av patent- rätten, den s.k. lagkonventionen. Konventionen, som innehåller vissa regler om patenterbarhet, nyhetshinder, uppfinningshöjd och patentkrav, bygger på de erfarenheter som hade erhållits dels under det nordiska lagstiftningsarbete som då pågick, dels under arbetet inom EG på att få till stånd ett gemensamt marknadspatent.

När det gäller definitionen av det patenterbara området, säger lagkonventionen följande: ”……skola patent meddelas på alla upp- finningar som kunna tillgodogöras industriellt, äro nya och förete uppfinningshöjd. ……. En uppfinning skall anses kunna tillgodogöras industriellt om den kan tillverkas eller användas i någon form av in- dustriell verksamhet, inklusive jordbruk.”

Vid denna tid hade i Europa utvecklats en uppfattning om att ett rimligt krav på en patenterbar uppfinning är att den skall uppvisa teknisk karaktär. De nordiska patentkommittéerna uttalade i 1963 års betänkandeTPF5FPT att det knappast var möjligt att exakt ange vad kra- vet på teknisk karaktär innebär. Kommittéerna ansåg emellertid att i detta krav i vart fall låg att det skulle vara fråga om en lösning av en uppgift med hjälp av naturkrafterna, dvs. med ett lagbundet ut-

5TP PT NU 1963:6, s. 96

395

Bilaga 13

SOU 2006:80

nyttjande av naturens materia och energi.TPF6FPT Utanför detta patent- rättsliga uppfinningsbegrepp faller således rena upptäckter.

De nordiska kommittéerna uppnådde tre viktiga målsättningar:

1.Harmonisering av de nordiska patentlagarna

2.Kodifiering av gällande praxis

3.Anpassning till den patenträttsliga utvecklingen på konti- nenten

Resultatet blev därför ett välformulerat och mycket modernt lag- förslag, som faktiskt i viss mån fick tjäna som referens vid de då påbörjade arbetena på PCT och EPC. Dock måste man nog så här i efterhand konstatera att de vid den tiden rådande goda konjunktu- rerna gjorde att särskild hänsyn till patentsystemets roll för indust- riell tillväxt inte kändes som något prioriterat. Ingen ifrågasatte patentsystemets nytta för uppfinnare och näringsliv. Teknikopti- mismen och framtidstron var påtagliga och tillväxten hög. Därför var man mest upptagen med att garantera att tredje man inte kom i kläm som följd av patentsystemet. Man vinnlade sig om att på ett så logiskt och rättvist sätt som möjligt ”hålla emot” den naturliga driften att patentera.

Härifrån finns dock ett viktigt undantag. Redan på 1870-talet fördes en intensiv debatt om produktpatentens vara eller icke vara i vad gäller kemiska föreningar. Debatten pågick sedan under gott och väl ett sekel. Ett centralt tema i denna diskussion har varit av näringspolitisk natur: är det positivt för näringslivet i stort att tillåta produktpatent på kemiska föreningar? De som svarar nej på denna fråga hävdar att det som skulle hända vid sådan patente- ringsmöjlighet är att ett ökande antal kemiska substanser blir pa- tentskyddade, vilket skulle leda till att nya, kommersiellt intres- santa uppfinningar, där en skyddad förening ingår, skulle bli bero- ende av det existerande patentet. Detta skulle i sin tur leda till att den typen av uppfinningsverksamhet skulle tyna bort. Den andra sidan, dvs. de som förespråkar produktskydd för kemiska före- ningar, hävdar att en ännu viktigare faktor är det incitament till produktutveckling, som en patenteringsmöjlighet ger.

Utvecklingen beträffande produktpatent på kemiska föreningar i industriländerna gick fram och tillbaka under många år, men med tiden har förbuden blivit allt färre. I Sverige togs förbudet mot produktpatent bort i och med 1967 års patentlag.

6TP PT Jfr Blum-Pedrazzini, Bd I, sid 77

396

SOU 2006:80

Bilaga 13

De nordiska kommittéerna stannade för att behålla det hävd- vunna sättet att beskriva det patenterbara området: som kan tillgo- dogöras industriellt, trots den långa historien av tolkningssvårighe- ter och trots att man inte var helt nöjd med uttrycket. Det nordiska betänkandet av 1963 innehåller även förslag på undantag från pa- tenterbarhet. Ett sådant undantag gäller uppfinningar vars ut- övande inverkar på levande organismer. Ett annat undantag rör det breda begreppet anvisningar till det mänskliga tänkandet. Med detta ville man kunna undanta t.ex. undervisningsmetoder, reklammeto- der, stadsplaner, redovisningssystem m.m.

De nordiska kommittéerna kan sägas ha bidragit med synpunk- ter på innebörden av kraven på teknisk karaktär. Någon knivskarp klarhet skapades dock inte.

De moderna nordiska patentlagarna trädde ikraft 1968, PCT un- dertecknades 1970 och EPC undertecknades 1973.

I och med 1978 års lagstiftningsärende anslöt sig Sverige till PCT och EPC samtidigt som patentlagstiftningen moderniserades och harmoniserades med konventionerna. I materiellt hänseende skedde emellertid inget väsentligt i vad gäller definitionen av det patenterbara områdetTPF7FPT.

Definition och omfattning av det patenterbara området har såle- des i allt väsentligt förblivit vid de principer som såg dagens ljus för ca 50 år sedan. Redan då brottades man med de begränsningar som etablerats som följd av 1623 års patenterbara objekt manner of new manufacture. Givetvis har det under det senast gångna halvseklet inte blivit lättare att uppnå patentskydd för den industri, som ingen kunde förutspå för hundra år sedan eller mer.

I USA däremot har utvecklingen varit mer dynamisk. Genom att det amerikanska systemet gör det möjligt att modernisera en till åldern nästan historisk patentlagstiftningTPF8FPT (jämnårig med the Constitution of the United States) på så sätt att domstolen kan tolka denna i ljuset av dagens krav och industriella omständigheter, har man under de senaste 25 åren kunnat ta flera steg i en riktning som dels utsträcker det patenterbara området, dels stärker patenthavarens ställning.

7TP PT Prop. 1977/78:1 Del A sid. 161–191

8TP PT ”The Congress shall have power ….. to promote the progress of science and useful arts, by securing for limited times to authors and inventors the exclusive right to their respective writings and discoveries;….”

397

Bilaga 13

SOU 2006:80

Särskilt viktiga domslut har varit:

ChakrabartyTPF9FPT, där det beslöts godkänna produktpatent på en mikroorganism (i domen står att man i princip bör kunna godkänna ”anything man-made under the sun”)

DiehrTPF10FPT, där möjligheten för patent på datorrelaterade upp- finningar öppnades

State StreetTPF11FPT med det första viktiga patentet på affärsmetoder

Utvecklingen i Japan är oftast lätt att förutspå, även om man inled- ningsvis kan bli förd på villospår. Den japanska patentlagstift- ningen har mycket närmare band till Europa än till USA, och sättet att tänka är besläktat med hur vi resonerar i Europa. När det så in- träffar principiellt djupgående förändringar i patentsystemet i USA, studerar man i Japan frågorna på ett utomordentligt ingående sätt, och inte sällan blir den slutliga utvärderingen uttalat kritisk till de amerikanska linjerna. När ytterligare en tid förflutit inträffar emel- lertid oftast det att det japanska systemet anpassas till det ameri- kanska; de principiella invändningarna får vika för den praktiska verkligheten, i vilken de två ekonomierna är tätt sammanlänkade.

Vad är läget i Sverige idag? Som beskrivits ovan, står det fortfa- rande i lagen – trots många års diskussioner – ”….som kan tillgodo- göras industriellt….”. I de nordiska förarbetena framhölls att detta bl.a. skulle tolkas så att utanför det patenterbara området faller ”blotta anvisningar till det mänskliga tänkandet”. Detta kom att lägga grunden för en flerårig praxis, enligt vilken uppfinningar som byggde på datorprogram inte godkändes.

I och med 1978 års lagstiftningsärende infördes i lagen (efter fö- rebild från EPC) ett explicit undantagU U från patenterbara uppfin- ningar: datorprogramTPF12FPT (programs for computersTPF13FPT).

Emellertid ledde inte detta till att diskussionen avklingade. Tvärtom, det blev alltmer uppenbart att mjukvarans intåg på det ena teknikområdet efter det andra gjorde det svårt att hävda att en patentsökt uppfinning endast var inriktad på ett datorprogram. Den stora frågan kom därför att gälla gränsdragningen mellan å ena sidan sådana datorrelaterade uppfinningar, som utan bekymmer kan bedömas ha ”teknisk karaktär” och å andra sidan sådana som i

9TP PT 447 U.S. 303 (1980)

10TP PT 450 U.S. 175 (1981)

11TP PT CAFC, July 1998

12TP PT PL 1§, andra stycket 3

13TP PT EPC Art 52(2), 52(3)

398

SOU 2006:80

Bilaga 13

så hög grad avser mjukvaran att uppfinningen faller utanför det patenterbara området.

Det ovan nämnda rättsfallet Diehr i US Supreme Court blev un- der flera år vägledande i större delen av världen i vad gäller denna gränsdragning. Jämfört med praxis före 1981 kan man säga att det generellt skedde en liberalisering av patenteringsmöjligheterna. Men med State Street-beslutet tog USA ytterligare ett steg och det uppstod en klyfta, som sedan har bestått, i varje fall till Europa.

Under den allra senaste tiden har ett initiativ från EG-kommis- sionen lett till en intensiv debatt om patentering av mjukvara. Starka krafter i Europa och i parlamentet i Strasbourg har presente- rat flera förslag, som är klart mer restriktiva till patentering av mjukvara än gällande europeisk praxis. Förslagen har därtill varit så insiktslöst formuleradeTPF14FPT att patenteringsmöjligheterna även på en rad andra områden drastiskt skulle försämras. Stora delar av euro- peisk industri har varit starkt kritisk till dessa tendenser. Debatten visade vilka stora risker man tar när man diskuterar dessa komplice- rade frågor utifrån en tolkning av en lagtext, som är resultatet av lång utveckling och många kompromisser.

Ett försök till närmare precisering av innebörden av kravet på teknisk karaktär leder ofelbart ut på djupt vatten. Bemödanden i den riktningen leder till nya oklarheter och tveksam gränsdragning. Det är i de enskilda ärendena som gränsen måste dras mellan vad som är patenterbart och det som ej låter sig skyddas av en ensam- rätt.

I början av juli detta år avvisades i Europaparlamentet det fram- lagda direktivförslaget, och det som därför nu de facto gäller är praxisutvecklingen i EPO. Det vore befriande om man nu kunde sluta att älta odefinierade uttryck om vad som är teknik och i stället adressera dessa frågor utifrån ett industriellt tillväxtperspektiv.

14TP PT Bisarra sammanblandningar av begrepp som technical effect, technical character, technical characteristics, physical effect, technical contribution. Därtill var det tydligt att författarna till många av förslagen saknade vetenskaplig och teknisk kompetens inom för dessa frågor centrala områden.

399

Övriga inkomna rekommendationer och enkät- och intervjusvar

1.Inledning

I anslutning till utredningsarbetets olika delstudier har ett antal svar i form av rekommendationer inkommit, vilka inte alltid kunnat organiseras in på ett naturligt sätt bland utredningens huvudre- kommendationer och delrekommendationer. Dessa övriga rekom- mendationer redovisas nedan indelade efter olika delstudier. Re- kommendationerna är därefter sorterade efter utredningsuppgifter (PEX 1–4). I stort sett samtliga svar av rekommendationskaraktär är medtagna och de redovisas här såsom de har formulerats och en- dast smärre bearbetningar har gjorts.

2.Delstudier bland små och medelstora företag

På följande enkätfråga har ett stort antal svar inkommit i de olika delstudierna bland små och medelstora företag. Svaren har i efter- hand grupperats utifrån hur de relaterar till olika PEX-uppgifter. Efter varje svar anges i vilken delstudie som svaret har inkommit.

Enkätfråga: För att patentera mer, vilken hjälp/service/support skulle ni behöva?

2.1Förslag som kan skapa förståelse och insikt om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering (PEX 1)

2.1.1Rådgivning och information

1.Företaget efterfrågar rådgivning; vad gäller? Är det någon me- ning att patentera? Hur ska vi gå till väga på bästa sätt? (GAZ)

2.Finansiellt stöd till SMF, bättre rådgivning. (HIT)

401

Bilaga 14

SOU 2006:80

3.Släpp in externa uppfinnare för rådgivning hos universitetens innovationscentrum. (HIT)

4.Billig och bra rådgivning kommer inte att fungera. Antingen billig eller bra. Statligt finansierad rådgivning kommer bara locka till sig de sämsta rådgivarna. (HIT)

5.Hjälp med patentundersökningar och formuleringar av patent. Det arbete som patentbyråer idag gör till en kostnad av 2 000 kr/tim. (IT-SMF)

6.Bättre och mer lättförståelig information om hur man aktivt kan nyttja patent och snabbare process för att få ett patent godkänt alternativt avslaget. (IT-SMF)

7.Patentexpertis gratis eller till självkostnad så att man inte behö- ver avstå att söka patent pga. kostnaderna. (IT-SMF)

8.Tillgång till billiga (gratis) patentombud. (IT-SMF)

9.PRV borde ha en mer konsulterande roll och ha mer paketerade tjänster. (IT-SMF)

10.Bra sökmotor till bra pris så att det är lätt att hitta patent inom olika områden från vissa företag. (IT-SMF)

11.Kostnadseffektiva experter utifrån. (IT-SMF)

2.1.2Utbildning

1.IP-frågor måste få större utrymme på högskolor och universi- tet. (HIT)

2.Mer IPR i utbildning. (HIT)

3.Öka status och kunskap om patenteringsteknik etc. De flesta är väldigt okunniga om hur ett patent fungerar. (IT-SMF)

4.Ett marknadsinriktat seminarium/kurs i hur man kan hitta fram i snårskogen innan företaget hinner gå i konkurs. (IT-SMF)

5.Utbildning. [Två företag har angett detta utan vidare kommen- tar] (IT-SMF)

6.Upplysning, kunskap. (IT-SMF)

402

SOU 2006:80

Bilaga 14

2.2Förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer (PEX 2)

2.2.1Förenklad process

1.Det är idag för krångligt att aktivt arbeta med patent i ett mindre bolag. (IT-SMF)

2.Det är för krångligt att söka patent i Sverige. Det finns hjälp att få men den måste göras mer synlig. (IT-SMF)

2.2.2Ekonomisk hjälp

1.Staten skulle skapa en patentförsäkring så att små företag kan hävda sina rättigheter. (HIT)

2.Patentbyrån borde ta lite av risken. (HIT)

3.Hjälp med kostnaderna. I USA finns betydligt mer ”gratis pengar” att få i ett tidigt företagsskede (small business grants). (IT-SMF)

4.Hjälp från patentingenjörer, hjälp med finansiering. (IT-SMF)

5.Pengar samt resurser att göra koncepttester för patentskriv- ningar. (IT-SMF)

6.Bidrag, skattelättnader. (IT-SMF)

2.2.3Patentsystem

1.For SMFs, in order to secure protection for small volume pro- ducts for patients with rare disorders and to attract further in- terest in Orphan Drug development, it would be a wish to have one European centralized function for patent application with the ability to gain full European coverage. This in comparison to the regulatory process for products, where a centralized pro- cedure facilitates approval in all 25 member states in EU. (GAZ)

403

Bilaga 14

SOU 2006:80

2.2.4PRV

1.PRVs supporttjänst borde vara tillgänglig i viss begränsad om- fattning för varje företag. På så sätt skulle tillgängligheten bli bättre. (HIT)

2.PRV ska kunna tillhandahålla supporttjänst för att få hjälp att leta i register. (HIT)

2.3Övrigt

1.Jag skulle skämmas om vi tog patent på varje liten grej. Vi vill ta ett samhällsansvar. (GGVV)

2.Mässor är viktiga för patentbevakning. Riskkapitalbolag har varit bra på att föra fram patentproblematiken inom företaget. (GGVV)

3.Det är inte kineserna som kopierar, det är europeiska konkur- renter som skickar originalet till Kina med meddelandet ”Copy exactly”. Detta är omöjligt att spåra, ofta flera mellansteg. (GGVV)

3.Delstudie bland stora företag

3.1Förslag som kan skapa förståelse och insikt om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering (PEX 1)

Enkätfråga: Vilka förslag vill du föra fram för att skapa ökad för- ståelse och insikt hos svenska företag, inte minst små företag om de ekonomiska fördelarna med patente- ring?

1.Look at your competitors – they can set standard for patenting. Have a patent strategy where you re-evaluate your patent portfolio regularly.

2.Hindra lågpriskonkurrens på produkter där mycket pengar in- vesterats i FOU samt marknadsföring.

3.Enklare och billigare möjligheter att få en uppfinnings paten- terbarhet bedömd.

4.Hur man värderar patent och hur man kan använda dessa mer kommersiellt. Visa på "success stories" med en del svenska pa-

404

SOU 2006:80

Bilaga 14

tent. Visa affärsnyttan, licensieringsmetoder/-möjligheter. Överhuvudtaget så är synlighet bra för att öka förståelsen.

5.De små företagen har inte råd att söka patent, framför allt inte utanför Sverige. Översättningskravet på EP-patent är oerhört högt. Räcker med att översätta kraven till respektive språk. Pa- tentombuden jobbar för att ha kvar inkomsterna.

6.Mera utbildning om immaterialrätten på högskolor och univer- sitet.

7.Fördelarna varierar med bransch och marknad. Anpassad infor- mation behövs därför så att den upplevs som relevant för före- taget som får den.

8.Educational campaigns.

3.2Förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer (PEX 2)

Enkätfråga: Vilka förslag vill du föra fram för att stimulera svenska företag att i ökad utsträckning patentera sina innovationer?

1.Visa på rättsfall i världen, där patentskydd varit avgörande.

2.Consider markets outside Sweden. Consider developing mar- kets and costs. High quality of search and examination done by PRV is crucial.

3.Skattetekniskt fördelaktigt att investera i patentskydd. Det är ett nationalekonomiskt intresse.

4.Ge området högre status. Ökad utbildning vid högskolor och universitet.

5.Synlighet och tydligare koppling mot affärsnyttan med paten- ten. Vore även bra om man kunde göra tydligare avdrag kopplat till de investeringar man har gjort i patent då detta handlar om att skapa arbetstillfällen i Sverige.

6.Förklara för dem att det är livsfarligt att försöka hålla processer hemliga. Konkurrenterna kan stoppa produktionen eller åtmin- stone hindra en export.

7.Globalt patentsystem. Ett billigt EU-patent.

8.TV-program baserade på verkliga fall – både success stories och misstag – som visar betydelsen av patentering.

9.Tax benefits.

405

Bilaga 14

SOU 2006:80

3.3Sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt (PEX 3)

Enkätfråga: Förbättrar patent ert företags/er företagsgrupps kon- kurrenskraft? Hur?

1.Skyddar våra marknader, hindrar konkurrenter. Viktigt.

2.Nödvändighet med patent för nya läkemedel.

3.Vi har något att kontra med om vi blir attackerade.

4.Hindrar konkurrenter från att använda samma/liknande teknik.

5.Ensamrätten, egna unika lösningar som inte kopieras tack vare patentskyddet.

6.Patent hindrar konkurrenter att kopiera produkter med säl- jande särdrag.

7.Mature market – major competitors patents protect distingui- shing features.

8.Hindra billiga kopior.

9.Garanterar oss rätt att använda vissa processer. Eventuellt för- steg framför konkurrenter.

10.Vi skapar möjligheter att korslicensiera mot andra företag som kan vara verksamma i vår nisch. Det gör oss mindre beroende av deras licensavgifter.

11.Konkurrenterna kan inte använda våra processer och sälja våra produkter. Då kan vi få högre priser.

12.Produkter kan säljas till högre pris. Introduktion av konkur- rentprodukter försenas.

13.Gör att det lönar sig att satsa på FoU. Gör att företagets pro- dukter kan få en särprägel relativt konkurrenters produkter.

14.Det visar att vi är kreativa och nyskapande. Det är av värde vid samarbeten och i t.ex. utbytesaffärer. Det ger öppenhet i dialo- gen. Det finns möjlighet till licensiering.

Enkätfråga: Vilka justeringar av patentsystemet skulle förbättra ert företags/er företagsgrupps konkurrenskraft (v g specifi- cera)?

1.Skapandet av ett riktigt Europapatent som inte i sin helhet be- höver översättas till alla språk.

2.Högre kvalitet vid granskning för att undvika ”double paten- ting”. Harmonisering mellan länder.

3.Högre kvalitet på patenten (dvs. grundligare granskning). Se till att mjukvarupatent av amerikansk modell inte blir praxis i

406

SOU 2006:80

Bilaga 14

Europa. Eller rättare sagt, se till att stoppa mjukvarupatent helt!

4.Sänkta kostnader. Effektivisering av tvistlösningsprocessen.

5.Förenklat förfarande / billigare validering av godkända europa- patent. Endast översättning av patentkraven.

6.Increase in patent term. As we are in medical business with re- gulatory approvals required. Opposition proceedings in more countries.

7.Snabbare handläggning.

8.Ett språk (engelska) för EPO-patent.

9.Sätt till mera resurser ute på domstolarna så att patenttvister kan avgöras snabbare än hittills.

10.Globalt patentsystem. Snabbare granskning i t.ex. Tyskland. Patent på ren mjukvara.

11.Om myndigheter och beställare skulle ändra på upphandlings- systemet. Nu köper man i princip aldrig patenterade produkter.

12.Ett EU-patent med rimliga kostnader.

13.Slopade krav på översättningar av beviljade Europeiska patent till nationellt språk. Harmoniserad prövning av patenterbarhet. Harmonisering av patentprocesser avseende främst intrång och giltighet.

14.Patentsystemet skulle må bra av högre krav på uppfinnings- höjd. Detta måste dock genomföras i internationellt samarbete, åtminstone i europeiskt samarbete.

3.4Anledningar till nedgången av patenteringsfrekvensen i Sverige (PEX 4)

3.4.1Patentansökningsvägar

Enkätfråga: Vilka ansökningstyper och ansökningsvägar för ’first filings’ blir förmodligen dominanta på längre sikt? Ev. kommentarer:

1.EPO, inbegriper Sverige också.

2.Kan bli vanligare med att gå till EPO eller US direkt.

3.EPO/US.

4.SE, US.

5.Nationellt SE till PRV kombinerat med nationell US till USPTO för att få global täckning samtidigt som man kan skjuta på en del kostnader till senare.

407

Bilaga 14

SOU 2006:80

6.Sverige, nationellt. Snabb granskning.

7.Fr.o.m. sommaren 2003 söker vi via EPO. Undantaget är de patentansökningar som kan bedömas innefatta försvarshemlig information.

8.Patent är normalt ett handelshinder eftersom myndigheter en- bart använder ”öppna produkter”.

9.Första ansökan Sverige.

10.EPO-ansökningar ökar signifikant.

11.Nationella SE-ansökningar till PRV. Därigenom får vi samti- digt beslut om behovet av försvarssekretess.

Enkätfråga Vilka ansökningstyper och ansökningsvägar för ’sub- sequent filings’ blir förmodligen dominanta på längre sikt? Ev. kommentarer:

1.PCT-ansökningar till PRV förutsätter rimlig kostnadsnivå.

2.PCT [till svenska PRV] och US.

3.The most cost effective. Depends on where the inventors are (IT, FR, SE, US).

4.US + EPO.

5.PCT, i viss mån EPO.

6.Efter SE söker vi PCT till PRV med alla länder designerade. När det är dags söker vi sen EPO och slutligen valda länder inom EPO. Det handlar om att skjuta kostnader utan att för- lora eventuella marknader.

7.För vår del, svensk prioritetsrättsgrundande plus PCT inlämnat till PRV.

8.Fr.o.m. sommaren 2003 använder vi inte primärt PCT för våra subsequent filings utan begränsar oss till US nationellt.

9.PCT.

10.PCT och EPO.

11.Normalt endast US.

12.Undantaget är försvarshemliga patentansökningar som efter regeringens tillstånd inlämnas nationellt.

3.4.2PRV

Enkätfråga Vilka fördelarU U finns med att lämna in first filings till

PRV?

1. Skrives på svenska.

408

SOU 2006:80

Bilaga 14

2.Bra sökrapporter. Lätt att diskutera med granskare. Bra cost- benefit-ratio.

3.Närheten. Prioritet i det egna landet. Bättre kompetens hos patentbyrån.

4.Normalt relativt bra nyhets-/patenterbarhetsgranskning under prioritetsåret.

5.Tidigt granskningsbesked. Relativt låg granskningskostnad. Ansökan på engelska granskas.

6.Early search report.

7.Ger tid till att strategiskt planera patent på andra marknader.

8.Språket. Ur kvalitetssynpunkt tillfredsställande granskning. Tidsfrister hålls.

9.Språk. Kostnad. Enkelhet. Service.

10.Man får en bra granskning samtidigt som man inte tappar vik- tiga marknader om man väljer att komplettera ansökan med en till USPTO.

11.Snabb behandling till första föreläggande.

12.Viktigt för klassificering som försvarshemligt.

13.Erhållande av första granskningsbesked inom 6–7 månader är bra beslutsunderlag inför den internationella patentfasen.

14.Bra och snabb granskning.

15.Relativt billigt att få en första granskning. Svenskt material hit- tas lättare av PRV än andra myndigheter. Närheten till PRV t.ex. vid muntliga förhandlingar.

16.Billigt att få snabb bra granskning.

17.Jag vet hur man gör.

18.Alla Ericssonanställda patentombud kan underteckna hand- lingar.

19.Språket och närheten till t.ex. granskaren.

20.Låg initialkostnad, granskning inom prioritetsår, möjlighet att söka på svenska.

21.Eftersom vi är verksamma inom försvarssektorn, får vi automa- tiskt en bedömning av försvarssekretessbehovet.

Enkätfråga: Vilka nackdelarU U finns med att lämna in first filings till

PRV?

1.Både djup och bredd i granskningen är bättre på EPO. Vissa kompetensbrister.

409

Bilaga 14

SOU 2006:80

2.PRV- prioriterar PCT- och EPO-ansökningar i vissa lägen. Det har hänt att vår svenska prioritetsgrundande ansökan har be- handlats parallellt med PCT:n.

3.Publicering av ansökningsdata kort efter inlämningen.

4.Kvalitet, nyhetsgranskningsrapporter.

5.Not interested in patenting in Swedish market. Cases are gene- rally dropped.

6.Längre process att få patent på andra marknader.

7.Genomloppstiden för patentskydd utanför Sverige fördröjs med 1 år.

8.Sökningen efter mothåll håller inte samma kvalitet som på EPO. Patent i Sverige är inte högsta prioritet bland världens länder, vilket gör att ansökan kan vara en onödig utgift.

9.Titeln blir offentlig.

10.Dåligt system för elektronisk filing. Extra administrativt arbete om vi inte vill ha patent i Sverige.

11.Totalt sett längre tid innan internationella patent godkännes.

12.Onödigt när man går vidare i EPO. Samma granskare när man går vidare i EPO/PCT -> stor risk för sämre granskningskva- litet. Patentskydd i Sverige kanske inte nödvändigt.

13.Inga för oss. Men vissa industriföretag anger problem med of- fentliggörandet.

3.4.3EPO

Enkätfråga: Vilka fördelarU U finns med att lämna in first filings till

EPO?

1.Hållbar granskning. Vi behandlas på samma sätt som våra kon- kurrenter när det gäller exempelvis datorrelaterade uppfin- ningar. Elektronisk ansökan gör det enkelt.

2.Inom vissa teknikområden bättre sökrapporter.

3.Fler länder täcks in direkt.

4.Kvalitet, nyhetsgranskningsrapporter.

5.Granskningen känns ibland säkrare.

6.Billigare och snabbare.

7.För vår del kostnadseffektivare.

8.Kortare genomloppstid fram till patentbeviljande.

9.Engelska från början. God kvalitet på granskning.

10.Bra sökning och ofta bra granskning. Vill man ha patent i många EP-länder är det billigare än att börja med PRV om

410

SOU 2006:80

Bilaga 14

uppfinningen ger patent. Bra rykte i branschen. Ledande inom praxisutveckling.

11.Bra system för elektronisk filing.

12.Kortare tid till beviljat patent.

13.Granskning inom prioritetsår.

14.Inga för oss. Men vissa industriföretag anger sekretessen.

Enkätfråga: Vilka nackdelarU U finns med att lämna in first filings till

EPO?

1.Dyrt.

2.Än så länge inte full kompetens på patenbyrån för detta.

3.Hög granskningskostnad.

4.Cost; late search report. Generally (Italy, US, France) need foreign filing permission.

5.Måste snabbare fatta beslut om andra marknader.

6.Missar möjlighet att förbättra ansökan under prioritetsåret.

7.Stora kostnader måste tas utan visshet om huruvida dröjande nyhetshinder kan finnas när granskning utförs.

8.Lång tid och långsam granskning.

9.Kostar mycket pengar initialt, vilket är onödigt om EPO hittar bra mothåll.

10.Dyrt.

11.Europa är för dyrt om man arbetar inom fält där ett US-patent är tillräcklig spärr.

12.En stor del av Ericssons egna patentombud är inte auktorise- rade EPO-ombud och kan inte underteckna handlingar.

13.Högre kostnad initialt.

14.Hög initialkostnad.

15.Risk med att gå utanför Sverige med försvarssekretessbelagd uppfinning.

3.4.4Patentbyråer

Enkätfråga: Vad saknar eventuellt svenska/nordiska patentbyråer vad gäller kompetens:

1.Djupa regionala kunskaper.

2.Organisk kemi.

3.Erfarenhet.

4.Juristkompetens för utlandet.

411

Bilaga 14

SOU 2006:80

5.Kommersiell kompetens.

6.Teknisk kompetens/förståelse för global enforcement av pa- tentsystemet.

7.Teknisk.

8.Software, telecommunications, chemistry.

9.Grundutbildning – patent.

10.Patentvärdering, försäljning.

11.Alltför låg andel med EPO-behörighet inom många svenska byråer.

12.Avseende internationell processföring.

13.Lagstiftning utanför Sverige.

14.Kunskap gällande enforcement.

15.Koppling mellan patent och affär.

Enkätfråga: Vad saknar eventuellt svenska/nordiska patentbyråer vad gäller tjänsteutbud:

1.Erfarenhet.

2.Mer kommersiellt relaterade tjänster, som t.ex. licensrådgiv- ning.

3.Teknisk kompetens.

4.IPR-strategi.

5.Patentvärdering, försäljning.

6.Endast de stora byråerna som kan erbjuda ett brett tjänsteut- bud.

7.Enforcement.

3.5Övrigt

Enkätfråga: Anser ni i allmänhet i ert företag/er företagsgrupp att det s k lärarundantaget i Sverige (d v s anställdas rätt vid svenska universitet och högskolor till patent på sina forskningsresultat) bör behållas/avskaffas/be- gränsas? Ev. kommentarer:

1.Precis som i näringslivet bör de uppfinningar som tagits fram i tjänsten tillhöra arbetsgivaren. Men då bör det finnas krav på universiteten att kommersialisera också.

2.Viktigt att universitet/högskola inser den ekonomiska poten- tialen och bygger sitt eget patent- och exploateringskunnande.

3.De som finansierar forskningen bör få del i det hela.

412

SOU 2006:80

Bilaga 14

4.Utgör återkommande problem vid samarbeten med universitet och högskolor.

5.Vid förhandling om högskoleanställds patent tenderar denne att övervärdera sitt patent, vilket skapar svårigheter att nå rim- lig uppgörelse.

6.Det spelar ingen roll. Vi har aldrig haft problem med detta. Vi behöver expertis om något skall implementeras.

7.Lärarundantaget försvårar/komplicerar kommersialisering. Samhället finansierar universitetet och högskolor bör därför ha rätten på liknande villkor som privata företag har rätt till an- ställdas uppfinningar.

8.Varför skall forskare vid universitet och högskolor behandlas annorlunda än andra forskare?

Enkätfråga: Anser ni i allmänhet i ert företag/er företagsgrupp att svenska universitet och högskolor i ökad grad själva bör kommersialisera sina forskningsresultat och öka sin kommersialiseringskompetens? Ev. kommentarer:

1.Försäljning till entreprenör.

2.För Sverige är det viktigt att vi kontinuerligt kommersialiserar forskningsresultat. Det är en läroprocess som behövs och även om inte alla lyckas så kommer en del säkert att lyckas.

3.Viktigt att möjligheter för kommersialisering skapas, men inte av universiteten/högskolorna själva. Kommersialiseringen bör ske i avknoppade bolag som relativt omgående blir fristående från universitet/högskola.

4.Det blir bara fel i de flesta fallen inom byggområdet.

5.Något märkligt att doktorander äger patent vars kostnader helt betalas av staten men att uppfinnare i mycket liten utsträckning kan få mjuka lån.

6.Forskningsresultaten kommersialiseras i allmänhet bäst i före- tag som är fristående från universitet och högskolor.

Enkätfråga: Till vilken organisationsenhet hör er patentavdelning?

1.	FoU	15 st
2.	Särskild koncernstab	12 st
3.	Finans och administration	1 st
4.	Juridik	1 st

413

Bilaga 14 SOU 2006:80

Enkätfråga:		Till vem rapporterar patentchefen?
1.	VD		3 st
2.	Tekn. Direktör		8 st
3.	FoU-chef		8 st
4.	Chefsjurist		4 st
5.	Vicepresident Global IP		1 st
6.	CFO		1 st
7.	Chef koncernstab, strategi och affärsutveckling		1 st
8.	Styrgrupp (chefsjurist, FoU-chef, strategichef)		1 st
9.	Marknadsdirektör		1 st
Enkätfråga:		Vilken utbildningsbakgrund har patentchefen (t.ex.
		ingenjör, ekonomi, jurist, annan)?
1.	Ingenjör (t.ex. civil-, högskole-) 25 st
2.	Jurist	2 st

4.Delstudie bland patentbyråer

4.1Förslag som kan skapa förståelse och insikt om de ekonomiska vinsterna – och kostnaderna – med patentering (PEX 1)

Enkätfråga: Vilka förslag vill du föra fram för att skapa ökad för- ståelse och insikt hos svenska företag, inte minst små företag, om de ekonomiska fördelarna med patente- ring?

1.Easily understandable presentation of success stories and un- successful stories (which often relate to “minor” mistakes, e.g. incorrect assignee-statement).

2.Inclusion of education topics at technical and economic univer- sities. Seminars arranged through Almi, Svenskt Näringsliv etc.

3.Regular university degrees in IP.

4.Designing of career paths of IP people in industry.

5.There should be seminars about the patent system in all high schools so that people in general know about it.

6.Education of the personnel in the companies in this field.

7.PRV has credibility and should receive government funds (pos- sibly within the total funding of PRV) for spreading informa-

414

SOU 2006:80

Bilaga 14

tion on the patent system to all companies (not only small ones).

8.Promotion from PRV and other bodies engaged in innovation.

9.More patent education at the technical universities.

10.Having a compulsory topic at least at the institutes of techno- logy (KTH, Chalmers, etc.).

11.Make the connection invention/product – patent – market more concrete and visible.

12.Evaluate patenting cost in relation to R&D cost. Patenting cost is part of R&D cost, since patent protects the R&D invest- ment.

13.Compulsory courses at universities for all engineers and econo- mists.

14.Arrange meetings with small Swedish companies and inform them about the advantages. Such meetings could be arranged by PRV, SPOF, SIPF together.

4.2Förslag om hur kunskapsintensiva företag kan stimuleras till att i ökad utsträckning patentera sina innovationer (PEX 2)

Enkätfråga: Vilka förslag vill du föra fram för att stimulera svenska företag att i ökad utsträckning patentera sina innovationer?

1.Using IP and legal advisers as bouncing boards for competitive strategies, i.e. doing it the American way.

2.Point out, teach the advantages of licensing.

3.Favorable tax treatment of patenting costs.

4.Favorable tax treatment of royalty income (compare Ireland).

5.Education. Make them understand that patenting is a way of earning money and not a pure cost. It is useless to spend a lot of money on R&D and not protect the result thereof. People from PRV travelling around and telling companies this and what may be done with a patent would be advantageous.

6.Inform companies about the importance of the patent system, both for patent holders and for companies having to avoid pa- tent infringement (on a global scale).

7.An inexpensive insurance for process costs against an infringer.

8.Better financial support from ALMI.

9.University education.

415

Bilaga 14

SOU 2006:80

10.It is important to make management aware that patents are not only about protecting an invention / a product. Patents can be used in more strategic and economic contexts than what is of- ten realized.

11.Government funds for early patenting.

12.Use the patent portfolio as an asset for licensing.

4.3Sambandet mellan patentering och ekonomisk tillväxt (PEX 3)

Enkätfråga: Vilka justeringar av patentsystemet skulle förbättra ert företags/er företagsgrupps konkurrenskraft (v g specifi- cera)?

1.A more speedy legal system.

2.A more harmonized legal system in EU.

3.Less translation requirements.

4.Patent protection for software and business methods, similar to US.

5.Client attorney privilege, legally protected for patent attorneys. Same as for advocates.

6.Reverse burden of proof for process patents in according to TRIPs.

7.Less duplication of search and examination across different authorities.

8.Harmonization of substantive and formal provisions.

9.An inexpensive insurance for process costs against an infringer.

10.Possibility to patent computer related inventions where the invention falls back on software.

11.Decreased costs (e.g. translation) for validation of EP patents in all EPC contracting states at the same time. (To lower costs in Sweden for my client’s competitors while keeping high costs for my client in other countries is detrimental to my client’s competitiveness.)

12.Global harmonization.

13.Do not publish information about the Swedish patent applica- tion before 18 months from filing. (Compare with EP-applica- tion.)

416

Förteckning över särskilda bakgrundsrapporter och PM

Ett antal särskilda bakgrundsrapporter har utarbetats i olika delstu- dier under utredningens gång, vilka listas nedan. Därutöver har ett antal promemorior, sammanställningar och artiklar utarbetats, in- samlats och distribuerats inom expertkommittén.

A.Rapporter från olika delstudier i anslutning till utredningen, utförda av utredningens projekt- arbetsgrupp vid Chalmers tekniska högskola

Nr	Titel	Författare
A.1	Collection of current IP policy recommendations from	Ove Granstrand
	Europe, the USA and Japan	Frank Tietze
A.2	Survey of IP education in Swedish higher education,	Olof Winberg
	research institutes, consultancy services, PRV and
	the TTOs
A.3	The role of patents in high-growth SMF´s in Sweden	Marcus Holgersson
	– The GAZ study
A.4	Selected company cases	Frank Tietze
A.5	Technology cases from businesses in converging	Frank Tietze
	technologies – Biomaterials
A.6	Patent exploitation strategies for high value patents	Ove Granstrand
	– The PEST study	Rolando Jimenez
		Jonas Larsson
		Frank Tietze
A.7	Sweden’s largest innovations – The SSI biotech study	Frank Tietze
		Ove Granstrand
A.8	The role of patents in SMF´s in Sweden – The HIT	Marcus Holgersson
	study
A.9	The role of patenting in a Swedish entrepreneurship	Oskar Granstrand
	area – The case of the Gnosjö region	Marcus Holgersson

417

Bilaga 15 SOU 2006:80

A.10	The role of patents in IT SMF´s in Sweden – The IT-	Marcus Holgersson
	SMF study
A.11	Patent professional certification requirements in the	Thomas Ewing
	EPO and the USPTO – Public protection by applying
	reasonably high barriers to entry

B.Artiklar och promemorior utarbetade av och distribuerade till utredningens experter

Nr	Titel	Författare
B.1	“Streitwertherabsetzung” – Reduction of the	Werner Fröhling
	value of the matter in dispute in connection with
	IP infringement and invalidity lawsuits in
	Germany
B.2	Damages, compensation and unjustified	Werner Fröhling
	enrichment as remedies in connection with IP in-
	fringement in Germany
B.3	Are we on our way in the new economy with	Ove Granstrand
	optimal inventive steps?
B.4	The Evolution of Corporate Entrepreneurship in	Ove Granstrand
	Swedish Industry – was Schumpeter wrong?	Sverker Alänge
		Sverker Alänge
B.5	The Economics and Management of Technology	Ove Granstrand
	Trade – Towards a pro-licensing era?
B.6	Corporate Management of Intellectual Property in	Ove Granstrand
	Japan
B.7	R&D Tax Credits – Why they mostly do not work	Ove Granstrand
	and how they perhaps could be designed to work
B.8	Strategisk patentteknik – Förslag till nationellt	Ove Granstrand
	kompetenscentrum
B.9	Jämförelser av de svenska, norska, danska och	Bengt Domeij
	finska patentlagarna
B.10	Licensberedskap, patenträttsliga utlåtanden	Bengt Domeij
	från PRV och avgiftsreducering för små företag
	och organisationer
B.11	Åtgärder för att förbättra svenska	Bengt Domeij
	teknikmarknader – diskussionsunderlag
B.12	Utlåtanden från PRV avseende svenska	Bengt Domeij
	patentfrågor

418

SOU 2006:80 Bilaga 15

B.13	Angående patentering av behandlingsmetoder	Anna Weiner Jiffer
B.14	Riskkapitalfinansiering av innovationer och IP –	Sven-Christer Nilsson
	några observationer och reflektioner

419

Statistikuppgifter

Bilaga 16 ger diverse bakgrundsstatistik rörande FoU, patent och tillväxt på nationell nivå för Sverige samt några internationella jämförelser. Följande urval har gjorts:

Tabell B.16.1 Patent and technology indicators for Sweden years 1991– 2001

Tabell B.16.2 Annual number of first filings at the Swedish PTO by Swedish research institutes years 1998–2004

Tabell B.16.3 Annual number of first filings at the Swedish PTO by Swedish governmentally owned companies years 1998– 2004

Tabell B.16.4 Gross domestic expenditure on R&D (GERD) year 2003 and average annual real growth (%) years 2000–2003

Tabell B.16.5 Totala antalet nationella patentansökningar per (tusen) capita åren 1985–2004

Figur B.16.1 R&D expenditure in different industries in Sweden year 2001

Figur B.16.2 R&D in Sweden by financing and performing sector year 2001 (SEK bn)

Figur B.16.3 Distribution of public R&D resources among selected Swedish ministries and agencies year 2005

Figur B.16.4 Licensing royalty trade balance for Sweden years 1996– 2002 (1000 M €)

Figur B.16.5 R&D expenditure in relation to GDP year 2001 Figur B.16.6 R&D intensity (GERD as % of GDP) year 2003 Figur B.16.7 R&D expenditure by main sources of funds (%) year

2002

Figur B.16.8 Investment vs performance in the knowledge-based economy – relative country positions in year 2002

Figur B.16.9 Triadic patent families and publications per million population year 2000

Figur B.16.10 Triadic patent families in relation to BERD as % of GDP year 2000

Figur B.16.11 Antalet nationella ansökningar i ett urval av länder samt EPO- och PCT-ansökningar åren 1985–2004

Figur B.16.12 Totala antalet nationella patentansökningar per FoU-$ åren 1985–2004

421

Tabell B.16.1 Patent and technology indicators for Sweden 1991-2001

	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000		2001

Gross Domestic Expenditure on R&D -- GERD (million
current PPP $)	4 471.3	..	5 273.2	..	6 317.6	..	7 141.9	..	8 115.2	..	10	232.6
GERD per capita population (current PPP $)	518.9	..	604.8	..	715.7	..	807.4	..	916.1	..	1	150.2
Business Enterprise Expenditure on R&D -- BERD
(million current PPP $)	3 061.9	..	3 667.8	..	4 690.9	..	5 352.2	..	6 096.4	..	7	942.9
Higher Education Expenditure on R&D -- HERD
(million current PPP $)	1 224.0	..	1 354.5	..	1 385.5	..	1 531.1	..	1 736.8	..	1	989.4
Government Intramural Expenditure on R&D --
GOVERD (million current PPP $)	181.6	..	215.3	..	231.3	..	253.2	..	272.6	..		290.8
GOVERD as a percentage of GDP	0.110	..	0.130	..	0.120	..	0.130	..	0.120	..		0.120
No. of "triadic" patent families (priority year)	391.0	517.0	500.0	629.0	700.0	793.0	840.	888.	860.	841.		821.
No. of patent applications to the EPO (priority year)	923.0	1 075.0	1 124.0	1 337.0	1 521.0	1 804.	2 039.	2 034.	2 154.	2 244.		2 033.
No. of patents granted by the USPTO (priority year)	840.0	974.0	1 038.0	1 217.0	1 304.0	1 575.	1 776.	1 767.	1 697.	1 667.		1 627.
Technology balance of payments: Receipts (million	217.4	..	397.3	..	..	..	..	..	..	..		..
current dollars)
2

	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001

Technology balance of payments: Payments (million	115.9	..	44.7	..	..	..	..	..	..	..	..
current dollars)
Gross Domestic Product (Million national currency –
for the euro area pre-EMU euro or EUR)	1 532 495	1 529 379	1 544 040	1 645 790	1 770 248	1 815 144	1 888 231	1 971 871	2 076 525	2 194 967	2 266 387
Total Population (Thousands)	8 617	8 668	8 719	8 781	8 827	8 841	8 846	8 851	8 858	8 872	8 896
Total Employment (Thousands)	4 503.0	4 302.6	4 077.6	4 040.8	4 102.9	4 068.2	4 015.3	4 077.4	4 163.3	4 264.3	4 345.0
Exchange Rates (national currency per dollar)	6,048	5,824	7,783	7,716	7,133	6,706	7,635	7,950	8,262	9,162	10,329

Källa: OECD Database for Science and Technology Indicators (2005)

Bilaga 16 SOU 2006:80

Tabell B.16.2		Annual number of first filings at the Swedish PTO by Swedish
		research institutes years 1998–2004

Name of research								2)		Total
Name of research				Number of first filings at the Swedish PTOP					P	Total
	1)									1998–
instituteP										1998–
	P
										2004
			1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	2004
1	Totalförsvarets		0	2	5	15	10	2	10	44
	Forskningsinstitut, FOI
2	Imego		0	2	3	7	8	2	1	23
3	Acreo		0	2	3	7	3	2	2	19
4	Trätek – Institutet för		1	0	4	1	1	3	0	10
	träteknisk forskning
5	MEFOS – Metallurgical		1	2	2	1	0	1	1	8
	Research Institute
6	IVF – Industriforskning		0	0	1	2	0	0	0	3
	och Utveckling
7	STFI – Packforsk		0	0	0	0	0	0	3	3
8	YKI – Ytkemiska		0	0	0	0	0	0	2	2
	Institutet
9	SP – Sveriges Provnings-		0	0	0	0	1	1	0	2
	och Forskningsinstitut
10 SICS – Swedish			0	0	0	0	0	0	1	1
	Institute of Computer
	Science
Total number			2	8	18	33	23	11	20	115

Notes:

1)Källa: Links at http://www.ireco.se

2)Källa: Swedish Patent Office (PRV) data

424

SOU 2006:80

Bilaga 16

Tabell B.16.3 Annual number of first filings at the Swedish PTO by Swedish governmentally owned companies years1998–2004

	1)						2)		Total
Name of companyP			Number of first filings at the Swedish PTOP						Total
	P							P
									1998–
		1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004	1998–
									2004
1	TeliaSonera	68	48	47	27	21	10	5	226
2	Vattenfall	1	4	10	3	0	2	0	20
3	Teracom	2	5	8	0	1	1	1	18
4	Samhall	0	0	2	0	3	0	0	5
5	Svenska	1	0	3	0	0	0	0	4
	Rymdaktiebolaget
6	Luossavaara	1	0	0	0	2	0	0	3
	Kiirunavaara
7	Posten	0	1	0	0	1	0	0	2
8	Affärsverket Svenska	0	0	0	0	1	0	0	1
	Kraftnät
9	OMX Technology	0	0	0	0	1	0	0	1
10 Specialfastigheter		0	0	0	0	0	1	0	1
	Sverige
11 Vin & Sprit		0	0	0	1	0	0	0	1

Total number		73	60	73	38	39	17	7	307

Notes

1)Källa: Rapport för företag med statligt ägande, januari–mars 2005, Näringsdepartementet (2005), p.11

2)Källa: Swedish Patent Office (PRV) data

425

Bilaga 16

SOU 2006:80

Tabell B.16.4 Gross domestic expenditure on R&D (GERD) year 2003 and average annual real growth (%), years 2000–2003

Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission, (2005).

426

SOU 2006:80

Bilaga 16

Tabell B.16.5 Totala antalet nationella patentansökningar per (tusen) capita åren 1985–20041)P P

Year	2)		Germany	Sweden		Finland		Japan			US
Year	EU15P	P	Germany	Sweden		Finland		Japan			US

1985	0U .10U		0.72	0.74		1.06			2U .51U	0.67
1986	0.11		0.70	0.67		1.09			2.63	0.57
1987	0.12		0.67	0.62		1.18		2.79		0.51
1988	0.13		0.67	0.56		1.23		2.77		0.44
1989	0.14		0.65	0.52		1.28		2.85		0.40
1990	0.15		0.62	0.49		1.30		2.98		0.40
1991	0.12		0U .50U	0.45		1.24		2.98			0U .38U

1992	0.12		0.51	0.46		1.19		2.99		0.39
1993	0.12		0.51	0.50		1.18		2.94		0.41
1994	0.11		0.54	0.52		1.22		2.83		0.42
1995	0.11		0.56	0.53		1.25		2.94		0.52
1996	0.11		0.62	0.55		1.04		2.99		0.60
1997	0.12		0.65	0.56		0.91		3.10		1.01
1998	0.13		0.67	0.52		0.55		3.18		0.95
1999	0.13		0.71	0.55		0.55		3.20		0.98
2000	0.14		0.74	0.56		0.56		3.44		1.09
2001	0.15		0.72	0.51		0.51		3.45		1.11
2002	0.14		0.69	0.44		0.46		3.30		1.04
2003	0.14		0.69	0.40			0U .42U	3.24		0.96
2004*	0.15		0.70		0U .36U		0.43	3.31		0.84

* 2004 calculated using the Population Reference Bureau 2004 World Population Data Sheet. Underlying population data is average year value. For EU15 popula- tion data: EUROSTAT

Källor: Berörda nationella patentkontor samt EPO. Populationsdata hämtade från databasen OECD STAN.

Noter:

1)Lägsta värdet i var kolumn är understruket och högsta värdet skrivet med fet- stil.

2)EU15 avser de 15 medlemsländerna i EU innan utvidgningen i maj 2004.

427

Bilaga 16

SOU 2006:80

Figur B.16.1 R&D expenditure in different industries in Sweden year 2001

Källa: Marklund m.fl. (2004)

Figur B.16.2 R&D in Sweden by financing and performing sector year 2001 (BSEK)

Källa: Marklund m.fl. (2004)

428

SOU 2006:80

Bilaga 16

Figur B.16.3 Distribution of public R&D resources among selected Swedish ministries and agencies year 2005

Källa: Annual Innovation Policy Trends and Appraisal Report, Sweden 2004–2005. European Commission.

429

Bilaga 16

SOU 2006:80

Figur B.16.4 Licensing royalty trade balance for Sweden years1996–2002

	(1000 M €)
2
					1,7
						1,6
1,5				1,4
1,5			1,3
			1,3
		1
1	0,8
	0,8
0,7
0,5
0
1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002
-0,5
-0,7
-1	-0,8
-1		-0,9				-0,9
				-1	-1
			-1,1
-1,5
	Exports		Imports		Total

Källa: Eurostat

Figur B.16.5 R&D expenditure in relation to GDP year 2001

Källa: Marklund m.fl. (2004)

430

SOU 2006:80

Bilaga 16

Figur B.16.6 R&D intensity (GERD as % of GDP) year 2003

Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).

431

Bilaga 16

SOU 2006:80

Figur B.16.7 R&D expenditure by main sources of funds (%) year 2002

Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).

432

SOU 2006:80

Bilaga 16

Figur B.16.8 Investment vs performance in the knowledge-based economy – relative country positions in year 2002

Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).

433

Bilaga 16

SOU 2006:80

Figur B.16.9 Triadic patent families and publications per million population year 2000

Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).

434

SOU 2006:80

Bilaga 16

Figur B.16.10 Triadic patent families in relation to BERD as % of GDP year 2000

Källa: Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation, European Commission (2005).

435

Bilaga 16

SOU 2006:80

Figur B.16.11 Antalet nationella ansökningar i ett urval av länder samt EPO- och

						PCT-ansökningar åren1985–2004
	8 000														500 000
	7 000														450 000
	7 000
															400 000
DenmarkNorway,	6 000															JapanUSA,PCT,	National filings Sweden
DenmarkNorway,															350 000	JapanUSA,PCT,	National filings Sweden
															350 000		National filings Finland
																	National filings Finland
	5 000														300 000		National filings Norway
															300 000		National filings Denmark
																	National filings Denmark
	4 000														250 000		EPO-filings
Finland,Sweden,																Germany,EPO,	EPO-filings
Finland,Sweden,															200 000	Germany,EPO,	National filings Germany
																	National filings Germany
	3 000																PCT-filings
	3 000																PCT-filings
															150 000		Utility patent applications at the USPTO
															150 000		Patent applications at the JPO
	2 000																Patent applications at the JPO
	2 000
															100 000
	1 000														50 000
															50 000
	0														0
	1985 1986 1987 1988		89	1990	1991 1992	1993 1994 1995 1996 1997 19	8	1999		00		1	2002	3	4
		1	89				9		20	00	20	0		0	0
		1							20		20			20	20
		9

Källa: Statistik från respektive patentverk samt WIPO

436

SOU 2006:80

Bilaga 16

Figur B.16.12 Totala antalet nationella patentansökningar per miljon inhemsk

	FoU-$ åren 1985–2004
8,00
7,00
6,00
5,00
					Sverige
					Finland
4,00					Tyskland
					Japan
3,00					USA
3,00
2,00
1,00
0,00
1980	1985	1990	1995	2000	2005

Källa: Statistik från respektive patentverk samt OECD Database for Science and Technology Indicators (2005).

437

Ekonomisk konsekvensberäkning

Följande tabeller ger en uppfattning av storleksordningen på en genomsnittlig avsättning på 4 % av FoU-investeringar till patent- och IPR-arbete enligt utredningens rekommendationer. Den ef- terföljande figuren ger sedan en mer överskådlig bild av FoU-ut- giftsflödena.

Tabell B.17.1 FoU-utgifter år 2003 i det svenska FoU-systemet (Mdr SEK = miljarder SEK)

	Mdr SEK	Andel av FoU	Andel av BNP	1)
	Mdr SEK	Andel av FoU	Andel av BNP	4% av FoUP
				P
				(Mdr SEK)
Sveriges BNP 2003	2 459	-	100%	-
Sveriges totala FoU-utgifter 2003	96	100%	3,9%	3,84
FoU-finansiering:
Industri	63	65,6%	2,56%	2,52
Offentlig	24	25,0%	0,98%	0,96
Privata ej vinstdrivande företag	2	2,1%	0,08%	0,08
Utländsk	7	7,3%	0,28%	0,28
Totalt:	96	100,0%	3,9%	3,84
FoU-användning:
Industri	72	75,0%	2,93%	2,88
Universitet	21	21,9%	0,85%	0,84
Offentliga myndigheter	3	3,1%	0,12%	0,12
Totalt:	96	100,0%	3,9%	3,84
Varav:
Offentlig FoU-finansiering:
Till industri	4	16,7%	0,16%	0,16
Till universitet	17	70,8%	0,69%	0,68
Till offentliga myndigheter	3	12,5%	0,12%	0,12
Totalt:	24	100,0%	0,98%	0,96

Noter:

1) Denna kolumn anger således vad en 4 %-nivå av FoU-utgifter motsvarade år 2003.

Källa: Bearbetning av Statistics Sweden 2005 (SCB).

439

Bilaga 17

SOU 2006:80

Tabell B.17.2 Konsekvenser av 3 %-målet för FoU-utgifter/BNP, 1 %-målet för offentlig FoU/BNP och 4 %-målet för IPR-utgifter/FoU-utgifter (MSEK)

År		2003	2005	2007

1)		2459413	2673064	2974817
BNPP		2459413	2673064	2974817
P
2)		73782	80192	89245
FoU-utgifter = 3 % av BNPP		73782	80192	89245
P
2)		24594	26731	29748
Offentligt finansierad FoU = 1 % av BNPP		24594	26731	29748
P
Privat finansierad FoU = 2 % av BNP		49188	53461	59496
3)		984	1069	1190
Offentligt finansierad IPR = 4% av off. FoUP	P	984	1069	1190
3)		1968	2138	2380
Privat finansierad IPR = 4% av priv. FoUP		1968	2138	2380
P
Totala IPR-utgifter		2951	3208	3570

Noter:

1)Enligt Konjunkturinstitutet. Siffran för år 2005 är preliminär och för år 2007 beräknad, baserad på en BNP-tillväxt för år 2006 på 5,4 % och för år 2007 på 5,6 % (löpande priser).

2)Enligt EUs målsättning enligt Lissabonstrategin. Se vidare http://ec.europa.eu/invest- in-research/action/history_en.htm.

3)Enligt utredningens rekommendation.

Figur B.17.1 FoU-utgiftsflöden i det svenska systemet år 2003 (MSEK)

Swedish financers

Foreign

financers

Business financing

	Public	PNP Org.
	Public	financing
	financing	financing
	financing
	24	2

Business

Sector

Financing from Abroad 7

Universities	Gov. Agencies
21	3

Performing sectors

Förkortningar: PNP = Private non-profit

Källa: Statistics Sweden,2005. Modifierad av P. Sandgren VINNOVA, 2006.

440

Litteraturreferenser

Abramovitz, M. (1956), ’Resource and output trends in the United States since 1870’, American Economic Review, Papers and Proceedings, 46, May, pp. 5–23.

Abramovitz, M. (1986), ‘Catching up, forging ahead and falling behind’, Journal of Economic History, 46 (2), 385–406.

Abramovitz, M. (1991), Thinking about Growth and Other Essays on Economic Growth and Welfare, Cambridge: Cambridge University Press.

Aghion, P., and Durlauf, S. (2005), Handbook of Economic Growth, Amsterdam: North Holland Press.

Aitchison, J. (1996), The seeds of speech: language origin and evolu- tion, Cambridge: Cambridge University Press.

Andersen, B. (ed.) (2006), Intellectual Property Rights: Innovation, Governance and the Institutional Environment, Cheltenham: Edward Elgar Publishers.

Archibugi, D., and Pianta, P. (1992), The Technological Specializa- tion of Advanced Countries, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Arora, A., Ceccagnoli, M., and Cohen, W. M. (2003), ’R&D and the Patent Premium’, NBER Working Paper 9431, Cambridge, MA: National Bureau of Economic Research.

Arrow, K. J. (1962), ’Economic Welfare and the Allocation of Re- sources for Invention’, in NBER (1962), pp. 609–25.

Bager-Sjögren, L., och Rosenberg, M. (2004), ’Kartläggning av ak- törer i det svenska innovationssystemet’, Östersund: Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, A2004:20.

Baumol, W. J. (2002), The Free-Market Innovation Machine. Analy- zing the Growth Miracle of Capitalism, Princeton: Princeton University Press.

441

Litteraturreferenser

SOU 2006:80

Bresnahan, T., and Trajtenberg, M. (1995), ’General purpose tech- nology: engines of growth?’, Journal of Econometrics, Special Issue, January 1995, 65 (1), pp. 83–108.

Cantwell, J., Gambardella, A., and Granstrand, O. (eds.) (2004),

The Economics and Management of Technological Diversifica- tion, London: Routledge.

Cohen, W.M. and Merrill, S.A. (eds.) (2003), Patents in the Know- ledge-based Economy, The National Academics Press, Wash- ington D.C.

Economic Report of the President (2006), ’The Role of Intellectual Property in the Economy’, Council of Economic Advisers, CEA, Washington D.C., USA:, Ch. 10, pp. 211–230.

Coriat, B., and Orsi, F. (2002), ’Establishing a new intellectual property rights regime in the United States – Origins, content and problems’, Research Policy, 31, pp. 1491–1507.

Crystal, D. (1997), English as a global language, Cambridge: Camb- ridge Univ. Press

Danish Patent and Trademark Office, (1999), ’Industry Policy in Denmark. New trends in industrial property rights’, Taastrup: Danish Patent and Trademark Office.

de Neergaard, C. (2004), Bättre finansiering för kommersialisering av innovationer. Rapport om det svenska innovationsstödjande systemet och förslag till ett tillväxtbefrämjande åtgärdsprogram riktat mot kunskapsbaserat företagande, Stockholm: Näringsde- partementet. (Mimeo).

DeLong, J. B. (2002), ’Do We Have a ’New’ Macroeconomy?’, Ch. 5 in Jaffe, A. B. et al, Innovation Policy and the Economy, Vol. 2, The MIT Press.

Departementsserien (2004), ’Innovativa Sverige. En strategi för tillväxt genom förnyelse’, Näringsdepartementet, Ds 2004:36, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

Departementsserien (1979), ’Vägar till ökad välfärd. Betänkande av Särskilda näringspolitiska delegationen’, Justitiedepartementet, Ds Ju 1979:1, Stockholm: Liber Förlag/Allmänna förlaget.

Domeij, B. (2003), Patentavtalsrätt, Stockholm: Norstedts Juridik. Domeij, B. (2000), Pharmaceutical Patents in Europe, Stockholm:

Norstedts Juridik.

Edquist, C. (1997), Systems of Innovation, Technologies, Institutions and Organizations, London: Pinter.

EC (2003), Strategic Use and Adaptation of Intellectual Property Rights Systems in Information and Communications Technolo-

442

SOU 2006:80 Litteraturreferenser

gies-based Research, European Commission, Expert Group Report, EUR 20734 EN.

EC (2004a), Open method of coordination, Report of the Expert Group on IPR and Research. European Commission.

EC (2004b), Management of intellectual property in publicly-funded research organisations: Towards European Guidelines. European Commission EUR 20915 EN.

EC (2005a), Key Figures 2005. Towards a European Research Area. Science, Technology and Innovation. European Commission.

EC (2005b), European Trend Chart on Innovation, Annual Innova- tion Policy Trends and Appraisal Report, Sweden 2004–2005.

European Commission.

Fagerberg, J., Mowery, D., and Nelson, R. (eds.) (2005), Oxford Handbook of Innovation, Oxford: Oxford University Press.

FAR (Föreningen Auktoriserade Revisorer) (2005), Internationell redovisningsstandard i Sverige IFRS/IAS 2005, Stockholm: FAR Förlag.

Forskningspropositionen (2005), Forskning för ett bättre liv, Re- geringens forskningspolitiska proposition 2004/05:80, Stock- holm: Riksdagen.

Freeman, C., Clark, J., and Soete, L. (1982), Unemployment and Technical Innovation, A Study of Long Waves and Economic Development, London: Frances Pinter.

FTC (Federal Trade Commission) (2003), To Promote Innovation: The Proper Balance of Competition and Patent Law and Policy. A Report by the Federal Trade Commission, Washington D.C.

Gompers, P. A., and Lerner, J. (1999), The Venture Capital Cycle, London: The MIT Press.

Gowers Review of Intellectual Property, .

Granstrand, O. (2007), Innovations and Patents for Growth and Welfare. (Forthcoming).

Granstrand, O. (2006) Economics of Innovation and Intellectual Property, Göteborg: Chalmers University of Technology.

Granstrand, O. (2006b) ‘Intellectual Property Rights for Gover- nance in and of Innovation Systems’, published in Andersen, B. (ed.) (2006), Intellectual Property Rights: Innovation, Go- vernance and the Institutional Environment, Cheltenham: Edward Elgar Publishers.

443

Litteraturreferenser

SOU 2006:80

Granstrand, O. (2005), ’Innovation and Intellectual Property Rights’, Ch. 10 in Fagerberg, J., Mowery, D., and Nelson, R. (eds.) Oxford Handbook of Innovation, Oxford: Oxford Uni- versity Press.

Granstrand, O. (2004), ‘The Economics and Management of Tech- nology Trade – Towards a pro-licensing era?’ International Journal of Technology Management, Vol. 27, Nos 2/3, pp. 209– 240.

Granstrand, O. (ed.) (2003), Economics, Law and Intellectual Pro- perty, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers.

Granstrand, O. (2000), The Economics and Management of Intel- lectual Property – Towards Intellectual Capitalism, Chelten- ham, UK: Edward Elgar Publishing Ltd.

Granstrand, O. (2000b), ’The Shift Towards Intellectual Capita- lism – The Role of Infocom Technologies’, Research Policy, Vol. 29, No. 9, pp. 1061–1080.

Granstrand, O. (2000c), ’Corporate Innovation Systems. A Com- parative Study of Multi-Technology Corporations in Japan, Sweden and the USA’. Report submitted to the EU Dynacom project, CIM Report 2000:01, Dept. of Industrial Management and Economics, Chalmers University of Technology.

Granstrand, O. (1998), ’Towards a Theory of the Technology Ba- sed Firm’, Research Policy, Vol. 27, pp. 465–489.

Granstrand, O. (ed.) (1994), Economics of Technology, Elsevier Sci- ence Publ., Amsterdam.

Granstrand, O. (1994b), Strategisk Patentteknik (SPT). Förslag till kompetenscentrum, Institutionen för Industriell organisation och ekonomi, Chalmers Tekniska Högskola. (Mimeo).

Granstrand, O. (1991), ’Hi-Tech Entrepreneurship in Silicon Val- ley. A critical appraisal’, CIM-Working Paper 1992:02, Dept. of Industrial Management and Economics, Chalmers Univer- sity of Technology.

Granstrand, O. (1988), ’Patents and Innovation. A Study of Pa- tenting Practices and Trends in Sweden with a Brief Outlook on the US’. CIM Working Paper 1988:04, Dept. of Industrial Management, Chalmers University of Technology.

Granstrand, O., Patel, P. and Pavitt, K. (1997), ‘Multi-Technology Corporations: Why They Have ‘Distributed’ Rather than ‘Distinctive’ Core Competencies’, California Management Re- view, Vol. 39, No. 4, pp. 8–25.

444

SOU 2006:80

Litteraturreferenser

Granstrand, O., and Alänge, S. (1995), ’The Evolution of Corpo- rate Entrepreneurship in Swedish Industry – was Schumpeter wrong?’, Journal of Evolutionary Economics, 5, pp. 133–156.

Granstrand, O., Håkanson, L., and Sjölander, S. (eds.) (1992),

Technology Management and International Business. Internatio- nalization of R&D and Technology, London: John Wiley & Sons.

Granstrand, O. and Sjölander, S. (1990), The Acquisition of Tech- nology and Small Firms by Large Firms. Journal of Economic Behaviour and Organisation, Vol. 13, pp. 367–386.

Griliches, Z. (1996), ’The discovery of the residual: a historical note’, Journal of Economic Literature, 34, pp. 1324–30.

Griliches, Z. (1994), ’Productivity, R&D and the Data Constraint’,

American Economic Review, 84 (1), pp. 1–23.

Griliches, Z. (1990), ‘Patent statistics as economic indicators: a survey’, Journal of Economic Literature, 28 (4), 1661-707.

Griliches, Z. (1984), R&D, Patents, and Productivity, Chicago, IL: University of Chicago Press.

Harhoff, D, Scherer, F and Vopel, K (2003), ‘Exploring the tail of patented invention value distrubutions,’ Chapter 12, pp. 279– 309, in Granstrand O. (ed.) (2003), Economics, Law and In- tellectual Property, Kluwer Academic Publishers, Dordrecht.

Hesser, T. och Essén, E. W. (1968), Patentlagen jämte patentkun- görelsen och övriga följdförfattningar, Stockholm: P A Norstedt & Söners förlag.

Hipp, C. (2005), ’Value Protection in the Service-Intensive Eco- nomy. Strategies for the Management of Intellectual Property Rights in Service-Intensive Companies’, Technische Univer- sitet Hamburg-Harburg.

IBM (2003), ’Role of national patent offices, the European Patent Office, as well as the Japanese and US patent offices in pro- moting the patent system’. Final report to the European Commission. IBM Business Consulting Services B.V.

Idris, K. (2003), ’Intellectual Property – A Power Tool for Econo- mic Growth’, WIPO Publication No. 888.1, June, Geneva: World Intellectual Property Organization.

IVA (1993), ’Profit from Innovation’, Stockholm: The Royal Swe- dish Academy of Engineering Sciences (IVA).

Jaffe, A. B., and Lerner, J. (2004), Innovation and Its Discontents. How Our Broken Patent System is Endangering Innovation and

445

Litteraturreferenser

SOU 2006:80

Progress and What to Do About It, Princeton, N.J.: Princeton University Press.

Jaffe, A. B., Lerner, J., and Stern, S. (eds.) (2002), Innovation Po- licy and the Economy, Vol. 2, The MIT Press.

Jaffe, A. B., and Trajtenberg, M. (2002), Patents, Citations, and In- novations. A Window on the Knowledge Economy, The MIT Press.

Jaffe, A. B. (2000), ’The U.S. patent system in transition: policy innovation and the innovation process’, Research Policy, vol. 29. pp. 531–557.

Jarnvall, E. och Kreuer, T. (2005), ’Innovationsskydd för mindre företag – fungerar det?’, Stockholm: Svenskt Näringsliv.

Jones, C. I. (2002), Introduction to Economic Growth, 2nd ed., New York: W. W. Norton & Co.

Kleinknecht, A. and Mohnen, P. (2002), Innovation and Firm Per- formance. Econometric Explorations of Survey Data, Basing- stoke: Palgrave.

Kline, S. J., and Rosenberg, N. (1986), ’An Overview of Innova- tion’ in Landau and Rosenberg (1986), pp. 275–305.

Klenow, P. J., and Rodriguez-Clare, A. (2005), ’Externalities and Growth’, NBER Working Paper 11009, Cambridge, MA: Na- tional Bureau of Economic Research.

Krech, D., Crutchfield, R.S., and Ballachey, E.L. (1962), Individual in Society, A Textbook of Social Psychology, New York, NY: McGraw-Hill.

Kwan, Y. K., and Lai, E. L.-C. (2003), ’Intellectual property rights protection and endogenous economic growth’, Journal of Eco- nomic Dynamics & Control, Vol. 27, pp. 853–873.

Lamberton, D. M. (2002), The Economics of Language, Chelten- ham: Edward Elgar.

Landau, R. and Rosenberg, N. (eds.) (1986), The Positive Sum Strategy: Harnessing Technology for Economic Growth, Wash- ington, DC: National Academy Press.

Lemley, M. A. (2005), ’Patenting Nanotechnology’, Stanford Law Review, Vol. XX, Oct. 2005, pp. 101–130.

Lundvall, B-Å. (ed.) (1992), National Systems of Innovation. To- wards a Theory of Innovation and Interactive Learning, Lon- don: Pinter Publishers.

Lööf, H. (2002), ’Essays in the Economics of Innovation, The Knowledge Production Function, Evidence from New Micro

446

SOU 2006:80

Litteraturreferenser

Data’, Dept. of Industrial Economics and Management, Royal Institute of Technology, Stockholm.

Machlup, F. (1958), ’An Economic Review of the Patent System’, Study No 15 of the Subcommittee on Patents, Trademarks, and Copyrights of the Committee on the Judiciary, US Senate, Washington, DC: US Government Printing Office.

Malerba, F. (ed.) (2004), Sectoral Systems of Innovation – Concepts, issues and analyses of six major sectors in Europe, Cambridge: Cambridge University Press.

Mansfield, E. (1995), ’Intellectual Property Protection, Direct In- vestment, and Technology Transfer: Germany, Japan, and the United States’. Discussion Paper 27, Washington DC: Inter- national Finance Corporation (IFC).

Mansfield, E. (1986), ’Patents and innovation: an empirical study’,

Management Science, 32 (2), pp. 173–81.

Mansfield, E., Rapoport, J., Romeo, A., Wagner, S., and Beardsley, G. (1977), ’Social and private rate of return from industrial in- novations’, Quarterly Journal of Economics, 71, May, pp. 221– 40.

Marklund, G., Nilsson, R., Sandgren, P., Granat Thorslund, J. and Ullstrom, J. (2004), ’The Swedish National Innovation System 1970–2003, a quantitative international benchmarking analy- sis’, Stockholm: Vinnova Analysis VA 2004:1.

Merrill, S.A., Levin, R.C. and Myers, M.B. (eds.) (2004), ’A Patent System for the 21st Century’. Washington, D.C: The National Academies Press.

Moravcsik, J. (1992), Plato and Platonism. Plato´s Conception of Appearance and Reality in Ontology, Epistemology, and Ethics, and its Modern Echoes, Oxford: Blackwell.

Moulin, A. and Thue Lie, H. (2005), ’Intellectual Property Rights and Nordic SMEs. A study of IPR practice in the IT and Bio- tech sectors’, Oslo: Leogriff AS and Nordisk Innovations- Center.

NBER (1962), The Rate and Direction of Inventive Activity, Natio- nal Bureau of Economic Research, Princeton, N.J.: Princeton University Press.

Nelson, R. R. (ed.) (1993), National Innovation Systems: A Com- parative Analysis, New York: Oxford University Press.

North, D. C. (1981), Structure and Change in Economic History, New York, NY: W.W. Norton & Company.

447

Litteraturreferenser SOU 2006:80

Näringsdepartementet (2005), ”Rapport för företag med statligt ägande, januari–mars 2005”, Näringsdep., Stockholm.

OECD Database for Science and Technology Indicators (2005). .

OECD (2003), ’Patents, Innovation and Economic Performance’. Proceedings of the OECD Conference on IPR, Innovation and Economic Performance, August 28–29 2003. OECD, Paris.

Oskarsson, C. (1993), Technology Diversification – the Phenome- non, Its Causes and Effects, Department of Industrial Manage- ment and Economics, Chalmers University of Technology, Göteborg, Sweden.

Papahristodoulou, C. (1987), Inventions, Innovations and Econo- mic Growth in Sweden: An Appraisal of the Schumpeterian The- ory, Uppsala University, Stockholm: Almqvist & Wiksell In- ternational.

Park, W. G. and Ginarte J. C. (1997), ’Intellectual property rights and economic growth’, Contemporary Economic Policy, Vol. XV, July 1997, pp. 51–61.

Penrose, E. T. (1951), The Economics of the International Patent System, Baltimore, MD: Johns Hopkins University Press.

Peters, F. E. (1967), Greek Philosophical Terms: A Historical Lexi- con, New York: New York University Press.

Petrusson, U. (1999), Patent och industriell omvandling – En studie av dynamiken mellan rättsliga och ekonomiska idésystem, Stockholm: Norstedts Juridik.

Porter, M. E. (1980), Competitive Strategy: Techniques for Analy- zing Industries and Competitors, New York, NY: Free Press.

PRV et al. (2004), ’Feasibility study of the establishment of a Joint Nordic PCT Authority’, Taastrup: Danish Patent and Trade- mark Office. PRV i samarbete med övriga nordiska patent- verk.

Romer, D. (1996), Advanced Macroeconomics, New York: McGraw-Hill.

Rosenberg, N. (2000), ’American universities as endogenous in- stitutions’, published as Ch. 3, pp. 36–57, in Rosenberg, N. (2000), Schumpeter and the Endogeneity of Technology, Rout- ledge, London.

448

SOU 2006:80

Litteraturreferenser

Rosenberg, N. and Nelson, R.R. (1994), ’American universities and technical advance in industry’, Research Policy, Vol. 23, pp. 323–348.

Scherer, F. M. (1999), New Perspectives on Economic Growth and Technological Innovation, Washington D.C.: British-North American Committee, Brookings Institution Press.

Scherer, F.M. (1983), ‘The propensity to patent’, International Journal of Industrial Organization, 1 (1), 107–28.

Scherer, F. M. (1984), Innovation and Growth. Schumpeterian Per- spectives, Cambridge, Massachusetts: The MIT Press.

Schmookler, J. (1966), Invention and Economic Growth, Cam- bridge MA: Harvard University Press.

Schmookler, J. (1962), ’Economic Sources of Inventive Activity’,

The Journal of Economic History, Vol. 22, No. 1, pp. 1–20. Scotchmer, S. (2004), Innovation and Incentives, Cambridge, MA:

The MIT Press.

Solow, R.M. (1957), ’Technical change and the aggregate produc- tion function’, Review of Economics and Statistics, 39, August, pp. 312–20.

SOU 2005:95, ’Nyttiggörande av högskoleuppfinningar, Betän- kande av Utredningen om rätten till resultaten av högskole- forskningen’, Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

SOU 2003:90, ’Innovativa processer, Betänkande av Utredningen om innovativa processer’, Stockholm: Fritzes offentliga publi- kationer.

SOU 2003:66, ’Harmoniserad patenträtt, Betänkande av Patentför- dragsutredningen’. Stockholm: Fritzes offentliga publika- tioner.

SOU 2002:57, ’Ny organisation för Patent- och registreringsver- ket, Betänkande av utredningen för översyn av Patent- och re- gistreringsverkets organisation’. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.

SOU 2001:33, ’Patentprocessen m.m., Betänkande av 1999 års pa- tentprocessutredning’. Stockholm: Fritzes offentliga publika- tioner.

SOU 1993:84, ’Innovationer för Sverige, Betänkande av innova- tionsutredningen’. Stockholm: Allmänna förlaget.

SOU 1985:53, ’Sverige och den europeiska patentorganisationen, Betänkande av EPO-medlemskapsutredningen’. Stockholm: Liber.

449

Litteraturreferenser

SOU 2006:80

SOU 1985:10, ’Pantsättning av patent, Betänkande av utredningen om pantsättning av patent och patentansökningar’. Stockholm: Liber.

SOU 1983:52, ’Företagshemligheter, Betänkande av utredningen om skydd för företagshemligheter’. Stockholm: Liber.

SOU 1977:64, ’STUs stöd till teknisk forskning och innovation, Betänkande av STU-kommittén’. Stockholm: Liber.

Stoneman, P. (1987), The Economic Analysis of Technology Policy, Oxford: Clarendon Press.

Stoneman, P. (1983), The Economic Analysis of Technological Change, Oxford: Oxford University Press.

Sölvell, Ö. (2004), ’Kluster och den nya näringspolitiken’, Öster- sund: Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, A2004:10.

Takenaka, T., and Nakayama, I. (2004), ’Will Intellectual Property Policy Save Japan from Recession? Japan´s Basic Intellectual Property Law and Its Implementation Trough the Strategic Program’, International Review of Intellectual Property and Competition Law, Vol. 35, No. 8, pp. 877–1006.

Teknologi-Rådet (2005), ’Recommendations for the patent system of the future’. Report and recommendations by a working group under the Danish Board of Technology, Copenhagen.

Utterback, J. M., and Reitberger, G. (1982), Technology and Indus- trial Innovation in Sweden. A study of new technology-based firms, Center for Policy Alternatives, MIT, Cambridge, MA and STU, Stockholm.

Wallmark, T., and McQueen, D. (1988), 100 Important Swedish Technical Innovations from 1945 to 1980, Lund: Studentlitte- ratur and Bromley: Chartwell-Bratt.

450

Index

[Nummer = kapitel och/eller avsnitt där termen förekommer på ett väsentligt sätt.]

ABB 2.4, 9

affärsutveckling 3.1, 10.3, 10.4.3, 10.4.4, 10.6, 11.2 AkzoNobel 2.4

appropriering 10.5, 10.10 AstraZeneca 2.4, 9 avknoppningar 5.4, 8.2, 10.4.4

BIO-M 3.2, 8.2.3

bioteknik 5.6, 8.2.3, 10.4.2, 11.3.2 BNP 6.1, Bil. 16

CAFC 4.3.1, 10.7, 10.8.6, 11.3.2 CAPM 7.2

certifieringssystem 11.2.5.5 CIP 11.2.5.4

client attorney privilege 11.2.5.5 copyright-industrier 4.3.2 creatuve cumulation 6.3 creative destruction 6.3

delstudier 1.2, 3.2 diffusionsprocess 5.2, 5.6 domstolsfrågor 10.8.6

EC (Europakommissionen) 3.2, 7.4.2 energisektorn 10.4.1.3

enforcement 7.4.2

451

Index

SOU 2006:80

engelska som koncernspråk m.m. 1.2, 10.7, 10.11 entreprenör(skap): 10.3–4

autonomt 3.1.5 definition: 3.1.5, 5.2 korporativt 3.1.5 regionalt 10.4.5 statligt 3.1.5, 10.4.1 universitets- 3.1.5

entreprenörssystem 3.4, 10.4 definition: 3.1.5

EPC 5.5, 7.4.2 EPLA 7.4.2, 10.8.6

EPO 3.1.5, 3.2, 5.5, 9.4.2, 10.7, 10.8.5, 10.9 European Patent Convention (EPC) 5.5.1, 7.4.2 exploatering 2.4, 3.1.3, 3.2, 5.4.1

finansiering 5.4.2, 10.1, 10.4.4, 11.3 finanssektorn 10.4.1.4, 11.3.2

first to file 7.4.5 FMV 3.2, 10.4.1.5 FoI 3.2, 10.4.1.5

forskning och utveckling (FoU) 3.1.1, 3.1.3, 3.2, 3.4, 5.4, 5.6, 6.2, 6.3, 7.2, 8, 9.4.2, 11.3, Bil. 16

företag: kunskapsintensiva 1.1

multinationella 1.2, 2.4, 9.3.1, 9.6, 10.4.3, 10.7 små och medelstora (SMF) 3.2, 8.5, 10.4, 11.3.4.1 stor-/stora 2.2, 3.1.5, 9.5

svenska företag: definition 2.4 förkortningar 3.2

förstagångsansökning (FA, SFA) 2.4, 9.1, 9.3, 9.4.2, 10.9 definition: 9.3.1

försvars- och säkerhetssektorn 10.4.1.5, 11.3.2 försäljningstillväxt 3.1.4

GAZ 3.2, 8.5

gemenskapspatent 7.4.2, 10.8.5, 10.9 general purpose technologies 6.3 globalisering 4.1

Gnosjö-regionen 1.2, 3.2, 8.7 GGVV-regionen 3.2, 8.7

452

SOU 2006:80 Index

Google 8.8
grundbegrepp	3.1.2, 5.2
HIT 8.6
HL Display 8.3
IAS 11.2.4
imitation(er)	3.1.5, 6.3

imitationskonkurrens 5.3.1, 5.6 immaterialrätt 2.3, 4.2, 4.3, 4.4, 10.3

immateriella rättigheter (=IPR) 2.1, 2.2, 2.3, 3.1.2, 4.3.1, 10.3 immateriella tillgångar (=IP) 10.3, 11.2.4

incitamentsteori 5.6 Indien 4.1

industri: definition 2.4 industriell ekonomi 10.8.7.3 industriell tillämpbarhet 10.8.7.3

informationsteknik 4.2, 5.6, 8.8, 11.3.2

innovationer:

1.1, 2.2, 3.1.1, 3.1.3, 3.2, 3.4, 5.6, 6.3, 8, 10.10

begrepp och modeller 5.3 definition: 3.1.2, 5.2

produkt	5.2, 6.3, 8.4
process	5.2, 6.3, 8.4
tjänste 5.2, 10.4.1
Sveriges största 8.2
tekniska	5.2
typer 3.1.4
innovationsekonomi 5, 11.2.5.4
innovationskonkurrens 5.6
innovationsprocessen 5.3.2

innovationssystem 3.1.5, 10.4.3 definition 3.1.5

innovatör: definition 3.1.5 INT 3.2

intellectual property (IP) 3.1.2, 4.3.1, 10.10, 11.2 intellectual property rights (IPR) 2.1, 4.3.1


intellektuell egendom 3.1.2
intellektuellt kapital		1.1, 2.4, 3.1.2
definition: 4.2
internationalisering		4.1
investering	3.1.5, 5.4.1, 5.4.2, 5.6, 6.3, 10.8.7.3

453

Index

SOU 2006:80

investeringskaraktär 10.8.7.3, 11.3.2.4 IP assembly problem 5.6 IPC-systemet 9.3.3

IP-kultur 10.3–4 IPO 5.4.2 IP-regim 4

definition: 4.3.1 IPE 3.2, 8.10

IP-ekonomi 10.4.6, 11.2.5.4 IPM 3.2

IP-specialister 11.3.2

IP-strategier 4.4, 8.3, 10.3, 10.10, 11.2.2, 11.3.2 IP-utbildning 8.11, 11.2, 11.3.2

IT-bubblan 4.2, 5.4.2, 9.3.3, 9.4.2.1, 9.6, 10.4.4 IT-företag 8.8

IT-SMF 3.2, 8.8 IVA/PRV 8.9

Japan 2.2, 3.2, 4.1, 4.3.1, 4.5, 7.3, 7.4.3, 10.3, 10.10, 11.2.3 JPTO 3.2, 10.9

KidCards 3.2, 8.8 Kina 4.1, 4.5

Korea 4.1, 4.5, 7.4.4, 9.5, 10.10 kommersialisering 8.9 kompetens 10.4.6

komplementariteter 5.6, 6.3, 10.4.2, 10.4.4 Kondratieff-vågor 9.2.2 konjunkturnedgång 2.1 konjunktursvängningar 9.2.2, 11.3.2 konkurrensmedel 1.1, 2.4 kunskapsbaserad ekonomi 4

kvalitetsfrågor	4.4, 10.3
köparspridning	5.2

licensiering 2.2, 2.4, 5.4.1, 5.4.3, 10.4.2 London-protokollet 7.4.2

Losec 3.2, 8.2.3

marknadsbehov 5.3.2 marknadsdiversifiering 6.3

454

SOU 2006:80 Index

marknadsdomstol 10.8.6 marknadsledtid 5.3.1 marknadsmisslyckande 10.2

medicin- och hälsosektorn 10.4.1.6, 11.3.2 mjukvaruföretag 8.8

mjukvarupatent 8.8, 10.8.7.3 multitekniska företag 6.3, 10.4.2

nanoteknik 10.4.2

nedgången av patentering 3.3, 9 definition: 2.4

Nokia 3.2, 9.3

nordiskt samarbete 10.6 näringsliv 2.4

open innovation 5.4.1 open source 4.3.1, 4.3.2, 5.6 osseointegration 8.2.3

patent: definition: 2.4

förståelse och insikt 1.1, 3.3, 11 gemenskaps- 7.4.2, 10.8.5, 10.9 intelligence 5.4.1

produkt- och process- 3.2, 8.4 riktlinjer för hantering 11.3 specialister 11.3.2.2 tillväxteffekter 8.3

tvistemål 11.3 patentansökan 2.4, 5.5, 9 patentbyråer 8.10, 11.2.2

Patent Cooperation Treaty (PCT) 5.5.1, 9.3, 9.4.2, 10.8.3–4, 10.9 patentdomstol 10.8.6, 11.3.2

patentekonomi 5, 11.2, 11.3.2 patenterbarhet 10.8.7, 11.3.2 patentering: passim patenteringsbenägenhet 3.3, 9.4.2, 11.3

patenteringsfrekvens (PF) 1.1, 2.4, 3.3, 7.2, 9.2–4, 11 patenteringskompetens 11.2.2

patenteringsnivå 3.1.5 patentinformation 11.3.2.4

455

Index

SOU 2006:80

patentlagen 10.8.7.3, Bil. 8 patentlicenser 2.4 patentmarknad 1.1

definition: 2.4 patentmedvetande 3.3 patentpolitik 4.5, 10.10, 11.3.2

patenträttighet 4.3.1, 5.5.1, 5.6, 9.3.1, 10.8.6, 10.8.7.3, 10.9 patentskydd 1.1, 2.2, 2.3, 3.1.4

patentstrategi 2.3 patentsystemet:

effektivisering 10.8

ekonomiska motiv 5.6, 10.8.7.3, 11.3.2 harmonisering 10.8

historia Bil. 11

struktur och processer 5.5 patent/tillväxt-spiral 3.1.2, 3.1.3, 3.1.5, 3.4, 8.9 patentutbildning 8.11 patentverksorganisation 10.8.3, 10.9 PCT-ansökning 5.5, 9.2.1, 9.3, 9.6, 10.9 PEST 8.3

PEX 3.2, 4 piratkopiering 10.8.6 PPP 3.2, 8.4

produktdiversifiering 3.1.5, 6.3 produktförnyelse 3.1.5 produktlivscykel 5.3.1 professurer, nyinrättning av 11.2.6 pro-licensing era 5.4.3 pro-patent-eran 2.1, 4.3.1 prospekt-teorin 5.6

PRV: 2.3, 2.4, 3.2, 7.3, 8.11, 9.4.2, 10.9, 11.3.2 ansökningar 9.3, 9.4.2

PTOs 3.2

redovisning 11.2.4 regional tillväxt 6.3

rekommendationer 2.4, 3.3, 10, 11 riskkapital 5.4.2, 9.2.2, 10.6 royalty 5.4.3, 11.3.2

rådgivning om patent 11.2

456

SOU 2006:80 Index

samband patentering och tillväxt 1.1, 1.2, 2.1, 2.4, 3.1.1, 3.1.3, 3.2 Silicon Valley 10.4.2, 10.4.5

skatter 11.3.2 SMF: passim

skyddsteknologier 4.3.2 spill-overs 6.2

SSF 3.2 SSI 3.2, 8.2

statens roll 10.1, 10.2

statligt entreprenörskap 3.1.5, 10.4.1

statligt patentstöd	10, 11
StoraEnso 2.4
strategiberedning	10.10

studier och utredningar: passim BIO-M 3.2, 8.2.3

GGVV 3.2, 8.7

GAZ	3.2, 8.5
HIT	8.6

INT 3.2 IPE 3.2, 8.10 IPM

IT-SMF 3.2, 8.8 IVA/PRF 8.9 PEST 8.3

PEX 3.2, 4

PPP 3.2, 8.4

SSI 3.2, 8.2 SWE 3.2 TBI 3.2 TBS 3.2

SWE 3.2

Swedish first filing (SFA) 9.3.1 säljarspridning 5.2

TBI 3.2

TBS 3.2 teknikdiversifiering 6.3 teknikhandel 5.4.3 teknikkonvergens 6.3 teknikstrategier 5.4

teknikupphandling 10.4.2, 10.4.3, 10.4.4, 10.6, 11.3.2

457

Index

SOU 2006:80

teknisk karaktär 10.8.7.3, 11.3.2.4, Bil. 13 telekom 3.2, 10.4.1.3

temporärt monopol 5.3.1 terapeutisk metod 10.8.7.4, Bil. 12.1 tillväxt: passim

definition: 6.1 makronivå 6.2

mikronivå		6.3
områden		10.4.5.1
patent och innovationer 8.1
regional	6.3
tillväxtappropriering 10.5
tillväxtaxel	10.4.5
tillväxtregion		10.4.5
tillväxtspiral		3.1.1, 8.9
tillväxtstrategier 6.3
tillväxtteori	6.2
tjänstesektorn 2.3, 10.4.1, 10.8.7.3, 11.3.2

transaktionskostnader 5.6 TRIPs 4.3.1, 5.5, 7.4.1

underleverantörssystem 10.4.4

universitet 3.2, 6.3, 10.4.1.2, 10.4.2.3, 11.2.5.4, 11.3.2 university entrepreneurship 3.1.5

uppdraget: 1, 2 referensram 3.1

uppläggning och metod 3.2 uppfinningar:

belöningar 11.3.2 datorrelaterade 7.4.2, 8.8, 10.8.7.3 definition: 3.1.2, 5.2, 5.6

uppfinningshöjd 3.1.2, 10.8.7.2–3, 11.2.2 USA 4.3, 7.4.5, 9.5, 10.8.6, 10.10, 11.2.3 USPTO 3.2, 9.5, 10.9

utredningens direktiv 1.1

Vinnova 3.2

WIPO 4.3.1, 5.5, 5.6

WTO 5.5, 5.6, 10.8.3

458