den 29 mars

Fråga

2006/07:949 Tusenlappen och verkligheten

av Monica Green (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Trots statsrådets påstående om sänkt skatt med en tusenlapp varje månad riskerar låginkomsttagarna att gå back när notan för statsbudgetens sparpaket är betald. Enligt uppgifter i medierna går den största delen av regeringens jobbavdrag till den rikaste tredjedelen av befolkningen. Även övriga skattesänkningar, på omkring 8 miljarder kronor, gynnar i första hand höginkomsttagarna. Två tredjedelar av sänkningen av fastighetsskatten tillfaller höginkomsttagarna. Det visar en genomgång av SCB:s statistik över inkomster, skatter, förmögenheter och boendeformer i olika grupper:

Tillsammans med sänkningen av förmögenhetsskatten och den planerade skattesubventionen av hushållstjänster får höginkomsttagarna skattesänkningar på lite drygt 29 miljarder kronor i ett första steg. Medelinkomsttagarnas andel blir 14,6 miljarder kronor. Låginkomsttagarna sänker sin skatt med omkring 4 miljarder kronor. Men tar man hänsyn till regeringens nedskärningar visar det sig att den tredjedel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna riskerar att få hela sin andel av skattesänkningarna uppäten av sparpaketen. Riksdagens utredningstjänst har gjort en kalkyl på en del av förändringarna, som sammanlagt resulterar i ett minus i kassan för medborgarna på 13–14 miljarder kronor. Medelinkomsttagarna tappar 27 procent och låginkomsttagarna tappar hälften av sina skattesänkningar (50 procent). I denna kalkyl saknas ändå ytterliga besparingsåtgärder som i första hand kommer att drabba låginkomsttagare och medelinkomsttagare till exempel den indragna möjligheten att få arbetslöshetsersättning grundad på studier, något som i första hand drabbar unga och låginkomsttagare.

Min fråga till statsrådet är med vilka åtgärder han avser att förändra denna skeva fördelningspolitik som inte minst drabbar kvinnor.