den 29 mars
Fråga
2006/07:949 Tusenlappen och verkligheten
av Monica Green
(s)
till
finansminister Anders Borg (m)
Trots
statsrådets påstående om sänkt skatt med en tusenlapp varje månad riskerar
låginkomsttagarna att gå back när notan för statsbudgetens sparpaket är betald.
Enligt uppgifter i medierna går den största delen av regeringens jobbavdrag
till den rikaste tredjedelen av befolkningen. Även övriga skattesänkningar, på
omkring 8 miljarder kronor, gynnar i första hand höginkomsttagarna. Två
tredjedelar av sänkningen av fastighetsskatten tillfaller höginkomsttagarna.
Det visar en genomgång av SCB:s statistik över inkomster, skatter,
förmögenheter och boendeformer i olika grupper:
Tillsammans
med sänkningen av förmögenhetsskatten och den planerade skattesubventionen av
hushållstjänster får höginkomsttagarna skattesänkningar på lite drygt 29
miljarder kronor i ett första steg. Medelinkomsttagarnas andel blir 14,6
miljarder kronor. Låginkomsttagarna sänker sin skatt med omkring 4 miljarder
kronor. Men tar man hänsyn till regeringens nedskärningar visar det sig att den
tredjedel av befolkningen som har de lägsta inkomsterna riskerar att få hela
sin andel av skattesänkningarna uppäten av sparpaketen. Riksdagens
utredningstjänst har gjort en kalkyl på en del av förändringarna, som
sammanlagt resulterar i ett minus i kassan för medborgarna på 13–14 miljarder
kronor. Medelinkomsttagarna tappar 27 procent och låginkomsttagarna tappar
hälften av sina skattesänkningar (50 procent). I denna kalkyl saknas ändå
ytterliga besparingsåtgärder som i första hand kommer att drabba låginkomsttagare
och medelinkomsttagare till exempel den indragna
möjligheten att få arbetslöshetsersättning grundad på studier, något som i
första hand drabbar unga och låginkomsttagare.
Min
fråga till statsrådet är med vilka åtgärder han avser att förändra denna skeva
fördelningspolitik som inte minst drabbar kvinnor.