den 21 mars

Fråga

2006/07:896 Sveriges roll i EU:s djurpolitik

av Helena Leander (mp)

till jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)

Italien och Tyskland har nyligen fattat beslut om att minkar som hålls i fångenskap för minkproduktion ska ha tillgång till simvatten. Enligt uppgift förekommer diskussioner om att införa motsvarande bestämmelse även i andra medlemsstater.

Ett av alliansregeringens första ingrepp i den svenska djurskyddspolitiken var att inte ställa sig bakom de krav på skärpta regler för minkhållning som den förra regeringen arbetat fram tillsammans med Miljöpartiet och som bland annat innehöll krav om att minkar skulle få sitt behov av att simma tillgodo­sett. Bland flera djurskyddsorganisationer i Europa finns det nu en rädsla för att Sverige, när Tyskland och Italien anmäler sina skärpta regler till EU-kommissionen, kommer att invända till kommissionen mot att de ska få införas. Man är helt enkelt orolig för att alliansregeringen ska lägga krokben för andra medlemsstater när de vill genomföra en djurskyddspolitik som ligger på samma nivå – eller högre – som den Miljöpartiet kom överens med den förra regeringen om när det gäller hållning av minkar.

Det finns ett stort behov av att jordbruksministern tydligt talar om ifall han avser att arbeta mot nödvändiga djurskyddsmässiga förbättringar även inom EU. Det vore i så fall ett mycket olyckligt trendbrott.

Mot denna bakgrund vill jag fråga jordbruksminister Eskil Erlandsson:

Avser jordbruksministern att verka för att de EU-länder som har högre ambitioner än Sverige för djurskyddet i pälsdjursuppfödningen ska få kräva till exempel att minkar ska ha tillgång till simvatten eller avser ministern att verka för att Sverige invänder till EU-kommissionen?