den 21 mars

Fråga

2006/07:895 Sekretessmarkering av personer utsatta för hedersrelaterade hot

av Fredrick Federley (c)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

I Sverige lever många människor med skyddade personuppgifter, vanligen så kallad sekretessmarkering. Orsakerna är många, det kan vara efter hot från kriminella gäng eller till exempel hedersrelaterade hot. Sekretesslagen och praxis gör inte skillnad på olika typer av hot och anger inte heller att olika hot tenderar att pågå olika länge. Det innebär att alla sekretessmarkeringar hanteras tämligen lika och att de som regel omprövas varje år. I enstaka fall kan markeringen gälla något längre, men oavsett markeringens beslutade längd omprövas den varje gång någon begär att få ut uppgifter om den skyddade personens vistelseort. Den typen av hantering är klart försvarbar i många fall, men kan ifrågasättas just när det gäller hedersrelaterade hot. Att vara utsatt för ett hedersrelaterat hot innebär i de allra flesta fall att vara hotad hela livet. Även om den som ursprungligen står för hotet går bort finns det släktingar eller andra som fortsätter att hota. Kravet att sekretessmarkeringen ska omprövas så ofta som årligen utgör stor press för den hotade. Många gånger kan personen, som ofta är en ung flicka, inte planera sitt liv från år till år, eftersom hon inte vet om hon har skydd. En möjlighet till att ge längre sekretessmarkering borde därför vara en framkomlig väg för att ge en ökad trygghet till dem som har en oerhört utsatt situation. Den längre tiden ger en stabilitet och möjlighet till långsiktigt tänkande kring sin egen livssituation vilket är grunden för att känna trygghet.

Avser justitieministern att vidta några åtgärder för att förändra lagstiftningen vad gäller sekretessmarkering för personer som utsatts för hedersrelaterade hot?