den 27 februari
Fråga
2006/07:732 Ip-telefonins kapacitet och säkerhet
av Fredrik
Lundh (s)
till
statsrådet Åsa Torstensson (c)
I
slutet av januari 2007 försökte en pensionär i Luleå använda sitt trygghetslarm
när han ramlat. Larmet gick inte fram till larmcentralen då mannen hade ip-telefoni.
Först efter nio timmar hittades han liggande på golvet. Han hade fått en stroke
och dog senare på sjukhuset.
Problemet
med ip-telefoni är tvåfaldigt. Det finns ökad risk för linjebrott på grund av
strömavbrott och serverfel. Dessutom fungerar inte den så kallade handskakningen
mellan larmsystemet och ip-telefonin. Handskakningen är en teknisk fråga som
teleoperatörerna och larmföretagen måste lösa, men intresset verkar vara
ytterst svagt hos teleoperatörerna.
När det
gäller linjebrott till följd av strömavbrott och serverfel måste Post- och
telestyrelsen ställa krav på ip-telefoni om tillräcklig kapacitet för
batteribackup och serverbackup så att fullgod säkerhet i nätet kan garanteras.
Sveriges
Kommuner och Landsting har redan i november 2006 pekat på detta problem i ett
brev till Näringsdepartementet. Runt om i Sverige ansluter sig stora
fastighetsägare med tiotusentals lägenheter till bredband med möjlighet till ip-telefoni.
Eftersom det är billigare än fast telefoni kommer stora delar av
lägenhetsbeståndet givetvis att gå över till det allteftersom.
Därmed ökar riskerna att händelsen i Luleå kommer att upprepas inom kort
någonstans i landet. Att kommunerna informerar om att de inte kan garantera
larmfunktionen i annat än Telias nät är inte tillräckligt, vilket dödsfallet i
Luleå visar.
Avser
statsrådet att vidta åtgärder för att tragiska dödsfall på grund av bristande
säkerhet i ip-telefoni inte ska ske?