den 8 februari

Fråga

2006/07:614 Mat och medicin

av Annika Qarlsson (c)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Celiaki är en kronisk sjukdom där den enda behandlingen är glutenfri kost. Att vara glutenintolerant är dyrt, priset på glutenfria ersättningsprodukter är fyra–fem gånger dyrare än vanlig mat. Det innebär en ständig vaksamhet och kontroll på allt man äter men i gengäld krävs ingen annan medicin. Glutenintoleranta är en stor grupp och det finns fler grupper som också är beroende av speciallivsmedel för en god hälsa och för att vara symtomfria.

Den 1 januari 1992 togs möjligheten bort att kunna göra avdrag för sina merkostnader i självdeklarationen. Då utlovades en kompensation för den merkostnad som landets glutenintoleranta hade. 1999 började man tala om en merkostnadsutredning som skulle ta ett helhetsgrepp om ersättningar för olika sjukdomar med mera. Tanken var att jämna ut de bidrag som gavs till olika grupper i samhället så att fler kunde få vara med och dela på kakan. I januari 2003 presenterades en översyn av Speciallivsmedelsutredningen. Utredaren Lars Grönwall förde fram ett reviderat förslag till kontant merkostnadsersättning till glutenintoleranta. Det finns många utredningar och förslag på hyllorna och det är många ministrar som kommit och gått under åren utan att frågan närmat sig ett förslag till riksdagen.

Därför frågar jag socialministern:

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att vi ska få ett modernt system för tillhandahållande av speciallivsmedel?