den 14 december
Fråga
2006/07:365 Regler för ersättningsetablering
av Finn
Bengtsson (m)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
I
dag hanterar landstingen själva villkoren för alla etableringar inom vården –
egna likaväl som andras. Detta medför inte sällan problem, som skulle kunna
lösas bättre av staten med lika regler för hela nationen. Möjligheter till
ersättningsetableringar är också en angelägen fråga som länge har väntat på en
lösning. Viktiga yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården saknar i dag praktiska
möjligheter att när tiden är mogen kunna överlåta sin verksamhet till någon
annan. Detta har stor betydelse, dels för viljan att fortlöpande investera i
verksamheten så att den är på topp, dels för att trygga patienternas fortsatta
vård när till exempel den eller de som drivit en etablering går i pension.
Ett
aktuellt ärende är en sjukgymnastpraktik i Motala som drivits mycket
framgångsrikt av två delägare sedan 1995, med behandling av 400–500 patienter
per år. Detta är en enorm avlastning för landstinget som avtalat ett så kallat tak för verksamheten för båda gymnasterna. Så blir en av
gymnasterna långtidssjuk. Den andre försöker själv upprätthålla verksamheten
tills en annan bemanningslösning kunnat ordnas. Landstinget visar ingen
förståelse och vägrar ändra på avtalet så att en tillfällig överbeläggning kan
få ske hos den kvarvarande gymnasten, inte heller får någon annan på
gymnasternas önskemål komma in som ersättare. Alla förlorar.
Alliansen
gick gemensamt till val på att lösa upp många onödiga komplikationer i ett
stelbent system inom just hälso- och sjukvårdsområdet. Av dem är fri
etableringsrätt och möjligheterna till ersättningsetablering en viktig fråga
att lösa.
Jag
vill därför fråga statsrådet när han avser att återkomma till riksdagen med
förslag om fri etableringsrätt och möjligheter till ersättningsetablering.