den 8 december
Fråga
2006/07:325
Ersättningsetableringarnas framtid
av Cecilia
Widegren (m)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
Landets
privatpraktiserande läkare har en medelålder som är omkring 60 år. Svenska
privatläkarföreningen säger att dagens knappt 2 000 privatläkare kommer
att halveras om sex@sju år i fall förutsättningarna för etablering och
ersättningsetablering inte reformeras. Liknande utvecklingen gäller för till exempel
sjukgymnaster.
Runtom i landet finns
exempel på hur patienterna vid etablerade mottagningar får problem när läkaren
eller de som sitter med avtalet går i pension. I Landkrona kan en
gynekologmottagning tvingas lägga ned om dess avtal inte kan föras vidare till
yngre kolleger. I Jämtland har sjukgymnastmottagningar liknande problem.
Tryggheten och den
uppbyggda kontakten för patienter som går till små privata mottagningar
riskerar att brytas på grund av otydliga signaler och få klargörande om vikten
av de små, enskilda alternativen @ något som allianspartierna ofta lyfter fram.
De små enheterna är en viktig del av vården. En god sjukvård består av många
olika alternativ @ allt från högspecialiserade storsjukhus till små
mottagningar för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster. Reglerna behöver
förtydligas för att möjliggöra ersättningsetableringar eller höja åldersgränsen
för dem som kan och orkar arbeta förbi dagens gräns på 67 år.
Vad avser socialministern att
vidta för åtgärder så att ersättningsetableringar blir normen när intresset
finns, allt för att patienterna ska kunna fortsätta på
samma mottagningar trots personalens pensioneringar?