den 8 december
Fråga
2006/07:317
Stöd till anhörigvård
av Rosita
Runegrund (kd)
till
statsrådet Maria Larsson (kd)
Sedan
början av 1990-talet har det skett stora nedskärningar av sjukvården och
äldreomsorgen. För att kompensera detta har man successivt vältrat över
vårdansvar på bland annat anhöriga, men utan att det egentligen har fattats något
formellt beslut att så ska ske.
Kristina Larsson
konstaterar en kraftig minskning av den offentliga hjälpen till Sveriges äldre
i rapporten Äldres
levnadsförhållanden (SCB och Umeå universitet) där hon dokumenterat
utvecklingen mellan 1988 och 2003. Bland människor över 80 år minskade andelen
som fick hemtjänst från 37 % till 21 %. En bidragande orsak är
förvisso att den svenska befolkningen håller sig friska längre upp i åldrarna
och därför behöver mindre hjälp, men det är inte hela förklaringen.
Kommunerna har blivit
”snålare” i sina bedömningar då det framför allt har blivit betydligt svårare
för äldre makar att få hjälp, då man förväntar sig att
även väldigt gamla kvinnor och män ska kunna ta hand om sin make eller maka.
Hemtjänsten är enligt
rådande lagstiftning skyldig att hjälpa personer som bor i eget hem ”om det
finns ett behov och detta inte kan tillgodoses av den enskilde, eller på annat
sätt”. Just begreppet ”på annat sätt” har successivt omtolkats av kommunerna,
vilket skapar problem.
Vilka åtgärder avser statsrådet
att vidta för att stärka de äldres rätt till hjälp i hemmet?