den 8 december

Fråga

2006/07:317 Stöd till anhörigvård

av Rosita Runegrund (kd)

till statsrådet Maria Larsson (kd)

Sedan början av 1990-talet har det skett stora nedskärningar av sjukvården och äldreomsorgen. För att kompensera detta har man successivt vältrat över vårdansvar på bland annat anhöriga, men utan att det egentligen har fattats något formellt beslut att så ska ske.

Kristina Larsson konstaterar en kraftig minskning av den offentliga hjälpen till Sveriges äldre i rapporten Äldres levnadsförhållanden (SCB och Umeå universitet) där hon dokumenterat utvecklingen mellan 1988 och 2003. Bland människor över 80 år minskade andelen som fick hemtjänst från 37 % till 21 %. En bidragande orsak är förvisso att den svenska befolkningen håller sig friska längre upp i åldrarna och därför behöver mindre hjälp, men det är inte hela förklaringen.

Kommunerna har blivit ”snålare” i sina bedömningar då det framför allt har blivit betydligt svårare för äldre makar att få hjälp, då man förväntar sig att även väldigt gamla kvinnor och män ska kunna ta hand om sin make eller maka.

Hemtjänsten är enligt rådande lagstiftning skyldig att hjälpa personer som bor i eget hem ”om det finns ett behov och detta inte kan tillgodoses av den enskilde, eller på annat sätt”. Just begreppet ”på annat sätt” har successivt omtolkats av kommunerna, vilket skapar problem.

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka de äldres rätt till hjälp i hemmet?