Fråga
2006/07:192
Säkra elleveranser
av Karin Åström
(s)
till
näringsminister Maud Olofsson (c)
Under
föregående mandatperiod prövades för första gången de lagliga möjligheter
samhället har att tvångsförvalta företag som äger elnät och som inte klarar
sina åtaganden. Det företag som prövades befanns också av domstol inte klara
sina åtaganden, varför tvångsförvaltning utdömdes. Vattenfall AB blev det
företag som skulle utföra tvångsförvaltningen.
Det som då inträffade var
att det berörda företaget på alla sätt vägrade att samarbeta med
tvångsförvaltaren och även på alla sätt försvårade förvaltningen. Efter en tid
avsade sig Vattenfall AB uppdraget. Eftersom missförhållandena kvarstod fördes
uppdraget vidare, denna gång till Ackordcentralen i Umeå. Företaget agerade på
samma sätt och nu har även Ackordcentralen avsagt sig uppdraget.
Det är uppenbart och
rimligt att samhället har möjlighet till tvångsåtgärder när vitala
samhällsfunktioner såsom elförsörjning till hushåll och offentliga institutioner
äventyras. Därför är det bra att den lagstiftning som finns prövats och
använts. Tyvärr visar det sig då att lagstiftningen inte är tillräcklig. Den
bygger faktiskt på att den som utsätts för tvångsåtgärden samarbetar med den
som utför samhällets åtgärd. Utgångspunkten för detta är även den rimlig
nämligen att åtgärden ska få det företag som är utsatt för tvångsåtgärden att
rätta till felaktigheterna och därifrån kunna gå vidare. Men när det som i det
enda fall som prövats blir uppenbart att lagens mening relativt enkelt kan
sättas ur spel måste lagen förstärkas så att den även ger möjligheter att
handskas med denna typ av problem.
Vad avser näringsministern
att göra för att på snabbast möjliga sätt lösa situationer som beskrivs ovan?