den 24 augusti

Fråga

2006/07:1582 Företagshälsovården

av Finn Bengtsson (m)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

I den pågående, och i medierna delvis olyckligt polariserade, debatten om sjukskrivningarna kommer ibland frågan om företagshälsovård (FHV) i detta sammanhang upp. En del debattörer har gjort gällande att FHV kan vara negativt i rehabiliterande syfte då man misstänks vara mer lojal mot företaget än de anställda. Men kan det kanske förhålla sig annorlunda? Låt mig ge ett praktiskt exempel:

Under åren 2003–2006 har FHV på Saab AB i Linköping, tillsammans med Sektionen för beroendeforskning vid Karolinska Institutet, genomfört ett projekt under namnet Riskbruksmodellen för att identifiera och åtgärda riskbruk av alkohol. Man tydliggjorde här a) att det är möjligt för FHV att genomföra alkoholscreening inkluderande biologiska markörer i samband med livsstilsundersökningar och medicinska konsultationer, b) att det inte kräver omfattande träning för FHV:s personal och inte heller upplevs det som särskilt känsligt hos de anställda, och c) att rådgivning och effektiv behandling finns att tillgå som även den kan utföras av FHV:s personal med sannolika kostnadsfördelar för såväl den anställde som företaget och samhället. Processen ledde också till att sekundärpreventiva alkoholmetoder kunde implementeras i arbetslivet.

Avser statsrådet att aktivt verka för att sprida de vunna praktiska och kliniska erfarenheterna av denna riskbruksmodell till andra företag och FHV-organisationer runt om i Sverige, som instrument i regeringens ansvar att föreslå konkreta och kvalitetssäkrade vägar att försöka minska sjukskrivningarna och ohälsan förorsakade av oupptäckt och obehandlat alkoholmissbruk hos enskilda i arbetslivet?