den 24 augusti
Fråga
2006/07:1582 Företagshälsovården
av Finn
Bengtsson (m)
till
statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
I
den pågående, och i medierna delvis olyckligt polariserade, debatten om
sjukskrivningarna kommer ibland frågan om företagshälsovård (FHV) i detta
sammanhang upp. En del debattörer har gjort gällande att FHV kan vara negativt
i rehabiliterande syfte då man misstänks vara mer lojal mot företaget än de
anställda. Men kan det kanske förhålla sig annorlunda? Låt mig ge ett praktiskt
exempel:
Under
åren 2003–2006 har FHV på Saab AB i Linköping, tillsammans med Sektionen för
beroendeforskning vid Karolinska Institutet, genomfört ett projekt under namnet
Riskbruksmodellen för att identifiera och åtgärda riskbruk av alkohol. Man
tydliggjorde här a) att det är möjligt för FHV att genomföra alkoholscreening
inkluderande biologiska markörer i samband med livsstilsundersökningar och
medicinska konsultationer, b) att det inte kräver omfattande träning för FHV:s
personal och inte heller upplevs det som särskilt känsligt hos de anställda,
och c) att rådgivning och effektiv behandling finns att tillgå som även den kan
utföras av FHV:s personal med sannolika kostnadsfördelar för såväl den
anställde som företaget och samhället. Processen ledde
också till att sekundärpreventiva alkoholmetoder kunde implementeras i
arbetslivet.
Avser
statsrådet att aktivt verka för att sprida de vunna praktiska och kliniska
erfarenheterna av denna riskbruksmodell till andra företag och
FHV-organisationer runt om i Sverige, som instrument i regeringens ansvar att
föreslå konkreta och kvalitetssäkrade vägar att försöka minska
sjukskrivningarna och ohälsan förorsakade av oupptäckt och obehandlat
alkoholmissbruk hos enskilda i arbetslivet?