Fråga
2006/07:1480 Svenskt agerande vid tillsättning av ny
IMF-chef
av Leif
Pagrotsky (s)
till
finansminister Anders Borg (m)
Globaliseringens
akilleshäl är bristen på effektiva och legitima globala institutioner. Den
kanske viktigaste internationella finansiella institutionen, Internationella valutafonden,
är allvarligt försvagad av att den i stora delar av världen upplevs som en
angelägenhet bara för några få i den gamla världen av i går. En viktig orsak
till detta är att chefen för Valutafonden hittills har utsetts på ett så
provocerande sätt, genom hemliga överenskommelser mellan Europas stora länder
utan insyn för någon annan. I slutet av juni meddelade nuvarande IMF-chefen
Rodrigo Rato plötsligt att han lämnar sin post i förtid. Därmed öppnar sig
möjligheten att snabbt ändra missförhållandena genom att denna gång utse
IMF-chef på ett sätt som inkluderar alla IMF:s medlemmar i alla delar av
världen och som bryter deras utanförskap. Vad som nu behövs är en transparent
process att välja ut den som är bäst lämpad att leda IMF, som välkomnar
kandidater oavsett ursprung. Det är bråttom. Redan veckan efter att det blev
känt att vakansen uppstått har Frankrikes president föreslagit en fransk
kandidat som han blixtsnabbt tycks ha förankrat i flera europeiska stora länder
och i USA. Ingenting har redovisats om vad Sveriges regering har för avsikter i
denna för världsekonomin och för globaliseringen så viktiga process. Andra
länder agerar redan med full kraft, Sverige tycks ännu inte ha börjat förbereda
sina startblock.
Vad
avser finansministern att göra för att processen vid tillsättningen av IMF-chef
ska bli helt transparent och därmed den chef som är bäst lämpad tillsätts att
leda fonden oavsett hemland?