Fråga
2006/07:1459 Frivilliga avsättningar i stället för
expropriation
av Cecilia
Widegren (m)
till
jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
Många
markägare blir besvikna och upprörda när de tvingats se hur möjligheten att
bruka sina skogar efter egna idéer försvinner. Naturreservat och annan
expropriering behövs men när marker omvandlas är det viktigt att detta arbete
sker på ett sådant sätt att det i så ringa grad som möjligt innebär en konflikt
med dem som brukat skogen i generationer och på så sätt skapat de naturvärden
som är skyddsvärda. Information, dialog och samråd mellan berörda parter är av
största vikt. Regeringen måste också lita på att skogsbrukarna kommer att göra
det som är bäst, till exempel angående biologisk mångfald, för både marken och
skogen utan statliga pekpinnar.
Skogsbrukare
har i många fall uttryckt sitt missnöje med reservatsavsättningar och när de
senare ser att markerna inte sköts blir irritation större. Takten för bildandet
av nya reservat behöver sänkas och de resurser som finns kan minska eller
användas för att ta hand om de reservat som skapats de senaste åren. Målet om 3
procent skyddad mark till 2010 skulle kunna senareläggas för att ge tid till
frivilliga avsättningar och samförstånd i stället för den exproprieringsliknande
process som pågår i dag. Man behöver också ta reda på vilka löpande
skötselkostnader som samhället tar på sig när det sätter av skog till reservat.
Den nya regeringen borde sätta sin prägel på processen och betona andra
lösningar som frivilliga avsättningar och skötselavtal. Förutom en rättvis
process handlar det även om att se till skogsnäringens möjligheter att
utvecklas och konkurrera utan att hindras av prishöjande råvarubrist.
Vilka
åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att se över målsättningar,
process och takt för avsättningen till nya skogsreservat för att bland annat ge
tid att balansera produktionsmål med miljömål?