den 19 juni

Fråga

2006/07:1398 Barns och ungdomars utsatthet inom vården

av Maria Lundqvist-Brömster (fp)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Många utsatta barn i Sverige får inte den hjälp inom barn- och ungdomspsykiatrin som de enligt hälso- och sjukvårdslagen är berättigade till. Detta kan läsas i en rapport från Bris.

Ett stort antal av de ungdomar som ingår i studien mår mycket dåligt psykiskt. De har självmordstankar, tvångstankar och ångest. Många av ungdomarna lider av ätstörningar, självskadebeteende eller depression. I många fall berättar inte ungdomarna för barn- och ungdomspsykiatrin om bakgrunden till sina svåra symtom, som ofta härrör från familjesituationen, i och med att föräldrarna oftast deltar i behandlingen eller blir informerade i efterhand om vad barnen berättat.

Barn och ungdomar ska ha rätt till en egen kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin utan att förälder informeras. Den lagstiftning som barn- och ungdomspsykiatrin har att ta hänsyn till är bland annat förutom hälso- och sjukvårdslagen, föräldrabalken och sekretesslagen.

Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter ska barnets bästa sättas i främsta rummet. De ovan nämnda lagtexterna måste i större utsträckning än vad som görs i dag tillämpas i enlighet med konventionen.

Min fråga till socialministern är:

Kommer socialministern att göra en översyn av regleringen av barns och ungdomars ställning inom vården för att stärka rätten till hjälp och behandling för ungdomar som är särskilt utsatta?