den 25 maj

Fråga

2006/07:1247 Norrbotniabanans positiva inverkan på miljön och samhällsekonomin

av Britta Rådström (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Norrbotniabanan, planerna på en ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå, ger möjlighet till både tyngre och längre tåg. Banverket har gjort samhällsekonomiska kalkyler som, stärkta av näringslivets goda utveckling, visar att projektet beräknas ge 1,05–1,45 tillbaka på varje satsad krona. Den nya banan kan minska företagens transportkostnader med upp till 30 procent. En sådan effektivisering får inte bara genomslag i norr utan också i resten av landet eftersom mer än hälften av den tunga godstrafiken kommer från norr med sin destination i söder. Nyttoeffekterna för både persontrafiken och miljön har också ökat. Persontrafiken i regionen kan utvecklas enormt. I dag saknas regional persontrafik mellan Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå.  Med moderna tåg kan restiderna halveras. Stationslägen i tätorterna ger helt nya möjligheter för exempelvis dagliga pendlingsresor till och från jobb eller studier.

FN:s klimatpanel, IPCC, har träffat en överenskommelse om hur den globala uppvärmningen kan åtgärdas. Klimatexperter från 120 länder menar att utsläppen av växthusgaser måste minska med 50–85 procent till år 2050 om uppvärmningen ska hejdas. Detta gör att våra transportsystem måste ses över inför framtiden. Norrbotniabanan är en sådan framtidssatsning som ger ett mer långsiktigt hållbart transportsystem. Banverket har just nu ett förslag till reviderad plan för åren 2004–2015 ute på remiss, där det tydligt lär framgå att byggstarter för nya stora projekt, bland annat Norrbotniabanan, inte kommer att vara aktuella under de närmaste åren. Detta känns inte som en rimlig politisk hållning eftersom den hotande klimatförändringen kräver åtgärder nu.

Avser statsrådet att ta initiativ för att vi snabbare ska komma i gång med Norrbotniabanan och vilken är i så fall tidsplanen?