den 25 maj
Fråga
2006/07:1247 Norrbotniabanans positiva inverkan på miljön
och samhällsekonomin
av Britta
Rådström (s)
till
statsrådet Åsa Torstensson (c)
Norrbotniabanan,
planerna på en ny kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå, ger möjlighet till
både tyngre och längre tåg. Banverket har gjort samhällsekonomiska kalkyler
som, stärkta av näringslivets goda utveckling, visar att projektet beräknas ge
1,05–1,45 tillbaka på varje satsad krona. Den nya banan kan minska företagens
transportkostnader med upp till 30 procent. En sådan effektivisering får inte
bara genomslag i norr utan också i resten av landet eftersom mer än hälften av
den tunga godstrafiken kommer från norr med sin destination i söder.
Nyttoeffekterna för både persontrafiken och miljön har också ökat.
Persontrafiken i regionen kan utvecklas enormt. I dag saknas regional
persontrafik mellan Umeå, Skellefteå, Piteå och Luleå. Med moderna tåg kan restiderna
halveras. Stationslägen i tätorterna ger helt nya möjligheter för exempelvis
dagliga pendlingsresor till och från jobb eller studier.
FN:s
klimatpanel, IPCC, har träffat en överenskommelse om hur den globala
uppvärmningen kan åtgärdas. Klimatexperter från 120 länder menar att utsläppen
av växthusgaser måste minska med 50–85 procent till år 2050 om uppvärmningen
ska hejdas. Detta gör att våra transportsystem måste ses över inför framtiden.
Norrbotniabanan är en sådan framtidssatsning som ger ett mer långsiktigt
hållbart transportsystem. Banverket har just nu ett förslag till reviderad plan
för åren 2004–2015 ute på remiss, där det tydligt lär framgå att byggstarter
för nya stora projekt, bland annat Norrbotniabanan, inte kommer att vara
aktuella under de närmaste åren. Detta känns inte som en rimlig politisk
hållning eftersom den hotande klimatförändringen kräver åtgärder nu.
Avser
statsrådet att ta initiativ för att vi snabbare ska komma i gång med Norrbotniabanan och vilken är i så fall
tidsplanen?