den 30 april
Fråga
2006/07:1108 Snusfrågan i EU
av Barbro
Westerholm (fp)
till
statsrådet Sten Tolgfors (m)
Användningen
av snus har framställts som en huvudorsak till den i internationell jämförelse
begränsade rökningen bland män i Sverige. Detta har spridits internationellt
och används i avsikt att påverka EU-kommissionen att häva försäljningsförbudet
för snus i unionen.
Statens
folkhälsoinstitut genomför sedan 2004 årliga befolkningsundersökningar. Av
dessa framgår att i gruppen snusande män har 40 procent aldrig rökt och 36
procent röker parallellt med sitt snusande. Andelen män som slutat röka och nu
snusar uppgår till högst 5 procent. Karolinska Institutets sammanställning av
kunskapsläget avseende snusningens hälsorisker gjord 2005 visade att snusning
ger skador i munhålan, är cancerframkallande och påverkar graviditet negativt.
Samtidigt konstateras att mer forskning behövs för att avgöra värdet av
motsägande forskningsresultat beträffande bland annat hjärtinfarkt,
blodtryckssjukdom, stroke och diabetes. Nyligen har man i Västerbotten
konstaterat att snusare har en ökad risk att utveckla allvarliga störningar i
ämnesomsättningen.
Att
förespegla att tillgång till snus skulle leda till avsevärd minskning av
rökning och innebära stora hälsovinster är således felaktigt. WHO:s
ramkonvention om tobak, som Sverige ratificerade 2005, gäller alla
tobaksprodukter (artikel 4.4). Den fordrar av sina parter att sätta hälsoaspekter
före ekonomiska aspekter (artikel 5.3).
Därför
vill jag fråga statsrådet om han i ljuset av ny
kunskap om snusningens effekter och Sveriges ratificering av WHO:s
tobakskonvention kommer att ompröva strävan hos den tidigare regeringen att
riva unionens försäljningsförbud för snus.