den 30 april

Fråga

2006/07:1108 Snusfrågan i EU

av Barbro Westerholm (fp)

till statsrådet Sten Tolgfors (m)

Användningen av snus har framställts som en huvudorsak till den i internationell jämförelse begränsade rökningen bland män i Sverige. Detta har spridits internationellt och används i avsikt att påverka EU-kommissionen att häva försäljningsförbudet för snus i unionen.

Statens folkhälsoinstitut genomför sedan 2004 årliga befolkningsundersökningar. Av dessa framgår att i gruppen snusande män har 40 procent aldrig rökt och 36 procent röker parallellt med sitt snusande. Andelen män som slutat röka och nu snusar uppgår till högst 5 procent. Karolinska Institutets sammanställning av kunskapsläget avseende snusningens hälsorisker gjord 2005 visade att snusning ger skador i munhålan, är cancerframkallande och påverkar graviditet negativt. Samtidigt konstateras att mer forskning behövs för att avgöra värdet av motsägande forskningsresultat beträffande bland annat hjärtinfarkt, blodtryckssjukdom, stroke och diabetes. Nyligen har man i Västerbotten konstaterat att snusare har en ökad risk att utveckla allvarliga störningar i ämnesomsättningen.

Att förespegla att tillgång till snus skulle leda till avsevärd minskning av rökning och innebära stora hälsovinster är således felaktigt. WHO:s ramkonvention om tobak, som Sverige ratificerade 2005, gäller alla tobaksprodukter (artikel 4.4). Den fordrar av sina parter att sätta hälsoaspekter före ekonomiska aspekter (artikel 5.3).

Därför vill jag fråga statsrådet om han i ljuset av ny kunskap om snusningens effekter och Sveriges ratificering av WHO:s tobakskonvention kommer att ompröva strävan hos den tidigare regeringen att riva unionens försäljningsförbud för snus.