den 15 november
Interpellation
2006/07:71
Fördelningspolitiska konsekvenser
av Laila
Bjurling (s)
till
finansminister Anders Borg (m)
De
av regeringen föreslagna ändringarna i skattelagstiftningen uppvisar stora
beredningsmässiga brister. Om det så kallade jobbskatteavdraget (avsnitt 5.2.1
i budgetpropositionen) skriver Lagrådet i protokoll den 2 november 2006 bland
annat att ”det trots den knapphet på tid som rått borde ha varit möjligt att
något bredda remissförfarandet och i alla fall i någon form dokumentera den
mycket begränsade beredning som skett samt redovisa en något utförligare
konsekvensanalys som närmare belyste sambandet mellan
de olika ändringsförslagen”.
Jag är oroad över de
samlade fördelningspolitiska konsekvenserna som kraftigt kommer att försvåra
situationen för dem i så kallat utanförskap (för att använda regeringens egen
terminologi), för människor med låga löner och obefintlig förmögenhet och för
dem som lider av ohälsa och därför är sjukskrivna eller uppbär sjukersättning.
Jag kan också konstatera att regeringens budgetförslag också främst tar sin
utgångspunkt i (rikare) mäns intressen.
Kommunerna kommer att få
högre kostnader genom att de får ta ansvaret för enskilda människors
försörjning när a-kassa och sjukpenning försämras.
Mina frågor till
statsrådet blir därför:
1. Hur avser statsrådet att agera för att ge riksdagen ett
bättre beslutsunderlag om budgetförslagens samlade ekonomiska konsekvenser för
låginkomsttagare utan förmögenhet och för människor som är arbetslösa,
sjukskrivna eller som uppbär sjukersättning?
2. Hur avser statsrådet att agera för att kompensera
kommunerna för de kraftigt ökande försörjningsstödskostnaderna (socialbidrag)
som beräknas uppstå som en konsekvens av inte minst försämringarna i a-kassan?