den 30 maj Återtagen
Interpellation
2006/07:617 Mindre vägprojekt
av Gunnar
Andrén (fp)
till
statsrådet Åsa Torstensson (c)
De
under mycket lång tid, flera årtionden, eftersatta investeringarna i
infrastrukturen – vägar, hamnar, flygplatser, järnvägar – kan givetvis inte
åtgärdas omgående.
Jag
vill emellertid, mot bakgrund av två konkreta exempel, aktualisera frågan vad
enskilda kommuner ska och kan göra för att åtgärda projekt som skulle
underlätta för kommunernas invånare och företag.
De två
exempel jag vill aktualisera har helt olika karaktär men kan samtidigt ses som
pilotprojekt.
Som jag
ser det ligger det i dag i farans riktning att många, många angelägna projekt,
viktiga för många kommuner, inte på lång tid kan komma till utförande därför
att ett fåtal mycket stora infrastrukturprojekt kostar så mycket att det inte
blir något kvar till mindre kommuner.
Mina
två exempel kommer från norra Stockholms län, Sveriges – tillsammans med Värmdö
kommun – befolkningsmässigt snabbast växande område vilket nedanstående koncentrerade
framställning visar.
Ser vi
till den demografiska utvecklingen från 1970 fram till 2015 ser
befolkningsökningen ut enligt nedan i Roslagsregionen, 22 mil lång från
Stocksundsbron i söder till Singö i norr (korrigerat för kommungränsändringar
Vaxholm–Österåker):
Kommun,
Invånare, SCB-prognos, 1970, 1999, 2004, 2006, 2010, 2015 (bas), 2015 (hög)
Täby:
38 892, 60 300, 60 422, 60 861, 62 333, 63 500, 68 500
Norrtälje:
38 348, 52 103, 54 436, 54 682, 60 286, 65 500, 68 500
Österåker:
15 561, 33 581, 36 867, 37 700, 40 575, 44 500, 48 000
Danderyd:
27 705, 29 636, 30 100, 30 317, 30 086, 31 100,
32 000
Vallentuna:
12 739, 24 640, 26 889, 27 567, 29 339, 35 000, 37 500
Vaxholm:
4 829, 8 888, 9 904, 10 295, 11 619, 12 000,
13 000
Summa:
138 074, 209 148, 218 518, 221 422, 234 238,
251 500, 266 500
Invånarantalet
1970, 1999 och 2004 avser den 31 december respektive år, 2006 avser senast
tillgänglig SCB-siffra, den 30 juni 2006. Jämförelseprognosen för 2010 kommer
från Statistiska centralbyrån (2002) och prognoserna från Stockholms läns
regionplanekontor (2001) bygger i basalternativet på 1980-talets
befolkningsökning på 13 000–14 000 invånare per år, i högalternativet
på 1990-talets ökningstakt på ca 20 000 invånare per år.
De sex
kommunerna i nordöstra delen av Stockholms län, Roslagsregionen, hade 11,5
procent av länets invånare 1999 och 11,7 procent 2004. Om utvecklingen blir den
antydda under de närmaste fem åren, alltså för perioden 2010–2015, kommer dock
befolkningsökningen, särskilt i de tre nordligaste kommunerna Norrtälje,
Vallentuna och Österåker, att bli andelsmässigt mycket större, i
storleksordningen 15–20 procent. Tendensen är, jämfört med prognoserna från
2001, ökande. Fram till 2015 kan Norrtälje, Vallentuna och Österåker komma att
öka med 35 000–45 000 invånare, vilket motsvarar en icke obetydlig
svensk stad.
Trafikvolymerna
under dessa betingelser kommer att öka dramatiskt. Det är därför nödvändigt
även för statsmakten att noga följa utvecklingen och bidra till att
kommunikationssystemet byggs ut i en takt som gör att både näringsliv och
boende blir mer än drägligt, det vill säga gott.
1. Röda korset i
Vallentuna
Trafiksituationen
i Vallentuna präglas av köer, köer och åter köer. Den korsning mellan flera
stora vägar och Roslagsbanan, bara 200–300 meter från det växande Vallentuna
centrum, kallas i folkmun (och det beskriver läget korrekt) för Röda korset.
Detta
behöver helt enkelt byggas bort, inte för att få fler bostäder utan för en
dräglig trafikmiljö. Den stora vinnaren skulle vara miljön eftersom det
osannolika köandet skulle försvinna.
Men
parterna som ska diskutera detta, Vägverket, Stockholms läns landsting genom
SL-drivna Roslagsbanan och kommunen, har alla intresse av att någon annan
betalar. Alltså består Röda korset år efter år, den enda skillnaden är att köerna
blr längre och miljöförstöringen större.
Eliminerandet
av Röda korset skulle däremot inte omgående generera nya bostadsinvesteringar
som kan räknas med i den ekonomiska kalkylen. Däremot skulle människorna som
passerar Vallentuna må bättre och bli mindre stressade. Bort med Röda korset
från Vallentuna!
2. Västra vägen i
Norrtälje
Sedan
1950-talet har Norrtälje haft behov av en förbifartsled i stället för den nuvarande
som går bara något hundratal meter från kommunens centrum, säkert mycket väl
avvägd då automobiler inte fanns.
Sedan
Luftvärnsregementet lades ned har nya förutsättningar skapats för en ny
förbifartsväg, som skulle dramatiskt förbättra miljön och minska kööööööerna.
Norrtälje
kommun har i desperation över bristande gensvar och handling från Vägverket
förskotterat ett stort antal miljoner för vägprojektets planering, medvetna om
att byggnationen också öppnar för helt nya bostadsprojekt.
Men
liksom i Vallentunafallet står kommunala intressen mot Vägverkets brist på
pengar.
Jag
vill mot bakgrund av ovanstående fråga statsrådet Åsa Torstensson:
Vilka
åtgärder avser statsrådet att vidta för att möjliggöra för kommuner med för
boende och företagsamhet viktiga trafiksanerande projekt att komma i gång med
sådana investeringar till gagn för många men där olika intressenter i dag
förhindrar förverkligandet?