den 16 maj
Interpellation
2006/07:537 Ett mångkulturellt samhälle i balans
av Siv Holma
(v)
till
kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
I
vårpropositionen har kulturministern utlovat 10 miljoner årligen från 2008 som
satsning på etnisk och kulturell mångfald. Det kan vara något att börja med.
Det allmänna anslaget till de nationella minoriteternas kultur, det som
fördelas av Kulturrådet, är i starkt behov av höjning.
Efter
ett flerårigt utredande beslutade riksdagen år 1999 att Sverige skulle
ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och
den europeiska stadgan om landsdels- och minoritetsspråk. Beslutet innebar ett
erkännande av Sveriges nationella minoriteter och deras språk och att
minoritetsspråken ges stöd för att hållas levande. Riksdagen antog också
regeringens förslag till lagar om rätt att använda samiska, finska och
meänkieli (tornedalsfinska) hos förvaltningsdomstolar och myndigheter inom
vissa bestämda förvaltningsområden. I februari år 2000 ratificerade Sverige de
två Europarådskonventionerna. I en diger rapport har dessutom
konstitutionsutskottet (under ledning av moderaten Göran Lennmarker) år 2005
presenterat en uppföljning av riksdagens beslut.
På
kultursidan har allt detta utredande resulterat i ett anslag om 8 miljoner
kronor för samtliga nationella minoriteter gemensamt i kulturutskottets budget
under utskottsområde 17. Vänsterpartiet har hela tiden hävdat att detta är en
helt otillräcklig summa om man verkligen ska nå upp till den nivå som
ratificeringen av konventionerna förutsätter.
Den 21
maj är det meningen att man ska fira FN:s världsdag för kulturell mångfald. Det
handlar då givetvis inte enbart om våra nationella minoriteter utan också om
det mångkulturella samhället som helhet med de drygt hundra invandrarspråken
och deras talare som också de har rätt till eget språk och kultur. Att hitta en
politik för balans i vårt mångkulturella samhälle är en nödvändighet, om detta
samhälle ska stå något så när stabilt framöver, och framför allt är det
interkulturella utbytet en fantastisk tillgång. Det måste få kosta en del
pengar, det handlar faktiskt om ett så kallat paradigmskifte. Det vore ett
lämpligt tillfälle just nu när den svenska ekonomin går så bra.
Från
Vänsterpartiets sida har vi fört fram den idé som väcktes i Norr- och
Västerbotten för några år sedan, nämligen ett filmcentrum för samisk och
tornedalsk film: Film i Sameland och Tornedalen (FIST). Det vore en passande
present till ett par av våra nationella minoriteter på världsdagen för
kulturell mångfald, kulturministern! Det är pengar som mycket väl kan läggas
utanför filmavtalet.
Vi kan
jämföra den svenska kulturpolitiken på det här området med den norska, som
kulturministern annars gärna hänvisar till. Den 23 mars publicerade det norska
kulturdepartementet en ny filmutredning. Där finns ett avsnitt om samisk film
och departementet sammanfattar: Den norska filmpolitiken ska bidra till att
bevara och vidareutveckla den samiska kulturen. Det nya filminstitutet ska
också förmedla och utveckla samisk film. Insatser för barn och unga ska vara en
integrerad del av utvecklingen av den samiska filmen.
Det
norska kulturdepartementet vill upprätta ett internationellt samiskt
filmcenter. Nordnorsk filmcenter ställer sig, liksom övriga citerade
remissinstanser, i sitt remissvar positivt till sin regerings förslag. Det
nordnorska centret har ett särskilt ansvar för samisk film – det ska bland
annat producera minst en samisk film per år – och har även funktionen att
tillvarata den kvänska minoritetens (motsvarigheten till våra tornedalingar)
behov.
Jag
vill nu fråga kulturministern:
1. Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta
för att skapa ett mer adekvat ekonomiskt utrymme för att främja de nationella
minoriteternas språk och kultur i enlighet med de åtaganden som gjorts när
minoritetsspråkskonventionerna ratificerades?
2. Vilka åtgärder kommer ministern att föreslå med
anledning av erfarenheterna från mångkulturåret 2006?
3. Är ministern beredd att vidta åtgärder för att
avsätta medel för ett samisk-tornedalskt filmcenter?
4. Är ministern beredd att vidta åtgärder för att
Sverige ska kunna delta i det norska projektet för ett internationellt samiskt
filmcenter?