den 9 november
Interpellation
2006/07:53
Svenskt stöd till Spanien
av Bodil
Ceballos (mp)
till
statsrådet Tobias Billström (m)
Till
de spanska Kanarieöarna anländer en stor mängd flyktingar varje dag. Bara under
2006 har över 25 000 personer anlänt levande, samtidigt som många omkommit
på vägen, drunknade, krossade mot klipporna, uttorkade eller uthungrade. Denna
ström av flyktingar har pågått under många år och den lokala polisen,
civilbefolkningen och frivilligorganisationer har försökt rädda så många liv de
har kunnat. Nu har situationen blivit dem övermäktig och Kanarieöarna har vänt
sig till Spanien, som vänder sig till EU, för att lösa den problematiska
situationen.
Efter att frågan
diskuterats på EU:s informella toppmöte den 20 oktober i finska Lahtis har
migrationsminister Tobias Billström uttalat att Sverige ska hjälpa Spanien att
komma till rätta med de stora flyktingströmmarna till Kanarieöarna. Det är
oklart på vilket sätt detta kommer att ske men i medierna har bland annat
följande uttalanden kunnat läsas:
”Det är viktigt med
intensiva insatser på kort sikt, till exempel när det gäller gränsskyddet, och
här är Sverige berett att hjälpa till med styrkor och polisiära insatser.”
”Sverige kan också komma
att hjälpa till med den kompetens och personal som Migrationsverket har till
sitt förfogande för att till exempel på plats avgöra statusen hos de
asylsökande.”
Det kommer uppenbarligen
inte att handla om regelrätta polisinsatser. Ingen uniformerad polis ska
skickas ned. Däremot ska vi tydligen ge tekniskt bistånd. Detta bistånd kan
till exempel bestå i att utbilda poliser och migrationstjänstemän om asylrätt
och mänskliga rättigheter.
På toppmötet diskuterades
även att det inte bara handlar om att satsa på kortvariga insatser i form av
gränsskydd utan att man också måste satsa på mer och bredare insatser av
långvarig karaktär, exempelvis biståndsinsatser till de länder som folk nu flyr
ifrån.
Flyktingströmmen till Kanarieöarna
utgör knappt 5 % av den sammanlagda invandringen till Spanien. De flesta
kommer med vanlig båt eller flyg. Ca 99 % av dem som kommer till
Kanarieöarna i de så kallade pateras har inte flyktingskäl enligt
Genèvekonventionen. De flyr hunger, torka och ekonomisk misär i hopp om att
finna en försörjning för sig själva och sina familjer i hemlandet. De söker
vanligtvis inte asyl. Om de inte går att repatriera inom 40 dagar blir de kvar
i Spanien och skaffar då vanligtvis arbete av något slag. Med tanke på Sveriges
mycket restriktiva invandringspolitik och tolkning av asylrätten, samtidigt som
vi säger att den ska vara human och generös, infinner sig frågan vad det är vi
ska lära ut.
Det finns många sätt att
bistå Spanien. Det spanjorerna efterfrågar allra mest är att flera länder ska
dela på mottagandet, det vill säga att till exempel Sverige tar emot en del av
de anländande. Ett annat sätt är att bistå ekonomiskt med tanke på att sjukhus,
domstolar och andra myndigheter nu är överbelastade.
Dem vi bör bistå allra
mest är dock dem som på grund av ekonomisk misär känner sig tvingade att lämna
sina hemländer. Vi i den rika delen av världen är den huvudsakliga orsaken till
den klimatpåverkan som i synnerhet människor i Afrika redan drabbats av.
Ytterligare en faktor som påverkar Afrikas bönder negativt är EU:s politik där
livsmedelsöverskottet dumpas till låga priser i ett tredjeland. Det är därför
vårt ansvar att se till att den drabbade befolkningen får den hjälp som behövs.
Hjälpen kan bestå i både hjälp på plats i form av riktat bistånd och i att ta
emot dem som kommer till Europa och ge dem en fristad här. Om inget görs för
att stoppa klimatpåverkan och för att anpassa människors liv och boende till de
nya klimatförutsättningarna kommer flyktingströmmarna att fortsätta att öka,
oberoende av alla hinder som vi försöker sätta upp. Det torde därför vara
bättre att lägga större kraft på bistånd i stället för på gränskontroller och
bygget av ”Fästning Europa”. Ju flera hinder vi bygger upp desto flera
människor kommer att dö på vägen. Det måste skapas legala vägar in i Europa för
att undvika flera döda.
Med anledning av
ovanstående vill jag fråga statsrådet Tobias Billström:
Vilka insatser avser
ministern att bistå Spanien med i denna fråga?