den 9 november

Interpellation

2006/07:53 Svenskt stöd till Spanien

av Bodil Ceballos (mp)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Till de spanska Kanarieöarna anländer en stor mängd flyktingar varje dag. Bara under 2006 har över 25 000 personer anlänt levande, samtidigt som många omkommit på vägen, drunknade, krossade mot klipporna, uttorkade eller uthungrade. Denna ström av flyktingar har pågått under många år och den lokala polisen, civilbefolkningen och frivilligorganisationer har försökt rädda så många liv de har kunnat. Nu har situationen blivit dem övermäktig och Kanarieöarna har vänt sig till Spanien, som vänder sig till EU, för att lösa den problematiska situationen.

Efter att frågan diskuterats på EU:s informella toppmöte den 20 oktober i finska Lahtis har migrationsminister Tobias Billström uttalat att Sverige ska hjälpa Spanien att komma till rätta med de stora flyktingströmmarna till Kanarieöarna. Det är oklart på vilket sätt detta kommer att ske men i medierna har bland annat följande uttalanden kunnat läsas:

”Det är viktigt med intensiva insatser på kort sikt, till exempel när det gäller gränsskyddet, och här är Sverige berett att hjälpa till med styrkor och polisiära insatser.”

”Sverige kan också komma att hjälpa till med den kompetens och personal som Migrationsverket har till sitt förfogande för att till exempel på plats avgöra statusen hos de asylsökande.”

Det kommer uppenbarligen inte att handla om regelrätta polisinsatser. Ingen uniformerad polis ska skickas ned. Däremot ska vi tydligen ge tekniskt bistånd. Detta bistånd kan till exempel bestå i att utbilda poliser och migrationstjänstemän om asylrätt och mänskliga rättigheter.

På toppmötet diskuterades även att det inte bara handlar om att satsa på kortvariga insatser i form av gränsskydd utan att man också måste satsa på mer och bredare insatser av långvarig karaktär, exempelvis biståndsinsatser till de länder som folk nu flyr ifrån.

Flyktingströmmen till Kanarieöarna utgör knappt 5 % av den sammanlagda invandringen till Spanien. De flesta kommer med vanlig båt eller flyg. Ca 99 % av dem som kommer till Kanarieöarna i de så kallade pateras har inte flyktingskäl enligt Genèvekonventionen. De flyr hunger, torka och ekonomisk misär i hopp om att finna en försörjning för sig själva och sina familjer i hemlandet. De söker vanligtvis inte asyl. Om de inte går att repatriera inom 40 dagar blir de kvar i Spanien och skaffar då vanligtvis arbete av något slag. Med tanke på Sveriges mycket restriktiva invandringspolitik och tolkning av asylrätten, samtidigt som vi säger att den ska vara human och generös, infinner sig frågan vad det är vi ska lära ut.

Det finns många sätt att bistå Spanien. Det spanjorerna efterfrågar allra mest är att flera länder ska dela på mottagandet, det vill säga att till exempel Sverige tar emot en del av de anländande. Ett annat sätt är att bistå ekonomiskt med tanke på att sjukhus, domstolar och andra myndigheter nu är överbelastade.

Dem vi bör bistå allra mest är dock dem som på grund av ekonomisk misär känner sig tvingade att lämna sina hemländer. Vi i den rika delen av världen är den huvudsakliga orsaken till den klimatpåverkan som i synnerhet människor i Afrika redan drabbats av. Ytterligare en faktor som påverkar Afrikas bönder negativt är EU:s politik där livsmedelsöverskottet dumpas till låga priser i ett tredjeland. Det är därför vårt ansvar att se till att den drabbade befolkningen får den hjälp som behövs. Hjälpen kan bestå i både hjälp på plats i form av riktat bistånd och i att ta emot dem som kommer till Europa och ge dem en fristad här. Om inget görs för att stoppa klimatpåverkan och för att anpassa människors liv och boende till de nya klimatförutsättningarna kommer flyktingströmmarna att fortsätta att öka, oberoende av alla hinder som vi försöker sätta upp. Det torde därför vara bättre att lägga större kraft på bistånd i stället för på gränskontroller och bygget av ”Fästning Europa”. Ju flera hinder vi bygger upp desto flera människor kommer att dö på vägen. Det måste skapas legala vägar in i Europa för att undvika flera döda.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Tobias Billström:

Vilka insatser avser ministern att bistå Spanien med i denna fråga?