den 8 maj

Interpellation

2006/07:508 Regeringens nedskärningar på Arbetsmiljöverket

av Torbjörn Björlund (v)

till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)

I och med budgetpropositionen för 2007 minskar regeringen anslaget till Arbetsmiljöverket (AV) med 50 miljoner kronor 2007, 100 miljoner kronor 2008 och 155 miljoner kronor 2009. Enligt motiveringen är det ett led i regeringens åtgärder för att minska den statliga ”byråkratin”.

I tilläggsbudgeten för 2007 minskas anslaget till AV med ytterligare 13 miljoner kronor. Regeringen har avvecklat Arbetslivsinstitutet per den 30 juni 2007. Men den toxikologiskt inriktade kriterieverksamheten som utgör underlag för hygieniska gränsvärden, vilken bedrivits av ALI, ska överföras till AV. I tilläggsbudgeten tillstyrker regeringen därför 2,6 miljoner kronor för 2007 till AV men minskar samtidigt anslaget med 15,2 miljoner kronor för 2007.

Regeringens nedskärningar på AV innebär att den centrala och regionala tillsynen samt möjligheterna till förebyggande arbete genom regelutveckling minskar. Av dagens 800 medarbetare på AV måste nästan 225 tjänster avvecklas.

Trots att Sverige lyckats förhållandevis bra med arbetsmiljöarbetet finns det fortfarande stora problem. Varje år dör 50–60 personer i arbetet. Ännu fler människor dör av arbetsrelaterade orsaker, utan att komma med i statistiken. Mörkertalet är stort, men AV uppskattar att det för Sveriges del kan handla om drygt 3 000 arbetsrelaterade dödsfall per år. Det är således fler som dör av arbetsrelaterade orsaker varje år än som dör i trafiken. AV:s utredningar visar att de rapporterade dödsfallen hade kunnat undvikas om gällande regler följts.

De anmälda arbetsskadorna har minskat men ligger fortfarande på en hög nivå. Enligt AV:s rapport Arbetsmiljöstatistik 2007:2 om arbetsskador 2005 framgår det att 117 000 arbetsskador anmäldes 2005. Huvuddelen av de anmälda skadorna var arbetsplatsolyckor. 33 000 av dessa arbetsplatsolyckor, eller 28 procent, medförde sjukfrånvaro. Av de rapporterade arbetsskadorna 2005 stod arbetssjukdomar för 15 procent. Den vanligaste arbetssjukdomen är belastningsskador till följd av tunga lyft samt ensidiga och ansträngande arbetsställningar.

Enligt AV:s rapport om arbetsskador 2005 är antalet arbetsolyckor med dödlig utgång 2,5 gånger högre inom EU-15 jämfört med Sverige. Även när det gäller arbetsolyckor med fler än tre sjukskrivningsdagar ligger Sverige betydligt lägre än genomsnittet för EU-15.

Sedan 1999 har AV fått en resursökning och kunnat anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Studier visar att det finns ett samband mellan antalet inspektörer och arbetsmiljöns positiva utveckling. Regeringens nedskärningar riskerar därför att bromsa den positiva utvecklingen och i stället leda till ökad sjukfrånvaro och fler olyckor.

ILO rekommenderar en arbetsmiljöinspektör per 10 000 anställda. Det skulle innebära 400 arbetsmiljöinspektörer för Sveriges del. För att uppnå denna nivå måste vi få ytterligare 80 arbetsmiljöinspektörer. Enligt AV borde Sverige dock ha samma ambition som Danmark med en arbetsmiljöinspektör per 6 000 anställda, vilket förutsätter ytterligare 190 inspektörer. Om regeringen fullföljer sina nedskärningar kommer Sveriges tillsyn däremot att vara långt under den nivå som är normal för länder med motsvarande levnadsstandard.

Regeringens arbetsmarknadspolitik kan dessutom försvåra arbetet för friska arbetsplatser ytterligare. Med sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen pressas lönerna ned, och rädslan för omställning ökar. Det drabbar såväl arbetslösa som löntagare. Med fler privatiseringar och småföretag som ska slå sig in på ”välfärdsmarknaden” riskerar kollektivavtalens omfattning att minska och arbetsmiljötillsynen att bli för kostsam. Allt fler visstidsanställningar ökar stressen och tystar ned arbetsplatserna. Med fler löntagare som ska jobba med hushållsnära tjänster omöjliggörs tillsynen eftersom arbetsmiljölagen inte omfattar arbete i hushåll.

Regeringens politik för en låglönemarknad förstärker uppdelningen i ett A- och ett B-lag. Kvinnor, ungdomar, utlandsfödda och kortutbildade ska hålla till godo med lägre lön och sämre villkor. Det kommer att försvåra arbetet för ett hälsosamt arbetsliv.

Syftet med arbetsmiljölagen är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Det krävs enligt lagen ett systematiskt arbete för att uppfylla dessa mål. AV bedriver tillsyn så att arbetsmiljölagen efterlevs. För att tillsynen ska vara verkningsfull krävs vissa volymer på tillsynen. Om regeringen fullföljer sina nedskärningar hamnar Sverige däremot under den nivå som anses godtagbar enligt ILO när det gäller antalet arbetsmiljöinspektörer.

Arbetet för friska arbetsplatser är avgörande för samhällsekonomin och för löntagarnas ställning i arbetslivet. Vi har sett konsekvenserna av nedskärningarna på 1990-talet i form av ökad ohälsa och än i dag orkar hela 15–20 procent av löntagarna inte jobba fram till pensionen.

Enligt AV:s undersökningar anser 90 procent av arbetstagarna och arbetsgivarna att inspektionerna är relevanta och ger effekt. Arbetsgivarnas administrativa kostnader för arbetsmiljöarbete beräknas uppgå till 3 miljarder kronor per år eller 10 000 kronor per år och arbetsplats. Då räknas inte vinsterna för utebliven sjukfrånvaro in. Arbetsmiljöarbetet utgör således ingen belastning för arbetsgivarna eller samhällsekonomin; tvärtom är friska arbetsplatser avgörande för en positiv utveckling.

För att kunna upprätthålla en effektiv tillsyn av arbetsmiljölagen samt bedriva viss forskning äskar AV i budgetunderlaget för 2008 ytterligare 126 miljoner kronor 2008, 247 miljoner kronor 2009 och 319 miljoner kronor 2010.

Mot bakgrund av det som anförs vill jag fråga statsrådet:

1. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att tillstyrka mer resurser till Arbetsmiljöverket för att möjliggöra en verkningsfull tillsyn av arbetsmiljölagen?

2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att Sverige ska uppfylla ILO:s rekommendationer avseende antalet arbetsmiljöinspektörer?

3. Avser statsrådet att införa en nollvision mot dödsfall i arbetslivet?

4. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att hushållsnära tjänster ska omfattas av arbetsmiljölagen?

5. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att tillstyrka mer resurser så att tillsynen av arbetsmiljön i hushåll möjliggörs?