den 27 april

Interpellation

2006/07:499 Finsam

av Kurt Kvarnström (s)

till statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)

För att råda bot på ohälsa och förhindra att människor lämnas utan stöd och i stället kan få hjälp för återgång i arbete, krävs ett aktivt arbete och samordnande insatser från samhällets olika aktörer. Det var med den insikten som vi socialdemokrater gick fram med förslaget om finansiell samordning på rehabiliteringsområdet.

Finansiell samordning på rehabiliteringsområdet bygger på ett antal principer, beslutade av riksdagen år 2003. Den nya lagen trädde i kraft 2004.

För det första handlar det om en frivillig samverkan mellan försäkringskassa, länsarbetsnämnd, landsting och kommun för att uppnå en effektiv användning av resurser och insatser för personer i behov av samordnade insatser.

För det andra handlar det om att underlätta för människor, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna, att uppnå eller förbättra förmågan till eget förvärvsarbete. Därigenom undviks också att människor hamnar i en gråzon eller mellan stolarna mellan olika myndigheter.

För det tredje ska Försäkringskassan bidra med hälften av resurserna till samordningen, landstinget med en fjärdedel samt den eller de kommuner som deltar med en fjärdedel.

Vidare bedrivs den finansiella samordningen genom ett samordningsförbund, Finsam. Förbundet beslutar om mål och riktlinjer, finansierar de samordnade rehabiliteringsinsatserna och stöder samverkan mellan parterna. För ändamålet har Försäkringskassan att nyttja 5 procent av sjukpenninganslaget.

Vi konstaterar dock att av de 1,4 miljarder kronor som motsvarar 5 procent av sjukpenninganslaget, som och är avsedda för samordnande rehabiliteringsinsatser, utnyttjar Försäkringskassan endast en dryg tiondel till finansiell samordning.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Christina Husmark Pehrsson:

Är det statsrådets uppfattning att endast en dryg tiondel ska användas till något så viktigt som just finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för enskildas möjlighet att återfå sin arbetsförmåga?

Vilka åtgärder avser statsrådet vidare att vidta för att större vikt ska läggas vid finansiell samordning på rehabiliteringsområdet, och att därmed en större andel av de 5 procenten som riksdagen beslutat om ska tas i anspråk för ändamålet?