den 7 november

Interpellation

2006/07:48 Elevinflytande

av Rossana Dinamarca (v)

till statsrådet Jan Björklund (fp)

I interpellationsdebatten den 26 oktober sade statsrådet att elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.

Jag saknade dock svar på vad elevinflytande innebär för olika åldrar. Tendensen i skolorna i dag är att elevernas egen upplevelse av inflytande minskar, från en redan låg nivå, med åldern.

Skolan ska ge kunskaper i demokrati och förmedla ett demokratiskt förhållningssätt. Utbildningen ska bygga på samarbete, tolerans och kollektivt ansvar. För att kunna förmedla demokratiska värderingar måste skolan främja demokratiska arbetssätt där elever, personal och föräldrar känner sig delaktiga och har inflytande över såväl formella beslut som den vardagliga verksamheten. Att kunna påverka sin situation är en betydande faktor för hälsa och inlärning.

Demokrati förutsätter yttrandefrihet och att alla har tillgång till de verktyg som är nödvändiga för att kunna påverka samhällsutvecklingen. Demokrati är något man lär sig och det krävs mycket träning och övning innan man behärskar det. Den extra tid det tar att låta barn och elever få vara med och påverka är en del av själva inlärningen och utbildningen.

Barn måste liksom vuxna ha rätt att föra fram sina åsikter och även kunna vara med och påverka sin omgivning. Barn befinner sig en stor del av sin tid i en pedagogisk verksamhetsform. De måste då även kunna ha ett inflytande över denna verksamhet.

Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att makten sprids. Utbildningssystemet är i dag alltför hierarkiskt. En enhetlig och likvärdig skola kräver demokratiskt inflytande. Därför är det viktigt att det finns politisk insyn i och styrning av skolan. Under de senaste decennierna har skolornas styrning utvecklats åt olika håll. Olika varianter tillämpas i olika skolor, allt från skolor där rektorn har den absoluta makten till skolor med styrelser där elever eller föräldrar är i majoritet.

Skoldemokrati handlar inte bara om en formell beslutsstruktur. Utbildningen måste genomsyras av samarbete, vilja att lyssna och ett kollektivt ansvar. Barns, elevers och föräldrars inflytande är litet vad gäller planering och genomförande av den verksamhet som bedrivs i skolan. Trots att det redan i dag finns formella möjligheter för både elever och föräldrar att vara med och påverka till exempel genom klassråd och utvecklingssamtal anser både elever och föräldrar att de saknar reella möjligheter att påverka. Speciellt gäller det för den verksamhet som äger rum inne i själva klassrummet, det vill säga undervisningen.

I förskolan, och i stor utsträckning under de första åren i grundskolan, är möjligheten att påverka undervisningen större än vad den är i de senare åren i grundskolan och i gymnasieskolan. Inom förskolan och i årskurs 1@3 får barnet eller eleven ofta frågan om vad hon eller han vill göra eller på vilket sätt hon eller han vill genomföra ett planerat moment. Lärare i de senare årskurserna i grund- och gymnasieskolan har mycket att lära av förskolan.

För att uppnå ett demokratiskt utbildningssystem fordras nya arbetsmetoder. Undervisningsformerna måste förändras så att elevernas egna aktiviteter, samarbete inom gruppen och möjligheten att påverka sin egen situation är det viktiga. Då kan eleverna få det självförtroende som är nödvändigt för att kunna klara utbildningen. Undervisningsformerna ska även inriktas på att elever ska ha likvärdiga villkor oberoende av deras bakgrund. Elevernas inflytande i skolan måste tas på allvar. De måste få verklig delaktighet i skolarbetet, det vill säga ges ansvar för skolans arbetsmiljö och få ta aktiv del i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Delaktighet handlar om rätten att få vara med, att ha uppgifter samt att få och ta ansvar.

Ökat inflytande handlar inte bara om en rättighet att påverka sitt dagliga arbete utan i lika hög grad om en skyldighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Vänsterpartiet anser att elevernas rätt till reellt inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö bör förtydligas i skollagen.

Jag vill fråga statsrådet Jan Björklund:

1. Vilka åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att elevinflytandet i skolan ska öka med stigande ålder?

2. Vad tänker statsrådet ta för initiativ för att elevernas praktiska erfarenheter av demokrati och deras reella möjligheter att påverka verksamheten i skolan ska utvecklas?

3. Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra elevernas förmåga att samarbeta och ta ansvar?

4. Vilka åtgärder har ministern för avsikt att ta för att förstärka elevskyddsombudens ställning?