den 7 november
Interpellation
2006/07:48 Elevinflytande
av Rossana Dinamarca (v)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
I interpellationsdebatten den 26 oktober sade statsrådet att elevernas
inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad.
Jag saknade dock svar på vad
elevinflytande innebär för olika åldrar. Tendensen i skolorna i dag är att
elevernas egen upplevelse av inflytande minskar, från en redan låg nivå, med
åldern.
Skolan ska ge kunskaper i
demokrati och förmedla ett demokratiskt förhållningssätt. Utbildningen ska
bygga på samarbete, tolerans och kollektivt ansvar. För att kunna förmedla
demokratiska värderingar måste skolan främja demokratiska arbetssätt där
elever, personal och föräldrar känner sig delaktiga och har inflytande över
såväl formella beslut som den vardagliga verksamheten. Att kunna påverka sin
situation är en betydande faktor för hälsa och inlärning.
Demokrati förutsätter
yttrandefrihet och att alla har tillgång till de verktyg som är nödvändiga för
att kunna påverka samhällsutvecklingen. Demokrati är något man lär sig och det
krävs mycket träning och övning innan man behärskar det. Den extra tid det tar
att låta barn och elever få vara med och påverka är en del av själva
inlärningen och utbildningen.
Barn måste liksom vuxna ha rätt
att föra fram sina åsikter och även kunna vara med och påverka sin omgivning.
Barn befinner sig en stor del av sin tid i en pedagogisk verksamhetsform. De
måste då även kunna ha ett inflytande över denna verksamhet.
Ur demokratisk synvinkel är det
viktigt att makten sprids. Utbildningssystemet är i dag alltför hierarkiskt. En
enhetlig och likvärdig skola kräver demokratiskt inflytande. Därför är det
viktigt att det finns politisk insyn i och styrning av skolan. Under de senaste
decennierna har skolornas styrning utvecklats åt olika håll. Olika varianter
tillämpas i olika skolor, allt från skolor där rektorn har den absoluta makten
till skolor med styrelser där elever eller föräldrar är i majoritet.
Skoldemokrati handlar inte bara om
en formell beslutsstruktur. Utbildningen måste genomsyras av samarbete, vilja
att lyssna och ett kollektivt ansvar. Barns, elevers och föräldrars inflytande
är litet vad gäller planering och genomförande av den verksamhet som bedrivs i
skolan. Trots att det redan i dag finns formella möjligheter för både elever
och föräldrar att vara med och påverka till exempel genom klassråd och
utvecklingssamtal anser både elever och föräldrar att de saknar reella
möjligheter att påverka. Speciellt gäller det för den verksamhet som äger rum
inne i själva klassrummet, det vill säga undervisningen.
I förskolan, och i stor
utsträckning under de första åren i grundskolan, är möjligheten att påverka
undervisningen större än vad den är i de senare åren i grundskolan och i
gymnasieskolan. Inom förskolan och i årskurs 1@3 får barnet eller eleven ofta
frågan om vad hon eller han vill göra eller på vilket sätt hon eller han vill
genomföra ett planerat moment. Lärare i de senare årskurserna i grund- och
gymnasieskolan har mycket att lära av förskolan.
För att uppnå ett demokratiskt
utbildningssystem fordras nya arbetsmetoder. Undervisningsformerna måste
förändras så att elevernas egna aktiviteter, samarbete inom gruppen och
möjligheten att påverka sin egen situation är det viktiga. Då kan eleverna få
det självförtroende som är nödvändigt för att kunna klara utbildningen.
Undervisningsformerna ska även inriktas på att elever ska ha likvärdiga villkor
oberoende av deras bakgrund. Elevernas inflytande i skolan måste tas på allvar.
De måste få verklig delaktighet i skolarbetet, det vill säga ges ansvar för
skolans arbetsmiljö och få ta aktiv del i planering, genomförande och
utvärdering av undervisningen. Delaktighet handlar om rätten att få vara med,
att ha uppgifter samt att få och ta ansvar.
Ökat inflytande handlar inte bara
om en rättighet att påverka sitt dagliga arbete utan i lika hög grad om en
skyldighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Vänsterpartiet anser att
elevernas rätt till reellt inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö bör
förtydligas i skollagen.
Jag vill fråga statsrådet Jan
Björklund:
1. Vilka
åtgärder har statsrådet för avsikt att vidta för att elevinflytandet i skolan
ska öka med stigande ålder?
2. Vad
tänker statsrådet ta för initiativ för att elevernas praktiska erfarenheter av
demokrati och deras reella möjligheter att påverka verksamheten i skolan ska
utvecklas?
3. Vilka
åtgärder avser ministern att vidta för att förbättra elevernas förmåga att
samarbeta och ta ansvar?
4. Vilka åtgärder har ministern för avsikt att ta för att
förstärka elevskyddsombudens ställning?