den 26 mars
Interpellation
2006/07:439 Fördelningspolitik
av Mikaela
Valtersson (mp)
till
finansminister Anders Borg (m)
1990-talet
med dess budgetsaneringsår innebar växande ekonomiska klyftor i samhället. Den
här utvecklingen kunde med en aktiv politik vändas under första halvan av
00-talet. Fram till år 2000 steg inkomstskillnaderna kraftigt. Mellan 2000 och 2004
minskade de kraftigt samtidigt som ekonomin utvecklades snabbt. Efter 2004 har
skillnaden varit ganska konstant.
I
valrörelsen pratade regeringens partier om att den skattesänkning man skulle
göra skulle ha en tydlig låginkomstprofil. Finansminister Borg fortsätter att
upprepa detta budskap – senast i en debattartikel i Göteborgs-Posten där han
hävdar att 30 av de 40 miljarder regeringen sänker skatten med går till ”de med
de lägsta inkomsterna”. När man analyserar fördelningseffekterna av regeringens
ekonomiska politik visar dock verkligheten något annat.
Jag har
bett riksdagens utredningstjänst att räkna på effekterna av regeringens
ekonomiska politik. Enligt dessa beräkningar får personer i de tre högsta
inkomstdecilerna, det vill säga de 30 procent av befolkningen som har de högsta
inkomsterna, hela 64 procent eller ungefär 25 miljarder av de totala
inkomstskattesänkningarna till följd av jobbavdraget.
Om man
väger in hela den ekonomiska politiken får den högsta decilen, det vill säga de
10 procent av befolkningen med inkomster över 413 000 kronor per år, hela
27 procent av den totala inkomstökningen. Omvänt gäller att den lägsta decilen
får ungefär en femtiondel av inkomstförstärkningen totalt sett.
Detta
kan jämföras med Miljöpartiets ekonomiska politik enligt vilken 60 procent av
vår totala inkomstförstärkning tillfaller de tre lägsta inkomstdecilerna där 25
procent av inkomstförstärkningen går till den lägsta decilen och där den högsta
inkomstdecilen får en negativ utdelning med −5,7 procent.
Vi
anser det vara tydligt. Regeringen har inte uppfyllt sitt löfte om en
skattesänkning som gynnar dem med lägst inkomst. Enligt det förslag som
Miljöpartiet presenterat i sitt budgetförslag skulle låginkomsttagarna få en
betydligt större del av den totala omfördelningen.
Min
fråga till statsrådet är:
Vilka
åtgärder avser statsrådet att vidta för att minska de
ekonomiska klyftorna i samhället?