den 20 mars

Interpellation

2006/07:425 Stärkt utbildning och kunskapsläge i miljö- och hälsoskydd inom insatsförsvaret

av Eva Selin Lindgren (c)

till försvarsminister Mikael Odenberg (m)

Få aktiviteter leder till så stora skador på miljö och hälsa för redan utsatta människor som krig och konflikter. Såväl de krigförande soldaterna som civilbefolkningen drabbas, ibland under oöverskådligt långa tidsrymder. Trots detta har mycket litet gjorts i förebyggande syfte för att nedbringa och förhindra onödiga skador. De krav som bör ställas på miljöskydd i ett modernt insatsförsvar i dag är radikalt annorlunda än tidigare, under invasionsförsvarets dagar, då kunskapen om krigets miljöeffekter var lägre och inte föremål för något större intresse . Inom Nato har emellertid miljöproblemen uppmärksammats, och i december 2006 utkom den fjärde reviderade utgåvan av Natos standard för miljöskydd vid militära aktiviteter Stanag 7141 EP (Edition 4) – Joint Nato doctrine for environmental protection during Nato led military activities. Denna lägger fast vikten av miljöskydd i samtliga steg i militära aktiviteter och trycker särskilt på riktlinjer för miljöriskbedömningar i planeringsskedet samt miljöutbildning och övning. FN:s avdelning för fredsbevarande operationer håller också på att utarbeta en miljöpolicy, Environmental policy for UN field missions, som trycker på vikten av miljöhänsyn i alla faser av ett uppdrag.

Den socialdemokratiska regeringen har i regleringsbrev sedan 2005 gett Försvarsmakten i uppdrag att utarbeta metoder för att säkerställa att miljöskydd ur ett hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar och insatser. I avsaknad av resultat skärpte alliansregeringen kraven i årets regleringsbrev. Den nuvarande formuleringen lyder: ”Ett system för att säkerställa att miljöskydd ur hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar och insatser skall vara infört senast den 31 december 2007”.

Kraven avseende hälsoskydd är också annorlunda för ett insatsförsvar än i det gamla invasionsförsvaret. Vi vill ju inte bara värna om soldaternas överlevnad utan också om deras framtida liv och hälsa. Förutom hälsorisker från konventionella vapen och NBC-stridsmedel utgörs hotet mot soldaterna vid internationella insatser av ämnen och företeelser som kan utgöra såväl akuta som långsiktiga hälsorisker. Exempel är:

- Klimatpåverkan, jordbävningar, trafikolyckor, sjukdomsförekomster, skogsbränder och joniserande strålning.

- Miljöföroreningar såsom förorenat vatten, soptippar, luftföroreningar från industrier, förbränningsanläggningar och emissioner från fordon.

- Risker på grund av att militär eller terroristaktivitet skadat industriella kemikalielager, radioaktiva källor med mera.

- Medvetna utsläpp vid sabotage eller terroristangrepp.

Dessa hot kräver andra preventiva åtgärder än traditionellt NBC-skydd och krigssjukvård.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga försvarsministern:

1. Hur avser försvarsministern att säkerställa att de efterfrågade systemen för miljöskydd är införda i tid för att kunna nyttjas i EU Battle groups 2008?

2. Hur avser försvarsministern att säkerställa att nödvändiga miljöutbildningar genomförs så att svenska officerare och soldater kan leva upp till de nya krav på miljökompetens som krävs vid internationella insatser i FN:s regi?

3. Hur avser försvarsministern att försäkra sig om att soldaterna i insatsstyrkan på ett professionellt sätt skyddas mot de hot som utgörs av andra ämnen än traditionella NBC-stridsmedel vid internationella insatser?

4. Hur avser försvarsministern att säkerställa att soldater som utsätts för exponering får detta dokumenterat?

5. Hur avser försvarsministern att uppföljningen av soldatens hälsosituation efter hemkomsten ska ske för att i tid upptäcka och förhindra långsiktiga hälsoeffekter?