Interpellation
2006/07:425 Stärkt utbildning och kunskapsläge i miljö-
och hälsoskydd inom insatsförsvaret
av Eva Selin
Lindgren (c)
till
försvarsminister Mikael Odenberg (m)
Få
aktiviteter leder till så stora skador på miljö och hälsa för redan utsatta
människor som krig och konflikter. Såväl de krigförande soldaterna som
civilbefolkningen drabbas, ibland under oöverskådligt långa tidsrymder. Trots
detta har mycket litet gjorts i förebyggande syfte för att nedbringa och
förhindra onödiga skador. De krav som bör ställas på miljöskydd i ett modernt
insatsförsvar i dag är radikalt annorlunda än tidigare, under
invasionsförsvarets dagar, då kunskapen om krigets miljöeffekter var lägre och
inte föremål för något större intresse . Inom Nato har emellertid
miljöproblemen uppmärksammats, och i december 2006 utkom den fjärde reviderade
utgåvan av Natos standard för miljöskydd vid militära aktiviteter Stanag 7141
EP (Edition 4) – Joint Nato doctrine for environmental protection during Nato
led military activities. Denna lägger fast vikten av miljöskydd i samtliga steg
i militära aktiviteter och trycker särskilt på riktlinjer för
miljöriskbedömningar i planeringsskedet samt miljöutbildning och övning. FN:s
avdelning för fredsbevarande operationer håller också på att utarbeta en
miljöpolicy, Environmental policy for UN field missions, som trycker på vikten
av miljöhänsyn i alla faser av ett uppdrag.
Den
socialdemokratiska regeringen har i regleringsbrev sedan 2005 gett
Försvarsmakten i uppdrag att utarbeta metoder för att säkerställa att
miljöskydd ur ett hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar
och insatser. I avsaknad av resultat skärpte alliansregeringen kraven i årets
regleringsbrev. Den nuvarande formuleringen lyder: ”Ett system för att säkerställa
att miljöskydd ur hållbarhetsperspektiv beaktas vid internationella övningar
och insatser skall vara infört senast den 31 december 2007”.
Kraven
avseende hälsoskydd är också annorlunda för ett insatsförsvar än i det gamla
invasionsförsvaret. Vi vill ju inte bara värna om soldaternas överlevnad utan
också om deras framtida liv och hälsa. Förutom hälsorisker från konventionella
vapen och NBC-stridsmedel utgörs hotet mot soldaterna vid internationella
insatser av ämnen och företeelser som kan utgöra såväl akuta som långsiktiga
hälsorisker. Exempel är:
-
Klimatpåverkan, jordbävningar, trafikolyckor,
sjukdomsförekomster, skogsbränder och joniserande strålning.
-
Miljöföroreningar såsom förorenat vatten,
soptippar, luftföroreningar från industrier, förbränningsanläggningar och
emissioner från fordon.
-
Risker på grund av att militär eller
terroristaktivitet skadat industriella kemikalielager, radioaktiva källor med
mera.
-
Medvetna utsläpp vid sabotage eller
terroristangrepp.
Dessa
hot kräver andra preventiva åtgärder än traditionellt NBC-skydd och
krigssjukvård.
Mot
bakgrund av ovanstående vill jag fråga försvarsministern:
1. Hur avser försvarsministern att säkerställa att
de efterfrågade systemen för miljöskydd är införda i tid för att kunna nyttjas
i EU Battle groups 2008?
2. Hur avser försvarsministern att säkerställa att
nödvändiga miljöutbildningar genomförs så att svenska officerare och soldater
kan leva upp till de nya krav på miljökompetens som krävs vid internationella
insatser i FN:s regi?
3. Hur avser försvarsministern att försäkra sig om
att soldaterna i insatsstyrkan på ett professionellt sätt skyddas mot de hot
som utgörs av andra ämnen än traditionella NBC-stridsmedel vid internationella
insatser?
4. Hur avser försvarsministern att säkerställa att
soldater som utsätts för exponering får detta dokumenterat?
5. Hur avser försvarsministern att uppföljningen
av soldatens hälsosituation efter hemkomsten ska ske för att i tid upptäcka och
förhindra långsiktiga hälsoeffekter?