den 16 mars

Interpellation

2006/07:421 Ett miljöledningssystem för hela Försvarsmakten

av Peter Rådberg (mp)

till försvarsminister Mikael Odenberg (m)

Försvarsmakten var en av de första statliga myndigheter som började arbeta med miljöfrågor. Hösten 1992, direkt efter Riokonferensen, presenterades en övergripande miljöpolicy för Försvarsmakten. I Miljövårdberedningens delbetänkande Integrering av miljöhänsyn inom den statliga förvaltningen, SOU 1996:112, framhölls Försvarsmakten, tillsammans med Livsmedelsverket och Riksrevisionen, som ett föredöme för andra statliga myndigheter vad gäller miljöledningsarbete.

Att Försvarsmakten var tidigt ute har visat sig vara både positivt och negativt.

Positivt genom att man tidigt kom i gång med åtgärder för att förebygga fortsatt miljöpåverkan samt för att sanera redan förorenade områden. Genom att vara föregångare har Försvarsmakten också åtnjutit goodwill både nationellt och internationellt. Exempelvis tog Frankrike kontakt med Sverige när det franska försvaret skulle införa miljöledningssystem i början av 2000-talet.

De negativa följderna av att vara tidigt ute med miljöledningsarbetet har varit att man levt kvar för länge i en positiv självbild men framför allt att Försvarsmaktens miljöledningssystem inte genomgått samma systematiska uppbyggnad eller omfattats av samma uppföljningssystem som övriga statliga myndigheters system.

Försvarsmakten har inget gemensamt miljöledningssystem utan varje förband har infört ett eget ledningssystem. Försvarsmaktens högkvarter med den centrala militärledningen samt de operativa styrkorna saknar miljöledningssystem. Att Försvarsmaktens högsta ledning inte omfattas av miljöledningssystemet strider mot den mest centrala förutsättningen för att lyckas med miljöarbetet, nämligen högsta ledningens engagemang.

Försvarsmakten är också den enda myndighet med sektorsansvar som inte omfattas av regeringens krav på årlig redovisning av miljöledningsarbetet till respektive fackdepartement och Naturvårdsverket. Att årlig redovisningsskyldighet saknas är troligen förklaringen till att Försvarsmaktens miljöledningssystem inte uppdaterats de senaste tio åren och därmed inte är anpassat till dagens insatsförsvar.

För ett år sedan lyfte Miljöpartiet fram problemet med minskande resurser till Försvarsmaktens miljöarbete. Glädjande nog har en nyrekrytering sedan dess skett vid Högkvarteret med företrädesvis civil personal. För att dessa personer ska lyckas med att förnya miljöarbetet inom Försvarsmaktens militära delar behövs ett miljöledningssystem för hela Försvarsmakten, inklusive ÖB med den strategiska och operativa ledningen.

Mina frågor till försvarsministern är:

1. Avser försvarsministern att agera för att Försvarsmakten får ett miljöledningssystem som också omfattar den högsta ledningen?

2. Avser försvarsministern att verka för att Försvarsmaktens miljöledningssystem moderniseras så att det är anpassat till insatsförsvarets behov?

3. Kommer försvarsministern att ålägga Försvarsmakten en årlig redovisningsskyldighet i likhet med vad som gäller för övriga statliga myndigheter och därmed säkerställa att miljöarbetet inte åter faller i träda?