den 10 oktober

Interpellation

2006/07:4 Folkomröstning om EU:s konstitution

av Jacob Johnson (v)

till statsrådet Cecilia Malmström (fp)

I sin regeringsförklaring den 6 oktober 2006 uttalar statsminister Fredrik Reinfeldt bland annat när det gäller Sveriges förhållande till omvärlden och då särskilt EU:

”Sverige ska föra en mer aktiv utrikespolitik.”

”Sverige ska vara en aktiv och pådrivande kraft i Europeiska unionen.”

”Sverige skall tydligt och klart tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet.”

”Sverige bör verka för att den transatlantiska länken stärks.”

På våren 2005 utlöstes en kris i EU då de franska och nederländska väljarna röstade nej i folkomröstningarna om EU:s nya konstitution. Klyftan mellan väljarnas syn på EU och medlemsstaternas toppolitikers syn på EU kom som en kalldusch. Arbetet med att få fördraget godkänt i de resterande medlemsländerna avblåstes och en ”reflektionsperiod” utlystes. Ett år senare beslutade EU:s stats- och regeringschefer att ge den tyska regeringen i uppdrag att under sitt EU-ordförandeskap, första halvåret 2007, föreslå hur arbetet med ett nytt fördrag ska fortsätta.

I mars 2007 är det tänkt att EU:s stats- och regeringschefer ska göra en gemensam deklaration om de övergripande målen med ett nytt fördrag och vid toppmötet i juni ska man enas om en färdplan i frågan. Det innebär, enligt denna tidsplan, att den nya svenska regeringen under mandatperioden kommer att delta i såväl förhandlingar som beslut om ett nytt fördrag för EU.

Oberoende av om man är positiv eller kritisk till EU kan det knappast förnekas att medlemskapet i EU har påverkat den demokratiska beslutandeprocessen i Sverige. Lagrådets remiss kom fram till att det konstitutionella fördraget överlåter ytterligare beslutanderätt till EU. Därför bör förslaget till ny konstitution eller nytt fördrag behandlas som en grundlagsändringsfråga, när en så tung instans som Lagrådet kommer fram till att makt flyttas från Sveriges riksdag.

Oavsett vad som sker med förslaget till ett nytt fördrag är det ur ett demokratiskt perspektiv helt avgörande att svenska folket får säga sitt i en folkomröstning, innan ytterligare makt flyttas från dem till EU:s beslutandenivå.

De inledningsvisa citaten från statsminister Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring kan enligt min uppfattning tolkas som ett ställningstagande från den nya regeringen att den stöder det vilande förslaget till ny EU-konstitution vad gäller till exempel militarisering av EU och ytterligare närmande till Nato och USA.

Regeringsförklaringen innehåller visserligen konstaterandet att Sverige är alliansfritt. Men i ambitionen att tillhöra kärnan i det europiska samarbetet, kopplat till EU-konstitutionens krav på ömsesidiga försvarsgarantier och militär upprustning, skulle reellt ett svenskt godkännande av förslaget till konstitution eller fördrag innebära slutet på den svenska alliansfriheten. Det är i så fall slutet på en snart tvåhundraårig svensk linje i utrikespolitiken. Av demokratiska skäl bör detta underställas det svenska folket i en folkomröstning.

Jag vill fråga statsrådet Cecilia Malmström:

1. Är statsrådet beredd att ta initiativ till att svenska folket ska få säga sitt i en folkomröstning om EU:s konstitution, en så betydelsefull fråga som påverkar Sveriges demokratiska system?

2. Hur tolkar statsrådet innebörden av att ”Sverige skall tydligt och klart tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet”?