den 1 mars

Interpellation

2006/07:368 Avskaffandet av stopplagen som hot mot svensk forskning och utbildning

av Mikael Damberg (s)

till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)

Regeringens proposition om att avskaffa stopplagen och tillåta försäljning av universitetssjukhus innebär ett hot inte bara mot medborgarnas förutsättningar att få vård på lika villkor. Den riskerar också att drabba den medicinska forskningen och sjukvårdens långsiktiga utveckling.

För bara några veckor sedan kunde vi läsa i en av de större morgontidningarna hur chefer på Sveriges mest ansedda forskningsinstitution Karolinska Institutet i Solna varnar den borgerliga regeringen för vad som kan inträffa med forskningen om Karolinska sjukhuset styckas upp eller omvandlas till en så kallad vårdgalleria.

”Vi oroliga för att lagändringen (ett avskaffande av stopplagen) kraftigt försämrar förutsättningarna att bedriva konkurrenskraftig medicinsk utbildning och forskning i vårt land. Den erfarenhet vi hittills har är att privata vårdgivare vare sig är intresserade av att ta emot studenter eller delta i forskningsprojekt genom att samla in data och prover från patienter. Är vi över huvud taget intresserade av att det ska utbildas nya läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal i vårt land? Politisk entusiasm får inte springa före planering och eftertanke.”

”Ett skräckscenario är att våra stora universitetssjukhus styckas upp och förvandlas till vårdgallerior med olika aktörer för varje specialitet. Lägg där till återkommande upphandlingar och byten av ansvariga aktörer, där vinstintresset inte ger utrymme för vare sig långsiktiga forskningsprojekt eller utbildning på mer grundläggande nivå. Sådana ´vårdgallerior´ istället för sammanhållna universitetssjukhus skulle innebära att både forskning och utbildning kraftigt försvåras eller till och med omöjliggörs i vårt land.”

Vi socialdemokrater i Stockholms län delar Karolinska Institutets oro. Vi menar att en sammanhållen universitetssjukvård är nödvändig för att säkerställa en internationellt högklassig forskning, utbildning och en fortsatt utveckling av nya läkemedel och nya behandlingsmetoder. För Sverige är detta en strategiskt viktig framtidsfråga. Redan i dag exporteras läkemedel till ett värde av 60 miljarder kronor per år. Samtidigt importerar vi för ca 20 miljarder vilket innebär ett netto på ca 40 miljarder. Det är lika mycket som bilexporten, större än pappersmassa och järnmalm. Vi har kort sagt inte råd att äventyra detta med en kortsiktig och ideologiskt förblindad sjukvårdspolitik i till exempel Stockholms läns landsting.

Mot denna bakgrund vill jag ställa följande frågor till utbildningsminister Lars Leijonborg:

Avser statsrådet att ta några initiativ med anledning av den stora oro som cheferna på Karolinska Institutet ger utryck för i sin artikel i Svenska Dagbladet den 8 februari 2007?

Vilka åtgärder är statsrådet beredd att vidta för att förhindra avstyckningar eller vårdgallerior inom ramen för de svenska universitetssjukhusen nu när stopplagen avskaffas?

Hur avser statsrådet att agera för att förhindra att återkommande upphandlingar med byten av ansvariga aktörer inom den kliniska forskningen på universitetssjukhusen skadar långsiktig forskning och utveckling?