den 27 februari

Interpellation

2006/07:355 Regeringens linje i fråga om folkrätten

av Urban Ahlin (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Sedan lång tid tillbaka har FN och folkrätten utgjort en hörnsten i svensk utrikespolitik. Det var därför dåvarande statsministern Göran Persson vid tiden för krigsutbrottet i Irak fördömde detsamma. I riksdagens partiledardebatt den 20 mars 2003 sade Persson bland annat: ”Till skillnad från USA kan Sverige inte se annat än att ett militärt angrepp på Irak utan stöd av beslut i säkerhetsrådet strider mot folkrätten. För detta ska USA och dess allierade kritiseras”.

I valrörelsen sade Fredrik Reinfeldt att hela kriget i Irak var en felbedömning, men i den borgerliga regeringens och utrikesminister Bildts första utrikespolitiska deklaration sägs inte ett ord om detta.

I riksdagens kammare den 22 februari ger statsministern inte något svar på frågan om invasionen av Irak 2003 genomfördes i strid med folkrätten och FN-stadgan. Han säger i stället: ”Någon längre diskussion om hur man ska förhålla sig till synen på krigsutbrottet har mig veterligen inte regeringen gett uttryck för.”

Statsministerns uttalande kan tolkas som att regeringen står för en kursändring av Sveriges tidigare så starka uppslutning för folkrätten. Stödet för FN och folkrätten är mycket stort, inte bara inom socialdemokratin, utan bland svenskar i allmänhet.

Regeringens syn på om USA:s krig i Irak är folkrättsstridigt eller inte handlar i grunden om hur Sverige ska ställa sig nästa gång en liknande situation blir aktuell.

Mot bakgrund av detta vill jag därför fråga utrikesministern:

Avser utrikesministern att verka för att kriser löses genom FN-systemet, eller accepterar utrikesministern att stora länder agerar på egen hand?