den 27 februari
Interpellation
2006/07:355 Regeringens linje i fråga om folkrätten
av Urban Ahlin
(s)
till
utrikesminister Carl Bildt (m)
Sedan
lång tid tillbaka har FN och folkrätten utgjort en hörnsten i svensk
utrikespolitik. Det var därför dåvarande statsministern Göran Persson vid tiden
för krigsutbrottet i Irak fördömde detsamma. I riksdagens partiledardebatt den
20 mars 2003 sade Persson bland annat: ”Till skillnad från USA kan Sverige inte
se annat än att ett militärt angrepp på Irak utan stöd av beslut i
säkerhetsrådet strider mot folkrätten. För detta ska USA och dess allierade
kritiseras”.
I
valrörelsen sade Fredrik Reinfeldt att hela kriget i Irak var en felbedömning,
men i den borgerliga regeringens och utrikesminister Bildts första utrikespolitiska
deklaration sägs inte ett ord om detta.
I
riksdagens kammare den 22 februari ger statsministern inte något svar på frågan
om invasionen av Irak 2003 genomfördes i strid med folkrätten och FN-stadgan.
Han säger i stället: ”Någon längre diskussion om hur man ska förhålla sig till
synen på krigsutbrottet har mig veterligen inte regeringen gett uttryck för.”
Statsministerns
uttalande kan tolkas som att regeringen står för en kursändring av Sveriges
tidigare så starka uppslutning för folkrätten. Stödet för FN och folkrätten är
mycket stort, inte bara inom socialdemokratin, utan bland svenskar i allmänhet.
Regeringens
syn på om USA:s krig i Irak är folkrättsstridigt eller inte handlar i grunden
om hur Sverige ska ställa sig nästa gång en liknande situation blir aktuell.
Mot
bakgrund av detta vill jag därför fråga utrikesministern:
Avser
utrikesministern att verka för att kriser löses genom FN-systemet, eller accepterar utrikesministern att stora länder
agerar på egen hand?