den 20 februari

Interpellation

2006/07:327 En nationell strategi för läsning

av Christer Nylander (fp)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Läsning och böcker är hörnstenar i en levande demokrati och avgörande för ett vitalt samhälls- och kulturliv. Ett Sverige som ska lyckas stå starkt i globaliseringens tidevarv måste vara ett Sverige där läsning står stark.

Sverige har en tradition av att ligga långt framme i internationella studier av läsförståelse, läsförmåga och läsintresse. Men på senare år har flera undersökningar visat på försämrade resultat. Senast i raden är en ny undersökning av SCB. Resultat bekräftar i stort tidigare undersökningar av LO och den så kallade bokpriskommissionen.

Enligt SCB läser var tredje man aldrig böcker, 45 procent av kvinnorna läser däremot varje vecka. Tittar man närmare på statistiken ser man också klasskillnaderna i läsning. Bland kategorin arbetande män är det 46 procent som aldrig läser en bok, vilket kan jämföras med kategorin manliga högre tjänstemän där det endast är 6,4 procent som aldrig läser.

Enligt en enkätundersökning av Lärarnas Riksförbund läser var femte niondeklassare aldrig en skönlitterär bok på fritiden. Undersökningen visar också att om föräldrarna har studerat på högskola eller universitet är sannolikheten betydligt större att också barnet läser.

Man kan något förenklat konstatera att kvinnliga akademiker läser mycket och över tid mer och mer. Bland manliga LO-arbetare är det däremot få som läser och det ser ut att bli allt färre. Läsvanorna går också i arv. Man kan enkelt uttrycka det så att en dotter i en akademikerfamilj kan förväntas bli en flitig läsare medan en son i en LO-familj förmodligen kommer att läsa få böcker.

Det finns goda exempel i Sverige på projekt som lyckas öka läslusten och bryta igenom människors ovilja att läsa. Det finns också mycket bra internationella exempel på hur en medveten satsning lyckats vända negativa lästrender.

En lyckad satsning på att förmå fler människor att läsa böcker skulle stärka Sveriges samlade förmåga att konkurrera med kunskap. En framgångsrik lässatsning skulle också ge större chanser att bryta negativa sociala arv. Mycket tyder på att goda läsvanor också påverkar skolresultat positivt.

Det behövs en mycket bred ansats för att stärka läsningen. Den förändrade skolpolitiken där kraft läggs på de tidiga årskurserna med bland annat tidig utvärdering och tidiga insatser är en viktig del i detta, men för att stärka läsningen behövs åtgärder också på andra politikområden. Sverige behöver en nationell strategi för läsning och en politik som stärker bokens ställning i samhället.

Avser statsrådet att ta initiativ till en bred nationell strategi för läsning?

Avser statsrådet att ta initiativ till andra offensiva satsningar för att stärka bokens ställning?