den 20 februari
Interpellation
2006/07:327 En nationell strategi för läsning
av Christer
Nylander (fp)
till
kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)
Läsning
och böcker är hörnstenar i en levande demokrati och avgörande för ett vitalt
samhälls- och kulturliv. Ett Sverige som ska lyckas stå starkt i
globaliseringens tidevarv måste vara ett Sverige där läsning står stark.
Sverige
har en tradition av att ligga långt framme i internationella studier av
läsförståelse, läsförmåga och läsintresse. Men på senare år har flera
undersökningar visat på försämrade resultat. Senast i raden är en ny
undersökning av SCB. Resultat bekräftar i stort tidigare undersökningar av LO
och den så kallade bokpriskommissionen.
Enligt
SCB läser var tredje man aldrig böcker, 45 procent av kvinnorna läser däremot
varje vecka. Tittar man närmare på statistiken ser man också klasskillnaderna i
läsning. Bland kategorin arbetande män är det 46 procent som aldrig läser en
bok, vilket kan jämföras med kategorin manliga högre tjänstemän där det endast
är 6,4 procent som aldrig läser.
Enligt
en enkätundersökning av Lärarnas Riksförbund läser var femte niondeklassare
aldrig en skönlitterär bok på fritiden. Undersökningen visar också att om föräldrarna
har studerat på högskola eller universitet är sannolikheten betydligt större
att också barnet läser.
Man kan
något förenklat konstatera att kvinnliga akademiker läser mycket och över tid
mer och mer. Bland manliga LO-arbetare är det däremot få som läser och det ser
ut att bli allt färre. Läsvanorna går också i arv. Man kan enkelt uttrycka det
så att en dotter i en akademikerfamilj kan förväntas bli en flitig läsare medan
en son i en LO-familj förmodligen kommer att läsa få böcker.
Det
finns goda exempel i Sverige på projekt som lyckas öka läslusten och bryta
igenom människors ovilja att läsa. Det finns också mycket bra internationella
exempel på hur en medveten satsning lyckats vända negativa lästrender.
En
lyckad satsning på att förmå fler människor att läsa böcker skulle stärka
Sveriges samlade förmåga att konkurrera med kunskap. En framgångsrik
lässatsning skulle också ge större chanser att bryta negativa sociala arv.
Mycket tyder på att goda läsvanor också påverkar skolresultat positivt.
Det
behövs en mycket bred ansats för att stärka läsningen. Den förändrade
skolpolitiken där kraft läggs på de tidiga årskurserna med bland annat tidig
utvärdering och tidiga insatser är en viktig del i detta, men för att stärka
läsningen behövs åtgärder också på andra politikområden. Sverige behöver en
nationell strategi för läsning och en politik som stärker bokens ställning i
samhället.
Avser
statsrådet att ta initiativ till en bred nationell strategi för läsning?
Avser
statsrådet att ta initiativ till andra offensiva satsningar för att stärka
bokens ställning?