den 16 februari
Interpellation
2006/07:320 Östersjön
av Jacob
Johnson (v)
till
miljöminister Andreas Carlgren (c)
Östersjön
är kanske den mest hotade naturmiljön i Sveriges närhet. Det relativt grunda
innanhavet är en känslig miljö som under lång tid varit utsatt för övergödning,
andra föroreningar samt överfiske. Mot bakgrund av Östersjöns akuta
miljötillstånd är det av största vikt att länderna runt havet inom kort
genomför gemensamma konkreta åtgärder. Sammanlagt kommer det att behövas
miljarder kronor för saneringen av Östersjön, medel som måste avsättas av
kuststaterna. Sverige har som land med Östersjöns längsta kust ett särskilt
ansvar.
Under
den föregående mandatperioden var Vänsterpartiet med och utformade den
nationella havsmiljöstrategi som sedan 2005 gäller i Sverige. Strategin har
fokus på att stärka och genomföra den svenska havspolitiken för att uppnå ett
hav i balans. Strategin slår fast att all förvaltning av hav och kust med
anslutande miljöer bör utgå från ekosystemansatsen, bevarandet av biologisk
mångfald samt tillämpas utifrån försiktighetsprincipen baserad på bästa
tillgängliga vetenskapliga data. Naturvårdsverket gjordes till samordnande
myndighet med det övergripande ansvaret för havsmiljön. I syfte att
effektivisera samordningen av det samlade havsmiljöarbetet tillsattes en
samordningsgrupp för havsmiljöfrågor bestående av cheferna för de myndigheter
som har havsmiljörelaterad verksamhet. Ett havsmiljöråd med rådgivande status
knöts till Naturvårdsverket med representanter för olika berörda aktörer och
intressenter. Naturvårdsverket fick vidare i samråd med berörda myndigheter i
uppdrag att utarbeta ett förslag till en samlad aktionsplan för den svenska
havsmiljön som redovisades våren 2006. I denna plan föreslås trettio olika
åtgärder avseende övergödning, fiske och biologisk mångfald, farliga ämnen samt
kunskap och samordning. Efter valet 2006 aviserade regeringen att en ny
havsstrategi skulle tas fram. En sådan har ännu inte setts till. Likaså saknas
besked om regeringen avser att vidta åtgärder och pengar för att genomföra
aktionsplanen. Mot bakgrund av att Sverige antog ovan nämnda strategi 2005 är
det av intresse att få klarhet i på vilket sätt regeringen kommer att förhålla
sig till den tidigare strategin och på vilket sätt den nya strategin kommer att
ändra inriktning och om nya förslag är aktuella.
Det är
många faktorer som bidrar till Östersjöns försämring. För övergödningen har
utsläpp från jordbruk, trafik och avlopp betydelse. Därför föreslog Vänsterpartiet
i riksdagsmotionen Havspolitik (2006/07:MJ390) helt nya
pengar direkt riktade till konkreta åtgärder som bland annat satsning på
syresättningsprojekt för Östersjöns döda bottnar och till att genomföra
Naturvårdsverkets aktionsplan. Viktiga inslag i vår havspolitik är minskad
användning av konstgödsel inom jordbruket och skydd och anläggande av nya
våtmarker. Det behövs även kraftiga satsningar på både ökad ekologisk odling
och djurhållning.
Det är
glädjande att regeringen nu på EU-nivå fortsätter det arbete som startades förra
mandatperioden med att minska miljöbelastningen från fosfor. Som ett led i att
nå delmålet i miljökvalitetsmålet Ingen övergödning som slår fast att utsläppen
av fosfor ska minska med minst 20 procent till 2010 (jämfört med 1995) gav
samarbetspartierna förra mandatperioden Kemikalieinspektionen i uppdrag att
utreda förutsättningarna för ett nationellt förbud av fosfor i tvätt- och
rengöringsmedel. Kemikalieinspektionens nyligen presenterade förslag – att
endast begränsa fosfathaltiga medel för de enskilda avlopp som inte är anslutna
till reningsverk – anser vi dock inte är en tillräcklig åtgärd. Inte heller går
ett sådant förbud att kontrollera.
Att
införa fosfatfria tvätt- och rengöringsmedel på EU-nivå kommer om detta
genomförs att ha stor betydelse för Östersjön. Men mot bakgrund av havets
allvarliga tillstånd anser vi att ett nationellt förbud måste införas redan
innan EU har fattat beslut i frågan – vilket kan dröja. Inom Helcom kan ett
sådant förbud också genomföras snabbare än på EU-nivå.
Inom
EU:s kommande direktiv för en marin strategi kommer arbetet inom ramen för
kommissionen för skyddet av Östersjön – Helcom – att få en framträdande roll
eftersom direktivet uttryckligen ska verkställas med utnyttjande av befintliga
regionala konventioner.
EU:s direktiv
om en marin strategi ska skydda och bevara miljön i Europas hav och uppnå ett
gott miljötillstånd till år 2021. Det kompletterar ramdirektivet för vatten som
enbart omfattar inlands- och kustvatten.
Det är
lovvärt att EU tar ett samlat grepp över de marina frågorna i unionen. Det är
dock oroande att – vilket även EU:s miljökommissionär Dimas officiellt beklagar
– EU:s miljöministrar vid rådets möte i december 2006 sänkte ambitionsnivån och
tog bort det bindande målet om att uppnå god miljöstatus i strategin.
Vår
mening är att den marina strategin ska utgå från bindande mål på miniminivå där
varje medlemsland kan gå längre. Tidsplanen för genomförandet måste också
kortas. Förslaget är helt oacceptabelt som det ser ut i dag att tidsplanen för
när medlemsstaterna ska ha tagit fram åtgärdsplanerna är 2018! Det finns ingen
anledning att vänta. Det är vår mening att tidsplanen måste kortas till 2010.
Om inte strategin skärps riskerar den att redan vid start om 14 år bildligt
talat både vara akterseglad och ha hamnat i bakvattnet. Mot bakgrund av
Östersjöns tillstånd är detta mycket allvarligt.
EU:s
marina strategi ger möjlighet att påskynda arbetet inom vissa pilotområden.
Östersjön är ett sådant naturligt område. Större delen av Östersjöns
tillrinningsområde ligger inom EU men relativt stora ytor ligger även i
Ryssland och Vitryssland samt i mindre omfattning i Ukraina. Det är viktigt att
även dessa länder tar sitt ansvar för att förbättra situationen i Östersjön.
Mot
bakgrund av EU:s nu försvagade marina strategi – samt att EU:s grönbok gällande
kommande maritima policy saknar tillräcklig miljöhänsyn – är det avgörande för
miljötillståndet och det marina livet i Östersjön att arbetet i Helcom tar
initiativ och går före med åtgärder. Inom Helcom bereds nu en aktionsplan för
Östersjön, Baltic Sea Action Plan, som ska antas i år. Vi menar att det är av
stor vikt att åtgärderna i denna plan utformas till att bli av bindande
karaktär.
Jag
vill fråga statsrådet:
1. På vilket sätt avser ministern att beakta de
strategier för havsmiljön som den tidigare majoriteten utarbetade?
2. Genom vilka åtgärder, och med vilken tidsplan,
avser ministern att verka för att Naturvårdsverkets aktionsplan från 2006
genomförs?
3. Avser ministern vid förhandlingarna inom Helcom
att verka för bindande åtgärder samt fosfatförbud inom Baltic Sea Action Plan
som antas i november i år?
4. Vilka initiativ avser ministern att vidta för
att engagera även Ryssland, Vitryssland och Ukraina i arbetet för att rädda
Östersjön?
5. Vilka åtgärder driver ministern i EU:s miljöråd
gällande genomförandetid för åtgärdsplaner och mål gällande EU:s marina
strategi?
6. Vilka åtgärder avser ministern att vidta på
nationell nivå samt inom Helcom för fosfatfria tvätt-
och rengöringsmedel innan frågan beslutas på EU-nivå?